Maskulinitet och föräldrarelationer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Maskulinitet och föräldrarelationer En förklarande studie om hur uppväxtförhållanden formar mäns maskulinitet Examensarbete i Sociologi 15 hp, Mattias Hemmingsson Sumära Chohan Handledare: Stefan Schedin Januari 2008

2 Abstract Titel: Maskulinitet och föräldrarelationer: En förklarande studie om hur uppväxtförhållanden formar mäns maskulinitet. Författare: Mattias Hemmingsson och Sumära Chohan Handledare: Stefan Schedin Examinator: Anna-Karin Kollind Typ av arbete: Examensarbete i Sociologi Tidpunkt: januari 2008 Syfte och frågeställningar: Denna studie fokuserar på en aspekt inom mansforskning som har med maskulinitet i relation till uppväxtförhållanden samt uppfattning av maskulinitet att göra. Fokus ligger på relationen till föräldrarna, närmare bestämt faderns och moderns tillgänglighet i intervjupersonernas barndom. Syftet är att med hjälp av kvalitativa intervjuer försöka förstå vilka faktorer som är viktiga i formandet av mäns maskulinitet och mäns uppfattning av denna. Den forskningsfråga vi alltså intresserade av att undersöka är hur uppväxtförhållanden och relation till föräldrarna påverkar intervjupersonernas maskulinitet och uppfattning av maskulinitet. Metod och material: Urvalet bestod av fyra unga svenska män med varierande ålder, erfarenheter och bakgrund. En kvalitativ metod användes och för datainsamlingen användes en semistrukturerad intervjuguide. Två begrepp (mer traditionell maskulinitet och mindre traditionell maskulinitet) skapas för att kategorisera intervjupersonernas maskulinitet, och lättare kunna analysera intervjumaterialet. Huvudresultat: Resultaten visade bl a tendenser till att socialisation är en viktig faktor i skapandet av mäns maskuliniteter och deras uppfattning om den. Resultaten visade också att det baserat denna studies intervjupersoner finns en tendens till att maskulinitet skapas i enlighet med Chodorows teori om könsidentitet. Förutom detta diskuteras andra tendenser och slutsatser och förslag till vidare forskning ges baserat på studiens resultat Nyckelord: Maskulinitet, föräldrarelationer, genus, uppväxtförhållanden, mansforskning

3 Innehållsförteckning Inledning...5 Bakgrund...5 Tillvägagångssätt...7 Studiens upplägg...7 Intervjupersoner...7 Semistrukturerad intervju...8 Bearbetning och analys...8 Etik...9 Validitet...10 Teori...11 Maskulinitet...11 Bildandet av könsroller/könsskillnader och maskulinitet...15 Jämställdhet och maskulinitet...20 Analys...21 Relation till föräldrarna och Maskulinitet...21 Martin...21 Thomas...22 Calle...23 Emil...25 Jämställdhet, könsroller och maskulinitet...26 Thomas...26 Martin...27 Emil...27 Calle...28 Klass...28 Diskussion...29

4 Referenser...32 Tryckta källor...32 Otryckta källor...33 Bilagor...34

5 Inledning Bakgrund Under de senaste åren har maskulinitet blivit ett populärt ämne i västvärlden, särskilt i USA. Böcker om maskulinitet har blivit populära och toppat bästsäljarlistorna och media har också uppmärksammat detta ämne i bland annat pratshower i tv, konferenser och i olika tidskrifter och dagstidningar. Connell(2005) menar att de forskare som länge arbetat med ämnet mansforskning har blivit förskräckta över det som har fångat medias intresse. De böcker som anses mycket populära bland folk är enligt Connell fulla av förvrängningar och oklarheter om den kunskap som forskare producerar eller också så ignorerar man viss forskning och använder den del som människor finner mest intressant. De idéer som väcker intressen är föråldrade och har att göra med naturliga skillnader och tanken om en sann maskulinitet. Enligt Connell (2005) så är mycket av den forskning om maskulinitet som gjorts det senaste årtiondet avvikande i sina slutsatser i jämförelse med den populärpsykologiska litteraturen. Mansforskning sätter mannen i fokus, det manliga könet går inte längre ouppmärksammat förbi oss. 1970-talets kvinnorörelse gjorde så att det manliga könet inte längre tycktes som självklart och en fråga började ställas: Vad är en man? Tidigare hade mannen stått för det mänskliga och självklara eller den vars kön tas för givet. Mansforskning finns som en del inom könsforskning och har sitt ursprung ur kvinnoforskningen, men mansforskningen är fortfarande i jämförelse med andra områden både litet och nytt (Ekenstam, 1998). De tidiga mansforskarna förstod manlighet som något homogent. Denna enkla förståelse av kön kritiserades främst av homosexuella och etniska minoriteter, vilket medförde att maskulinitet inte kan ses som ett enhetligt fenomen, utan dagens mansforskning förstår istället kön i termer av maskuliniteter där fokus ligger på hur olika maskuliniteter eller manligheter skapas av olika individer och grupper. Nilsson menar att den generella målsättningen med mansforskning är att beskriva och analysera hur manligt genus tar sig uttryck i dagligt liv (Nilsson, 1999, s. 15). Mansforskningen vill skapa en ökad förståelse och visa empati gentemot män men samtidigt vill mansforskningen rikta sin kritik mot vissa manliga ideal, vilket ger mansforskningen en dubbel hållning (Nilsson, 1999). På detta sätt skiljer sig mansforskning från feministisk kvinnoforskning genom att mansforskning inte formuleras utifrån en underordnad position utan mer utifrån en strävan om jämställdhet. Johansson (Ekenstam, 1998) menar att det finns två forskningsfält inom mansforskningen, dels essentialism och dels konstruktivism. I det förstnämnda så ligger fokus på att hitta en slags essens, ett specifikt och karakteristiskt innehåll. Det finns en strävan efter att definiera den s.k. manligheten. De som hamnar under benämningen essentialister är ofta influerade av Carl Jungs psykologi och talar om arketyper och det kollektivt omedvetna. Johansson (Ekenstam, 1998) menar också att essentialismen är inspirerad av psykoanalytisk objektrelationsteori där Nancy Chodorow är den mest betydande forskaren. Enligt Johansson (Ekenstam, 1998) kan Chodorows synsätt ses som en konstruktivistisk essentialism. Hennes teori förklarar hur skillnader mellan de båda könen uppstår utifrån barns uppväxt och föräldrarelationen. Johansson (Ekenstam, 1998) menar att Chodorows teorier har gjort det svårare att upptäcka kön som något föränderligt och detta gör att hennes teori används för att fastställa skillnader istället för likheter mellan könen. Den andra gruppen mansforskare som Johansson nämner som hamnar inom gruppen konstruktivister är bl. a Connell och Holter (Ekenstam, 1998).

