Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser

F1 NATIONALEKONOMI (ECONOMICS) Vetenskapen om hur samhällen använder sina knappa resurser. Knapphet Resurser Knappa resurser VAL => resursfördelningsprocess => VÄLFÄRD Olika sätt att studera resursfördelningen: o Beskriva o Förklara o Värdera och föreslå förändringar EKONOMISK TEORI Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser som klargör vilka variabler som används om vad som ligger bakom aktörernas beslutsfattande om hur variabler hänger ihop och om hur beslut koordineras 1 Birgit Hagberg 2007-02-22

MODELLER Konsumenter Varu- o tjänstemarknader Produktionsfaktormarknader Producenter Konsumenter Val mellan fritid och inkomst Val mellan olika varor och tjänster Grundläggande antagande: Konsumenten är rationell och väljer så att nyttan blir så stor som möjligt. utbud av arbetskraft, efterfrågan på varor och tjänster Producenter Val av produktionsmetod Val av produktionsvolym Kort sikt Lång sikt Grundläggande antagande: Producenten är rationell och väljer så att vinsten blir så stor som möjligt. efterfrågan på produktionsfaktorer, utbud av varor o tjänster 2 Birgit Hagberg 2007-02-22

SAMSPEL på marknader för varor, tjänster och produktionsfaktorer resulterar i priser, kvantiteter, vinster, nedläggningar, nyetableringar MARKNADSFORMER POSITIV TEORI för att förstå hur resursfördelningsprocessen fungerar. NORMATIV TEORI för att värdera resursfördelningsprocessen. VÄLFÄRDSTEORI => Del II Matematiska modeller jämviktsproblem optimeringsproblem y = f(x 1, x 2, x 3, x 4, x 5,. x n ) Grafiska modeller Reducera till två dimensioner y = f(x 1 ) när x 2, x 3, x 4, x 5,. x n är konstanta ceteris paribus, allt annat lika 3 Birgit Hagberg 2007-02-22

Grundläggande antaganden: Producenter och konsumenter handlar rationellt i syfte att vinstmaximera respektive nyttomaximera. KRITIK o FÖRSVAR - Företaget är ingen beslutsenhet - Satisfieringsmål i stället för maximeringsmål - Individer har andra roller än att vara konsumenter och arbetskraft - Konsumenten är impulsiv - Konsumenten har inte perfekt information - Teori för aggregat inte för enskilda producenter och konsumenter - Det är inte realismen i antagandena som är det viktiga utan om teorin är användbar Komplext - Förenklat Verklighet - Modell 4 Birgit Hagberg 2007-02-22

EFTERFRÅGAN Vad bestämmer den efterfrågade (=önskade) kvantiteten av en vara eller tjänst, Q DA, på en marknad? 1. Priset på varan/tjänsten, p A 2. Priset på andra varor o tjänster, p B, p C,. p N 3. Genomsnittlig disponibel inkomst, I 4. Inkomstfördelningen 5. Smak 6. Befolkningsstorlek o befolkningssammansättning 7. Förväntningar om framtiden 8.??? Antag att alla variabler utom p A är konstanta. p A Q A Hypotes: Efterfrågekurvan lutar negativt. Rimligt? Hur påverkas efterfrågekurvan om de andra variablerna förändras? OBS! Skilj på förskjutningar av efterfrågekurvan och glidning längs en efterfrågekurva. 5 Birgit Hagberg 2007-02-22

UTBUD Vad bestämmer den utbjudna kvantiteten av en vara eller en tjänst, Q SA, på en marknad? 1. Priset på varan/tjänsten, p A 2. Priset på produktionsfaktorer, p L, p K 3. Producenternas målsättning 4. Produktionsteknik 5. Förväntningar om framtiden 6.??? Antag att alla variabler utom p A är konstanta. p A Hypotes: Q A Hur påverkas utbudskurvan om de andra variablerna förändras? OBS! Skilj på förskjutningar av utbudskurvan och glidning längs en utbudskurva. 6 Birgit Hagberg 2007-02-22

p A D 0 D 1 Mikro- och välfärdsekonomi, HNAA71 Föreläsning1-6, 9 MARKNADSJÄMVIKT p A Q A p A Q A S 0 S 1 Q A 7 Birgit Hagberg 2007-02-22

F2-F3 KONSUMTIONSTEORI Antaganden om konsumentens preferenser: - Konsumenten kan jämföra och rangordna alla alternativ. (Preferenserna är kompletta.) - Om en konsument föredrar A framför B och B framför C så föredrar hon A framför C. (Preferenserna är transitiva.) - Mer är bättre än mindre. - Ju mer en konsument har av en vara/tjänst desto mindre vill hon offra för att få ytterligare en enhet. (Den marginella substitutionskvoten, MRS, är avtagande.) Q C Indifferenskurvor Q F MRS, Marginal Rate of Substitution, visar hur mycket av C konsumenten maximalt är villig att offra för att få ytterligare en enhet av F. (MRS = C/ F) C*MU C = F*MU F => C/ F = MU F /MU C MRS = MU F /MU C 8 Birgit Hagberg 2007-02-22

