Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Söråkers skola Fastställes Fredrik Hammarström Rektor 1
Inledning Inledning Barn och elever kan inte välja om de ska gå i skolan eller förskolan. Just därför är det särskilt viktigt att de känner sig trygga i sin miljö och inte riskerar att utsättas för kränkande behandling. Vår skola tar tydligt avstånd från alla former av kränkande behandling. Under den policyn jobbar all personal aktivt med förebyggande arbete och sätter tydliga gränser. Den 1 april 2006 utkom lagen Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67). Även i arbetsmiljölagen, skollagen, läroplanen, kommunens skolplan samt skolans arbetsplan föreskrivs tydligt att kränkande behandling ska förebyggas, motarbetas och beivras. I skolans ordningsregler vilka antagits i samråd med elever och föräldrar förbjuds uttryckligen kränkande beteende. Definitioner av kränkande behandling: Diskriminering Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, som har samband med någon av de fem diskrimineringsgrunder ovan är att betrakta som trakasserier. (Etniska trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning o.s.v.). Annan kränkande behandling Ett uppträdande som annars kränker ett barn eller en elevs värdighet. Det kan vara: Fysiska: slag, knuffar, sparkar, stölder Verbala: hot, ord, suckar, skvaller, förtal Psykosociala: utfrysning, tystnad, blickar, viskningar Test- och bildburna: klotter, brev, e-post, sms, mms Sociala medier: t. ex. facebook, instagram, bilddagbok etc. Med mobbning menas både fysiskt och psykiskt våld. (Psykiskt våld innefattar även utrysning). Mobbning innebär att den som är utsatt är i underläge och känner sig kränkt. 2
Inledning Kränkningen sker vid upprepade tillfällen, oftast dagligen och över viss tid. Tiden kan variera från några veckor till månader, ibland år. Upprepningen, det systematiska samt offrets försvarslösa attityd är det som skiljer mobbning från konflikt och trakasserier är inte mobbning. 3
Så här arbetar vi mot kränkande behandling Så här arbetar vi mot kränkande behandling Långsiktiga mål Alla barn ska känna sig trygga, accepterade och bli lika behandlade. (Oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder). Mål Alla på skolan ska ha ett gemensamt förhållningssätt. Vi sätter klara och tydliga gränser och agerar direkt när något händer. Alla klasser ska regelbundet ha återkommande aktiviteter med syfte att förebygga kränkande beteende. Vi ska få en positiv utveckling på frågesvaren i arbetsmiljörondens och skolans trivsel och trygghetsenkäter. Utvärdering Likabehandlingsplanen revideras vid läsårsstart i skolans alla klasser och lämnas åter till Trygghetsgruppen som gör den slutliga uppdateringen. Trygghetsgruppen utvärderar alltid de årsplanerade aktiviteterna vid läsårets slut för att hitta förbättringsområden. Se bilaga 1:1 samt 1:2. Förebyggande arbete Kartläggningar av otrygga miljöer (september), se bilaga 1. Skoltempen (elevenkät) genomförs i september och mars. Resultat redovisas i oktober och april, uppföljning ansvarar rektor och klasslärare för. Bilaga 2. Ett välfungerande rastvärdssystem med placering utifrån elevernas respons på otrygga miljöer. Förstärkning där behov finns. Rastvärdarna är synliga då de bär gula reflexvästar. Schemalagd tid för klassråd, elevråd samt sammankomster för skolans vänskapsambassadörer sker kontinuerligt. Trygghetsgruppen träffas regelbundet för att leda, stödja och följa upp arbetet mot kränkningar. 4
Åtgärdande insatser Vid terminsstart utser varje klass två Vänskapsambassadörer. De träffas en gång i månaden tillsammans med två representanter från Trygghetsgruppen. Eleverna är på så sätt delaktiga i vårt arbete mot kränkande behandling. Vid varje läsårsstart genomför vi en temavecka med gruppstärkande aktiviteter. Trygghetsgruppen ansvarar för planering och genomförande. Temaarbeten utifrån några av de fem diskrimineringsgrunderna sker under hela läsåret. Kontinuerlig kompetensutveckling för samtliga i personalen utifrån innehållet i likabehandlingsplanen. Information om likabehandlingsplanen kommuniceras ut till samtliga elever och föräldrar via föräldramöten samt via skolans kommunala hemsida. Samarbete med organisationen Friends. Faddersystem i arbetslagen Fsk-5. Skolan har tydliga rutiner för mottagande av nya elever och medarbetare.