6 Maskuliniteten konstrueras i vardagslivet, de ekonomiska och institutionella strukturerna har stor betydelse, man lägger vikt vid skillnader mellan olika maskuliniteter och slutligen hävdar man genus motsägelsefullhet och dynamiska karaktär (Connell, 1996, s. 55). Connell betonar kopplingen mellan maskulinitet och makt, vilket Connell menar förnekas av antifeministisk mansrörelse, populärpsykologi och nyjungianska teorier. (Connell, 1996, s. 65). Enligt Johansson har det manliga idealet förändrats till en mera feminin form där kändisar som David Beckham och Brad Pitt efterliknas som maskulint ideal. Det räcker inte med en stor och vältränad kropp och ett fast arbete. Män ska ha talang, vara psykiskt och fysiskt starka, trygga, snygga, tjäna mycket pengar samt ha en snygg tjej. Johansson beskriver en ny maskulinitet där känslor är mer accepterat att visa (Johansson, 2006). Wall & Arnold (2007) menar att det sedan i början av 1980- talet skett en förändring i kulturen kring att vara pappa. De nya männen är generellt mer vårdande, utvecklar en närmare emotionell relation med sina barn och delar barnuppfostran med mamman till barnet. Det råder skilda meningar om ursprunget till könsskillnader. Vissa menar att det finns biologiska skillnader i de mänskliga generna, medan andra hävdar att det är socialt inlärt, att man lär sig sitt könsrollsbeteende från sin familj, vänner och i skolan. En tredje grupp försöker bevisa att det varken är biologiskt eller socialt, utan att könsskillnader är sociala konstruktioner. Mer än hundra års forskning, med syfte att hitta den fysiologiska grunden till att det är biologiska faktorer som styr kvinnors och mäns beteendemönster, har inte varit särskilt framgångsrik. På senare år har istället den sociala inlärningsteorin fått mer stöd än tidigare (Connell 1987) (Refererad till i Giddens, 2003). På senare tid har dock allt fler sociologer kritiserat teorierna om socialisation och menar att könsroller kan vara en social konstruktion. Istället för att säga att kön är biologiskt och genus är kulturellt inlärt menar man att man ska se både kön och genus som kulturellt skapade produkter (Giddens 2003). Författarna har under sin studietid läst mycket om kvinnoforskning och feministisk teori men anser sig aldrig i samma högskolekurser ha fått någon likvärdig kunskap om mansforskning. Båda författarna har under sin uppväxt observerat att mansbilden förändrats och har iakttagit stora skillnader mellan sina fäder och yngre män. Idag anser författarna också att det finns en ständigt aktiv debatt om pappaledighet och mannens förändrade roll i samhället, vilken borde fortgå. Dessa faktorer gör att författarna med denna undersökning vill belysa ämnesområdet mansforskning vilket författarna anser har försummats. Denna undersökning undersöker den aspekt inom mansforskningen som har med uppfattning av maskulinitet att göra, och maskulinitet i relation till uppväxtförhållanden. Fokus ligger på relationen till föräldrarna, närmare bestämt faderns och moderns tillgänglighet i intervjupersonernas barndom och hur denna närvaro/frånvaro har format intervjupersonernas maskulinitet och uppfattning av maskulinitet. Viss fokus läggs också på om social klass och jämställdhet har haft någon effekt. Syfte och forskningsfrågor Syftet med denna studie är att med hjälp av våra intervjupersoner försöka förstå vilka faktorer som är viktiga i formandet av mäns maskulinitet och mäns uppfattning av denna. Studien undersöker därför vilka typer av maskuliniteter det finns bland intervjupersonerna och hur de skiljer sig åt. Den forskningsfråga vi alltså intresserade av att undersöka är hur uppväxtförhållanden och relation till föräldrarna påverkar

7 intervjupersonernas maskulinitet och uppfattning av maskulinitet. Tillvägagångssätt I det här avsnittet redovisas studiens specifika delar. Dessa delar omfattar studiens upplägg, semistrukturerad intervju, tolkning och analys samt en redogörelse över val av presentationens form. Studiens upplägg Vi är medvetna om att detta kan vara ett känsligt ämne för många och har därför gett intervjupersonerna möjligheten att välja om de vill bli intervjuade av oss båda eller bara en av oss. Detta beror också på att en av intervjuarna är kvinna och på grund av frågornas känsliga natur kan det spela en viss roll. Därmed kan det upplevas behagligare för intervjupersonerna att intervjuas av en man. Vi ville att våra intervjupersoner skulle känna sig så avslappnade som möjligt, därför fick dem också välja var de ville bli intervjuade. Ett krav vi hade var att intervjuerna ska ske enskilt med endast en intervjuperson åt gången för att vi inte ville att intervjupersonerna skulle påverkas av varandra under intervjuns gång och kanske även bli oseriösa. Under intervjun användes en mp3-spelare, och intervjupersonerna informerades i förväg om att intervjun kommer att spelas in och den andra intervjupersonen kommer även att anteckna samtidigt och eventuellt ställa följdfrågor som ansågs ha missats eller som behövde utvecklas ytterligare för att få fram bästa möjliga svar. För att ha någon hjälp under intervjun så använde vi oss av en intervjuguide (se bilaga 1). Vi informerade intervjupersonerna om deras anonymitet samt att de skulle tilldelas en pseudonym för att undvika att inte bryta mot de forskningsetiska principerna. Vidare gav vi också intervjupersonerna möjligheten att när som helst avbryta intervjun eller att avstå från att besvara frågor om dem så ville. Eftersom vi var medvetna om den känslighetsgrad som intervjun handlade om, med personliga frågor gällande uppväxtförhållanden så visste vi att det fanns risk för visst obehag. Intervjupersoner Författarna har i sitt urval av intervjupersoner strävat efter hitta personer med så skilda erfarenheter som möjligt, för att enklare kunna hitta skillnader i maskulinitet. Urvalet har dock under studiens gång förändrats, då vissa deltagare hoppat av och vissa visat sig vara opassande för studien. Deltagarna i studien består av unga män då de ännu inte hunnit bli påverkade av vuxenlivets olika faktorer. De har inte fått egna barn, har inte hunnit jobba så mycket och har inte så mycket erfarenhet av livet i sig. De har alltså nära i tid till sina egna uppväxtförhållanden och är relativt oförstörda intervjuobjekt. Deltagarna bestod av fyra unga svenska män med olika ålder, erfarenheter och bakgrund: Martin är 21 år gammal och är heltidsstuderande samt deltidsanställd. Martin och hans föräldrar är födda och uppväxta i Sverige. Martins föräldrar är gifta och är medelklass. Martin kommer från en liten stad med ca 20000 invånare, men sedan 19 års ålders bott i Göteborg. Calle är 23 år gammal och är heltidsstuderande samt deltidsanställd. Calle och

