Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Relevanta dokument
Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Urologi en introduktion

Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna

Kompetensbeskrivning

Primärvård och Urologi

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer. Nationellt vårdprogram kortversion för allmänläkare Kortversion 1.2

SVF Urologisk cancer. Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kirurgi karaktäriseras av

Urinvägsinfektioner hos äldre

Leder satsningar på cancervård till undanträngning?

Urinvägsinfektioner hos vuxna

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Vårdriktlinjer för urologiska sjukdomar Urologkliniken/primärvården, Uppsala län

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté

Urinblåsan Urininkontinens ur ett urologiskt perspektiv. Lagra / Tömma ml 4-5tim 3-4min

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Prostatacancer. Prostatacancer. Vanligaste cancern hos män fler än fall/år i Sverige

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urologiska diagnoser, handläggning Landstinget Gävleborg

Samverkansdokument mellan primärvård och urologin i Västmanland

Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation

Standardiserat vårdförlopp. Cancer i urinvägar

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård

KAD-bara när det behövs

I. Övergripande målbeskrivning

Tjänstgöring i allmänmedicin för relevanta STblock

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8

Diagnos Sid nr Utredning Behandling. Kombinationsbehandling av korallstensjukdom 6 1,2,3 1 Metabolisk utredning och behandling av cystinstensjukdom 7

DEN 25 MAJ radiologifall 1 hand- och plastikkirurgiskt fall

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera!

Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Nedre urinvägssymptom vid MS

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Kompetensbeskrivning

ÖVERGRIPANDE MÅL som gäller för hela läkarutbildningen och som är tillämpliga också inom obstetrik & gynekologi

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Årsrapport 2012 (RMPG) urologi

Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

Nedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016

Urinva gssymtom ur urologens synvinkel diff. diagnoser och na r bo r patienter med dessa symtom remitteras till urolog?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland

Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri. Strama, Spårvägshallarna Mats Hedlund, SÖS

Ansvarsfördelning mellan allmänmedicin och urologi i handläggningen av LUTS

AKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro Urologiska kliniken, USÖ

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016

Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning

CRF för SAMS Version

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Christina Hasselrot hälsade alla välkomna.

Malignitetsutredning. Paul Hannah, urolog

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

4. UROLOGI max 10 poäng Omskrivning

Akut cystit hos äldre

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Normalt är urinen steril

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte Thomas Forsberg, öl Barnklin.

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Afebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Vårdöverenskommelser mellan primärvården i Salem, Nykvarn, Järna, Södertälje och urologsektionen, Södertälje sjukhus AB.

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

LÄKN13, Individ och samhälle, 15 högskolepoäng The Individual and the Community, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Minifall UVI 1 a-c Julia 18 år

Anatomi Prostatan är en del av de manliga könsorganen. Den bidrar till produktion (cirka 20 %) och lagring av sädesvätska. Den är normalt ungefär tre

Utbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober

Urologi - Samverkansdokument Urologkliniken/primärvård

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, stadiumiiitentamen Omtentamen i bild ht-09 Kod

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Handläggning av diabetes typ 2

Nya riktlinjer för behandling av UVI. Stramadag för sluten vård 13 November Peter Ulleryd Strama Västra Götaland

Urologiska sjukdomar, vårdriktlinjer

Kursplan för Allmänmedicin

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Förstudie till underlag för organiserad prostatacancertestning i Region Halland

Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta.

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Cancer i urinblåsa och övre urinvägar

Välkommen till. fokusdag. Orofacial medicin

8LAG61. Klinisk medicin 1, 30.0 hp. Clinical Medicine 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2019 HT PRELIMINÄR.

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation

Transkript:

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och samhällsperspektiv Urologins särart som specialitet, med dess betydande inslag av cancersjukdomar, funktionella rubbningar, stensjukdom och endokrina störningar. Inse vikten av att individualisera det urologiska omhändertagandet för varje enskild patient. Vilken urologisk sjukvård som bedrivs i primärvård, urologisk öppenvård, urologisk länssjukvård och vid universitetssjukhus. Hur incidensen av de urologiska cancersjukdomarna och prevalensen av funktionella störningar i nedre urinvägarna varierar beroende på ålder. Samhällsekonomiska konsekvenser av urininkontinens.