Konsumentens budgetrestriktion Budgetlinjen visar de kombinationer av Q C och Q F som konsumenten kan välja vid givna priser, p C och p F, och given inkomst, I. (För enkelhets skull skriver jag i fortsättningen C och F i stället för Q C och Q F.) p F F + p C C = I => C = I/p C (p F /p C )F C Konsumentens val C F Figur 3.13 sidan 84 i P/R F 9 Birgit Hagberg 2007-02-22

Inkomstförändringar C p F F Figur 4.2 sidan 111 i P/R F 10 Birgit Hagberg 2007-02-22

Prisförändringar C p F F Figur 4.1 sidan 109 i P/R F Inkomst- och substitutionseffekt Figurerna 4.6, 4.7 och 4.8 sidorna 117-119 i P/R MARKNADSEFTERFRÅGAN 11 Birgit Hagberg 2007-02-22

Efterfrågans priselasticitet: Relativ (procentuell) förändring av efterfrågad kvantitet i förhållande till relativ (procentuell) förändring av priset. Ε p = ( Q/Q) / ( p/p) = ( Q/ p) * (p/q) p p Q D Q Utbudets priselasticitet: Relativ (procentuell) förändring av utbjuden kvantitet i förhållande till relativ (procentuell) förändring av priset. Ε S p = ( Q/Q) / ( p/p) = ( Q/ p) * (p/q) p S p Q Q 12 Birgit Hagberg 2007-02-22

Efterfrågans inkomstelasticitet: Relativ (procentuell) förändring av efterfrågad kvantitet i förhållande till relativ (procentuell) förändring av inkomsten. Ε I = ( Q/Q) / ( I/I) = ( Q/ I) * (I/Q) I p Q D = Q D (I) då p = p 0 D 0 D 1 I p 0 Q Q Q Q Korspriselasticitet: Relativ (procentuell) förändring av efterfrågad kvantitet av vara A i förhållande till relativ (procentuell) förändring av priset på vara B Ε QApB = ( Q A / Q A ) / ( p B / p B ) = ( Q A / p B )* (p B /Q A ) p B p A Q D A = Q(p B ) då p A = p 0 D 0 D 1 p 0 p B Q A Q A Q A Q A 13 Birgit Hagberg 2007-02-22

Exempel: P S A S B 1,05P 0 1,03P 0 S C 1,02P 0 P 0 D 1 D 0 Q 0 1,06Q 0 1,09 Q 0 1,18Q 0 Q Efterfrågekurvorna, D 0 och D 1, i figuren ovan gäller såväl vara A som vara B och vara C. Utbudskurvorna för de tre varorna är däremot olika och är betecknade S A, S B respektive S C. a) Antag att förskjutningen av efterfrågefunktionen från D 0 till D 1 beror på att konsumenternas disponibla inkomster har ökat med 10 %. Hur stor är inkomstelasticiteten för respektive vara? b) Antag i stället att förskjutningen av efterfrågefunktionen från D 0 till D 1 beror på att priset på vara F har stigit med 6 %. Hur stor är korselasticiteten med avseende på priset på vara F för respektive vara? c) Hur stor är utbudets priselasticitet för respektive vara? 14 Birgit Hagberg 2007-02-22

F4-F5 PRODUKTIONSTEORI Produktionsfunktion q = F(K,L) där K och L är mängden av produktionsfaktorerna kapital och arbetskraft Kort sikt: Mängden av en av produktionsfaktorerna kan inte ändras. Antag att det är K som är fast. q MP L AP L L Figur 6.1 sidan 192 i P/R L AP L = q/l MP L = q/ L 15 Birgit Hagberg 2007-02-22

Lång sikt: Alla produktionsfaktorerna är rörliga. Tekniken är given. En isokvant visar mängden av alla tekniskt effektiva metoder som ger en viss produktionsstorlek. K MRTS, Marginal Rate of Technical Substitution. MRTS = - Κ/ L MP L * L + MP K Κ = 0 => MP L /MP K = - Κ/ L K L Figur 6.9 sidan 208 i P/R L Skalavkastning 16 Birgit Hagberg 2007-02-22

Produktionskostnader Kostnadsbegreppet Alternativkostnad Sunk Costs Fasta kostnader Rörliga kostnader TC FC VC Kortsiktiga kostnadssamband q ATC MC = AFC ATC = AVC AVC = MC AFC = Figur 7.1 sidan 222 i P/R q 17 Birgit Hagberg 2007-02-22

Kostnadssamband på lång sikt Val av produktionsmetod Vilken av de tekniskt effektiva metoderna att tillverka en viss kvantitet är den billigaste? K Isokost TC = wl + rk L w är priset på L, r är priset på K K = TC/r - (w/r)l K Figurerna 7.3 och 7.4 på sidorna 228-229 i P/R K 18 Birgit Hagberg 2007-02-22

Jämförelse mellan kort och lång sikt K L AC MC Figurerna 7.7 sidan 235 och 7.9 sidan 239 i P/R q 19 Birgit Hagberg 2007-02-22

