SVENSKA BARNLÄKARFÖRENINGEN SWEDISH PAEDIATRIC SOCEITY



Relevanta dokument
Vaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease

Långtidsuppföljning efter UVI

Immunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex.

b) Var immunkomplexen bildas eller deponeras beror på deras storlek. Ag > Ak = små IK, Ak> Ag = stora IK (och laddning)

Mesangialt skademönster

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Infektionsbenägenhet och vaccinationer

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Vanliga njuråkommor hos barn. Catrin Furuhjelm ht 2009

Exklusiv enteral nutritionsbehandling

Hereditär nefrit Alport syndrom

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö

Peter Fors Alingsås Lasare2

Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány

Glomerulonefriter. Lysann Essinger Njurmedicinska kliniken Danderyds Sjukhus AB

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Primärvården och laboratorie-prover

DOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Nationellt PM om IgA-vaskulit (tidigare: Henoch-Schönleins purpura)

Glomerulonefrit del 2. Membranös glomerulonefrit. Membranös forts

Nefrotiskt Syndrom. Hyperlipidemi Trombemboli Ödem. Svante Swerkersson

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn?

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Diabetes och njursvikt

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

Hematuri. Ur nefrologisk synvinkel. Hematuri

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

HCC-övervakning (surveillance)

1 DEFINITION, BAKGRUND Nefros, eller nefrotiskt syndrom, definieras av triaden massiv proteinuri, hypoalbuminemi

Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Njurbiopsi. Kajsa Åsling Monemi Barnnefro Astrid Lindgrens Barnsjukhus Huddinge, Bosön okt-17

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar

MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING AV BARNREUMA

Metforminbehandling vid njursvikt

1c. Du bestämmer dig för att komplettera med ytterligare provtagning för att styrka din misstanke. Vilka prover beställer du?

Membranoproliferativa glomerulonefriter

Analysis of factors of importance for drug treatment

Systemisk lupus erytematosus. Sofia Ajeganova Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

NIVOLUMAB BMS (nivolumab)

Program ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Inflammatoriska Tarmsjukdomar (IBD)

Publicerat för enhet: Avdelning 42; Njurmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 6

Celiaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran.

ungdomar i en västsvensk population med IBD

DX poäng MEQ 2

Publicerat för enhet: Avdelning 42; Njurmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 7

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Svåra eksem hos barn. Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011

Idiopatiskt nefrotiskt syndrom hos barn

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

Falls and dizziness in frail older people

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

Utredningsstrategier vid urinvägsinfektioner hos späda och små barn

Urinvägsinfektion hos barn

CKD Preventiv nefrologi. Anders Christensson Njurmedicin SUS

Hematuri hos barn och ungdomar - utredning, diagnostik och behandling

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p)

Delexamination3. Klinisk Medicin HT poäng MEQ2

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Juvenil Dermatomyosit

KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram

Handläggning av diabetes typ 2

PCP, Aspergillus och Candida

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Case Case 3 Anamnes. Vårdcentr - Status. Vårdcentr Lab. Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt

Moment II (4hp) DEL B OM152B Datum

Övervakning av det sköra fostret - riskvärdering. Michaela Granfors

Akut njursvikt (AKI) Pälle Hedman, Njurmedicin Karolinska 1

Idiopatiskt nefrotiskt syndrom hos barn

Vetenskapliga slutsatser och utförlig förklaring av de vetenskapliga skälen till skillnaderna från PRAC:s rekommendation

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ

Aminoglykosider; farmakokinetik, toxicitet och koncentrationsmätningar

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Antikroppar vid membranös nefropati

Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl

Nefrotiskt syndrom. Märta Englund. 22 April Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Hemsidan för Programrådet. Arbetsrum: Diabetesvårdens utveckling

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby

Ny lydelse för produktinformation Utdrag ur PRAC:s rekommendationer om signaler

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?

Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken?