8 hans föräldrar är födda och uppväxta i Sverige. Calles föräldrar är gifta och är medelklass. Calle kommer från ett litet samhälle med några tusen invånare, men har gått vissa år av sin skoltid i en stad med ca 60000 invånare. Han har sedan han var 19 år bott i Göteborg. Thomas är 22 år gammal och är deltidsstuderande och heltidsanställd. Thomas är förr och uppväxt i Sverige och hans föräldrar är födda och uppväxta i ett asiatiskt land. Thomas föräldrar är gifta och är medelklass. Thomas har bott hela sitt liv i Göteborg. Emil är 22 år gammal och är heltidsstuderande. Emil och hans föräldrar är födda och uppväxta i Sverige. Emils föräldrar är gifta och är medelklass. Emil har bott i Göteborg hela sitt liv. Semistrukturerad intervju En semistrukturerad intervju består utav en intervjuguide med teman som skall behandlas under intervjun, det vill säga intervjupersonerna får chans att själva forma intervjun vilket kan leda till att nya infallsvinklar kan uppstå som författarna inte själva hade tänkt på, på så sätt blir intervjun mera öppen och flexibel och vissa svar kan vara oförväntade (Bryman 2001). För oss var det relevant att använda några huvudteman som skulle fungera som stöd under intervjuns gång. De temans som vi ställde upp hade även några underfrågor som var till för att hjälpa oss att hålla fokus under intervjuns gång och bibehålla någons slags kontroll. Vi var främst intresserade av att få så personliga och spontana svar som möjligt vilket gjorde att vi valde den semistrukturerade intervjuformen. Genom att förtydliga intervjupersonernas svar kan forskaren utveckla kvalitativa fakta som forskningsproblemet (May 2001). Med detta fick vi möjlighet att skapa djupare svar och en öppnare dialog med intervjupersonerna. Intervjuformen som vi valde gav intervjupersonerna möjlighet att besvara frågorna på ett valfritt sätt vilket i sin tur ledde till en mer behagligare atmosfär. Eftersom vårt syfte var att nå ett specifikt tema och samtidigt använda oss utav flera metoder så var en semistrukturerad intervju mest lämplig. Inom kvalitativa intervjuer är det viktigt att forskaren är medveten om innehållet i intervjun och detta gjorde att vi kunde registrera intervjuns specifika karaktär och uppmärksamma på vilket sätt frågorna ställdes. Vi strävade efter att vara så försiktiga som möjligt i utförandet när det gäller ton, kroppsspråk och ansiktsuttryck och vi försökte vara så neutrala som möjligt för att kunna uppnå minsta möjliga påverkan. Vid varje intervjutillfälle frågade vi informanten om det gick bra att vi hörde av oss om det fanns ytterligare frågor. Samtidigt informerade vi intervjupersonerna om att de gärna också fick höra av sig om de kände att de hade något mer att tillägga. Bearbetning och analys Vi analyserade vårt datamaterial med hjälp av fastställda teman och därmed kunde vi se en helhet som kunde sättas på plats i relation till teorin och bakgrunden. Vi använde oss utav relativt breda frågor under intervjun vilket gav oss mer spretiga svar än djupa. Vi kommer att presentera våra resultat med hjälp av teman för att läsaren på ett lättare sätt ska kunna förstå och se sammanhanget i studien. Detta känns relevant i vårt fall eftersom vi annars riskerar att få ett rörigt resultat där texten kan blir svår att urskilja. Våra teman bygger på vår förförståelse till ämnet och genom att diskutera

9 aspekter som vi tror hade en påverkan på konstruktionen av maskulinitet kändes valet av teman självklart. Utformningen av intervjuguiden visade sig vara framgångsrik för undersökningsområdet och gav relevant och detaljerad information. Resultatet kommer att presenteras i flytande text med citat direkt från intervjuerna och detta känns viktigt då vi är intresserade av att fånga intervjupersonernas egna beskrivningar och reflektioner bl. a angående konstruktionen av maskuliniteter. Detta följs av en diskussion där vi diskuterar de kopplingar vi fått fram genom vår analys och där presenteras även våra egna tankar, känslor och erfarenheter samt förslag till fortsatta studier i ämnet. Etik Vi kommer i denna del att diskutera studiens etiska överväganden samt studiens trovärdighet. Vi kommer att presentera de förhållningssätt som vi har tagit del av samt diskutera detta i relation till vår studie. I denna studie följde vi noggrant de generella individskyddskraven, som består av fyra huvudkrav. Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. (Vetenskapsrådet) Det vill säga informationskravet som innebär att studiens deltagare delges om studiens syfte. Intervjupersonerna bör informeras om att deras deltagande är frivilligt samt att de har rätt att avbryta intervjun om det av någon anledning skulle bli nödvändigt. Vi som författare är skyldiga att informera om vilka moment som ska ingå i studien vilket vi har gjort. Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. (Vetenskapsrådet) Samtyckeskravet innebär att intervjupersonerna har rätt att själva bedöma om och hur länge de vill delta i studien samt på vilka villkor. Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. (Vetenskapsrådet) Konfidentialitetskravet avser att intervjupersonernas personuppgifter hanteras med konfidentialitet och lagras på ett sätt så att obehöriga inte har möjlighet att ta del av uppgifterna. Materialet har registrerats, lagrats och rapporterats på ett sätt så att intervjupersonerna inte skall kunnas identifieras. Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. (Vetenskapsrådet) Nyttjandekravet innebär att materialet endast får användas för forskningsändamålet och heller inte användas eller lånas ut för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet). Intervjupersonerna upplystes om de etiska principerna före intervjun påbörjades, vilket innebar att intervjupersonerna informerades om all de fyra kraven samt fick ta del av studiens syfte. Intervjupersonerna blev också informerade om möjligheten att få ta del av det slutliga resultatet både innan och efter deadline (Vetenskapsrådet). Forskaren har en etisk skyldighet att förhindra att forskningen utnyttjas, feltolkas, missbrukas eller används på annat sätt än det avsedda (Bryman 2001). Hela forskningsprocessen präglas av en etisk kunskap menar Bryman (2001). De etiska problemen som vi riskerade att bemöta var att vid en intervju kan intervjupersonerna bli störda av författarnas ständiga anteckningar under intervjuns gång. Det kan också upplevas som påträngande om det är två intervjuare som i vårt fall där en av oss utförde intervjun och den andra antecknade. Därför var det mycket viktigt att det gjordes med hänsyn och respekt till intervjupersonerna. Det etiska övervägandet är bland de viktigaste momenten i hela studien, vilket innebär att även

