Statistik om Stockholm Befolkningsprognos 2016 The Capital of Scandinavia stockholm.se
Befolkningsprognos 2016 FÖRORD Sweco Society redovisar här befolkningsprognosen för Stockholm och dess stadsdelsområden åren 2016-2025. Prognosen utgår från den observerade befolkningen 2015-12-31. Prognosen anger trolig utveckling under valda förutsättningar, såsom antaganden om framtida fruktsamhet, dödlighet och flyttning, utvecklingen av boendetätheten samt Sweco Society:s tolkning av stadens bostadsförsörjningsplanering. Antagandet om bostadsbyggandet i form av antal inflyttningsklara lägenheter under prognosperioden redovisas för hela staden och per byggprojekt. I rapporten finns en tabellbilaga med prognosuppgifter för vissa åldersklasser för staden, stadsdelsområdena och stadsdelarna. Rapporterna finns också att ladda ner från Stockholms stads statistiksida www.statistik.stockholm.se. Användare inom staden kan även nå prognosuppgifter i statistiksystemet OmrådesDataSystemet (ODS) och själv kombinera valfria åldersklasser och delområden. I ODS lagras prognosen på ettårsklasser och kön på lägst basområdesnivå. Prognososäkerheten ökar emellertid ju mindre områdena är. Prognosen har tagits fram av Christian Skarman, Eva Andersson, Frida Saarinen, Katarina Baatz och Tomas Jacobsson. Stockholm i juni 2016 Mats Hermansson, verkställande direktör SWECO Society 1
Befolkningsprognos 2016 INNEHÅLL FÖRORD... 1 INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 4 PROGNOSRESULTAT... 4 Hela staden... 4 Befolkningsförändringar i åldersklasser... 6 Barn och ungdom... 6 Befolkningen 20-64 år... 9 Befolkningen 65 år och äldre... 10 Prognosresultat för stadsdelsområdena... 12 Barn 1-5 år... 12 Barn 6-15 år... 13 Äldre 65-79 år... 14 Äldre 80+ år... 14 PROGNOSANTAGANDEN... 15 Flyktingprogos... 16 Ansökningar om asyl... 16 Kommunmottagande... 18 Åldersstruktur... 19 Barnafödande... 20 Utflyttningsrisker... 22 Dödsrisker... 22 Fördelning över stadsdelsområden... 22 Ordinarie prognos... 24 Fruktsamhet... 24 Stadsdelsområdenas fruktsamhet... 26 Dödlighet... 27 Flyttning... 28 2
Befolkningsprognos 2016 Boendetäthet... 30 Antagande om inflyttningsklara bostäder... 30 Bostadsprojekten efter typ och läge... 33 JÄMFÖRELSE MED FÖRRA ÅRETS PROGNOS... 33 Resultat i Prognos 2016 jämfört med Prognos 2015... 33 Skillnad mellan prognoserna på stadsdelsområdesnivå... 36 TABELLBILAGA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 37 Tabell 1 Prognostabeller.....42 Tabell 2 Antagande om inflyttningsklara lägenheter per år.118 3
Befolkningsprognos 2016 INLEDNING I föreliggande rapport presenteras årets befolkningsprognos, Prognos 2016, för Stockholms stad med delområden. Metoden som används för Stockholms stads befolkningsprognos innebär att prognosen genomförs i flera steg. I det första steget skapas en prognos för hela stadens befolkning uppdelat på ålder och kön. Prognosen bygger på en rad antaganden om hur befolkningen kommer att flytta, föda barn och avlida. Därefter prognostiseras antalet personer som antas flytta in i de nyproducerade bostäder som planeras under prognosperioden. Samtidigt görs en prognos för stadsdelsområden för den befolkning som väntas bo i de bostäder som finns idag. Denna prognos stäms av mot kommunprognosen. Nytt för årets prognos är att asylsökande och kommunmottagna hanteras i en separat modell. Denna prognos läggs till kommunprognosen och fördelas över stadsdelsområdena. Sist görs en delområdesprognos för mindre områden, så kallade basområden, som stäms av mot prognosen för respektive stadsdelsområde. Prognosen utgår ifrån befolkningen uppdelat på kön och ålder vid slutet av år 2015 och prognostiserar utvecklingen under perioden 2016-2025. I rapporten presenteras resultatet för olika åldersklasser för hela staden och för stadens 14 stadsdelsområden. PROGNOSRESULTAT I det här avsnittet presenteras resultatet av årets prognos för hela staden och för stadens stadsdelsområden för olika åldersgrupper. Se bilagan för en mer geografiskt detaljerad redovisning av prognosen. Hela staden I slutet av år 2015 hade staden 923 516 invånare. De senaste tio åren har folkmängden i Stockholms stad ökat med drygt 152 000 personer. Under de närmsta tio åren prognostiseras befolkningen öka med nästan 157 000 personer för att år 2020 precis ha passerat en miljon. Befolkningsökningen väntas bli som störst i mitten av prognosperioden. Av den befolkningsökning som prognostiseras för staden väntas drygt 148 000 invånare bo i nyproducerade bostäder som planeras bli färdigställda under de kommande tio åren. 4
Nettoskillnad Befolkningsprognos 2016 Befolkning i Stockholms stad år 1970-2015 samt prognos för perioden 2016-2025 1 200 000 1 000 000 800 000 Nybyggnation Befintlig bebyggelse 600 000 400 000 200 000 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 Totalt sett under prognosperioden är det framförallt födelsenettot, det vill säga att det föds fler barn än vad det är invånare som dör, som är anledningen till den relativt höga befolkningsökningen. Födelsenettot väntas öka något från dagens nivå på 7 400 till omkring 9 700. Ökningen beror på att antalet kvinnor i barnafödande åldrar blir fler under de kommande tio åren. Även flyttnettot, det vill säga inflyttare minus utflyttare, väntas bidra till befolkningsökningen under hela perioden. Under år 2016 väntas flyttnettot bli nästan 9 000 personer för att sedan sjunka till omkring 6 000 i slutet av prognosperioden. Se vidare om de antaganden som ligger bakom resultaten i avsnittet om prognosantaganden. Befolkningstillväxten respektive år i prognosen 12 000 10 000 Födelsenetto Flyttnetto 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 År 5
