Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör Karl-Magnus Lövnord Clinical Conversion Specialist BD Diagnostics - Preanalytical Systems, Stockholm, Sverige karl-magnus_lovnord@europe.bd.com
I detta seminarie 1. Vikten av balans inom hemostasen 2. Översikt av den preanalytiska fasen 3. Viktiga preanalytiska faktorer och dess påverkan 4. Rekomendationer
Balansen inom koagulation Trombocyter Koagulation Fibrinolys Blod koagel Blod kärl Blödning
Obalans i hemostasen Risken med för hög heparin dos: Blödning Trombocyter Koagulation Blod koagel Blod kärl Fibrinolys Blödning
Obalans i hemostasen Risk med för låg heparin dos: Trombos Trombocyter Fibrinolys Koagulation Blod koagel Blod kärl Blödning
Översikt av den preanalytiska fasen Remisser, kontroll av rätt analyser, märkning av rör Kontrollera patient ID, remiss, rör Kontrollera om patient är fastande om så krävs Provtagning material Val av kanyl Typer av rör Utför provtagning Desinfektion Handskar Kontroll kärl Stas < 1 min Patient I stol eller säng Korrekt rörföljd Blandning av rör Rätt antal Fyllnad av rör Kompress, plåster Korrekt avfall av stickande skärande Tid och stabilitet Centrifugering Skicka prover till labb enligt direktiv Ev speciell hantering, kyla, värme etc Kontroll etiketter Kontroll rör CLSI. H3-A6, Procedures for the Collection of Diagnostic Blood Specimens by Venipuncture; Approved Standard - Sixth Edition, Vol. 27 No.26
Typ av kanyl Storlek Typ Faktorer Kanyl eller butterfly Hemolys Påverkan Kanyl Butterfly Ven kollapsar Otillräcklig provvolym
Rör Faktorer Trombocyt aktivering relaterat till ytkontakten i provtagningsrören är viktiga faktorer som kan påverka. Viktiga val att göra Molaritet (Citrat koncentration) Fyllnadsvolym Glas eller plast Konstant Headspace i röret Propp (låg koncentration av Ca 2+, Zn 2+, Mg 2+ ) Påverkan Ven kolappsar (fyllnadsvolym) Trombocytaktivering (Headspace) Mg 2+ in stoppers (Van Den Besselaar et al., 2001; 2003 & 2005)
Typer av rör: Headspace Head space 1.8 ml 2.7 ml BD Vacutainer TM Plus Citrate Tube
Provtagningsteknik Faktorer Påverkan Uppnå korrekt provtagning Felaktig provtagning Hemolys Trombocyt aktivering
Stas Faktorer Påverkan Stas skall kontrolleras 1 minut Stas på längre än >1 min: Kärl drar ihop sig Ökning av vävnadsvätska (PF4)
Rörföljd Faktorer Om butterfly skall användas Använd slaskrör + Butterlfy Slaskrör Om flera rör skall tas Ta alltid citrat rör 1 st (såvida inte blododling skall tas)
Rörföljd Påverkan Om inte slask rör används med butterfly Påverkan på fyllnad: mindre fyllnad! 1. Trombocut aktivering (PF4) 2. PF4-Heparin bindningar 3. Förlängd aptt Incomplete Draw Platelet Activation Om citrat rör inte tas först: Risk för kors kontaminering av tillsats: 1. Koagulations aktivator överförs till citrat rör 2. Risk för att prov börja koagulera 3. Risk för felaktiga resultat Platelet Factor 4 Release PF4-Heparin Binding False long aptt
Blandning av rör Blandning av blod och citrat 3-4 blandningar Faktorer Påverkan Otillräcklig blandning : Dålig homogenitet mellan tillsats och blod Fibrin, microkoagel Överdriven blandning: Hemolys Trombocyt aktivering Felaktiga aptt resultat Felaktig dosering heparin = 1 blandning
Centrifugering Tube Type Glass Na Citrate & CTAD Faktorer CLSI (H21-A5): 1500 x g (RCF), minst 15 min, RT Platelet Poor Plasma (platelet count <10,000/μL per CLSI H18-A4 guideline) Time (min) x g (RCF) Temperature ( C) 15 1500 25 PET Na Citrate 10-15 2000-2500 25 Låg fart/tid: Påverkan Platelet Poor Plasma not achieved Hög fart/tid: Haemolysis Different Types of Plasma Guder et al., 2009, 4 th Ed Tube Type Time (min) x g (RCF) Temperature ( C) Platelet-rich 5 150-200 25 Platelet-poor 10 1000-2000 25 Platelet-free 15-30 2000-3000 25
Rekomendationer 1. Korrekt provtagningsteknik för att minimera hemolys och trombocyt aktivering. 2. Fyll rören till korrekt nivå markering på rören. Detta säkerställer korrekt förhållande mellan blod och tillsats. 3. Blanda rören 3-4 gånger direkt efter provtagning för att säkerställa att citraten skall ge korrekt antikoagulantia effekt. 4. Kontrollera korrekt inställningar I centrifug, g-kraft (RCF), tid och broms tid är tillräcklig för att ge en god separering av provet 5. Pipetera plasma försiktigt efter centrifugering.