10 det etiska momentet ska vara planerat (Forsman (1997). Validitet När forskaren använder sig utav kvalitativa intervjuer som metod, menar Kvale att forskaren bör använda sig av det mänskliga samspelet för att producera vetenskaplig kunskap. I en intervjusituation sker det en interaktion mellan två individer (oftast) där båda två medverkar till att producera en viss kunskap. Denna förmodan har sin grund i föreställningen om att det inte finns någon objektiv kunskap om världen utan all kunskap är socialt konstruerad. En forskare kan aldrig göra anspråk på att ge den rätta eller den objektiva bilden av hur världen ser ut, utan kan bara sträva efter att bidra med en tolkning (Kvale 1997, s. 21). Författarna ansåg att det är viktigt att vara öppen med vår förförståelse eftersom det också kan styra läsarens tolkningar av resultatet och att vi erkände att utan vår förförståelse skulle det inte vara möjligt att kunna tolka (Bergström & Boréus, 2002). Den kvalitativa studiens resultat fokuserar på kontexten och därför har generaliserbarheten och överförbarheten mindre betydelse i en kvalitativ undersökning. Enligt Kvale är målet för kvalitativ forskning inte att göra universella generaliseringar, utan vikten ligger på vetandets heterogenitet och sammanhang (Kvale, 1997, s. 261). Författarna var inte intresserade av att kunna generalisera något, utan målet var bl. a att beskriva och förstå unga mäns resonemang om konstruktionen av maskuliniteter, därför kan validiteten anses vara god samt trovärdig. Författarna har även en bra kännedom om våra intervjupersoner och är övertygade om deras trovärdighet. Männen ställde upp frivilligt och därför har vi inga misstankar om att informationen de har gett oss skulle vara falsk på något vis. Trots detta vill författarna påpeka att man aldrig kan säkert veta om någon talar sanning eller inte eller om de själv ens är medvetna om vad sanningen är för dem. Dock kan man försöka titta på hela intervjun som en helhet och se om de förändrar sina åsikter något och för detta har man olika försiktighetsåtgärder och intervjusätt som gör att man kan kontrollera till viss mån om de talar sanning med hjälp av att upprepa frågor eller formulera om frågor på ett sätt att man får samma frågor besvarade utan att intervjupersonerna misstänker att vi kontrollerar deras svar.

11 Teori Maskulinitet Connell menar att maskulinitet skapas i första hand i relation till en maktstruktur sedan i kvinnors underordning i relation till män, och för det andra utifrån en skillnadssymbolism där maskulinitet och femininitet ställs i motsats till varandra (Connell, 1996, s. 216). Connell driver för användandet av många maskuliniteter och betonar vikten av att fokusera på relationerna mellan olika maskuliniteter och menar att man inte skall behandla enskilda maskuliniteter som karaktärstyper eller individers enskilda val. Connell menar att maskuliniteter skall studeras utifrån relationerna för då syns det tvång under vilka genuskonfigurationerna bildas. Connell skriver, Hegemonisk maskulinitet är inte någon låst karaktärstyp som alltid och överallt ser likadan ut. Snarare är det så att maskuliniteten upprätthåller den hegemoniska positionen i ett visst mönster av genusrelationer, en position som alltid kan sättas ifråga (Connell, 1996, s. 100). Connell menar att de tre inre relationerna i genusordningen är hegemoni, underordnande och delaktig. Förutom detta finns det en yttre relation som Connell kallar marginalisering. Enligt Connell så handlar hegemoni om dominans, auktoritet och ledning. Begreppet har att göra med den kulturella dynamik som gör det möjligt för en grupp människor att rättfärdiga sin egen generella överordning i samhället. Naturligtvis varierar de kulturella uppfattningarna om vilken legitimering som accepteras i allmänhet, men när kulturella krav på legitimering förändras så förändras också hegemonin, Hegemoni är därför en historiskt föränderlig relation (Connell, 1996, s. 101). Hegemonisk maskulinitet kan definieras som den konfiguration av genuspraktik som innehåller det för tillfället accepterade svaret på frågan om patriarkatets legitimitet (Connell, 1996, s. 101) Hegemonisk maskulinitet är alltså de kulturella idealen i kombination med institutionell makt som förefaller så självklara för människor att mäns allmänna dominans och kvinnors allmänna underordning tas för given. Detta är som om vi skulle ge upp vår förståelse av maskuliniteten, Vi förutsätter i så fall att det skett någon slags kosmisk olycka där kroppar med penis råkade landa i en maktposition, och att de därefter i alla tider fortsatte att rekrytera sina vänner med penis som sina efterföljare (Connell, 1996 s.222). Connell menar att medan hegemonisk maskulinitet står för dominans så skapas också underordnade maskuliniteter som homosexualitet och femininitet som inte tillhör den legitimerade sfären utan utgör grunden för det symboliska nedsolkandet (Connell, 1996, s. 103). Det är inte endast den homosexuella maskuliniteten som blir underordnad utan även vissa heterosexuella män och pojkar som blir utfrysta från legitimiteten, och detta framhävas via en mängd olika kränkande skällsord som t ex mes, tönt, morsgris, fegis, ynkrygg och mammas gosse (Connell, 1996). De normerande definitionerna av maskuliniteten är problematiskt på så sätt att det är få män som verkligen lever upp till den normativa standarden, dvs. den hegemoniska maskuliniteten menar Connell (1996). Trots det drar majoriteten av män fördel av denna maskulinitets hegemoni eftersom det tillgodogör sig den patriarkaliska utdelningen, dvs. de fördelar som män vinner av kvinnors underordnade ställning. (Connell, 1996, s. 103)