Förändring Befolkningsprognos 2016 Befolkningsförändringar i åldersklasser Alla åldersgrupper väntas öka under prognosperioden, både på fem års och på tio års sikt. Antalet barn i åldern 1-5 år ökar främst på grund av att de stora födelsekullarna från början av 1990-talet under prognosperioden kommer upp i åldrar där barnafödandet är högt. Antalet 10-15 åringar förväntas öka som mest under de första fem åren, vilket beror på den höga fruktsamheten under 2000-talet. Antalet unga vuxna i åldern 19-24 förväntas att öka på tio års sikt men ökningen kommer först i slutet av perioden. De stora barnkullar som föddes på 1940-talet får åldersgruppen yngre pensionärer att öka rejält, eftersom 40-talisterna är betydligt fler än 30-talisterna. Mot slutet av prognosperioden kommer större födelsegrupper upp i 80-årsåldern och åldersgruppen ökar. Årskullarnas storlek är också den främsta orsaken till skolbarnens ökning under prognosperioden. Även om många ur de senaste årens stora barnkullar kommer att flytta från Stockholm innan de börjar skolan förväntas de ändå bli betydligt fler än dagens skolbarn. Förändring av befolkningen i Stockholm till år 2020 och 2025, fördelat på ålder 40 000 35 000 30 000 Förändring till 2020 Förändring till 2025 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Barn och ungdom Utvecklingen av antalet förskolebarn i prognosen hänger starkt samman med de senaste årens barnafödande och hur denna utveckling prognostiseras för de kommande åren. Under andra halvan av 1990-talet minskade fruktsamheten vilket ledde till att antalet barn i förskoleåldern också minskade. Under 2000-talet ökade fruktsamheten för varje år ända fram till år 2010 då den nådde sin topp på 1,92 barn per kvinna. Åren 2011-2013 varierade fruktsamheten kring 1,84 barn per kvinna för att år 2014 minska till 1,80 barn per kvinna. År 2015 minskade fruktsamheten ytterligare till 1,76 barn per kvinna. Månadsstatistik för de första fyra månaderna 2016 visar på att antalet födda barn ligger kvar på ungefär samma nivå som under år 2015. Därför antas antalet födda barn hamna ganska nära det för år 2015. Ett oförändrat barnafödande i antal räknat innebär trots allt en lägre fruktsamhet sett till åldersspecifika fruktsamhetstal, eftersom 6
Befolkning Befolkningsprognos 2016 antalet personer i barnafödande åldrar ökar. Fruktsamheten är därför nedjusterad första prognosåren jämfört med förra årets prognos. Från år 2020 och framåt antas fruktsamheten åter ligga på ett genomsnitt av 1,84 barn per kvinna. Se vidare i avsnittet om antaganden om fruktsamhetsutvecklingen. Den höga fruktsamheten sedan 2000-talets mitt och inflyttningen av unga kvinnor i familjebildande ålder medför att antalet barn i förskoleåldern, 1-5 år, ökar. Även om fruktsamheten väntas vara lägre under prognosperiodens första år antas antalet födda barn ändå öka svagt beroende på inflyttningen och att fler personer kommer upp i åldrar där barnafödandet är högt. Under prognosperioden kommer de stora födelsekullarna från början av 1990-talet upp i åldrar där barnafödandet är stort och antalet barn i förskoleåldrar ökar snabbare. Fram till år 2025 antas antalet 1-5-åringar öka med omkring 7 700 barn. Barn i åldern 1-5 år 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Svängningarna i födelsetalen under 1990-talet avspeglar sig också i förändringar av antalet skolbarn. Antalet 6-15-åringar nådde en topp år 2002 på drygt 78 000 barn. Nedgången i fruktsamhet under andra halvan av 1990-talet medförde att skolbarnen minskade under några år till 74 600 år 2008. Den ökande fruktsamheten under 2000- talet medför att antalet skolbarn återigen ökar och år 2015 var de 92 700. Under hela prognosperioden förväntas de fortsätta öka till 111 800 år 2025. 7
Befolkning Befolkningsprognos 2016 Barn i åldern 6-15 år 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Diagrammet över skolbarn i olika åldrar nedan visar tydligt hur olika årskullar passerar genom skolans stadier. De som föddes i slutet av 90-talet, då fruktsamheten var som lägst, var i mitten av 2000-talet 6-9 år. Några år senare fanns de flesta av dem i åldersgruppen 10-12 år och ytterligare tre år senare har de kommit upp i högstadieåldern. På samma sätt fick den stigande fruktsamheten under 2000-talet som konsekvens att antalet 6-9-åringar började öka igen från mitten av 2000-talet och att antalet högstadiebarn har ökat de senaste fyra åren. Antalet yngre skolbarn, 6-9 år har ökat kraftigt sedan 2005 och de väntas fortsätta att öka från nästan 41 500 år 2015 till 46 200 år 2025, en ökning med 4 700 barn. Den största ökningen beräknas ske de två första och de två sista prognosåren. Mellanstadiebarnen, 10-12 år, väntas öka från 27 000 till 33 000 under samma period. Antalet barn i högstadieåldrarna, 13-15 år, var år 2015 24 200. År 2025 beräknas antalet 13-15-åringar uppgå till 32 700. 8
Befolkning Befolkning Befolkningsprognos 2016 Barn i åldrarna 6-9 år, 10-12 år och 13-15 år 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 6-9 år 10-12 år 13-15 år 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Antalet ungdomar i gymnasieåldern, 16-19 år, prognostiseras att öka kraftigt de kommande tio åren, från knappt 32 200 personer år 2015 till 44 100 personer år 2025, Det är en ökning med omkring 11 900 personer under prognosperioden. De ensamkommande barnen bidrar till den markanta ökningen första prognosåret. Anledningen till att antalet ungdomar 16-19 år väntas öka kraftigt under hela prognosperioden beror till största del på att barnafödandet ökade under 2000-talet. Ungdomar i åldern 16-19 år 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Befolkningen 20-64 år I prognosantagandena är flyttnettot högst i början och i mitten av prognosperioden och det påverkar framför allt tillväxten av 20 44-åringar. Under årens lopp blir de stora 9
Befolkning Befolkningsprognos 2016 årskullarna i åldersgruppen äldre och påverkar också storleken på åldersgruppen 45-64 år. Under prognosperioden går de som är födda i början av 50-talet i pension. I Stockholm är dock detta en mindre grupp än de yngre åldersklasserna i yrkesverksam ålder, så även 45 64-åringarna ökar under hela prognosperioden. År 2025 beräknas antalet 20-44 -åringar vara 418 300 personer och antalet 45-64-åringar 253 700, vilket är en ökning med omkring 44 000 20-44-åringar och 37 000 45-64-åringar. Befolkningen 20-64 år 450 000 400 000 20-44 år 350 000 300 000 45-64 år 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Befolkningen 65 år och äldre Gruppen yngre pensionärer, 65-79 år, minskade under lång tid. Från år 2005 började dock 40-talskullarna nå pensionsåldern och från år 2015 är det 50-talskullarna som börjar nå pensionsåldern. Detta leder till att åldersgruppen 65-79 år ökar under hela prognosperioden med totalt 24 800 personer för att vara 123 100 år 2025. Pensionärer i åldern 80 år och äldre har minskat sedan år 2003 och väntas bli färre även de första två prognosåren. Efter det väntas antalet äldre pensionärer öka, den största ökningen väntas de sista prognosåren. År 2025 beräknas antalet vara 45 500 vilket är en ökning med 9 800 jämfört med år 2015. 10