Valdoxan - Bakgrundsinformation

Transkript:

SVENSKA BARNLÄKARFÖRENINGEN SWEDISH PAEDIATRIC SOCEITY Immunoglobulin A nefrit (IgAN) Identifiering av riskfall samt rekommendationer för behandling och uppföljning Arbetsgrupp för Svensk Barnnefrologisk Förening Stella Edström Halling, Elisabeth Esbjörner, Roland Schmitt, Zivile Bekassy, Svante Swerkersson IgAN är en långsamt insättande kroniskt förlöpande progressiv sjukdom som kräver regelbunden livslång uppföljning eftersom endast ett fåtal utvecklar fullständig och permanent remission. Sjukdomen är ofta lindrig och asymtomatisk under barnaåren och förblir vanligen odiagnostiserad under ett flertal år och diagnos ställs ofta först i yngre tonåren. Diagnosen misstänks vid klinisk bild av 1 Persisterande asymtomatisk mikroskopisk hematuri (isolerad hematuri) 62 % Episodvis makroskopisk hematuri ± proteinuri i samband med infektioner 26 % Akut insjuknande med nefritiskt eller nefrotiskt syndrom 12 % Frekvens avser populationer med screening. I övriga områden dominerar förekomst av intermittent makrohematuri som debutsymtom 2. Hematuri debuterar oftast 5-6 år före debut av proteinuri. Glomerulär filtration (GFR) är oftast normal vid insjuknandet men cirka 20 % av patienterna som insjuknat under barndomen utvecklar terminal njursvikt 20 år efter diagnos 2. Kronisk och terminal njursvikt förekommer redan under barndomen men är ovanligt (5 %). Bland de transplanterade finns risk för recidiv i transplantatet. Sjukdomens progressionshastighet varierar dock och långtidsprognosen är därför svårbedömd. Riskfaktorer för utveckling av kronisk njursvikt 3 Grad av proteinuri vid debut samt under uppföljning Hypertoni vid debut samt under uppföljning Nedsatt GFR Avancerade biopsifynd (glomeruloskleros, interstitiell fibros, tubulär atrofi) Diagnosen verifieras med njurbiopsi som påvisar deposition av IgA komplex Histologisk gradering av njurskadan enligt Haasklassifikationen 4 har ersatts av Oxfordklassifikationen 5-6, ett resultat av mångårigt internationellt konsensusarbete. Fyra biopsifynd har identifierats som prediktorer för dålig prognos: Mesangiell hypercelluläritet, Endokapillär hypercelluläritet, Segmentell glomeruloscleros och Tubulär atrofi/interstitiell fibros. Förekomsten av fynden graderas (MEST score). Resultatet av biopsibedömningen avser kunna prognostisera risken för sjukdomsprogression oberoende av kliniska parametrar. December 2010. Reviderad maj 2012

