TULAREMI
160 Fall per år 1997-2012 140 120 100 80 60 40 20 0 1997 2000
1000 Tularemi i Sverige 1930-September 2003 2 739 750 500 250 0 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000
HARPEST orsakas av bakterien Francisella tularensis. finns i flera subtyper: F t tularensis (typ A): mer virulent. Fr a Nord-Amerika F t holarctica (typ B): nästan hela norra halvklotet. Associerat till vatten och djur levande nära vatten. F t mediasiatica F t novocida
HARPEST - Finns på norra halvklotet - I nästan hela Europa (ej Island, Brittiska öarna). - I Norden fr a i Finland och Sverige. - Stor skillnad i förekomst mellan olika områden och mellan olika år. - Spridning söderut i Sverige sedan år 2000.
Cases per week 2003 25 Number of cases 20 15 10 5 0 June 23-29 June 30-July 6 July 7-13 July 14-20 July 21-27 July 28-Aug 3 Aug 4-10 Aug 11-17 Aug 18-24 Aug 25-31 Sept 1-7 Sept 8-14 Sept 15-21
Myggbett är vanlig smittväg i Sverige
men även smitta via broms och fästing förekommer.
KLINIK Klinisk bild beroende på smittväg! Ofta abrupt insjuknande med frossa och feber. Hosta vanligt oavsett klinisk form. Huvudvärk, muskelvärk, diarré också vanligt.
KLINISKA FORMER Ulceroglandulär: Cirka 90 % av fallen i Sverige. Fr a via bett av insekt (mygga, broms) eller fästing. Även vid direktkontakt med djur (ex Japan, USA, Sverige) Primärlesion vid bettet och svullnad vid närmaste körtelstation. I Sverige fr a nedre extremiteterna och sensommar.
Oropharyngeal: Förorenad mat el vatten. Syd-Europa, Turkiet, Norge. Sår i halsen och cervical körtelsvullnad.
Occuloglandulär: Unilateral conjunctivit och preauriculär körtel. Tyfös: Feber utan fokala symtom. Glandulär: Körtelsvullnad utan primärlesion.
Pulmonell: fr a efter inhalation, men även sekundärt till bakteriemi. Lantbrukare i Sverige och Finland, slåtter. Sockerbruk i mellan-europa. Trädgårdsarbetare i USA. Biologisk krigföring? Liten smittdos. Hiluskörtlar, infiltrat, kavern, tumörliknande förändringar.
DIAGNOSTIK Serologi: Agglutination eller ELISA. Bra sensitivitet och specificitet men ofta positiv först under tredje veckan efter insjuknande. Svårt skilja mellan gammal och ny infektion. (Umeå, SMI, Örebro) Odling: Risk för lab-smitta, kräver säkerhetslab. Ej i rutindiagnostiken (Umeå, SMI) PCR: Utmärkt vid prov från primärsår inkl krustbelagda sår. Specialmedium. (Umeå)
BEHANDLING Doxycyklin 100 mg 2 x 1 i 14 dgr Ciprofloxacin 500 mg 1 x 2 i 14 dgr. (Gentamicin)
Hudmanifestationer 1) Primärlesioner 2) Erytem vid körtellokal 3) Sekundära (eller sena) hudförändringar
Primary macular lesion
Primary papule developing into a pustule
Primary ulcer on forehead
ÖREBRO COUNTY COUNCIL Encrusted primary lesion and secondary maculopapular lesions
Encrusted primary lesion
Encrusted primary lesion
Scar after recent encrusted primary lesion
ERYTEM VID KÖRTELLOKAL Hos 41 av 215 patienter (19 %) med tularemiform engagerande perifera lymfkörtlar! Mycket sparsamt rapporterat i litteraturen
ÖREBRO COUNTY COUNCIL Erythema overlying enlarged lymph node in left groin
Sekundära hudmanifestationer hos 70/234 patienter (30 %). debuterade 2-29 dagar (medelvärde 10 dagar) efter insjuknandet. vanligare hos kvinnor (45 vs 25). ofta i närheten av primärlesionen.
Encrusted primary lesion and secondary papular lesions
Primary lesion and secondary papular lesions
Secondary papular and vesicular lesions
Primary lesion and secondary vesiculopapular lesions
Papular and vesicular secondary lesions
Secondary vesicular and papular lesion. Primary lesion on left leg.
Secondary pustular lesion and papular lesions
Erythema nodosum
KOM IHÅG: Tänk tanken vid oklar feber, konstiga hudförändringar, svullna lymfkörtlar eller lantbrukare med pneumoni. Primärlesioner kan se ut på flera olika sätt. Erytem vid lymfkörtelstation vanligt. Sena hudmanifestationer av olika slag är vanliga.
ORF Fårs/getters parapoxvirus
JAG FÅR TACKA FÖR MIG!