Befolkning Befolkningsprognos 2016 Befolkningen 65-79 år och 80 år och äldre 140 000 120 000 100 000 65-79 år 80+ år 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År 11
Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Restförda Befolkningsprognos 2016 Prognosresultat för stadsdelsområdena Stockholms stad är indelad i fjorton stadsdelsområden. Stadsdelsområdena är mycket olika stora. Det största stadsdelsområdet, Södermalm, är befolkningsmässigt mer än fyra gånger så stort som det minsta, Älvsjö. Det görs ingen prognos för de restförda personerna, utan denna grupp antas vara konstant i antal under prognosperioden. Drygt 80 procent av de 2 900 restförda är i åldern 20 till 64 år och får därmed mindre betydelse för planeringsåldrarna. Stadsdelsområdenas folkmängd år 2015, 2020 och 2025 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 År 2015 År 2020 År 2025 Befolkningsförändringar i delar av staden är ofta mer dramatiska än i hela staden. Stadsdelsområdenas befolkningsstruktur präglas av bostädernas ålder och av fördelningen mellan flerbostadshus och småhus. Större förändringar under prognosperioden har oftast ett samband med bostädernas ålder. Till exempel ökar antalet barn mest i områden där nyproduktion förväntas under prognosperioden, eller där nya bostäder byggts de senaste åren, som i Hägersten- Liljeholmen och Bromma. Barn 1-5 år Gruppen 1-5-åringar ökar framför allt i stadsdelar med mycket nybyggnation under prognosperioden, som Hägersten-Liljeholmen, Enskede-Årsta-Vantör, Bromma och Östermalm. På Södermalm och Kungsholmen minskar i stället antalet barn under prognosperioden. Detta är områden som i dagsläget har väldigt mycket barn i denna ålder. När barnen växer upp går de in i gruppen skolbarn som kommer att öka, samtidigt som gruppen 1-5 år minskar. 12
Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Restförda Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Restförda Befolkningsprognos 2016 Antalet invånare i åldersgruppen 1-5 år 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 År 2015 År 2020 År 2025 Barn 6-15 år Skolbarnen i åldern 6-15 år ökar i alla stadsdelar, på grund av att många av dem som idag är i skolåldern är födda under det tidiga 2000-talet då födelsetalen var låga. De som kommer upp i skolåldern under prognosperioden är den stora generation som fötts under det sena 2000-talet, samt barn som fötts under 2010-talet. Antalet invånare i åldersgruppen 6-15 år 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 År 2015 År 2020 År 2025 13
Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Restförda Befolkningsprognos 2016 Äldre 65-79 år Gruppen yngre pensionärer, 65-79 år, ökar under hela prognosperioden. Under lång tid har antalet yngre pensionärer varit relativt få, vilket berott på de låga födelsetalen under 1930-talet. De som under prognosperioden kommer in i pensionsåldern är födda 1950 eller senare då födelsetalen var betydligt högre, vilket leder till att gruppen ökar. Antalet invånare i åldersgruppen 65-79 år 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 År 2015 År 2020 År 2025 Äldre 80+ år Fram till 2020 minskar de allra äldsta, 80 år och äldre, i stadsdelsområdena Hässelby- Vällingby, Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck, Farsta och Hägersten-Liljeholmen. Det beror, som tidigare nämnts, på befolkningsstrukturen. Under 1930-talet minskade födelsetalen och varje ny årskull som kom in i åldersgruppen var mindre än året innan. I samtliga stadsdelsområden är dock antalet i sjuttioårsåldern betydligt fler än i åttioårsåldern, vilket under prognosperioden ger en ökning av antalet personer i åldern 80 år eller äldre. På längre sikt, fram till prognosperiodens slut, ökar antalet 80-åringar i alla stadsdelsområden utom Farsta. Från år 2020 kommer de stora åldersgrupperna som föddes på 1940-talet att nå åttioårsåldern. 14
Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Restförda Befolkningsprognos 2016 Antalet invånare i åldersgruppen 80- år 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 År 2015 År 2020 År 2025 PROGNOSANTAGANDEN Folkmängden kan ändras genom att det föds barn, personer dör och att personer flyttar in eller flyttar ut. Därtill kommer att åldersstrukturen kan förändras då invånarna åldras och då de som flyttar ut inte är i samma åldrar som de som flyttar in. På samma vis kan könsstrukturen förändras i vissa åldrar via flyttningar och att dödligheten utvecklas olika för könen. En viktig del i prognosarbetet är att ta fram antaganden för dessa händelser så att antalet födda, döda, inflyttade och utflyttade kan beräknas för prognosperioden. För stadsdelsområden och basområden görs även antaganden om hur befolkningen utvecklas beroende på bostadsbeståndet och områdets karaktär i övrigt. Vid sidan av prognosen som rör befolkningen i det befintliga bostadsbeståndet, görs antaganden om antalet nybyggda lägenheter av olika typ och befolkningsförändringen i dessa. Nytt för årets prognos är att asylsökande och kommunmottagna hanteras i en separat modell. Detta är grupper som har en specifik köns- och åldersstruktur som skiljer sig från hur inflyttningen ser ut för andra grupper. Barnafödandet är också förhöjt de första åren efter ankomsten till Sverige för att därefter närma sig nivån för Stockholm stad. Som nyanländ kommunmottagen räknas de utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter synnerligen ömmande omständigheter eller som anhöriga till person som fått asyl. Asylsökande är de som ännu inte fått uppehållstillstånd och är därmed inte folkbokförda i kommunen. De asylsökande ingår därför inte i Stockholm stads officiella prognos. Men då handläggningstiderna för asylärenden är omkring 1 år och då det finns barn i denna grupp som har rätt till skolgång i staden, tas prognoser över asylsökande fram som arbetsunderlag till bland annat skolplanering. 15