Det Connell menar med detta är att delaktiga maskuliniteter inte verkliggör ett hegemoniskt mönster, de utsätts heller inte för tillhörande spänningar och risker. Men de har privilegier genom sin kontakt med hegemonin. Konstruktionen av den delaktiga maskuliniteten sker i stor omfattning genom kompromisser i relation till kvinnor. Av den orsaken att de flesta män vinner på patriarkatet utan att känna igen sig i den hegemoniska maskuliniteten som feminismen kritiserar så kan många män avvisa feminismen genom att inte inse att det handlar om dem själva. Därmed uppfattas privilegierna som en självklarhet och fungerar som en blind fläck (Connell, 1996, s.103). De tre första relationerna, hegemoni, underordnade och delaktighet hamnar alla inom genusordningen, men marginalisering är en maskulinitetsrelation som uppkommer från andra maktordningar som till exempel klass eller etnicitet. Med benämningen marginalisering refererar Connell till relationerna mellan maskuliniteter i dominanta och underordnade klasser eller etniska grupper (Connell, 1996, s. 105). Det är spel mellan den dominanta och marginaliserade maskuliniteten som hela tiden återskapar auktoriseringen av den hegemoniska maskuliniteten (Connell, 1996, s. 104). Jag vill trycka på att termer såsom hegemonisk maskulinitet och marginaliserad maskulinitet inte betecknar några fixerade karaktärstyper utan är konfigurationer i praktiken. De är skapade i särskilda situationer i en föränderlig relationsstruktur (Connell, 1996, s. 105) Dessa olika typer av relationer som hegemoni, dominans/underordning och samarbete och marginalisering/auktorisering skall användas som hjälpmedel för att kunna analysera olika typer av maskuliniteter (Connell, 1996, s. 105). Connell (1996) utförde en studie 1985-86 där han syftade till att utforska förändringar inom maskuliniteten och männens liv. Intervjuerna lade tyngdpunkt på praktiker mer än attityder. Connell och två av hans kollegor intervjuade åtta män i åldrarna 17 till 29 år gamla då han undersökte dessa mäns livshistorier. Alla dessa män har en arbetarklassbakgrund och kommer ifrån olika svåra uppväxtförhållanden med våld i familjen och skolan och senare även kriminalitet. I vissa fall har modern varit hemmafru under de yngsta åren av pojkarnas liv i andra fall har mamman ensam arbetat och försörjt familjen. Det finns fall där pappan har funnits med i bilden och andra fall där pappan inte alls har funnits med i uppväxten, dvs. totalt övergivit familjen. I några fall har pappan varit våldsam under uppväxten och det har förekommit olika grad av barnmisshandel. Alla åtta deltagare lever på arbetslöshetsunderstöd och har liten arbetslivserfarenhet. De lämnade skolan i 15-16 års ålder, någon har blivit relegerad från skolan, två andra har skolkat mycket, det finns en som nästan inte kan läsa och en som inte kan läsa alls. Alla tillhör de arbetsmarknadens periferi (Connell, 1996 s.116) Enligt Connell så finns det spänningar som är väsentliga hos dessa män och deras sexuella ideologi. En tunn föraktfull misogyni där kvinnor huvudsakligen betraktas som engångsbehållare för sperma samexisterar med en mycket mer respektfull, till och med beundrande syn på kvinnors styrka. Ibland samexisterar dessa båda synsätt hos en och samma person. Homofobi är vanligt men inte allomfattande (Connell, 1996, s. 127) Enligt Connell så fruktar dessa män faderskapet eftersom det innebär ansvar, men det är fortfarande något som de eftersträvar, särskilt om barnet är en pojke (Connell, 1996, s. 127). De vill alltså bli far om det blir en pojke, det finns också en ilska gentemot flickvännerna om de blir gravida, men männen skuldsätter aldrig sig själva för att flickvännen har blivit gravid. Det rituella fördömandet av feministiska extremister som vi förväntade oss från de flesta av de män vi intervjuade lever sida vid sida med raka och osjälvmedvetna uttalanden till stöd för jämlikhet 12

mellan könen (Connell, 1996,s 128). Trots detta så finns det en bland männen (Patrick Vincent, 17 år) som när han blir informerad om vad feminism innebär, höll med helt fullt och uttrycker detta: Jag tycker att kvinnor bör ha lika rättigheter. Det tycker jag. Trots det så finns det en massa fördomsfulla killar som snackar om att kvinnor inte kan göra si eller så. Jag anser att de kan göra vad vi kan (Connell, 1996, s. 128). Connell menar att om man tittar på personligheterna så är det väldigt lite som uttyder känslomässiga investeringar i könsskillnader hos dessa män. Till exempel en utav männen som heter Jack Harley (22 år), som är en motorcykelknutte med mycket våld och kriminalitet i sin bakgrund, har inget emot att stanna hemma med barnen om hans fru jobbar och får bättre betalt. För många av hans vänner gör likadant. Han vill få lära sig jobba på bar, det gillar han för att han skulle få chans att träffa många olika slags människor och lyssna på deras problem, Inte direkt supermaskulint; faktum är att detta lätt kan uppfattas som kvinnoarbete, en barflickas klassiska funktion (Connell, 1996, s. 128). Detta menar Connell är en kombination av distinkt åtskiljda genusgränser ur ett borgerligt synsätt som har en intressant likgiltighet inför det psykologiska innehållet i dessa genusroller (Connell, 1996, s. 128). Enligt Connell så är denna genuspraktik som praktiseras av dessa män upp till mitten av deras ungdomsålder i grund och botten densamma som våld, motstånd mot skolan, mindre brott, kraftigt bruk av droger/alkohol, tillfälliga kroppsarbeten, motorcyklar eller bilar, korta heterosexuella förhållanden (Connell, 1996, s. 137). Det finns något vansinnigt över det hela enligt Connell, men han vill poängtera att det inte är helt enkelt att lägga sig till med maskulinitetens konventionella stereotyper. Till exempel så bryr sig inte en av männen (Mal Walton, 21 år) om sport, han tycker att det tråkigt. Enligt Alfred Adler så kallas detta förhållningssätt för maskulin protest och det innebär att detta beteende eller motivmönster uppstår i barndomens erfarenheter av maktlöshet och leder till ett överdrivet krav på en slags makt som förknippas med europeisk kultur och maskulinitet. Connell (1996) menar att det även hos dessa män finns en känsla av maktlöshet och ett anspråk på en maktposition byggd på genus, en tvingad överdrift att misshandla homosexuella och vanvettesfärder av maskulina konventioner. Skillnaden är att detta är kollektiv praktik inte något som är en del av personerna. Den här typen av kollektiv praktik uppstår hos arbetarklassen speciellt hos etniska minoriteter och gatugäng i USA, Det verkar inte som det finns någon standardiserad utvecklingsväg för detta, om man bortser från den spänning som skapas av fattigdom och en våldsatmosfär. Genom interaktion i denna miljö så sätter de uppväxande pojkarna samman en spänd >>freaky>> fasad där de gör anspråk på makt utan att besitta några egentliga maktresurser (Connell, 1996, s. 137). Protestmaskulinitet är inte en enkel stereotyp mansroll utan det är överensstämmande med respekt för kvinnor och omtanke om kvinnor, som i Connells studie där vissa män var mycket nedsättande mot kvinnor medans andra ansåg att de skall behandlas lika, och en av männen hade inga problem att stanna hemma med barnen, men samtidigt finns det hela tiden en praktik som motsäger (Connell, 1996, s. 137-138). Om man sammanfattar det hela kan man säga att projektet att omskapa maskuliniteten kan se ut på många olika sätt. Inget av dem verkar lösa problemen eller verkar stabilt. Anledningen tror jag är att dessa känslomässiga dilemman inte går att lösa enbart på personlighetsnivån. Om man skall föra omgestaltningen av genus vidare krävs det att man förflyttar sig till nya terränger där de strukturella källorna till de känslomässiga motsättningarna kan angripas direkt. Det kräver att man rör sig mot ett kollektiv praktik (Connell, 1996, s. 159). Då denna studies intervjupersoner i jämförelse med männen i ovanstående studie har haft lättare uppväxtförhållanden är det en möjlighet att man kan finna skillnader angående bl. a maskulinitet och 13

