Hur påverkas chef och chefskap i vårdoch omsorg när en chef blir personligt fokuserad i media: Hur kan beredskap ökas som minskar negativa effekter?

1 Hur påverkas chef och chefskap i vårdoch omsorg när en chef blir personligt fokuserad i media: Hur kan beredskap ökas som minskar negativa effekter? Diarienummer 100293 Slutrapport 1, 2,3 Lotta Dellve Maria Wramsten Wilmar 1,2,3 Christian Jacobsson 3 Gunnar Ahlborg jr 4 1 Högskolan i Borås 2 Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm 3 Göteborgs Universitet 4 Institutet för stressmedicin, Västragötalandsregionen

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Introduktion och syfte... 5 Metod... 5 Design... 5 Kvalitativ metodik... 5 Enkätstudie... 6 Samarbete med medieaktörer och andra organisations och medieforskare... 6 Resultat från projektet... 7 1. Individuella konsekvenser av negativ personifierad media... 7 2. Chefers strategier och önskemål om stöd i organisationen... 8 3. Interaktion med media mobilisering av resurser för trovärdig kommunikation av verksamheten (open management)... 8 4. Förekomst och samband betydelsen av chefsstöd... 9 5. Kompensatoriska kommunikationsmönster: chefer i samspel med ledning, media och professionella (från NPM till Post NPM):... 10 Resultat i samarbeten med andra pågående AFA projekt... 11 Diskussion... 12 Avvikelser i projektet utifrån projektbeskrivningen... 12 Insatser för att resultatet ska komma till praktisk användning... 12 Vetenskapliga artiklar... 13 Populärvetenskapliga rapporter... 14 Konferenspaper, abstract och presentationer... 14

3 Sammanfattning Studiernas syfte var att undersöka vad mötet med granskande media kan innebära för chefen samt hur handlingsstrategier, förhållningssätt och resurser kan påverka mötet med media. I projektet fanns också ett tydligt praktiskt inriktat syfte att sprida kunskap om resultaten samt om olika problematiker och aspekter i möte med granskande media. Spridning och genomslag i praktiken Resultat från projektet har fått en mycket stor spridning och stort genomslag i praktiken. Projektgruppen har under projektåren presenteras resultat, gett återkoppling till chefer och diskuterat problematiker och möjligheter i ledningsgrupper på olika nivåer, vid konferenser och seminarier för såväl praktiker som forskare, i undervisning och föreläsningar för chefer och kommunikations/hr funktioner samt i media. Vi har fått exempel på och har kunnat observera en utveckling av vårdorganisationers hantering av media under projekttiden. De huvudsakliga resultaten från projektet har presenterats i en populärvetenskaplig rapport vars syfte var att ge en vidgad förståelse för olika problematiker och aspekter i möte med granskande media och hur personfokuserat drev kan undvikas. Fem vetenskapliga delstudier har publicerats, är under reviewprocess eller kommer att skickas till vetenskaplig tidskrift. Ytterligare minst två till tre delstudier har utvecklats i synergieffekter mellan andra AFA finansierade projekt. Våra resultat visar att kontakter med media är vanligt bland chefer. Hälften av förvaltningschefer för vård och omsorg var missnöjda med hur organisationen avspeglades i media och det var mindre vanligt att cheferna uppfattade att media gav en saklig och korrekt beskrivning av verksamheten. Majoritetens uppfattning var istället att deras organisation vanligtvis beskrevs på ett negativt sätt av media. Få chefer upplevde att det var en positiv erfarenhet att vara talesperson när media kritiskt granskade verksamheten och cirka hälften upplevde stressreaktion i någon mån. Det fanns inga skillnader beträffande om cheferna var man eller kvinna. Chefer kan uppleva starka individuella konsekvenser av negativ personifiering. Deras känsla av att bli kränkt var relaterat till grad av personfokus. Personifiering av chefer hade skett i ett organisatoriskt sammanhang och i en dynamik av osäkerheter avseende hur man kan och bör agera som chef och bemöta media, dvs att skilja på person och funktion, att hantera bristande organisatoriskt stöd och organisationspolitiskt spel samt att förstå och hantera chefsuppdraget och mediakommunikation i ett vidare samhällsperspektiv. Negativa konsekvenser i form av energiförlust var relaterad till bristen på stöd som de fått när de var under negativt granskande media. En reaktion på hård press var undvikande och avskildhet. Detta påverkade chefskapet genom undvikande av att fatta svårare beslut eller förhala mer komplicerade beslut som kunde väcka mer motstånd och publicitet. En annan reaktion var hårdhet mot sig själv, sina underordnade och familjemedlemmar. En tredje var resignation och uppgivenhet. Denna reaktion beskrevs då chefer hade blivit mer långvarigt och upprepat exponerade i media, när återhämtningen var bristande och deras tilltro på sin och organisationens förmåga att hantera situationen hade genomgått en mer djupgående förändring. Chefers strategier varierade och tidigare erfarenhet av media påverkade vilka strategier man använde. Vissa hanterar kommunikationen med öppenhet, ärlighet, transparens och bygga förtroende i kommunikationen med kunskap och respekt för medias arbete och funktion. Andra genom ett undvikande av media. I studien beskrevs ofta att chefen svarade media utan att det fanns organisatorisk strategi eller gavs input från någon annan funktion i organisationen. Denna strategi, eller brist på strategi, stärkte individualiseringen av problematiken och fokus på chefen som person snarare än representerande av en verksamhet. Stöd till chefer inom organisationen under medias granskning tycks ha betydelse för hur man upplevde medias beskrivning av verksamheten och upplevelsen av mediehändelsen. De som fick mer stöd från sin ledningsgrupp eller informationsenheten var mer nöjda med medias beskrivning av verksamheten, de skattade medias beskrivning av verksamheten som mer positivt.