Befolkningsprognos 2016 I detta avsnitt ges en översiktlig beskrivning av framtagandet av de antaganden som ligger till grund för befolkningsprognosen. Först beskrivs antaganden för flyktingprognoserna och därefter antaganden i ordinarie prognos. Flyktingprogos I detta avsnitt beskrivs antaganden för flyktingprognosen och de demografiska antaganden som görs här. Under följande avsnitt beskrivs antaganden för ordinarie prognos. Flyktingprognosen hanterar två populationer, dels de som söker asyl och dels de som fått uppehållstillstånd. Denna uppdelning görs för att kommunen har olika åtaganden för de som har uppehållstillstånd respektive de som bor i kommunen men ännu inte fått sin ansökan prövad. Ansökningar om asyl Asylsökande är personer som inte är folkbokförda i kommunen och ingår ej i officiell statistik från Statistiska centralbyrån. De kommer därmed inte heller ingå i Stockholm stads officiella prognos. Under år 2015 fram till och med 31 december kom det 163 000 nya ansökningar om asyl till Sverige varav 35 000 ensamkommande barn. I Migrationsverkets verksamhets- och kostandsprognos från 27 april har tre scenarier tagits fram för utvecklingen av antalet nya asylsökande i Sverige åren 2016 till 2020. I huvudscenariot antas antalet vara 60 000 årligen, varav 7 000 ensamkommande barn (EKB). 16
Befolkningsprognos 2016 Migrationsverkets prognos 2016-04-27 över nya asylärenden i riket, huvudscenariot. Utfall Prognos Scenario B (huvud) 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Ensamkommande barn 35 369 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000 Asylsökande ej ensamkommande barn 127 508 53 000 53 000 53 000 53 000 53 000 Totalt antal nya asylsökande 162 877 60 000 60 000 60 000 60 000 60 000 Vid årsskiftet 2015/2016 var 8 191 asylsökande inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem boende i staden i väntan på beslut om uppehållstillstånd. Av de asylsökande var 2 122 ensamkommande barn och 6069 övriga asylsökande fördelat på 1 194 i anläggningsboende (ABO) och 4 875 i boende de ordnat på egen hand (EBO). Under åren 2016 till 2020 kommer 79,66 promille av rikets ensamkommande barn att anvisas till Stockholm stad. För övriga asylsökande som inte är ensamkommande barn antas stadens andel av rikets asylsökande vara densamma som vid årsskiftet 2015/2016 det vill säga 4,48 procent och fördelningen mellan eget boende och anläggningsboende antas vara detsamma som vid årsskiftet. Inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem 1 januari 2016 som inte har uppehållstillstånd* Varav Andel Region Totalt Ensamkommande barn Övriga asylsökande ABO EBO ABO Stockholm stad 8 191 2 122 6 069 1 194 4 875 20% Riket totalt 167 953 32 537 135 416 90 438 44 978 67% Andel av riket 6.52% 4.48% 1.32% 10.84% Nedan tabell visar prognosen för antalet nya asylsökande i kommunen utifrån Migrationsverkets prognos. Migrationsverket gör endast prognoser fram till och med år 2020. Efter år 2020 antas handläggningstiderna vara nere i normala tider på omkring 3 månader och därmed är det inte längre aktuellt att följa de asylsökande och inflödet till gruppen asylsökande har satts till noll i modellen. Prognos för Stockholms stad över antal nya asylsökande utifrån Migrationsverkets prognos 2016-04-27 Utfall Prognos Scenario B (huvud) 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021-2025 Ensamkommande barn 2 122 558 558 558 558 558 0 Övriga asylsökande 6 069 2 375 2 375 2 375 2 375 2 375 0 varav ABO 1 194 467 467 467 467 467 0 varav EBO 4 875 1 908 1 908 1 908 1 908 1 908 0 Totalt 8 191 2 933 2 933 2 933 2 933 2 933 0 17
Befolkningsprognos 2016 Kommunmottagande Som nyanländ kommunmottagen räknas de utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar skyddsbehövande, efter synnerligen ömmande omständigheter eller som anhöriga till person som fått asyl. Under år 2015 var antalet nya kommunmottagna i riket 52 000 varav 3 000 ensamkommande barn. Det kraftigt ökade antalet ansökningar om asyl under år 2015 har medfört att ansökningstiden ökat från ett par månader till över ett år. Under prognosperioden gör Migrationsverket bedömningen att handläggningstiderna kommer ligga på omkring 9 till 12 månader. För att på ett hanterligt och pedagogiskt sätt kunna hålla isär de två populationerna asylsökande och kommunmottagna antas en handläggningstid om exakt 1 år. Det innebär att de asylsökande som kom under år 2015 till Stockholm stad väntas bli kommunmottagna under år 2016. Antalet kommunmottagna ensamkommande barn beräknas som antalet asylsökande året innan multiplicerat med en bifallsandel på 88 procent. Det motsvarar 2015 års bifallsandel för ensamkommande barn när de som gått under Dublinförordningen har räknats bort 1. För övriga kommunmottagna antas en genomsnittlig bifallsandel om 72 procent i Migrationsverkets prognos. För kommunmottagna i eget boende (EBO) antas antalet kommunmottagna bli 72 procent av de asylsökande EBO som kom föregående år. Till varje asylsökande EBO, som får uppehållstillstånd och blir kommunmottagnen, antas 0,31 anhöriga tillkomma. För kommunmottagna från anläggningsboende (ABO) har regeringen fastställt anvisningstal för kommunerna. Anvisningstalet år 2016 för Stockholm stad är 2 810 kommunmottagna ABO. Det är 84,38 promille av det antal kommunmottagna ABO som Migrationsverket antar för riket. Denna andel antas vara konstant för åren 2016 till 2020. År 2021 beräknas kommunmottagna ABO på samma sätt som EBO. För åren 2022 och framåt antas antalet kommunmottagna ligga på 1 716 personer årligen, som är genomsnittet för de senaste tio åren, det vill säga åren 2006 till och med 2015. Prognos för Stockholm stad utifrån Migrationsverkets prognos 2016-04-27 Utfall Prognos Scenario B (huvud) 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022-2027 Ensamkommande barn 232 1 867 491 491 491 491 491 375 Övriga kommunmottagna 1 843 7 373 5 136 2 925 3 136 3 094 2 070 1 341 varav ABO 93 2 810 3 350 1 139 1 350 1 308 284 184 varav EBO 1 750 4 563 1 786 1 786 1 786 1 786 1 786 1 157 Totalt 2 075 9 240 5 627 3 416 3 627 3 585 2 561 1 716 1 Enligt Dublinförordningen ska en person som flyr till Europa söka skydd i det första säkra land som den kommer till. Dessa personer avvisas till annat EU-land utan att ärendet prövas i Sverige. 18