jämställdhet. Författarna anser också att man kan finna likheter mellan dessa, då denna studies män och ovanståendes har gemensamt att de är just män. Baserat på detta är det intressant att se huruvida det finns eventuella skillnader och likheter med ovanstående studie. Enligt Burgess är den moderne omsorgsfadern inte helt ny eller unik på något sätt. Gillis menar att fäder från 1500- och fram till 1800-talet visade ett stort engagemang för uppfostringen av sina barn. Motivationen var dock inte att vara modern och jämställd utan om att värna om moral och materiell trygghet. Relationen till barnen handlade om tukt, disciplin, omsorg, ordning och trygghet (Burgess, 1997; Gillis 1993; Bjurman, 1998) (refererad till i Johansson, 2004). Under 1800- och 1900 talen hade männen ett stort inflytande och deltog aktivt i skötseln av barn och hem. Samtidigt säger Burgess att det saknas forskning om faderskapets tidiga historia och att den tidiga forskning som finns bygger på motsägelsefulla vittnesmål och studier (Burgess, 1997) (refererad till i Johansson, 2004). Johansson (2004) menar att maskulinitetens omvandling på många sätt kan beskrivas som en långsam omvandling av könsrelationerna. Män tvingades hålla sig till förändringar i familj och offentlighet, i takt med att maktbalansen mellan män och kvinnor försköts och omdefinierades. Connell menar att de institutioner och kulturella scener som varit manligt dominerade blev befolkade av kvinnor, vilket gjorde att patriarkatet förlorade sina självklara fästen. Detta i sin tur gjorde att männens sociala och kulturella arenor hade blivit osäker mark vilket skapade öppningar för nya identiteter som överskred tidigare robusta könsbarriärer (Connell, 1995) (refererad till i Johansson, 2004). Johansson (2004) nämner i sin bok om faderskapets omvandlingar egenskaper som tyst, frånvarande, emotionellt reserverad, svårtillgänglig och fåordig som typiskt maskulina egenskaper. Johansson menar också att mäns rationella personlighet har verkat inskränkande på mäns förmåga att utveckla och behålla relationer, och att ge uttryck för sina känslor och begär. Tidigare forskning och statistik om reell fysisk frånvaro bland män ger en anledning att tvivla på mäns kommunikativa kompetens menar Johansson. Johansson kritiserar dock denna inställning till manliga egenskaper och menar att dessa härstammar från olika förväntningar orsakade av en polariserad könskultur (Johansson, 2004, s. 170). Johansson menar att bilden av den nya omvårdande mannen inte stämmer överrens med förväntningarna i denna kultur, då det i denna kultur är kvinnorna som står för de omvårdande egenskaperna. Johansson menar att det är nödvändigt att skapa en annan kultur om mannen. Förväntningarna på den omvårdande mannen handlar inte bara om den mytomspunne nya mannen utan också om aspekter av maskulinitet som under en lång tid varit utsatt för en repression. Johansson menar att denna typ av maskulinitet har funnits där hela tiden, men att vi inte har sett den. Vi har bländats av den frånvarande fadern eller av satiriska skildringar av fäder som totalt misslyckats med allt som har med barnskötsel och omsorgsarbete att göra; män som enbart gör sig löjliga i sin iver att förändra sin manlighet (Johansson, 2004, s 170). Vi kommer i denna undersökning att använda oss av begreppen mer traditionell maskulinitet och mindre traditionell maskulinitet för att kunna beskriva graden av maskulinitet hos studiens deltagare. Vår tolkning av begreppet mer traditionell maskulinitet är i linje Johanssons (2004) typiskt maskulina egenskaper, t ex tyst, frånvarande, emotionellt reserverad, svårtillgänglig, logisk, rationellt tänkande och fåordig. Vi kommer också att utgå ifrån Connells (1995; 1996) teori om hegemoni. Begreppet mer traditionell maskulinitet kan också vara i linje med Nationalencyklopedins definition av ordet man: fullvuxen person av hankön i motsats till pojke respektive kvinna ofta med tonvikt på handlingskraft, 14

15 hederskänsla etc., med anknytning till traditionella uppfattningar: gråt inte uppför dig som en ~!; under beredskapen mognade han till ~; han tog nederlaget som en ~ (Nationalencyklopedin, Man ). En mindre traditionell maskulinitet skulle förutom som motsatsen till egenskaperna hos en mer traditionell maskulinitet, förklaras utifrån Wall & Arnolds studie som menar att en ny maskulinitet är mer vårdande, utvecklar en närmare emotionell relation med sina barn och delar barnuppfostran med mamman till barnet (Wall & Arnold, 2007). Författarna ber läsaren att ta i beaktande att tolkandet av begreppet traditionell maskulinitet är just författarnas tolkning. Det är för författarna självklart att traditionell maskulinitet inte är någon slags kvantitativ skala som deltagarnas grad av maskulinitet lätt kan placeras in på. Dock måste något slags begrepp användas för att författarna skall kunna beskriva och undersöka deltagarnas uppfattning av maskulinitet, vilket på ett sätt rättfärdigar användandet av begreppet mer eller mindre traditionell maskulinitet. För att säkra validiteten i dessa begrepp kommer författarna hela tiden under intervjuernas gång reflektera över ifall begreppet stämmer överrens med Connells, Johanssons och Wall & Arnolds beskrivningar av maskulinitet. Bildandet av könsroller/könsskillnader och maskulinitet För de flesta människor handlar att vara man eller kvinna först och främst om personlig erfarenhet. Det är någonting som sätter sin prägel genom hela vår uppväxt, vårt familjeliv och våra sexuella relationer. Det påverkar hur vi beter oss och hur vi ser på oss själva i vardagliga situationer (Connell, 2003). Teorin om könsroller har varit mest betydelsefull för diskussionen om genus och gjort bilden av hur människor skaffade sig genus ganska klar och tydlig. Spädbarn kallades för flickor och pojkar från första början och skildes åt genom sina rosa eller blå babykläder. Blå barn förväntades uppträda annorlunda än rosa barn starkare och tuffare, mer krävande, aggressiva och energiska. Så småningom fick de leksakpistoler, fotbollar och dataspel. De rosa barnen, å andra sidan, förväntades vara mer passiva och medgörliga, och dessutom sötare. När de blev äldre fick de kläder med volanger, dockor och sminkväskor, och fick lära sig att vårda sitt utseende och vara artiga och snälla (Connell, 2003, s. 103) En av nyckelteorierna som används i denna undersökning är socialisation. Giddens definierar socialisation som de sociala processer varigenom barn utvecklar medvetenhet om sociala normer och värden och uppnår ett jagmedvetande, och menar att socialisationsprocesserna är allra viktigast under barndomen men också styr och förändrar oss för resten av våra liv (Giddens, 2003, s 567). Giddens menar att man kan förklara orsakerna till könsskillnader genom en form av socialisation kallad könsrollssocialisationen, inlärningen av genusroller eller könsroller genom socialisationsagenter som t ex sin familj eller media (Giddens, 2003, s. 113). Genom dessa socialisationsagenter internaliserar vi i tidig ålder gradvis de sociala normer och förväntningar som förknippas med vårt kön och lär oss hur vi skall bete oss. Teorin om könsrollssocialisationen anammas ofta av funktionalister som menar att vi lär oss våra respektive könsroller genom positiva och negativa sanktioner, en slags sociala krafter. Dessa sociala krafter belönar eller bestraffar olika typer av beteenden. Fagot (1977); Langlois & Downs(1980) (refererad till i Knafo, Iervolino & Plomin, 2005) har i sina psykologiska studier också funnit stöd för detta. De fann att föräldrar, vänner och lärare belönar köns stereotypt beteende och bestraffar eller kritiserar icke köns stereotypt beteende, speciellt för pojkar. Skulle en