4 I den uppföljande studien ges också en bild av hur resurser kunde stärktas genom mötet med nyhetsmedia, dvs hur en besvärlig situation där de inblandade hade olika förutsättningar och logiker bidrog till utveckling och mobilisering av resurser hos individen och i verksamheten. Chefer mobiliserade mer kraftfullt resurser (direkt och under tid) som var understödjande av öppenhet och insyn i verksamheten och för att ge mer korrekt bild av verksamheten i syfte att minska de osäkerheter som kunde uppstå till följd av missvisande nyhetsmedia. Slutsatser från projektet är att möte med media är idag alltmer vanligt för chefer i vården och en viktig del av arbetet för att skapa förtroende för verksamheten. Mötet med media har idag också blivit en viktig del i chefens psykosociala arbetsmiljö och hållbarhet då personfokuserat, negativt och kritiskt fokus i media kan vara utmanande och få vidare konsekvenser. Det finns begränsade möjligheter till egenkontroll över exponering och förlopp. Därför har det, för hanteringen, betydelse att utveckla förståelse och se spelet och krafterna i processer i mötet med media. Medvetenhet om möjligheter (såsom att förmedla kunskap om vårdverksamheten till medborgare) och hot vid mediakommunikation (såsom att hantera risk för personfokus och drev) samt proaktiva förberedelser hos individen och organisationen kan ha avgörande betydelse. Mobilisering av resurser kan underlätta och utveckla såväl ledarens hälsorelaterade hållbarhet som mer korrekt beskrivning av verksamheten i media. Det tycks vara av betydelse att utveckla mediestrategi för att minska osäkerheter under och efter möte med media. Om en mediestrategi utgår från att undvika risk för personfokuserade drev är den mer inriktad på försvar och undvikande av öppen rapportering av verksamheten. Om mediestrategin istället utgår från att möta media kan resurser mobiliseras som ökar öppenhet, insyn, saklighet och förståelse av processen.

5 Introduktion och syfte Strukturfrågor inom den offentliga sektorn såsom organisering, tillgänglighet och resursfördelning är frågor som engagerar många. I Sverige debatteras dessa frågor ofta i media, och det är inte bara politiska konflikter som får löpsedlar, utan även vardagliga aspekter av arbetet i vård och omsorg. Ett komplext problem kan dock i nyhetsmedia komma att grovt förenklas och tillskrivas den ansvarige chefen snarare än t.ex. ekonomiska och organisatoriska förhållanden och överväganden. Ibland har mediebevakningen och debatten innehållit mer av personfokuserade drev än varit en saklig debatt om viktiga frågor. Studier om orsak, förlopp och konsekvenser för en sådan personfokusering har varit få. Under 2011 2014 genomfördes en rad studier som syftade till att undersöka vad mötet med granskande media kan innebära för chefen, när det får negativa konsekvenser för chefen samt hur handlingsstrategier, förhållningssätt och stödresurser kan påverka mötet med media. Ett syfte var också att ta fram ett kunskapsunderlag för beredskap och stöd inför, under och efter möte med media. I forskargruppen ingick följande forskare: professor Lotta Dellve vid Högskolan i Borås och KTH (projektledare), leg. psykolog och doktorand Maria Wramsten Wilmar, leg. psykolog och docent Christian Jacobsson vid Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet och Gunnar Ahlborg, leg. överläkare och docent i arbetsmedicin samt chef för Institutet för Stressmedicin, Västra Götalandsregionen. Under det sista projektåret har även professor Ewa Wikström, Göteborgs Universitet och docent Maria Grafström vid Stockholm Centre for Organizational Research (SCORE) medverkat i en studie. Synergieffekter har dessutom kunnat fås genom samarbete med andra samtidigt pågående AFA finansierade projekt om chefskapets förutsättningar och konsekvenser. Detta har inneburit fördjupade frågeställningar och analysarbeten. I en populärvetenskaplig rapport har resultat från studierna presenterats samt teori och forskning som anknyter till frågan. Rapporten syftade till att ge en vidgad förståelse för olika problematiker och aspekter i möte med granskande media och hur personfokuserat drev kan undvikas. Rapporten innehöll situationsbeskrivningar och variation i hantering som jämte diskussions och reflektionsfrågor kan ge möjlighet att utveckla handlingsberedskap i frågor om organisationens hantering av media. Rapporten kan användas som kunskapsunderlag i utbildningsinsatser och i utvecklingen av stöd. Den vänder sig till chefer och ledningsgrupper inom vård och omsorgsorganisationer, till