Åtgärdande insatser Åtgärdande insatser Rutiner vid incidenter Den som uppger att han/hon har blivit kränkt, tas alltid på allvar. Vi reagerar alltid omedelbart på kränkande behandling, förtryck och dåligt språk. Berörda klasslärare informeras. Information till hemmet sker alltid. Trygghetgruppen kopplas omgående in för uppföljning av incident. Trygghetsgruppen har en tydlig arbetsgång vid all hantering av kränkande behandling. Vid misstanke om mobbning och vid grövre kränkningar anmäls fallet till Trygghetsgruppen. Konsekvenstrappan, se bilaga 3. Rutiner vid misstanke om mobbning eller grövre kränkningar Trygghetsgruppen informeras och påbörjar en utredning. Trygghetsgruppen tar reda på fakta och kartlägger vad som hänt genom enskilda samtal med inblandade elever och personal. Det är viktigt att den kränkte känner att han/hon tas på allvar och får stöd. Ett samtal med de/den som kränkt där vi tydligt talar om vad skolan anser om kränkningar och vad skolan tänker göra. Överenskommelser görs. Föräldrar underrättas samma dag som de enskilda samtalen skett och erbjuds att komma till skolan för ytterligare samtal. Samtalet dokumenteras och arkiveras. Vid behov informeras övrig personal för att kunna vara vaksamma på raster m.m. Uppföljningssamtal sker på följande skoldag med den utsatte. Därefter kontinuerliga uppföljningssamtal med de inblandade så länge det behövs. Vid behov upprättas åtgärdsprogram. Om rutinerna och åtgärderna inte ger effekt kallar rektor till elevvårdskonferens vilket kan leda till anmälan till socialförvaltningen och polis. De fall som behandlas dokumenteras och skickas till huvudman. Rutiner vid misstanke om mobbning eller grövre kränkningar När vuxna är inblandade i kränkningar av en elev skall ett tydligt och snabbt agerande vara lika självklart som när det gäller mellan elever. Rektor ansvarar för utredningen. Om kränkningen konstateras kallas personen som kränker till samtal med rektor. Till detta samtal skall också facklig representant kallas. Uppföljande samtal och stöd skall ges i likhet med elevkränkningar. 6
DECEMBER JANUARI Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Bilaga 1 Dec Jan Feb FEBRUARI Aktiviteter inför Alla hjärtans dag. (Främjande aktivitet) NOVEMBER Redovisning Positiva flugan storsamling Nov Trygghetsteamet Mars MARS Skoltemp-kartläggning Tema Minioriteter OKTOBER FN-veckan-Barn konventionen Positiva flugan- främjande Klassamtal om resultat skoltemp Okt Söråkers skola 2014/2015 April APRIL Klassamtal om resultat skoltemp-främjande Ambassadörerna ansvarar för rastaktiviteter. SEPTEMBER Vänskapsambassadörer år F-5. Kartläggning otrygga miljöer. Kartläggning negativa flugan. Skoltempen.-kartläggning Sept AUGUSTI Skolstart Kompisvecka. Skolan och klassens regler skrivs. Uppstart på vänskapsarbetet för kommande läsår. Revidering av Likabehandlingsplan Aug JULI Juli Juni Maj JUNI MAJ Avsluta vänskapsåret gemensam aktivitet. Utvärdering av läsåret - Trygghetsteamet 7
Bilaga 2 Konsekvenstrappa (enl.skollagen kap 5) Disciplinära och andra särskilda åtgärder för att tillförsäkra elevernas trygghet och studiero. Eller för att komma tillrätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. 8
DECEMBER JANUARI Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Bilaga 3 Dec Jan Feb FEBRUARI Aktiviteter inför Alla hjärtans dag. NOVEMBER Redovisning Positiva flugan storsamling Nov Mars MARS Trygghetsteamet OKTOBER FN-veckan Positiva flugan Okt Söråkers skola 2015/2016 April APRIL Ambassadörerna ansvarar för rastaktiviteter. SEPTEMBER Vänskapsambassadörer år F-5. Kartläggning otrygga miljöer. Kartläggning negativa flugan. Skoltempen. Sept AUGUSTI Skolstart Kompisvecka. Skolan och klassens regler skrivs. Uppstart på vänskapsarbetet för kommande läsår. Aug JULI Juli Juni Maj JUNI MAJ Avsluta vänskapsåret gemensam aktivitet. Utvärdering av läsåret - Trygghetsteamet 9
Bilaga 4 Skoltemp läsåret 15/16 10
Bilaga 4 1. I vilken klass går du? FA FB 1 A 1 B 2 A 2 B 3 A 3 B 3 C 4 A 4 B 5 A 5 B 2. I vilken årskurs går du? Förskoleklass Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 11
Bilaga 4 3. Är du? Flicka Pojke 4. Jag trivs och mår bra på Söråkers skola. 1. Inte alls. 2. 3. Stämmer. 4. 5. Mycket bra. 5. Jag trivs och mår bra i klassen. 1. Inte alls. 2. 3. Stämmer. 4. 5. Mycket bra. 12
Bilaga 4 6. Jag har någon att vara med på rasterna om jag vill. 1. Inte alls. 2. 3. Stämmer. 4. 5. Mycket bra. 7. Jag kan äta i lugn och ro i matsalen. 1. Inte alls. 2. 3. Stämmer. 4. 5. Mycket bra. 8. Jag försöker se till att det är arbetsro i klassen. 1. Inte alls. 2. 3. Stämmer. 4. 5. Mycket bra. 13
Bilaga 4 9. Jag har huvudrollen i mitt och skolans arbete. Jag äger mitt lärande. Jag tar ansvar för mitt arbete. 1. Inte alls. 2. 3. Stämmer. 4. 5. Mycket bra. 10. Jag utvecklar kontinuerligt mina förmågor och kunskaper. 1. Inte alls. 2. 3. Stämmer. 4. 5. Mycket bra. 11. Jag känner att jag kommer att nå målen i alla ämnen. 1. Inte alls. 2. 3. Stämmer. 4. 5. Mycket bra. 14
Åtgärdande insatser 12. Vet du att skolan har en likabehandlingsplan? JA Nej 13. Får du vara med och planera skolarbetet? 1. Inte alls. 2. 3. Stämmer. 4. 5. Mycket bra.