pojke alltså bete sig flickaktigt och t ex leka med dockor bestraffas detta beteende med den negativa sanktionen att Pojkar leker inte med dockor!. Vi lär oss alltså att vara antingen man eller kvinna. Denna funktionalistiska uppfattning om könsroller och socialisation har kritiserats från flera håll. Vissa menar att olika socialisationsagenter har olika budskap och krav. I skolan lär man sig vissa beteenden och i hemmet andra. Vi kan alltså inte vara säkra på varifrån våra könsrollsbeteenden härstammar. Giddens poängterar också att människan inte är en passiv mottagare av information utan är en aktiv agent som kan påverka sitt eget liv (Giddens, 2005, s. 113). Connell menar att denna socialisationsmodell har allvarliga svagheter och bör därmed avskaffas för att det finns inte bara en könsroll för pojkar och en annan för flickor. Det finns många olika mönster för maskulinitet och femininitet i dagens samhällen. Dessa olika mönster har sitt ursprung i klasskillnader och den etniska mångfalden i de moderna samhällena (Connell, 2003, s. 104). Det uppstår inte bara många olika mönster för maskulinitet och femininitet utan även inom genusrelationerna i motsättningarna och dynamiken som uppstår dem emellan, För det andra förutsätter socialisationsmodellen att genusinlärningen består av att skaffa sig karaktärsdrag, det vill säga regelbundenheter i personligheten som leder till regelbundenheter i beteendet. Connell menar också att socialisationsmodellen framställer den som lär sig som passiv. Det vill säga, det är aktiva agenter som överför normerna till en passiv lärande och den enda uppgiften denne har är att internalisera det som han eller hon får i sig (Connell, 2003, s. 105). Enligt Connell så bortser socialisationsmodellen från det roliga med genusinlärningen som till exempel sexiga kläder, pojk och flickvänner i tonåren, den säger heller inte något om det motstånd som många ungdomar gör mot de hegemoniska genusdefinitionerna i form av att pojkar hatar sport, flickor som vill bli piloter när de blir stora eller homosexualitet, De verkar också förbise de svårigheter som är förknippade med att konstruera identiteter och arbeta fram beteendemönster i en genusordning som präglas av makt, våld och alienerade sexualiteter. (Connell, 2003, s. 105). Socialisationsmodellen har bara ett syfte, en inriktning mot könsrollsnormerna och det gör det svår att förstå när ungdomar plötsligt ändrar sina vägval dvs. helt utan någon yttre påverkan. Ibland uppstår olika kriser som att pojken eller flickan börjar ta avstånd till sin mamma eller pappa, blir mer eller mindre aggressiva eller bli mer eller mindre sexuellt aktiva. Den här aspekten av mänskligt beteende och utveckling har bortsetts ifrån (Connell, 2003, s. 106). Connell menar att socialisationsmodellen har rätt när det gäller att familjen, skolan, vännerna och media har stor betydelse i barnens liv men problemet är att den inte tar upp den interna komplexiteten hos dessa institutioner. Samma erfarenheter som två personer upplever kan tolkas på olika sätt, exempelvis en pojke som växer upp i ett hem där fadern misshandlar mamman ofta kan växa upp och upprepa samma beteende men det kan också vara så att denna pojke bestämmer sig för att inte upprepa samma beteende och känner en avsky mot kvinnomisshandel. Institutioner avgör inte automatiskt vad barn lär sig. Däremot skapar de konsekvenser av vad ungdomar gör vilka risker de tar, vilka erkännanden de får, vilka nätverk de får tillgång till, vilket pris de får betala. (Connell, 2003, s. 107-108) Det är av stor vikt och del i unga människors genusinlärning att de lär sig genuskompetens. Detta innebär att de lär sig acceptera en viss genusidentitet och utför vissa genusprestationer. De lär sig distansera sig till en given genusidentitet och vara självironiska om sina egna insatser, de lär sig att aktivt delta och detta gör de med en viss medvetenhet och därmed kämpar han eller hon med att gå vidare i livet åt ett visst håll med kreativitet och rörelse och kan njuta mer av processen. (Connell, 16