stöd och stabsfunktioner (till exempel personalfunktion, kommunikationsfunktionen och företagshälsovården) samt till forskare i ämnen som rör ledarskap, media, organisation och psykosocial miljö. I denna slutrapport sammanfattas resultaten av projektet. Vi hänvisar till rapporten Ledarskap i vården: att möta media och undvika personfokuserade drev för bakgrund och mer utförlig beskrivning av resultat. Metod Design Studierna har dels kvalitativa ansatser med djupintervjuer med chefer som har erfarenhet av media, dels en kvantitativ ansats som riktade sig till samtliga förvaltningschefer inom vård och omsorgsorganisationer i Sverige. Kvalitativ metodik Inledningsvis hade vi en kvalitativ ansats för att få en fördjupad beskrivning av faktorer på individ, grupp, organisations och samhällsnivå med central betydelse för hur chefer och organisationer möter media. Chefer för vård och omsorgsorganisationer från hela Sverige har ingått i urvalet. Urvalet har

6 skett strategiskt för att kunna spegla en möjlig variation av erfarenheter av mediefokus, få en variation mellan kommunal och landstingsregionala vårdorganisationer och för att få en geografisk bredd (storstad, mellanstor kommun, industrikommun, småstad, glesbygd). Dessutom har ett urval av chefer intervjuats som har erfarenhet av granskande media, men där mediehändelsen inte uppfattats vara negativt fokuserad på personen i fråga (utifrån den enskilde chefens egen bedömning). Chefer har valts genom kontakt med personal /informationsavdelningar, genom att studera dagstidningar och genom sk snöbollsurval (dvs intervjuade chefer har frågats om de känner till någon chefskollega som har erfarenheter av media fokus). För att komplettera intervjuerna har i flera fall även överordnad chef, chefens HR kontakt och/eller annan person inom ledningsorganisationen och/eller partner intervjuats. Totalt har 55 djupintervjuer genomförts mellan 2008 och 2013, med 44 personer: 27 chefer som har erfarenhet av mediefokus. Av dessa har 5 intervjuats vid två tillfällen för att dels följa processen vid mediefokus dels för att fördjupa intervjuerna. Chefer som blivit negativt fokuserade har angett överordnad, underordnad, medarbetare och/eller partner som kan ge ytterligare information om processen. Totalt har 23 sådana personer djupintervjuats. Bland dem finns även erfarenhet av negativ mediefokus. Under 2014 genomfördes även uppföljande intervjuer med 15 av de tidigare intervjuade cheferna, vilket innebär att totalt 70 intervjuer har skett inom ramen för projektet. Majoriteten av intervjuerna skrevs ut ordagrant och analyserades med kvalitativa analysmetoder, systematiskt och stegvist. I tre av studierna användes grounded theory ansats i analys och urval för att upptäcka och identifiera centrala processer på individ och organisationsnivå (Charmaz 2006). I en studie har en kvalitativ men kvantifierande innehållsanalys använts (Hsieh 2005). Enkätstudie Utifrån de kvalitativa resultaten utformades en enkät som skickades ut till samtliga sjukhusdirektörer och förvaltningschefer för kommunal vård och omsorg i hela Sverige. Frågeformuläret innehöll frågor om: Förekomst av kontakter med media Hur man uppfattar att organisationen vanligtvis avspeglas i media Strategier och förhållningssätt för att möta media Erfarenheter av att själva vara talespersoner för organisationen när media har en kritisk hållning eller kritiskt granskar verksamheten. Upplevelse av och upplevda stressreaktioner (ref) och specifika stressymptom (ref) i samband med att man varit talesperson när media kritiskt granskat verksamheten. Datainsamlingen skedde med webbenkät 2013. Svarsfrekvensen var 60 % (54 % med fullständiga svar) bland kommunala förvaltningschefer och enbart 29 % bland sjukhuschefer. I analysarbetet valde vi därför att fokusera svaren från gruppen kommunala vård och omsorgschefer (n=144). Av dessa var 94 kvinnor (65 %). I genomsnitt hade man arbetat som chef i 10 år och som chef i nuvarande positionen i 8 år. Analyserna fokuserade förekomster och samvariationer. Samarbete med medieaktörer och andra organisations och medieforskare I syfte att vidga förståelsen för den problematik som beskrevs i den populärvetenskapliga rapporten inbjöds medieaktörer och forskare med expertis som anknyter till frågan. I projektet fanns också samarbete med medie och organisationsforskare, t ex startade ett samarbete med Grafström och Wikström om gemensam publikation avseende analys av utveckling av kommunikationsmönster och dess konsekvenser i praktiken (se delstudie fem nedan).