1. Låg risk Isolerad mikroskopisk hematuri samt Intermittent makroskopisk hematuri ± mikoalbuminuri (u-alb/krea index < 25 mg/mmol) som går helt i regress (= endast kvarstående mikroskopisk hematuri eller blankt urinstatus) mellan skov samt normalt blodtryck och normal njurfunktion. Behandling Ingen behandling krävs. Kontroll 1-2 gånger/år: Blodtryck, s-krea/cystatin C, u-status, u-alb/krea index. Akut bedömning av patienten är inte nödvändig vid snabbt övergående skov av makroskopisk hematuri utan allmänpåverkan. Specialfall och undantag från låg risk fall: Akut njursvikt (ARF) med makroskopisk hematuri. Vid denna typ av ARF ses vanligen inte en hög sjukdomsaktivitet (cellulära/fibrocellulära crescents och mesangieproliferation) i njurbiopsin. Sannolikt beror tillståndet istället på en tubulär obstruktion av röda blodkroppar vilket leder till akut tubulär nekros (ATN). Njursvikten går oftast i spontan regress inom dagar till max ett par veckor. Underhållsbehandling som vid ARF rekommenderas men njurbiopsi krävs om tillståndet inte har förbättrats inom 2-3 dagar. 2. Måttlig risk Låggradig persisterande proteinuri (u-alb/krea index 50-200 mg/mmol) ± mikroskopisk hematuri samt normal njurfunktion och normalt blodtryck. Behandling RAAS-blockad: Angiotensin Converting Enzyme inhibitor (ACEi) och Angiotensin II receptor blockerare (ARB) för att reducera proteinuri och minska risk för utveckling av glomeruloscleros 7. Doser se BLFs hypertonikompendium http://www.blf.net/nefrolog/dok/hypertoni_utr_beh.doc. Långsam höjning till maxdos eftersträvas för behandlingseffekt. Kombinationsbehandling med ACEi och ARB kan vara mer effektivt än monoterapi 8. Vid mikroalbuminuri reduceras eller seponeras behandlingen. Hypertoni Behandlas, oberoende av grad av sjukdomsaktivitet. Blodtrycket ska vara < 90:e percentilen korrigerat för kön och ålder. ACEi rekommenderas som förstahandsval. Kontroll 4 gånger/år: Blodtryck, s-krea/cystatin C, u-status, u-alb/krea index. Clearance genomförs c:a vartannat år. Minskning av GFR är ofta långsam (1-3 ml/min/år) vilket inte avspeglas i förhöjt kreatininvärde och behovet av njurfunktionsundersökning bör således beaktas. Njurbiopsi rekommenderas starkt om diagnostisk biopsi inte är utförd tidigare. December 2010. Reviderad maj 2012 2

Hög risk U-alb/krea index >200 mg/mmol trots behandling med ACEi/ARB i maxdos U-alb/krea index >200 mg/mmol och sänkt GFR Nefrotisk proteinuri (U-alb/krea index > 400 mg/mmol) ± nefrotiskt syndrom RPGN (Rapidly progressive glomerulonephritis) dvs snabbt progredierande njursvikt med nefrotisk proteinuri och hypertension samt biopsifynd med > 50% crescents Diskussion med barnnefrolog rekommenderas för bedömning av biopsiindikation och ställningstagande till behandling med steroider och ytterligare immunosuppression. Behandlingsstrategier för avancerade fall U-alb/krea index> 200 mg/mmol trots behandling med RAAS blockad ± nedsatt GFR rekommenderas steroider för per oral behandling eller iv puls (Metylprednisolon) beroende på biopsiresultat och njurfunktionsresultat 9-12. Nefrotiskt syndrom samt njurbiopsibild utan aktivitetstecken behandlas med po steroider enligt rekommendationer som gäller för minimal change nefros (MCNS). Nefrotisk proteinuri samt njurbiopsibild med uttalade aktivitetstecken (mesangieproliferation och cellulära eller fibrocellulära crescents) men utan tecken till kronicitet (glomeruloscleros, interstitiell fibros eller tubulusatrofi) Behandlingsrekommendation idag är: Metylprednisolon 15-30 mg/kg (max 1 g) 3 dagar i rad eller varannan dag, följt av prednisolon po 1 mg/kg dagligen i 4 veckor, därefter varannan dag under 4 veckor sedan nedtrappning med total behandlingstid 3-6 månader. För denna grupp övervägs även behandling med Cykofosfamid men konsensus finns inte. RPGN Behandlings rekommendation idag är: Metylprednisolon 15-30 mg/kg (max 1 g) 3 dagar i rad eller varannan dag, följt av prednisolon po 1 mg/kg dagligen i 4 veckor, därefter varannan dag under 4 veckor sedan nedtrappning med total behandlingstid 3-6 månader. I samband med övergång till po prednisolon ges tillägg av Cyklofosfamid 500 mg/m 2 1 gång/månad 1-6 gånger. Kontrollbiopsi rekommenderas efter 3 pulsar. Övrig behandling för moderat och hög riskfall Tonsillektomi vid IgAN är omdiskuterat och kan övervägas som profylaktisk åtgärd om tonsillerna utgör säte för upprepade infektioner. Effekten är oklar 13 och har övergivits som rekommendation i Europa och USA. Omega-3/fiskolja 2-6 g/dag 14 används för antiinflammatorisk effekt men för denna behandling finns inte någon koncensus. MMF (Mykofenolat mofetil) har prövats på vuxna men inga signifikanta skillnader avseende minskning av proteinuri eller GFR påvisades 15. En RCT studie med MMF behandling till barn och unga vuxna pågår i USA 16. Kombinationsbehandling med prednisolon, azatioprim och antikoagulans har även prövats 17. December 2010. Reviderad maj 2012 3