17 2003, s.109) Connell tror inte på att det finns en universell uppsättning stadier i genusutvecklingen även om ett antal psykologer sedan Freud och framåt har trott detta. Mångfalden i genusordningarna gör det otänkbart att det finns några universella regler för man tillskriver sig genus. Det närmaste en universell regel man kan komma enligt Connell är principen om kvalitativ förändring. Varje enskilt genusprojekt, hos en individ eller en grupp i just deras historiska miljö, brukar innehålla övergångstadier och olika utvecklingsnivåer. Ingen levnadsbana är mekaniskt förutbestämd utifrån sitt utgångsläge. (Connell, 2003, s.112). Det existerar en stor mångfald av maskuliniteter och femininiteter som framkommer i en stor del av genusforskningen och visar på att genusutvecklingen kan ta många olika vägar. Det är en mängd olika faktorer som spelar roll som klassklyftor, etnisk mångfald, regionala skillnader, nationellt ursprung och migration. Alla dessa leder till skiljda barndomsupplevelser (Connell, 2003, s.112). Inom genusforskningen som sysslar med att ta reda på vilka skillnader och likheter det finns män och kvinnor emellan så finns det två huvudsakliga perspektiv, essentialism och konstruktivism. Dessa två begrepp är två motpoler i en diskussion om arv gentemot miljö och de som argumenterar för arv kallas för essentialister och de som betonar miljöns betydelse kallas konstruktivister (Mellström, 1999). Mellström menar att det finns sällan någon som praktiserar en renodlad essentialism eller konstruktivism. Det är istället mellan dessa två motpoler som forskare rör sig för att hitta svaret på frågan vad en man är: En man är en mänsklig varelse vars genitalier liknar andra mäns varthän i världen vi än kommer. En man är din fader som du håller av och bryr dig om. En man är din bäste vän som du inte kan vara utan. En man kan vara den bestialiske krigsförbrytaren som våldtar och mördar och så vidare (Mellström, 1999, s. 11) Enligt det essentialistiska perspektivet så har män och kvinnor vissa grundläggande egenskaper som inte förändras utan är bestående oavsett tid och rum. Med det menar de att det som uppfattas manligt och kvinnligt kan variera över olika historiska perioder och mellan olika samhällen men att det hela tiden finns något som är grundläggande maskulint som alla män oavsett var i världen dem är har gemensamt. Enligt ett essentialistiskt perspektiv om könsuppfattning så finns det något som är naturligt manligt och naturligt kvinnligt och vad som är naturligt är grundat i vår biologi. Sociobiologin är den vetenskapsgren som tydligast odlar ett strikt essentialistiskt synsätt där man hämtar exempel från djurens värld och sedan överför dessa till mänskligt beteende. Naturen är grunden för många essentialistiska forskare och det är genom sina hänvisningar till naturen som de berättigar sin forskning och hävdar att den är allmängiltig (Mellström, 1999). De som tror på ett konstruktivistiskt synsätt förnekar inte betydelsen av vår biologi utan menar att det är en viktig del av hur vi lever våra liv som män och kvinnor, men varnar för att dra jämförelser mellan djurens och människans värld. Istället lägger de tonvikten på att det knappast går att hitta några objektiva definitioner och menar att det egentligen inte finns något som är specifikt manligt eller kvinnligt. Bland konstruktivisterna finns det de som anser att det enda alla män har gemensamt är sina genitalier och kromosomuppsättningar men förutom det så finns det inget gemensamt för att det finns så mycket som skiljer oss åt som våra sociala relationer, kroppsuppfattningar, religion etc. och därmed finns det inte grund för att tala om en gemensam maskulinitet. En utpräglad konstruktivist, menar Mellström (1999) skulle hävda att det som vi uppfattar som manligt och kvinnligt är egentligen bara tomma

kategorier som människor fyller med olika innehåll beroende på tid och rum. Essentialisterna menar att det är naturligt för männen att vara jägare, men ur ett konstruktivistiskt perspektiv är det inte alls är naturligt för att det finns exempel där kvinnorna har stått för jakten och männen har stått för matlagning och skött om barnen. Enligt Mellström (1999) är Tasmanien ett sådant exempel. Bland essentialisterna finns det de som menar att det är typiskt manligt att ha mycket muskler och utföra kroppsarbete, men bland konstruktivisterna finns det de som menar att detta inte heller stämmer överrens med det manlighetsideal som fanns inom det franska hovet under slutet av 1700-talet där det var moderiktigt att gråta och visa känslor och till och med bära på smink och peruker. Enligt Mellström(1999) så finns det dem bland konstruktivisterna som menar att själva idén om att det finns något naturligt grundläggande är också kulturell och det som uppfattas som naturligt eller normalt i en viss historisk tid eller i ett visst samhälle kan uppfattas som onormalt i en annan historisk tid eller ett annat samhälle. En viktig skillnad mellan dessa två perspektiv menar Mellström är synen på makt, för essentialisten så är det i biologin man söker efter svaren medan det konstruktivistiska perspektivet menar att det viktiga är att se i vilken tid och vilket sammanhang som kunskapen skapas i (Mellström, 1999). Enligt ett konstruktivistiskt perspektiv så underskattas socialisationsprocessen dvs. hur pojkar och flickor lär sig att de skall uppföra sig och behandlas redan från sina första levnadsår och framåt, I olika psykologiska studier har det exempelvis visats att små barn tydligt föds in i en värld av väletablerade idéer om vad som är manligt respektive kvinnligt (Mellström, 1999, s. 17). Det har gjorts experiment med försökspersoner som har fått leka med tre månader gamla spädbarn för att försöka bestämma deras kön. Under experimentet så har barnen haft blöja på sig och man har sagt fel kön till försökspersonerna, dvs. pojkar som flickor och vice versa. Man såg att i de flesta fall så behandlade försökspersonerna barnen utifrån sina egna förväntningar av hur en flicka eller pojke skall vara. Om barnet log så antog man att det var en flicka för att flickor tyckte man ler mer än pojkar. Om barnet verkade vara livligt och piggt så antog man att det var en pojke och försökspersonerna menade då att pojkar är livligare än flickor. Alla dessa psykologiska experiment menar Mellström visar tydligt att människor inte föds i ett socialt tomrum utan istället finns det redan bestämda sociala regler, värderingar om hur vi skall vara och uppföra oss, och hur vi behandlas olika beroende på vilket kön vi tillhör (Mellström, 1999). De två mest centrala begreppen inom genusforskningen är kön och genus, ordet genus kommer från engelskans gender och har inom genusforskningen nästan alltid handlat om kvinnor menar Mellström. År 1963 introducerade Robert Stoller begreppet genusidentitet och efter några år vidareutvecklade han sin teori med begrepp som kön, genus och genusroll. Enligt Stollers teori är kön det biologiska könet och genus de sociala och kulturella skillnaderna mellan män och kvinnor. Genus kan alltså sägas vara den kulturella tolkningen av de biologiska skillnader som föreligger mellan män och kvinnor (Mellström, 1999, s.19). Feministiska forskare vidareutvecklade Stollers teori under 1970-talet som tog till sig uppdelningen mellan kön och genus och började koncentrera sig på genusforskning, dvs. fokusera på de sociala och kulturella skillnaderna och likheterna mellan män och kvinnor. Det är här som det konstruktivistiska perspektivet blir tydligt, Genus finns mellan öronen, kön finns mellan benen (Mellström, s.19), dvs. att kön står för det kroppsliga och genus för medvetandet. Under 1970 och 80 talet så blev genusforskning detsamma som kvinnoforskning dvs. forskning om kvinnors situation. Män fanns nästan inte alls med i bilden förutom som patriarkaliska monster eller som 18