7 Resultat från projektet Här beskriv först resultat från fem delstudier som har genomförts inom projektet, och hur de spridits. 1. Individuella konsekvenser av negativ personifierad media Den första delstudien har en kvalitativ design och fokuserade individuella konsekvenser av negativt personligt mediefokus. I studien analyserades fr a intervjuer med chefer som hade negativ erfarenhet av att vara personligt fokuserade i media. I analysen framkom hur personifiering kan skapas genom osäkerheter hos individen och inom organisationen avseende hur man kan och bör agera som chef och bemöta media. Graden av personifiering tycks även påverka de individuella konsekvenserna för chefen och därmed även chefskapet. Resultat från vårt analysarbete visar att personifiering av chefer dock tycks skapas genom en dynamik av osäkerheter hos individen och inom organisationen avseende hur man kan och bör agera som chef och bemöta media. Den sammanlagda osäkerheten var relaterad till grad och vidd av osäkerheter, dvs osäkerhet både hos chefen och i organisationen tycktes förstärkta varandra och den totala osäkerheten eller upplevelsen av gungfly under kontakten med media. De definierade osäkerheterna som stärker personifieringen rör: att skilja på person och funktion, att hantera bristande organisatoriskt stöd och organisationspolitiskt spel samt att förstå och hantera chefsuppdraget och mediakommunikation i ett vidare samhällsperspektiv. Graden av personifiering tycks även påverka de individuella konsekvenserna för chefen och chefskapet. Upplevelsen av att bli kränkt var den övergripande negativa konsekvensen. Negativa konsekvenser i form av energiförlust var relaterad till bristen på stöd som de fått när de var under negativt granskande media. En reaktion på hård press var undvikande och avskildhet. Detta påverkade chefskapet genom undvikande av att fatta svårare beslut eller förhala mer komplicerade beslut som kunde väcka mer motstånd och publicitet. En annan reaktion var hårdhet mot sig själv, sina underordnade och familjemedlemmar. En tredje var resignation och uppgivenhet. Denna reaktion beskrevs då chefer hade blivit mer långvarigt och upprepat exponerade i media, när återhämtningen var bristande och deras tilltro på sin och organisationens förmåga att hantera situationen hade genomgått en mer djupgående förändring (figur 1). Figur 1 Kvalitativ modell som illustrerar hur osäkerheter i chefsrollen under möte med media påverkar grad av personifiering och dess negativa konsekvenser.

8 Resultaten presenteras mer utförligt i en publicerad vetenskaplig artikel [1] samt i rapporten/kunskapsunderlaget [10]. Artikeln ingår i medarbetares (MWW) lic avhandling. 2. Chefers strategier och önskemål om stöd i organisationen Den andra delstudien fokuserade interaktion med media och inom organisationen under perioder av negativ uppmärksamhet från media. Studien har en kvalitativ, kvantifierande design. Resultatet beskriver chefernas interaktion med media såsom: att ha en öppenhet vilket innebär (a) att vara proaktivt nätverkande, för en förtroendefull relation med media, eller (b) att ha ett mer reaktivt förhållningssätt med transparant kommunikation med media att vara undvikande vilket innebär (a) att undvika information från media och/eller (b) undvika kontakt med media De flesta cheferna sökte inte stöd inom organisationen utan försökte hantera situationen själva. Alla chefer hade önskat mer stöd inom organisationen, fr a från egen chef och från informations/kommunikationsfunktionen. Resultaten presenteras mer utförligt i en vetenskaplig artikel [2] samt i rapporten/ kunskapsunderlaget [10]. 3. Interaktion med media mobilisering av resurser för trovärdig kommunikation av verksamheten (open management) I den tredje delstudien fokuserades former av resursstärkande förhållanden i mötet med media som medverkade till att skapa förutsättningar för kommunikation av verksamheten ( open management ). Studien har en kvalitativ design. Intervjuer genomfördes med chefer med olika erfarenhet av kommunikation med nyhetsmedia (n=45). Dessa intervjuades 1 2 gånger initialt och därefter uppföljande telefonintervju 1 3 år därefter (n=15). Tanken var att de skulle efter reflektion över mediehändelsen och efterföljande sådana ge en kompletterande bild av vad som hade betydelse för deras hantering av möten med media. Dessutom analyserades öppna svar i enkät till förvaltningschefer inom vård och omsorg. Resultatet ger en bild av hur en besvärlig situation (med hård press och som inte går att kontrollera avseende exponering eller utfall) bidrar till utveckling av resurser inom individen och i organisationen, dvs resurser som stärktes. Mötet beskrevs som ett möte med olika logiker och förutsättningar för öppenhet och rapportering av vårdverksamhet. Medias rapportering upplevdes i huvudsak ge en felaktiv bild av verksamheten, dvs att medias rapportering var inkorrekt, snedvriden och ensidig. Chefernas strategi var då att möta media med tydlig noggrannhet avseende skyddande av individers integritet samt och korrekthet i rapporteringen av verksamheten, deras arbete och uppdrag i den fokuserade frågan. Chefer mobiliserade resurser som var understödjande av öppenhet och insyn i verksamheten och för att ge korrekt bild av verksamheten i syfte att minska osäkerheter som uppstod till följd av missvisande nyhetsmedia. Resurser stärktes genom reflektion med ifrågasättande av individens identitet och chefsuppdraget samt verksamhetens kärnuppgifter. De innebar en fokusering av kärnvärden och en större säkerhet i att vara och agera autentiskt och ärligt i dem. Den mer direkta mobiliseringen beskrevs som crafting av individuella och organisatoriska resurser. Mer långsiktigt byggdes resurser upp hos individen och i organisationen, genom utvecklad autenticitet och medvetenhet avseende ledarskapet och verksamheten (dess mål, uppdrag och förutsättningar) i chefsroll/existentiellt, organisatoriskt och samhällsperspektiv (figur 2).