F6 VINSTMAXIMERING Generella regler för vinstmaximering o Lägsta möjliga kostnader o Om totala intäkterna, TR, inte täcker de totala rörliga kostnaderna, TVC, oavsett produktionsstorlek är vinsten störst (förlusten minst) vid produktionen noll o Största möjliga skillnad mellan totala intäkter, TR, och totala kostnader, TC, innebär största möjliga vinst, π. TR, TC och π är funktioner av q och π(q) = TR(q) TC(q) Villkor för vinstmaximum: dπ/dq = dtr/dq dtc/dq = 0 => MR MC = 0 => MR = MC förutsatt att TR > TVC MARKNAD MED FULLSTÄNDIG KONKURRENS o Företagen är pristagare o Produkten är homogen o Inga etableringshinder 20 Birgit Hagberg 2007-02-22

Vinstmaximering på kort sikt för ett företag TR = pq Eftersom företaget är pristagare är p konstant. TR är då en rät linje från origo med lutningen p TC TR π MC ATC AVC MR p q q Figur 8.1 sidan 265 i P/R. (Varför är funktionen som visar totalintäkten annorlunda än den ovan?) Figur 8.3 sidan 268 i P/R. 21 Birgit Hagberg 2007-02-22

Företagets kortsiktiga utbudskurva p q Marknadens utbudskurva Företaget Marknaden p p q Q Anpassningar på lång sikt Figur 8.13 sidan 282 i P/R 22 Birgit Hagberg 2007-02-22

Industrins långsiktiga utbudskurva Constant-Cost Industry Företaget Marknaden p p q Q Increasing-Cost Industry Företaget Marknaden p p q Q 23 Birgit Hagberg 2007-02-22

Decreasing-Cost Industry Företaget Marknaden p p q Q Konsument och producentöverskott p Q 24 Birgit Hagberg 2007-02-22

F9 PRODUKTIONSFAKTORMARKNADER Efterfrågan på produktionsfaktorer är härledd Antag att en produktionsfaktor, arbetskraft, är rörlig och att ett företag kan köpa arbetskraft, L, till ett givet pris, w. Hur mycket vill företaget köpa? Det beror på vilka intäkter en extra enhet arbetskraft genererar, MRP L, jämfört med vad denna enhet kostar, w. Om MRP L > w är det lönsamt att anställa fler. Om MRP L < w är det lönsamt att anställa färre. Vinstmaximeringsvillkor: MRP L = w förutsatt att TR > TVC MRP L = MR*MP L Om företaget är pristagare på marknaden för slutprodukten är MR = p w L 25 Birgit Hagberg 2007-02-22

Efterfrågan på en produktionsfaktor när flera produktionsfaktorer är rörliga. w Industrins efterfrågan Marknadsefterfrågan L Utbudet av produktionsfaktorn arbetskraft w L 26 Birgit Hagberg 2007-02-22

Inkomst Figur 14.9 sidan 527 i P/R 24 Fritid Substitutionseffekt Inkomsteffekt Jämvikt på faktormarknader där det är fullständig konkurrens om slutprodukten säljs på en marknad där det är fullständig konkurrens monopol w w L L 27 Birgit Hagberg 2007-02-22

Figur 14.10 sidan 529 i P/R Faktormarknad med en köpare Monopsoni w L Figur 14.14 sidan 533 i P/R Marginal Expenditure, ME, marginalutgifter Vinstmaximeringsvillkor: MRP = ME Monopsonimakt Monopolmakt Fackföreningar 28 Birgit Hagberg 2007-02-22

Produktionsfaktorn kapital Företag kan ibland hyra kapital men ofta handlar det om att företagen köper kapital, så som maskiner, fabriker och fordon, som används under flera år. Hur mycket kostar en maskin i dag? Vilket överskott kommer maskinen att generera i framtiden? Hur kan kostnader i dag vägas mot förväntade överskott i framtiden? Investeringsbeslut Nuvärdesberäkningar Om 400 000 kr sätts in på banken till räntan R 0 1 2 3 4 5 Tid 400 (1+R) 400 (1+R) 2 400 (1+R) 3 400 (1+R) 4 400 (1+R) 5 Nuvärde 400 400 (1+R) 5 / (1+R) 5 29 Birgit Hagberg 2007-02-22

Antag att en maskin kan köpas för 400 000 kr i dag. Varje år under fem år kommer maskinen att ge ett överskott på 100 000 kr. Därefter är maskinen oanvändbar och skrotvärdet är noll. 0 1 2 3 4 5 Tid 100 100 100 100 100 100 / (1+R) 100 / (1+R) 2 100 / (1+R) 3 100 / (1+R) 4 100 / (1+R) 5 5 5 Nuvärdet av de framtida överskotten: Σ 100 / (1+R) t = 100 Σ 1 / (1+R) t t=1 t=1 Om R = 10 % är detta nuvärde 379 NPV = -400 + 379 = -21 Om R = 5 % är det 433 NPV = -400 + 433 = 33 Investeringar i humankapital 30 Birgit Hagberg 2007-02-22