Stensjukdom i urinvägarna Orsaker till stenbildning i urinvägarna och olika typer av stensammansättning. Behandlingsmetoder för stensjukdom. Olika metoder för avlastning av övre urinvägar vid obstruktion. Diagnostisera och behandla akut stenanfall. Bedöma möjliga differentialdiagnoser vid misstänkt akut stenanfall. Avgöra om en patient med sten behöver akut, halvakut eller elektiv Placering på akutmottagning, OSCE Infektioner i urinvägar (UVI) och de inre manliga könsorganen. Vilka patogener som förekommer mest frekvent vid okomplicerad nedre UVI Tolkning av resistensbestämning i urinodlingar. Betydelsen av antibiotikaval för resistensutveckling. Skillnaden mellan bakteriell prostatit och bäckensmärta med LUTS. Skilja mellan övre och nedre UVI. Bedöma indikationer för behandling av bakteruri. Diagnostisera och behandla nedre och övre UVI hos kvinnor och män. Diagnostisera och behandla UVI med avflödeshinder. Diagnostisera och behandla urosepsis. Diagnostisera, utreda och behandla epididymit. Placering på akutmottagning Nedre urinvägssymto m (LUTS) och godartad prostataförstor ing (BPH) Symtomatologi och patogenes för nedre urinvägssymptom. Principerna för differentialdiagnostik mellan infravesikal obstruktion och icke obstruktiv LUTS. Principer för farmakologisk behandling av LUTS. Biverkningar av sådan LUTS påverkan på livskvalitet. Prevalens av LUTS hos män och kvinnor. Ta en adekvat anamnes för nedre urinvägssymptom. Diagnostik, differentialdiagnostik, utredning och behandling av nedre urinvägssymptom. Läkemedelsboken, OSCE

Obstruktion av urinvägar Principiell skillnad mellan akut och kronisk urinretention. Risken för permanent nedsättning av njurfunktionen vid olika grader av akut och kronisk obstruktion av övre urinvägar. Handskas med olika sorters urologiska katetrar. Blåskatetrisering på män och kvinnor. Handlägga akut urinretention. Akut handläggning av kronisk urinretention. Katetriseringsövning Olika metoder för avlastning av övre urinvägar., OSCE Neurourologi Hur nedre urinvägars funktion påverkas vid olika neurologiska sjukdomar och skador och vilka komplikationer detta kan leda till. Initial urologisk behandling vid ryggmärgsskada. Principerna för multidisciplinärt omhändertagande vid svår neurogen blåsfunktionsrubbning. Urininkontinens Patofysiologiska principer bakom utvecklandet av trängnings- och ansträngningsinkontinens. Kontinensens betydelse för social funktion. Basal diagnostik och behandling av trängnings- och ansträngningsinkontinens. Erektil dysfunktion Patofysiologiska principer för erektil dysfunktion. Erektionens betydelse för mannens sexualitet och identitet. Icke peroral behandling av erektil dysfunktion. Basal utredning och peroral farmakologisk behandling av erektil dysfunktion., Läkemedelsboken

Urologisk cancer Innebörden av begreppen kurativ och palliativ behandlingsintention vid urologisk cancersjukdom. Betydelsen av multidisciplinärt samarbete vid urologisk cancer. Etiska överväganden som kan uppstå i mötet mellan läkare och urologiska cancerpatienter med sina anhöriga. Förklara för patient och anhörig de överväganden som avgör val av behandling för urologisk cancersjukdom.. Prostatacancer Epidemiologi för sjukdomen prostatacancer och för kliniskt icke signifikant prostatacancer. Naturalförlopp. Skillnaden mellan screening och riktad hälsokontroll med PSA, samt dess potentiella fördelar och nackdelar. Olika behandlingsmöjligheter vid lokaliserad respektive generaliserad sjukdom. Skilja på benignt och malignitetsmisstänkt palpationsfynd vid prostatapalpation. PSA: Indikationer för provtagning och tolkning av svar. Principer för primär behandling av icke metastaserad och metastaserad prostatacancer. Komplikationer till kastrationsresistent prostatacancer. Cancer i urinvägarna Epidemiologi och riskfaktorer. Hur urinen kan avledas efter cystektomi. Känna igen symtom på cancer i urinvägarna, särskilt vikten av att knyta symtomet makrohematuri till möjlig förekomst av urotelial cancer., seminarier

Njurcancer Epidemiologi och riskfaktorer Känna igen symtom på njurcancer, särskilt vikten av att knyta symtomen makrohematuri, buksmärtor och nedsatt allmäntillstånd till möjlig förekomst av njurcancer.. Testikelcancer Epidemiologi och riskfaktorer. Veta att en skrotal resistens som inte säkert kan frias från själva testikeln ska utredas för malignitet. Palpation av skrotum. Peniscancer Epidemiologi, riskfaktorer och symtom, särskilt betydelsen av fimosis. Urologiskt trauma Tänkbara mekanismer för skadeuppkomst. Primär bedömning och handläggning av misstänkt skada i njure, urinblåsa, urinrör och manliga genitalia.