Salmonella & Harpest. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare

Transkript

1 Salmonella & Harpest Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare

2 Salmonella Mora juli

3 Utbrottet 1 Kring 12/7 flera salmonellafall: magkramper, diarré, feber. 15/7: Man i Östersund ätit på pizzeria utanför Mora. 17/7: 10 fall. Samma pizzeria men olika mat. Alla har ätit sallad. Samma dag: Miljökontoret i Mora till pizzerian. Personalen är frisk. Prov tas på sallad, tomater, gurka och plats där grönsaker bereds

4 Utbrottet 2 19/7: Salladsberedningsdelen stängs. 22/7: Salmonella hittas i tomater och gurka. I sallad: andra tarmbakterier. Restaurangen stängs. Grönsaker slängs. Sanering! Svar på prov från personalen: ingen salmonella. 24/7: Svar från Folkhälsomyndigheten: salmonella enteritidis 26/7: Restaurangen öppnas igen

5 Sammanfattning Minst 48 personer insjuknade mellan 6:e och 20:e juli. Smittade mellan 4:e och 17:e juli. Restaurangen var stängd i 4 d. Salmonella hittades i skuren gurka och tomat samt på arbetsbänken där sallad bereddes. Oklart i vilket livsmedel salmonellan fanns från början. Sannolikt blivit kvar i miljön och spridits till nya grönsaker

6 Salmonella gramnegativ stav Många subtyper: enteritidis och typhimurium vanligast. Hos många olika djur, ffa fjäderfä (men även reptiler och sköldpaddor). Sveriges kycklingar är salmonellafria. Vissa djur kan bli sjuka, oftast symptomfria bärare. Alla sorters mat kan kontamineras. Ägg och kyckling vanligt, men även grönsaker.

7 Salmonella Förekomst: fall/år i Sverige. 75 % smittade utomlands. Inkubationstid: 1-3 d. Symptom: Varierar! Inga Akuta diarréer, ibland blodiga. Ibland sepsis, särskilt om andra sjukdomar. Diagnostik: allmän faecesodling. Ovanligt med person-personsmitta. Hög smittdos krävs

8 Smittsamhet Calici Rota HÖG SMITTSAMHET Clostridier EHEC Salmonella Campylobacter

9 Behandling: oftast ingen Antibiotika har oftast ingen effekt Ges vid svår infektion och vid underliggande sjukdom Antibiotikabehandling kan ge förlängt bärarskap i månader Diagnos: f-odling Vårdpersonal ska lämna kontrollprov

10 Man född -75 söker infektionsakuten 15/7 Vandrat i fjällen i några dagar. 2 dagar efteråt fått febertoppar, huvudvärk och värk i kroppen. Ont i höger ljumske. Sår höger vad. Svullna lymfkörtlar i vänster ljumske. CRP 49. Sårsekret PCR: Positiv för Francisella tularensis.

11 Harpest=tularemi Sedan juli 2019: 326 fall

12 Harpest i Sverige Dalarna Riket

13 Varför epidemier? Sorkår? Myggtoppar följs av harpestutbrott. Matematiska modeller utifrån temperatur och vattenflöden. Snömängd senaste vintern? Sommartemperatur för fjolåret? Sommarnederbörd? Antalet fall året innan-nej

14 Francisella tularensis (Tulare County, Kalifornien) Bakterie: gramnegativ stav Hos harar och smågnagare oklart var reservoaren är 2 subtyper

15 Symptom, beroende på hur man smittats Ibland bara feber och huvudvärk. Bett eller direktkontakt med sjukt djur: Sår Närmaste lymfkörtlarna svullnar upp. Ibland varböld. Feber. Inhalation: Hosta, feber. Lunginflammation. Vatten: Sår i munnen, feber. Ovanliga fall: sepsis

16 Diagnostik Blodprov: serologi (antikroppsmätning) Ofta negativt de första 2 veckorna. Ta nytt prov efter 2-4 v. Sårodling OBS! Det måste stå på remissen att tularemi misstänks. Skickas till Umeå för PCR på säkerhetslab. OBS! Inte farligt att ta prov. Stänkskydd vid risk för stänk.