Befolkningsprognos 2016 Åldersstruktur Migrationsverkets statistik för asylsökande boende i Stockholms stad har legat till grund antagandena om de asylsökandes köns- och åldersfördelning. De ensamkommande barnen är starkt koncentrerande kring 16 års ålder och en hög andel är pojkar. För gruppen övriga asylsökande har Stockholms stad en yngre åldersstruktur jämfört med de kommunmottagna som är bosatta i andra storstadskommuner. Med en handläggningstid på 1 år är åldersstrukturen förskjuten ett år uppåt i ålder för de kommunmottagna. För gruppen övriga kommunmottagna antas 10 procentenheter fler kvinnor tillkomma genom anhöriginvandring samt de barn som antas ha fötts under året asyl söktes. Prognosantagande för köns- och åldersfördelning för ensamkommande barn (heldragen linje för asylsökande och streckad för kommunmottagna) Procent 30.0 25.0 Kvinnor Män 20.0 15.0 10.0 5.0 0.0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Källa: SCB, Migrationsverket Prognosantagande för köns- och åldersfördelning för övriga, ej EKB (heldragen linje för asylsökande och streckad för kommunmottagna) Procent Ålder 19
Befolkningsprognos 2016 3.0 2.5 Kvinnor Män 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Barnafödande I Statistiska centralbyråns befolkningsprognos för riket är Sveriges folkmängd uppdelad efter födelselandsgrupper. Länder utanför Europa är indelade i tre grupper efter deras utvecklingsnivå som mäts med Human Development Index (HDI). Det är ett index som görs årligen av FN där hänsyn tas till landets bruttonationalinkomst (BNI), befolkningens förväntade medellivslängd samt utbildningsnivå. De vanligaste födelseländerna bland asylsökande är Syrien, Afghanistan, Irak, Eritrea och Somalia. Syrien och Irak tillhör gruppen länder med medel HDI, enligt den indelning som SCB använder i befolkningsprognosen för riket. Afghanistan, Eritrea och Somalia tillhör länder med låg HDI. Av de asylsökande födda i Afghanistan är 64 procent ensamkommande barn. Även bland personer födda i Eritrea och Somalia är en hög andel ensamkommande barn, 27 procent respektive 38 procent. Detta kan jämföras med asylsökande födda i Syrien och Irak där andelen ensamkommande barn är 7 procent respektive 5 procent. De asylsökande som inte är ensamkommande barn är alltså till övervägande del födda i länder med medel HDI. I diagram 12 framgår de åldersspecifika fruktsamhetstalen för personer födda i Sverige samt länder med lågt respektive medel HDI. Fruktsamhetsberäkningarna kommer ta utgångspunkt i de åldersspecifika fruktsamhetstalen för personer födda i länder med medel HDI. Ålder 20
Befolkningsprognos 2016 Fruktsamhetstal 2015 efter ålder och födelseland Fruktsamhetstal 0.25 0.20 Länder med lågt HDI Länder med medel HDI Sverige 0.15 0.10 0.05 0.00 15 20 25 30 35 40 45 Källa: SCB, Sveriges framtida folkmängd 2014-2060 Ålder Studier har visat att fruktsamhetstalen är större första åren efter invandring för att därefter sjunka med tid i Sverige 2. Utifrån data i områdesdatabasen (ODS) har den summerade fruktsamheten i Stockholms stad 2014 beräknats för personer födda i Asien och Afrika utifrån vistelsetid i Sverige. De åldersspecifika fruktsamhetstalen i diagrammet ovan justeras under prognosperioden för att summera till de summerade fruktsamhetstalen efter tid sedan mottagandet som redovisas i tabellen nedan. Som framgår av tabellen är den summerade fruktsamheten markant över genomsnittet för staden för att därefter sjunka till en nivå under genomsnittet för staden. Detta är ett mönster som även observerats i riket 3 4.. Summerad fruktsamhet efter tid sedan mottagandet Tid i år sedan mottagandet 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Summerad fruktsamhet 2.92 3.09 2.73 2.63 2.79 2.38 2.29 2.12 2.11 2.26 1.64 2 Betydelse av tid i Sverige för fruktsamheten, Statistiska centralbyrån 2012 3 Statistiska Centralbyrån, Utrikes föddas barnafödande - före och efter invandring, Demografiska rapporter 2014:4 4 Betydelse av tid i Sverige för fruktsamheten, Statistiska centralbyrån 2012 21
Befolkningsprognos 2016 Utflyttningsrisker Omflyttningen är stor bland utrikesfödda första tiden i landet. Men detta beror främst på att denna grupp till övervägande del består av unga personer i åldrar där utflyttningen normalt är hög. Ser man till de åldersspecifika flyttriskerna ligger dessa nära de för övriga befolkningen och i vissa fall är de även något lägre. För Stockholms stads del har valet gjorts att använda samma köns- och åldersspecifika utflyttningsrisker som för ordinarie prognos, vilket beskrivs längre fram i rapporten. En uppdelning av inrikes utflyttning och utvandring har inte gjorts. Studier har visat att återutvandringen är mycket liten bland personer som fått asyl och deras anhöriga 5. Det är därför rimligt att anta att det främst kommer röra sig om inrikes utflyttning. Dödsrisker De köns- och åldersspecifika dödsriskerna som används är samma som används i befolkningsprognosen för Stockholms stad. Dödsriskerna som används är de som observerats för Stockholms stad per 1-årsklass och kön. Under prognosperioden reduceras de köns- och åldersspecifika dödsriskerna utifrån SCB:s antaganden om reducering av dödsrisker i olika åldrar i senaste befolkningsprognosen för riket 6. Det är tänkbart att de asylsökande har en annan dödlighet än övriga befolkningen i kommunen men det saknas underlag för att göra ett kvalificerat antagande. Detta då de som kommer är unga och därmed är det för få äldre i populationen för att kunna räkna på signifikanta skillnader i medellivslängd. För riket har personer födda i länder med lågt HDI visat sig ha samma återstående medellivslängd som personer födda i Sverige och personer födda i länder med medel HDI har något högre medellivslängd 7. I befolkningsprognosen för riket har Statistiska centralbyrån dock valt att använda samma antaganden om dödsriskerna för utrikesfödda som för födda i Sverige. Fördelning över stadsdelsområden De asylsökande och kommunmottagna fördelas över stadsdelsområden utifrån hur de kommunmottagna fördelat sig historiskt. Av de personer som blivit folkbokförda som invandrade med asyl som grund för bosättning har andelen som kommit till Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta minskat markant de senaste åren. Under de senaste åren har handläggningstiderna för asylsökande ökat och vid årsskiftet 2014/2015 var 3 721 asylsökande boende i Stockholms stad utan att vara folkbokförda i staden. Som tidigare nämnts var motsvarande siffra för årsskiftet 2015/2016 uppe i 8 191 personer. Dessa personer som bor i staden men inte är folkbokförda i staden är troligen i hög utsträckning i områdena Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta. I just dessa två områden var befolkningen i 5 Statistiska Centralbyrån, Återutvandring efter tid i Sverige, Bakgrundsmaterial om demografi, barn och familj 2011:1 6 Statistiska Centralbyrån, Sveriges framtida befolkning 2016-2060, Statistiska meddelanden BE18SM1601 7 Statistiska Centralbyrån, Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper, Demografiska rapporter 2016:2 22