9 Meeting media in the face of imbalanced logics and conditions for reporting Mobilizing resources to support openness and decrease uncertainties Misrepresented media reporting: incorrect, narrow and skewed Meeting with underlined decency: correctness and protecting integrity Crafting hardiness robustness Building authenticity awareness Figur 2 Möte med media beskrevs som logikkonflikt där det fanns olika förutsättningar avseende korrekthet och öppenhet i rapportering. Detta skapade chefers förhållningssätt (direkt och på sikt) och mobilisering av resurser som skapar förätsättningar för insyn i och korrekt bild av verksamheten i syfte att minska osäkerheter. Resultaten presenteras mer utförligt i en vetenskaplig artikel [3] samt delvis i rapporten/ kunskapsunderlaget [10]. 4. Förekomst och samband betydelsen av chefsstöd Den fjärde delstudien är en kvantitativ studie som undersökte förekomst och samband med särskilt fokus på upplevd mediabild, upplevt möte med media och stöd. Förekomst av mediakontakter Resultatet visar att kontakter med media är vanligt förekommande. Både vad det gäller företrädare för organisationen i allmänhet men också vad gäller de tillfrågade cheferna själva. Alla kommunala förvaltningschefer uttalade sig minst en gång per år i media. En majoritet (56 %) angav att någon i organisationen uttalar sig i media en gång per månad eller oftare. Endast 21 % menar att det förekommer någon gång per år eller mer sällan att någon i organisationen uttalar sig i media. Cirka hälften av förvaltningscheferna uttalade sig i media en gång per månad eller oftare. De flesta (80 %) hade egen erfarenhet av att vara talesperson när media har kritiskt granskat verksamheten. Hur man uppfattar att organisationen avspeglas i media Hälften (47 %) av förvaltningscheferna var missnöjda med hur organisationen avspeglades i media. En tredjedel var 27 % nöjda eller ganska nöjda. Det var mindre vanligt att cheferna uppfattade att media gav en saklig och korrekt beskrivning av verksamheten. Majoritetens (55 %) uppfattning var att deras organisation vanligtvis beskrevs på ett negativt sätt av media. Omkring 20 % av de tillfrågade uppfattade tvärtom att organisationen vanligtvis beskrevs på ett positivt sätt. Erfarenhet av kritiskt granskande media Majoriteten av förvaltningschefer (81 %) hade själva erfarenhet av att vara talespersoner för organisationen när media har en kritisk hållning eller kritiskt granskar verksamheten, 60 % av dem under det senaste året. Förekomst av stress i samband med media Endast 20 % upplevde att det var en positiv erfarenhet att vara talesperson när media kritiskt granska verksamheten, 44 % upplevde det som en negativ erfarenhet och 36 % var tyckte den var varken positiv eller negativ. Cirka hälften (48 %) upplevde stressreaktion i någon mån när media kritiskt granska verksamheten. Cirka en tredjedel (35 %) upplevde bara lite stress och 16 % ingen stressreaktion alls. Vanligast stressymptom, i samband med det senaste mötet med media, var problem med sömnen (22 %). Samband och förekomst av stöd Hälften upplevde att de fått stöd av sin ledningsgrupp, sina underställda eller kollegor när media kritiskt granskade verksamheten. Cirka en tredjedel hade fått