17 Behandling Kan läka ut av sig själv, men ofta sjukdom i flera veckor. Antibiotika i d

18 Vårdhygieniska rutiner vid salmonella

19 Smittvägar Fekal-oral smitta TARM MUN (AVFÖRING-> HÄNDER-> FÖREMÅL, MAT->MUN) Kontaktsmitta indirekt och direkt: - händer - ytor - föremål - kläder

20 Vård vid salmonella TILLÄMPA BASALA HYGIENRUTINER. Eget rum med toalett och vistas på rummet. Patient uppmanas till god handhygien efter toalettbesök och innan måltider

21 Undersökning och behandling Informera mottagande avdelning/enhet om patientens tillstånd

22 Avfall Tvätt Avfallssäck på rummet tillslut väl Konventionellt avfall Tvättsäck på vårdrummet Tillslut väl - sändes som vanlig tvätt kraftigt kontaminerad tvätt med kroppsvätska läggs i vattenlöslig innersäck och därefter i gul plastsäck

23 Omhändertagande av spill = punktdesinfektion Spill av avföring noggrann upptorkning. Desinfektion med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Mekanisk bearbetning

24 Daglig städning Noggrann mekanisk rengöring Daglig desinfektion av patientnära kontaktytor med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Vid synlig smuts skall ytdesinfektion föregås av rengöring med rengöringsmedel och vatten Golv rengörs med rengöringsmedel och vatten. Detta förutsätter att god punktdesinfektion utförts vid spill Informera städpersonalen Desinfektera städutrustningen

25 Slutstädning Noggrann mekanisk rengöring av vårdrum, hygienutrymme med allrengöringsmedel och vatten.. och därefter Desinfektion av kontaktytor ( tex. säng, madrass, sängbord, toalett, kranar, ev utrustning) med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Byt toalettpappersrulle, rengör hållaren

26

27

28

29

30 Vårdrelaterade infektioner (VRI) Annica Blomkvist Hygiensjuksköterska

31 Vårdrelaterade infektioner Den vanligaste vårdskadan Vårdgivaren ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet Verksamhetschef respektive medicinskt ansvarig sjuksköterska, ansvarar för att det dels finns rutiner för tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels för att ange hur ansvaret för behandlingen och utförandet är fördelat i verksamheten (SOSFS 2011:9) 3 kap. 2 Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska vården vara av en god kvalitet med en god hygienisk standard. Vårdgivaren ska bedriva egenkontroll samt fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet (SOSFS 2011:9) 6 kap. 2 Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter.

32 Framgångsfaktorer som förebygger vårdrelaterade infektioner ses som oacceptabla hygienriktlinjer ses som självklara riskbedömning ger proaktiva arbetssätt goda lokalmässiga förutsättningar skapas konsekvent budskap och regelbunden återkoppling städning ses som en viktig del vårdhygien och verksamheter samarbetar lätt fokuserad ledning som agerar via adekvata kanaler

33 VUVI Vanligaste vårdrelaterade infektionen, ofta i samband med KAD Åtgärdspaket för att förebygga Förebygg och diagnosticera urinretention behandla rätt Utred och behandla urininkontinens korrekt Noggrann dokumentation i patientjournalen Behandla med urinkateter endast på strikt indikation efter ordination av läkare Ge korrekt omvårdnad vid behandling med urinkateter Utvärdera behovet av KAD (i slutenvården) dagligen

34 Vårdhandboken

35 Vårdhandboken

36 Rena händer.se

37 Vårdhygien blir allt viktigare Ca tio miljoner människor dör varje år som en följd av bakterieinfektioner pga. resistens av dem bor i Europa (WHO 2016). Fyra gånger mer antibiotikaresistens år 2050 Kostnader jämför höftledsoperationer Källa:Folkhälsomyndigheten