Befolkningsprognos 2016 prognosen för år 2015-12-31 markant högre än vad som visade sig i den officiella befolkningsstatistiken viket tyder på att bostäder antingen står tomma i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta, eller så är det här de icke folkbokförda asylsökande i stor utsträckning har bosatt sig. Här görs bedömning att det är det senare som är fallet. Det innebär att dessa områden kommer öka sin andel igen när de som sökte asyl 2014 och 2015 får uppehållstillstånd. Antalet som blir kommunmottagna år 2016 antas dock bli så pass stort att det är troligt att ett begränsat antal ryms inom dessa områden och därmed kommer de inte ha samma andel av stadens kommunmottagna som åren 2008-2010. För åren 2018 och framåt antas ett tioårigt medelvärde baserat på åren 2004-2013 med undantag för Farsta där nivån hålls kring 10 procent. För den prognostiserade gruppen asylsökande, de som ej är folkbokförda, används detta medelvärde för hela prognosperioden för att fördela gruppen över stadsdelsområde. Tabell Kommunmottagnas procentuella fördelning över stadsdelsområden 2008-2015 samt antaganden 2016-2025. Antagande om fördelning SCB statistik prognosåren Stadsdelsområde 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018-2025 Bromma 4 3 6 6 7 5 8 9 7 6 5 Enskede-Årsta-Vantör 6 5 4 6 6 7 6 5 6 6 5 Farsta 3 3 1 2 4 2 4 15 10 10 10 Hägersten-Liljeholmen 1 1 1 1 1 2 2 7 4 1 1 Hässelby-Vällingby 19 15 14 20 17 19 23 20 20 18 17 Kungsholmen 1 1 1 1 0 1 1 0 1 1 1 Norrmalm 5 5 5 6 5 7 6 7 6 5 5 Rinkeby-Kista 28 33 31 28 27 22 18 8 16 24 26 Skarpnäck 2 1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Skärholmen 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Spånga-Tensta 22 25 26 21 20 21 21 17 19 19 20 Södermalm 5 4 6 5 7 6 5 7 6 6 5 Älvsjö 0 1 1 0 1 0 1 0 0 0 0 Östermalm 2 2 1 1 2 2 2 2 2 1 1 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 23
Befolkningsprognos 2016 Ordinarie prognos I detta avsnitt beskrivs metoden för den modell som använts senaste åren. Skillnaden mot tidigare år är att de kommunmottagna behandlas i ovan nämnda modell och därefter läggs de till ordinarie prognos i efterhand. Fruktsamhet Det har varit stora svängningar i fruktsamheten både i Stockholms stad och i övriga riket de senaste årtiondena. År 1999 nådde den sin lägsta nivå sedan slutet på 1970- talet. Sedan dess har den ökat för varje år och år 2010 nådde fruktsamheten 1,92 barn per kvinna 8. Därefter sjönk fruktsamheten och under åren 2011-2013 varierade den kring 1,84 barn per kvinna. År 2014 sjönk fruktsamheten till 1,80 och år 2015 till 1,76 barn per kvinna. Fruktsamheten sjönk främst i storstadsregionerna och i de större städernas regioner, medan fruktsamheten steg eller var oförändrad i övriga delar av riket. Det är främst bland kvinnor under 30 år som fruktsamheten sjönk i Stockholms stad. Det är svårt att peka ut en enskild faktor bakom den sjunkande fruktsamheten. Några faktorer som kan antas ha påverkat utvecklingen är studier, arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. En allt högre andel kvinnor studerar och läser i genomsnitt 1,7 utbildningar. En utbildning på 4 år tar i genomsnitt 6 år att avsluta. Det är stora födelsekullar som kommer ut på arbetsmarknaden just nu när babyboombarnen från slutet av 1980-talet och början av 1990-talet börjar avsluta sina studier. Det ger en ökad konkurrens om arbetstillfällena och senarelägger etableringen på arbetsmarknaden. Ökade bostadspriser kan även ha medfört att det blir svårare för unga par i 25 till 30 års ålder att skaffa en större bostad innanför stadens gränser när de tänker skaffa barn. I diagrammet nedan visas antalet födda barn i Stockholms stad under det första kvartalet för respektive år. Dessa uppgifter har visat sig ge en god fingervisning om hur den summerade fruktsamheten kommer att förändras under året. 8 Summerad fruktsamhet är ett mått som anger det antal barn som en kvinna skulle få under sin livstid om hon följde det mönster som för tillfället råder och inte avlider innan hon fyllt 50 år 24
Antal födda Befolkningsprognos 2016 Antal födda barn i Stockholms stad under första kvartalet åren 2000-2016 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 2000 2003 2006 2009 2012 2015 År Månadsstatistik för de första fyra månaderna 2016 visar på att antalet födda barn ligger kvar ungefär på samma nivå som under år 2015. Därför antas antalet födda barn hamna ganska nära det för år 2015. Då antalet personer i barnafödande åldrar ökar, innebär ett oförändrat barnafödande i antal räknat, en lägre fruktsamhet sett till åldersspecifika fruktsamhetstal. Den summerade fruktsamheten är därför nedjusterad första prognosåren jämfört med förra årets prognos. Efter ett par år väntas en uppgång i barnafödandet när de som skjutit upp barnafödandet till högre åldrar kommer ikapp. Historiskt har den summerade fruktsamheten i Stockholms stad legat på en nivå som varit betydligt lägre än rikets nivå. Under en längre tid har fruktsamheten i Stockholms stad närmat sig rikets nivå på fruktasamheten. De senaste tio åren har avståndet till riket legat ganska stabilt på en nivå på mellan 0,04 och0,08 barn färre per kvinna. I befolkningsprognosen för riket 9 antar Statistiska centralbyrån att fruktsamheten rör sig mot 1,90 barn per kvinna på sikt. Detta syns dock inte i diagrammet nedan då en förhöjd fruktsamhet antas för riket de första åren när flyktinginvandringen väntas vara på en hög nivå. Då flyktingars fruktsamhet hanteras separat i föreliggande prognos, är det riksprognosens långsiktiga nivå på 1,90 som används som riktmärke. Stockholms stad antas från år 2019 och framåt ha en summerad fruktsamhet på 0,06 barn per kvinna färre än den långsiktiga nivån för riket som Statistiska centralbyrån antar. Detta avstånd till rikets prognos är det genomsnittliga avståndet som observerats under de senaste tio åren. Från år 2019 och framåt antas alltså den summerade fruktsamheten för Stockholms stad ligga på 1,84 barn per kvinna. 9 Sveriges framtida folkmängd 2016-2060, Statistiska centralbyrån 2016 25