10 stöd av egen chef eller från informations och kommunikationsavdelningen. Stöd till chefer inom organisationen under medias granskning tycks ha betydelse för hur man upplevde medias beskrivning av verksamheten och upplevelsen av mediehändelsen. De som fick mer stöd från sin ledningsgrupp eller informationsenheten var mer nöjda med medias beskrivning av verksamheten, de skattade medias beskrivning av verksamheten som mer positivt. Det fanns inga signifikanta skillnader beträffande erfarenhet av media om cheferna var man eller kvinna, inte heller hade erfarenhet (år som chef) betydelse. Resultaten presenteras mer utförligt i rapporten/kunskapsunderlaget [10], i en vetenskaplig artikel [4] och i projektmedarbetares (MWW) lic avhandling. 5. Kompensatoriska kommunikationsmönster: chefer i samspel med ledning, media och professionella (från NPM till Post NPM): I en femte delstudie analyseras hur olika kommunikationsmönster har utvecklats bland ledning, chefer, professionella och media, samt dess samspel och möjliga konskevenser. Analysen bygger på intervjuer med chefer på strategisk och operativ nivå, med professionsgrupper och studier av medias rapportering. Ledning och styrning av hälso och sjukvård har under senaste decenniet påverkats av olika trender. En tydlig sådan är New Public Management (NPM) vilken innebär idéer om hur vården och andra offentliga organisationer kan bättre möta krav på effektivitet och samhällets/medborgares påverkan genom en styrning som mer efterliknar den privata sektorns konkurrensvillkor, dess organisering av arbete och dess ledarroller. Organisationerna skulle genom att bli mer konkurrensutsatta, redovisningsskyldiga, flexibla och transparenta stärka patientens/brukarens ställning och organiseras efter patienters behov. NPM utvecklades och har implementerats stegvis sedan 1980 talet. Kritiken mot att implementera NPM i vården har varit hård av flera olika anledningar och har mötts av motreaktioner från chefer och professionella. Studier av vårdprofessionella har beskrivit missnöje över minskat inflytande vilket inneburit att man motsagt sig organisatoriska utvecklingsarbeten och framhävt konskevenser för såväl arbetsmiljö som patientsäkerhet. Media har bland annat genom policy om ökad öppenhet i offentliga organisationer ( open governance och open data ) fått nya möjligheter att rapportera jämförande resultat av vårdverksamheten. Tidigare studier menar att chefers besluts och handlingsutrymmet i det dagliga arbetet har krympt som ett led av att politiker engagerat sig i hur vården bör utföras, av den hårdare styrningen och av den offentliga debatten och exponering av verksamheten i media. Hälso och sjukvårdschefer måste också hantera överlappande regelsystem och det kan uppstå inflytande och legitimitetskonflikter inbäddade i relationen mellan dessa. Analys och kommunikation av verkliga behov i vården kan därmed ha olika grundvalar, liksom de kommunikationsmönster som utvecklas för att öka inflytande. Resultaten beskriver utvecklingen under ett 10 årsperspektiv av kompensatoriska kommunikationsmönster och samspel mellan ledning chefer professionella och media: Från chefer på strategisk nivå rapportering av övergripande aspekter av verksamheten som till mer vardagsnära rapporter från operativa chefer; hur sjukhusledningar i sin strategiska kommunikation fokuserar på mätbara enheter och effektivitetsmått till deras kommunikation värdebaserad vård, flöden och personcentrering; hur chefer i sin strategiska kommunikation fokuserar den egna enhetens inre effektivitet till chefers uppmärksammande av vårdteam, integrerade helhetslösningar och personcentrering; hur vårdprofessionerna beskriver motstånd mot ekonomisering och att öka diversifiering till rapportering av vårdkvalitet till kvalitetsregister, standardisering och evidensbaserad medicin. Artikeln avslutas med analys över vad detta kan ha inneburit för utvecklingen, i praktiken. Resultaten presenteras mer utförligt i en artikel [5] samt finns delvis presenterade i rapporten/ kunskapsunderlaget [10].