38 ESBLcarba Hur påverkas vårdkedjan?

39 ESBL ESBLcarba hur påverkas vårdkedjan? Tarmbakterier som tex E-coli, Klebsiella tillhör några av de vanligaste sjukdomsframkallande bakterierna. De kan orsaka urinvägsinfektioner, infektioner efter bukoperationer och blodförgiftning. En del av dessa tarmbakterier har förvärvat ESBL (extended spectrum betalaktamaser), ett samlingsnamn för mer än 500 olika enzymer som gör bakterierna resistenta mot flera olika sorters antibiotika Konsekvenserna av ESBL är väldokumenterade och dit hör ökad dödlighet, förlängda vårdtider och ökade kostnader 2009 = 3754 nya fall av ESBL bildande bakterier i Sverige 2012 = 7225 nya fall av ESBL bildande bakterier i Sverige 2018 = nya fall av ESBL bildande bakterier i Sverige

40 Ett särskilt allvarligt hot är utvecklingen av en variant av ESBL som kallas ESBLcarba. Bakterier med ESBLcarba är oftast endast känsliga för Kolistin. Antalet fall av ESBLcarba är fortfarande litet i Sverige men ökar stadigt Kraftfullare vårdhygieniska riktlinjer då dessa bakterier är resistenta mot så gott som alla registrerade antibiotika. Smittspridning av dessa bakterier får allvarliga konsekvenser Klinisk anmälningsplikt samt smittspårningsplikt sedan Räknas inte som allmänfarlig sjukdom 2011 = 21 nya fall av ESBLcarba bildande bakterier i Sverige 2015 = 115 nya fall av ESBLcarba bildande bakterier i Sverige 2018 = 144 nya fall av ESBLcarba bildande bakterier i Sverige

41 ESBLcarba i Sverige Folkhälsomyndigheten

42 Rätt antibiotika Odling innan behandling Screening vid inläggning på vårdinrättning - om en vårdtagare/patient under det senaste halvåret har vårdats utomlands eller i en svensk vårdmiljö där det pågår utbrott. Basal hygien och klädregler (SOSFS 2015:10) Rengöring, förvaring och hantering av medicinsktekniska produkter och sterilt och rent material Även patienters handhygien är viktig Eftersom allt fler bär på ESBL-producerande tarmbakterier, kommer behovet av en situationsanpassad riskbedömning i det enskilda fallet att öka. Beakta i vilken typ av verksamhet patienten vårdas, bedöm om patienten har några riskfaktorer som ökar risken för smittspridning och anpassa de vårdhygieniska åtgärderna därefter.

43 INTRA internt i regionen Extern hemsida

44 1. Patienten kommer in på akuten 2a. Odling tas för resistenta bakterier på akuten b. Urinodling, blododling, sårodling tas på avdelning 3. Mikrobiologen analyserar provet Växt av ESBLcarba 4. Mikrobiologen ringer oss på Smittskydd/Vårdhygien och meddelar svaret 5. Vi tar kontakt med aktuell enhet enkelrum? Toalett/hygienutrymme?

45 6. Smittskyddsanmälning, varningsmärkning journal samt informera patient (muntligt och skriftligt).

46 7. Vårdavdelning på sjukhus: Första hand: Cohortvård, dygnet runt. Andra hand: Vård av en begränsad del av personalen som inte hanterar livsmedel under samma arbetspass. Patienten ska serveras all mat och dryck på rummet. Personalen kan vårda andra men ska undvika att byta katetrar och sköta sår. 8. Utskrivningsodlingar då resurser för cohortvård saknas: Drabbar många avdelningar och boenden samt mikrobiologen Utskrivningsodlade patienterna ska vårdas på enkelrum med eget hygienutrymme

47 8. Korttidsboende Några enkelrum finns men flera delar rum och hygienutrymme/toalett Svårt sjuka vårdtagare som ofta har många riskfaktorer Ofta lägre bemanning än på sjukhus = Hur gör man med mediciner, mat och dryck samt katetrar, trakeostomi, sondmat? Växelvård 9. SÄBO Oftast eget rum med hygienutrymme/toalett, dock inte alltid. Lägre bemanning än på sjukhus 10. Hemtjänst och hemsjukvård Vårdas i hemmet