Interna Referenser BD White Papers: 1. Evaluation of BD Vacutainer Sodium Citrate (0.109M) Plus Tubes Using the ELECTRA 1400C Analyzer 2. Evaluation of BD Vacutainer Plus (0.109M) and BD Vacutainer Glass (0.105M) Sodium Citrate Tubes for PT and APTT Using the IL ACL Futura Analyzer 3. Evaluation of BD Vacutainer Plus (0.109M) and BD Vacutainer Glass (0.105M) Sodium Citrate Tubes for PT, APTT, and Heparin Anti-Xa Using the IL ELECTRA 1400C and Diagnostica Stago STA 4. Evaluation of BD Vacutainer Plus (0.109M) and BD Vacutainer Glass (0.105M) Sodium Citrate Tubes for Prothrombin Fragment 1.2 Levels 5. Evaluation of BD Vacutainer Sodium Citrate (0.109M) Plus Tubes Using the Diagnostica Stago STA Hemostasis Analyzer 6. Evaluation of BD Vacutainer Sodium Citrate (0.109M) Plus Tubes Using the Diagnostica Stago STA Hemostasis Analyzer 7. Evaluation of BD Vacutainer (0.109M) Plus and BD Vacutainer (0.105M) Glass Sodium Citrate Tubes for Platelet Counts Using the Beckman Coulter STKS Analyzer and Sysmex K1000 8. Evaluation of BD Vacutainer Plus (0.109M) and BD Vacutainer Glass (0.105M) Sodium Citrate Tubes For PT, APTT, and Fibrinogen Using the Dade Behring BCS and Diagnostica Stago STA 9. Evaluation of 0.129 M 2.7 and 1.8 ml BD Vacutainer Plus Sodium Citrate Tubes Using The Electra 1400C Analyzer
Externa referenser 1. Adcock et al., 1997. Effect of 3.2% vs 3.8% Sodium Citrate Concentration on Routine Coagulation Testing. Coagulation and Transfusion Medicine. 107(1); 105-110. 2. Adcock et al., 1997. Minimum specimen Volume Requirements for routine coagulation testing. Am J Clin Pathol 109(5); 595-9. 3. Siegel et al., 1998. Monitoring Heparin Therapy: aptt Results from Partial- vs Full-Draw Tubes. Am J Clin Pathol 110; 184-7. 4. Kratz et al., 2005. A comparison of Glass and Plastic Blood Collection Tubes for routine and specialised coagulation assays: A comprehensive Study. 130(1), 39-44. 5. Van Den Besselaar et al., 2000. 6. Oddoze et al., Stability study of 81 analytes in human whole blood, in serum and in plasma. Clinical Biochemistry 45 (2012) 464 469. 7. Guder W.G, Narayanan S, Wisser H. and Zawta B. Diagnostic Samples: From the Patient to the Laboratory. Fourth Edition. Darmstadt, Germany: Wiley-VCH; 2009r 8. CLSI H21-A5 guideline, Vol. 28, No. 5, 2008. 9. CLSI H18-A4 guideline, Vol. 30, No. 10, 2010.