11 Resultat i samarbeten med andra pågående AFA projekt Här beskriv resultat från delstudier som har kunnat utvecklas vidare genom synergieffekter mellan AFA finansierade projekt under samma tidsperiod. 1. Synergieffekt med projekt: Chefers rörlighet Projektledare är Annika Härenstam och den forskningsfråga som vidareutvecklades i synergieffekt var: Vilken källa för stöd har betydelse för chefers hälso relaterade hållbarhet och motivation att stanna i chefsrollen. En fördjupning av betydelsen av stödresurser gjordes, vilket sammanföll med forskningsfrågor i båda projekten. Resultatet visar chefsspecifika stressorer och stödresurser som har betydelse för chefers hållbarhet, i kommunala vårdorganisationer. Samtliga studerade chefsspecifika stressorer hade betydelse för chefers hållbarhet i tvärsnittsanalyser. Att ha ett stödjande privatliv och att inte identifiera sig med chefsuppdraget och dess utmaningar har dock betydelse för chefers stress och hälsorelaterade hållbarhet över tid. Organisatoriska förutsättningar, såsom chefens kontrollspann och erfarenhet som chef påverkade betydelsen av stödresurser. För chefer med kortare chefserfarenhet eller fler antal underställda har även stöd från ledning, chefskollegor och externt stöd betydelse för hållbarhet över tid (figur 3). Figur 3 Krav och resursmodellen för chefer i vård och omsorg med de i studien identifierat betydelsefulla stressorer och stödresurser för hållbarhet. Resultaten presenteras mer utförligt i en vetenskaplig artikel [6], i temanummer i socialmedicinsk tidskrift [7] samt i ett kapitel i antologi från Chefios projektet [8]. 2. Synergieffekt med projekt: Organisatoriska vägar till hälsa: Långsiktigt hållbart förändringsarbete och chefskap i kommuner Projektledare är Stefan Szücs och den forskningsfråga som vidareutvecklades i synergieffekt var Förekomst av sjukskrivning bland chefer i kommunal verksamhet på olika nivåer och dess samband med typ och intensitet av organisationsförändringar samt chefsarbete som rör medarbetardelaktighet och att hantera medarbetares öppna protester (i t ex media). Resultaten

12 visade en stor skillnad i kommunvis incidens av långtidssjukskrivning bland chefer. Förklaringar till incidensen var av olika karaktär beroende på chefposition. Resultaten presenteras mer utförligt i en kommande vetenskaplig artikel [9] samt i slutapport från projekt Organisatoriska vägar till hälsa: Långsiktigt hållbart förändringsarbete och chefskap i kommuner. Diskussion Avvikelser i projektet utifrån projektbeskrivningen Projektledaren bytte arbetsplats i oktober 2011 till Borås Högskola och KTH och överförde därför medlen från Göteborgs Universitet till Högskolan i Borås. Dessa förändringar har inte att påverkat arbetet med projektet. Den medieforskare som var medsökande kunde inte delta i projektet pga annan tjänst och andra åtaganden. Samarbete inleddes med en annan medieforskare som dock flyttade till USA. Vi har därför i färdigställande att det sista manuset anlitat medieforskare Maria Grafström som tillsammans med professor Ewa Wikström medverkar i den sista delstudien. Vi har producerat fler artiklar och gjort fler insatser med praktiker (föreläsningar, seminarier, populärvetenskapliga artiklar mm) än vi siade om i projektplanen. Likaså har vi kunnat få större synergieffekter genom andra pågående AFA finansierade projekt. Vi har också kunnat starta planer på fortsatta projekt. Insatser för att resultatet ska komma till praktisk användning Syftet med kommunikationsinsatserna var att informera, förmedla resultat och väcka debatt i frågan. Då frågan om medias möte med chefer i vården är under utveckling och därför förändras snabbt, har ett syfte även varit att hålla oss a jour med utvecklingen. Viktiga målgrupper för informationsspridning var den strategiska ledningen inom vård och omsorg samt chefer inom vård och omsorg. Viktiga målgrupper är även kommunikatörer, HR och företagshälsovård (se exempel nedan). Vi har fått ett mycket bra genomslag vad gäller information om projektet i olika sammanhang och kunskapsspridning om resultat från projektet. Mot slutet av projekttiden utformade vi ett kunskapsunderlag (en populärvetenskaplig rapport). Kunskapsunderlag syftade till att öka vårdorganisationers handlingsberedskap att möta och hantera granskande media. Rapporten har redan spridits i många tryckta exemplar (1 800 ex) samt i PDFversioner till kommunal och regionala vårdorganisationer. I utvecklingen av denna hade vi idéer om att ha interaktivt utbyte med vårdorganisationer i södra, mellan och norra Sverige. Vi bjöd in de chefer som deltagit i enkätstudien. Tyvärr fick vi alltför få anmälningar varför vi fick ställa in seminarierna på två orter. Vi medverkade istället i AFAs Regionala dagar vid fyra orter under våren 2014, där det var mycket stort deltagande. Presentationer vid konferenser (praktiker forskare), exempel: Äldreomsorgsdagarna Älvsjömässan, 2011 och 2012 Konferens SKL/Äldreverkstan Nya Perspektiv, 2012, nationell konferens för chefer på högre position i hälso och sjukvården samt omsorgen, Göteborg AFAs Sunt Liv 2011 i Göteborg, Linköping, Stockholm AFAs regionala dagar 2014 i Gävle, Stockholm, Malmö, Göteborg Konferens Nätverken VGR Personalutskottet (ledningsgrupper), Sjukhusdirektörer, HR direktörer (möte i Vänersborg), utbildning Chefer för chefer samt Verksamhetschefsutbildningen