Befolkning Befolkningsprognos 2016 Summerad fruktsamhet i Stockholms stad och riket, historiskt 1970-2015 och prognos 2016-2025 2.50 2.00 1.50 1.00 0.50 Riket Stockholm 0.00 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 År Stadsdelsområdenas fruktsamhet Variationen i fruktsamhet är stor mellan stadens olika stadsdelsområden. Högst är fruktsamheten i områden med en hög andel invånare med utländsk bakgrund, i småhusområden och i nybyggda områden. Fruktsamheten är lägst i områden med små lägenheter. I prognosen tas hänsyn till att fruktsamheten varierar mellan olika områden. Tabellen nedan visar den genomsnittliga fruktsamhetsnivån för åren 2013-2015 i stadsdelsområdena. Fruktsamheten i prognosen för stadsdelsområdena följer utvecklingen för hela staden men tar utgångspunkt i stadsdelsområdenas egen nivå på fruktsamheten som visas i nedanstående tabell. Summerad fruktsamhet i stadsdelsområden, medelvärde för åren 2013-2015 Stadsdelsområde Antal barn per kvinna Rinkeby-Kista 1.98 Spånga-Tensta 2.04 Hässelby-Vällingby 1.85 Bromma 1.85 Kungsholmen 1.80 Norrmalm 1.82 Östermalm 1.68 Södermalm 1.69 Enskede-Årsta-Vantör 1.74 Skarpnäck 1.68 Farsta 1.80 Älvsjö 1.99 Hägersten-Liljeholmen 1.90 Skärholmen 1.77 Hela staden 1.80 26
Medellivslängd Befolkningsprognos 2016 Dödlighet Medellivslängden har ökat under många år tack vare befolkningens förbättrade hälsa. Som diagrammet nedan visar har medellivslängden för kvinnor varit högre än för män historiskt sett. Skillnaden mellan mäns och kvinnors livslängd har följt en minskande trend sedan mitten på 70-talet. I mitten av 1970-talet var skillnaden i medellivslängd som störst, drygt 8 år till kvinnornas fördel och år 2015 hade skillnaden minskat till 4,1 år. Kvinnor i Stockholms stad har haft en återstående medellivslängd som under 1970- talet fram till 1990-talet legat strax under rikets. Därefter kom en period då medellivslängden för kvinnor i Stockholm var på samma nivå som rikets, för att de senaste åtta åren vara strax över rikets nivå. Medellivslängden för män boende i Stockholms stad var omkring 2,5 år kortare än genomsnittet för riket men börjad under 1990-talet närma sig rikets medellivslängd. De senaste tre åren, åren 2013-2025, har medellivslängden för män i Stockholms stad varit något högre än genomsnittet för riket. Medellivslängd för invånare i Stockholms stad 90 85 80 Kvinnor 75 70 65 Män Stockholm Riket 60 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 År Det finns geografiska skillnader i dödlighet inom staden och dödligheten på stadsdelsnivå analyseras regelbundet för att förändringar över tid ska upptäckas. Östermalm har sedan länge en dokumenterat lägre dödlighet än övriga stadsdelsormåden. På senare år har även utvecklingen i Bromma varit sådan att dödligheten är lägre än i hela staden. Däremot har Älvsjö de senare åren visat på en dödlighet som legat över genomsnittet för staden. Södermalm som under lång tid har haft en dödlighet som varit varit högre än genomsnittet för staden, har de senaste åren inte visat på någon signifikant avvikelse från stadens dödlighet. Förklaringen till skillnaderna i dödlighet ligger i att personer med högre social bakgrund har bättre hälsa och därmed lägre dödlighet. Skillnaderna blir tydliga efter pensionsåldern, vilket innebär att Södermalms förbättrade socioekonomiska status för 27
Befolkningsprognos 2016 befolkningen i förvärvsarbetande åldrar de senaste decennierna inte haft någon större påverkan på dödligheten för den äldre befolkningen. Viktigast för dödlighetsantagandet är hälsoutvecklingen och med den dödligheten i åldrarna över 50 år. Mer hälsosam livsstil i kombination med medicinska framsteg har påverkat dödlighetsutvecklingen i positiv riktning för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Den medicinska utvecklingen kommer säkerligen att fortsätta med både bättre livskvalitet och en ökad livslängd som följd. Men dödlighetsutvecklingen kan också påverkas i negativ riktning. Nya livsstilsmönster ger anledning till oro såsom ökad andel överviktiga och ökad stress i arbetslivet. De olika tendenser som kan påverka dödligheten i positiv eller i negativ riktning har ett långsamt förlopp och under prognosperioden antar vi en fortsatt minskad dödlighet. I prognosen antas samma årliga reduktion av dödligheten för hela staden och för de olika stadsdelsormådena, som Statistiska centralbyrån antar för riket. Skillnaderna mellan Östermalm, Bromma och Älvsjö och övriga staden antas bestå under hela prognosperioden, men följer stadens och rikets utveckling utifrån sin specifika nivå. Flyttning Flyttningsrörelserna i Stockholm är omfattande då var sjätte stockholmare flyttar under ett år. Under 2015 flyttade 104 665 personer inom staden, 69 738 personer till staden och 65 531 från staden. Nettot av flyttningarna blev därmed 4 207 fler invånare i Stockholm. Antagandet om stadens in- och utflyttningar under prognosperioden baseras på historiska mönster och bedömningar om framtiden om vad som kommer att hända med flyttningarna dels mellan Stockholm och övriga länet och riket och mellan Stockholm och övriga världen. De flesta som flyttar in till eller ut ur Stockholms stad håller sig inom länet. Stockholms stad har under lång tid haft ett negativt netto i flyttningsutbytet med övriga länet. År 2015 flyttade 32 668 personer in till Stockholms stad från Stockholms län och 39 378 flyttade ut. Flyttningsrörelserna inom Sverige till och från Stockholm varierar kraftigt mellan åren och de beror både på konjunkturen och på tillgången på bostäder. Under 1990-talet var till exempel bostadsbyggandet lågt men lågkonjunkturen gav ett högt flyttningstillskott från övriga Sverige. Under 