Referenser 1. Yoshikawa N, Iijima K, Ito H (1999) IgA Nephropathy in Children, Nephron 83:1-12 2. Coppo R (2008) Pediatric IgA Nephropathy: Clinical and Therapeutic Perspectives, Seminars in Nephrology 28:1:18-26 3. D'Amico G (2004) Natural History of Idiopathic IgA nephropathy and Factors Predictive of Disease Outcome, Semin Nephrol 24:179-96 4. Haas M (1997) Histologic subclassification of IgA nephropathy: a clinicopathologic study of 244 cases, Am J Kidney Dis 29:829-42 5. Cattran D, Coppo R, Cook HT, Feehally J et al (2009) The Oxford classification of IgA nephropathy: rationale, clinicopatholgical correlations and classification. A Working Group of International IgA Nephropathy Network and Renal Pathology Society.Kidney Int 76(5):534-45 6. Roberts SD, Cook HT et al (2009) The Oxford classification of IgA nephropathy: Pathology definitions, correlations and reproducibility. Working Group of the International IgA Nephropathy Network and the Renal Pathology Society, Kidney Int76 (5):546-56 7. Coppo R, Peruzzi L, Amore A, et al (2007) IgACE: a placebo-controlled, randomized trial of angiotensin converting enzyme inhibitors in children and young people with IgA nephropathy and moderate proteinuria. J Am Soc Nephrol 18:1880-8 8. Nakao N, Yoshimura A, Morita H et al (2003) Combination treatment of angiotensin-ii receptor blocker and angiotensin-converting-enzyme inhibitor in non-diabetic renal disease (COOPERAE): a randomized controlled trial. Lancet 361:117-124 9. Pozzi C, Andrulli S, Del Vecchio L, et al (2004) Corticosteroid effectiveness in IgA nephropathy: long-term results of a randomized, controlled trial. J Am Soc Nephrol 15:157-63 10. Pozzi C, Bolasco PG, Fogazzi GB (1999) Corticosteroids in IgA nephropathy: a randomised controlled trial. Lancet 353:883-7 11. Wyatt RJ, Hogg RJ (2001) Evidence-based assessment of treatment options for children with IgA nephropathies. Pediatr Nephrol 16:156 12. Barrat J, Feehally J (2006) Treatment of IgA nephropathy Kindney Int 1934-1938 13. Akagi H, Kosaka M, Hattori K et al (2004) Long-term results of tonsillectomy as a treatment for IgA nephropathy, Acta Otolaryngol Suppl 555:38-42 14. Hogg RJ, Lee J, Nardelli et al (2006) Clinical trial evaluate omega -3 fatty acids and alternate day prednisolone in patients with IgA nephropathy: Report from the Southwest Pediatric Nephrology Group, Clin J Am Soc Nephrol 1:467-74 15. Maes BD, Oyen R, Claes K et al (2004) Mycophenolate mofetil in IgS nephropathy:result of a 3-year prospective placebo-controlled randomized study. Kidney Int 65:1842-9 16. Hogg RJ, Wyatt RJ (2004) A randomized controlled trial in mycophenolate mofetil in patients with IgA nephropathy. BMC Nephrol 5:3 17. Yoshikawa N, Ito H, Takekosi Y (1999) A controlled trial of combined theraphy for newly diagnosed severe childhood IgA Nephropathy. The Japanese Pedatric IgA Nephropathy Treatment Study Group, J Am Nephrol 10(1): 101-09 December 2010. Reviderad maj 2012 4

December 2010. Reviderad maj 2012 5

December 2010. Reviderad maj 2012 6