13 Information vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (kommunikation/ HR/ledningsgrupp) Politiker i Göteborg Offentlig Chef (konferens i Stockholm maj 2012) Högskolan Borås (chefer i regionen) Chefsdagarna HR (Scandinavium, aug 2012, Göteborg) Entreprenörsnätverk i Sjuhärad Medverkan vid vetenskapliga konferenser, exempel NOVO 2011, 2012, 2013 Small Group Research, 2013, 2012, 2014 EAWOP 2012 EUPHA 2014 ODAM/NES 2014 Föreläsningar och interaktiva seminarier med praktiker Vid konferensen Nya Perspektiv 2012 Ledningsgrupper för ett 10 tal sjukhus Ledningsgrupper för social omsorgsförvaltningar Kommunikationsfunktioner för sjukhus och social omsorgsförvaltningar Föreläsningar för chefer på strategisk nivå i flera landsting och kommuner Socialstyrelsens uppdragsutbildning för chefer i äldreomsorgen 2013 2015: Södra och västra Sverige på orterna Borås, Malmö och Linköping Almedalen, AFA:s arrangemang 2013 Populärvetenskapliga artiklar medverkat i diskussioner i media, exempelvis För chefstidningen 2012 Vårdfokus 2014 och 2011 Äldreomsorgstidningen Allehanda.se Landsting vill tysta sina chefer, september 2011 Arbetarskydd Mediadrev gör chefer otrygga, september 2011 Dagens medicin. Chefer behöver mer stöd i mediekontakter, september 2011 Dagens socialförsäkring Att vara chef i mediestorm journaliste.se Utredning vill förbjuda chefer att uttala sig i media, september 2011 Sveriges informationsförening Så påverkas chefen av mediadrevet, september 2011 Sunt liv, Forskare hjälper chefer klara mediadrevet Chefstidningen (HR och ledarskapsmagasin för akademiker) mars 2012 Flera artiklar och sociala media under 2013 2014 i samband med Almedalen, AFAs regionala dagar och pressträffar Vetenskapliga artiklar [1] Wramsten Wilmar M, Ahlborg G, Jacobsson C, Dellve L. Healthcare managers in negative media focus: a qualitative study of personification processes and their personal consequences. BMC Health Services Research 2014, 14:8 [2] Jacobsson C, Wramsten Wilmar M, Ahlborg G, Dellve L. How do human service managers handle media attention and who supports them? Manuscript i reviewprocess 2014

14 [3] Dellve L, Jacobsson C, Wramsten Wilmar M. Operative managers meeting media in an open management of health care service. Opublicerat manuscript, 2014 [4] Wramsten Wilmar M, Dellve L, Ahlborg G, Jacobsson C. Health care managers communication with media: Prevalence and the importance of support for managers stress and the media report. Opublicerat manuscript, 2014 [5] Dellve, Wikström and Grafström (2014). Compensatory communication logic constructed through unintended consequences: the interplay between strategic players (manager media professionals). Opublicerat Manuscript, 2014 [6] Dellve, Andreasson, Jutengren A prospective study of the importance of leadership support for leaders stress and health related sustainability. Submitted 2014 [7] Dellve, Jutengren och Ahlborg jr. Chefsspecifika stressorer och stödresurser betydelse för hållbart ledarskap bland chefer i vård och omsorg. I: Chefskapets förutsättningar och konsekvenser Metoder och resultat från CHEFiOS projektet slutrapport I. Annika Härenstam (red). Institutet för Stressmedicin, 2014 [8] Dellve, Andreasson, Jutengren. Hur kan stödresurser understödja hållbart ledarskap bland chefer i vården? Socialmedicinsk Tidskrift Temanummer: Ledarskap, interventioner och hälsa 2013:6, [9] Dellve, Szucs, Jutengren, Björck, Härenstam. Five year trends in long term sickness absence among Swedish municipal managers: the importance of reorganizations and organizational conditions. Opublicerat manuscript, 2014 Populärvetenskapliga rapporter [10] Dellve L, Wramsten Wilmar M, Jacobsson C, Ahlborg G. Ledarskap i vården: Att möta media och undvika personfokuserade drev. Högskolan Borås; Vetenskap för profession 28:2014. [11] Wramsten Wilmar M, Dellve L, Jacobsson C, Ahlborg G. 2011. Vad händer med chefer inom hälso och sjukvården som blivit personligt fokuserade i media? Resultat från en förstudie Västra götalandsregionen: Institutet för stressmedicin. ISM Häfte 1; 2010 Konferenspaper, abstract och presentationer, exempel: EAHOP, Schweiz Health care managers handling negative media focus: Individual and Organizational quagmire increases personification processes and personal consequences GRASP, Bergen, Norge Health care managers handling negative media focus: Individual and Organizational quagmire increases personification processes and personal consequences NOVO, Karolinska Institutet, Stockholm Managers approaches towards media during organizational development processes EUPHA, 2014 Imbalanced logics of communicating with media in open management of health care service in Sweden: the managers perspectives and approaches