2008 och 2009 års lågkonjunktur hade Stockholm också ett högt flyttnetto, detta framför allt på grund av minskad utflyttning. Under år 2010 vände trenden och sedan dess har nettoflyttningen från riket minskat. Under prognosperioden väntas flyttnettot gentemot övriga riket minska initialt de första prognosåren. En bidragande orsak till detta är att antalet personer i Sverige i 20-30-årsåldern väntas bli färre till följd av den minskande fruktsamheten på 90-talet. Merparten av flyttarna är mellan tjugo och trettio år och det är framförallt i dessa åldrar som staden har ett positivt flyttnetto gentemot övriga riket. När antalet personer i dessa åldrar minskar i riket minskar också antalet personer som väntas flytta till Stockholm. Denna effekt väntas dock komma att vägas upp utav det ökade bostadsbyggandet som gör det möjligt för Stockholms stad att upprätthålla en hög nivå på inflyttningen. Flyttnettot mot övriga länet minskade år 2014 och 2015 på grund av en kraftig 28
Flyttningsnetto Befolkningsprognos 2016 utflyttning. Denna utflyttning till övriga länet har pågått under första kvartalet i år. Samtidigt som inflyttningen av 90-talister minskar, väntas denna grupp fortsätta att bidra till en stor utflyttning från staden de närmaste åren. Sedan år 2006 har invandringen varit mycket hög sett ur ett längre tidsperspektiv. Den rekordstora invandringen har haft flera orsaker så som krigen i Irak och Afghanistan. Andra skäl till invandringen är oron på Afrikas horn, utvidgningen av EU, tillfällig ändring i asyllagen, ökat antal utrikesstuderande, ny lag som underlättar arbetskraftsinvandring och den ekonomiska krisen i EU. De senaste åren har Syrien trätt fram som det vanligaste födelselandet bland de som invandrade till riket. Så var det även år 2015. Därefter kommer Sverige, Eritrea, Polen, Irak, Indien, Somalia och Afghanistan. Stockholms stad har en större andel arbetskraftsinvandring och vanligaste födelseländerna bland de som invandrade 2015 var i fallande ordning: Sverige, Indien, Syrien, Polen, Finland, Kina, Storbritannien och Tyskland. År 2015 invandrade 16 483 personer och 9 553 utvandrade, vilket ger en nettoinvandring på 6 930 personer. Närmaste åren väntas ett kraftigt ökat netto mot utlandet när de som sökte asyl år 2015 väntas få beslut om uppehållstillstånd, vilket beskrivits i tidigare avsnitt. Invandringen för övriga grupper som ej är kommunmottagna har ökning i jämn takt de senaste tio åren. Invandringen av personer som ej är kommunmottagna väntas öka med omkring 0,1 procent årligen. Det är samma antagande som görs i riksprognosen för invandringen av personer födda i Sverige, övriga Norden, Europa och länder med hög utvecklingsnivå enligt FN:s Human Developement Index (HDI). I diagrammet nedan redovisas nettoflyttningen till Stockholm gentemot övriga länet, övriga riket och utlandet under perioden 1980-2015 och som den prognostiseras under perioden 2016-2025. I diagrammets flyttnetto mot utlandet ingår de kommunmottagna som beskrivits i tidigare avsnitt. Flyttnetto till Stockholms stad gentemot övriga länet, övriga riket och utlandet perioden 1980-2015, samt prognos 2016-2025 20 000 15 000 10 000 Totalt Övriga länet Övriga riket Utlandet 5 000-5 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025-10 000 År 29
Befolkningsprognos 2016 Boendetäthet Under 1970-talet och i flera årtionden framåt minskade boendetätheten i Stockholm, men under 1990-talet började den öka igen. Boendetätheteten räknas i antal personer per rumsenhet och som rumsenhet räknas även köket. Två rum och kök räknas alltså som tre rumsenheter. År 1970 var boendetätheten 0,67 personer per rumsenhet, 1980 och 1990 bodde det 0,53 respektive 0,51 personer per rumsenhet. När man under 1990-talet började bo tätare igen ökade boendetätheten långsamt och år 2014 låg den på 0,56 personer per rumsenhet. Uppgifter utgår nu istället ifrån lägenhetsregistret och därmed är det ett brott i tidsserierna. För år 2014 och 2015 finns uppgifter utifrån nya definitionen av bostäder och antalet personer per rumsenhet var 0,69 för båda åren. Ser man till antalet boende per bostad var boendetätheten också oförändrad för staden som helhet men ökade i samtliga stadsdelsområden utom Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen. Den minskade boendetätheten i dessa tre områden beror troligen på att icke folkbokförda asylsökande flyttat in i dessa områden, något som beskrivits tidigare under stycket fördelning över stadsdelsområden. Osäkerheten om hur boendet utvecklas i framtiden är stor. Det bostadsantagande som använts i prognosen innebär en fortsatt förtätning i befintligt bostadsbestånd i början av prognosperioden. Det ökade bostadsbyggandet väntas därefter vända trenden och mot slutet av prognosperioden minskar boendetätheten något. Antagande om inflyttningsklara bostäder Antagandet om antalet inflyttningsklara lägenheter har tagits fram utifrån uppgifter om pågående och planerat byggande enligt stadens ny- och ombyggnadsregister och underlag från stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret om pågående planarbete. Utifrån dessa uppgifter har Sweco bedömt när inflyttning kan antas ske i de olika projekten. År 2015 var tillskottet av bostäder 6 219 stycken, varav 5 119 i nyproduktion och 1 100 genom ombyggnad. Utfallet är något högre än det antagande som gjordes i förra årets prognos, det vill säga att 5 671 lägenheter skulle färdigställas under året. Vid slutet av år 2015 var ca 8 100 bostäder under byggande i nyproduktion, och drygt 1 500 bostäder i olika typer av ombyggnads- eller tillbyggnadsprojekt i Stockholms stad. Majoriteten av dessa antas vara inflyttningsklara år 2016 och 2017. Antalet lägenheter i pågående nybyggnation är högst i Söderort där ungefär 40 procent av lägenheterna beräknas tillkomma, i Inre staden är motsvarande siffra knappt 30 procent och i Västerort drygt 30 procent. När det gäller ombyggnadsaktiviteten äger knappt 60 procent rum i Inre staden, drygt 29 procent i Söderort och 11 procent i Västerort. Förutom att det var många ombyggnadsprojekt som pågick i Inre staden finns några större projekt som ombyggnaden av Sankt Görans gymnasium till studentbostäder och de kontorslokaler på Igeldammsgatan som byggs om till bostäder. 30