Arbetsplan 2015-2016 Orrvikens förskola Avd. Sjösidan Utvärdering 20/5 2016
2 Utvecklingsområden 2015/2016 Vi har inom Barn- och utbildningsförvaltningen, Östersunds kommun, tre fokusområden att arbeta långsiktigt med: SKA (systematiskt kvalitetsarbete) Digitalisering Flerspråkighet SKA Vi fortsätter att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation, som är vår metod och vårt förhållningssätt i det systematiska kvalitetsarbetet, i förskoleverksamheten. Pedagogerna gör på reflektionstiden varje torsdag, kontinuerliga uppföljningar och analyser av verksamheten och dokumentationen kollegialt. Digitalisering Vi kommer under ht-15 att ha en tredje och sista workshop i ipad-utbildningen med Monica Niemi. Syftet med utbildningen är: Att öka personalens trygghet och förmåga med ipad som ett dokumentationsverktyg i förskoleverksamheten. Vi har även fått pengar från BOUN i ett IT-projekt. Dessa kommer att användas till lärmötesgrupper (tvärgrupper med pedagoger från Lugnvik/Orrvikens fsk) där vi har ett erfarenhetsutbyte och ett kollegialt lärande kring tre olika teman gällande dokumentation knuten till lärplattor. Mål att uppnå med IT-projektet - För förskoleverksamheten: Fördjupa och höja kvalitén i arbetet med pedagogisk dokumentation, med hjälp av ipads, i det systematiska kvalitetsarbetet. Att via den pedagogiska dokumentationen, med hjälp av digitala verktyg, göra barnen delaktiga genom att få reflektera, analysera och bli medvetna om sin egen utveckling och sitt lärande. Användning av ipad i utvecklingssamtal Öka utbytet av det kollegiala lärandet mellan de tre förskolorna i vårt område Synliggöra den pedagogiska verksamheten via dokumentationen från digitala verktyg Mål att uppnå med IT-projektet- För förskolepedagogerna: Att utifrån definitionen av pedagogisk dokumentation kunna använda ipad som dokumentationsredskap i uppföljning, analys, utvärdering och utveckling av verksamheten, både kollegialt och tillsammans med barnen. Utvärdering och analys av IT-projektet: Bra upplägg att sitta i olika grupper och träffa många olika pedagoger och utbyta tankar och idéer. Det har varit roligt! Det har gett oss pedagoger mycket. Bra input om pedagogisk dokumentation. Vi fick oss en tankeställare. Vi köpte dock inte allt som sades. Där fick vi använda oss av kritiskt tänkande.
3 Pedagogerna har blivit bättre på att visa upp dokumentationen exempelvis för föräldrar (filmsnuttar, bilder och kollage). Föräldrarna har gett positiv feedback kring att deras insyn och delaktighet har ökat utifrån att pedagogerna gjort dokumentationen mera tydlig och synlig Åtgärder framåt: Att involvera barnen i ännu utsträckning i dokumentationen. Förskolepersonalen är nu tryggare med handhavandet av ipaden som dokumentationverktyg, och definitionen av pedagogisk dokumentation som arbetsätt och förhållningssätt är etablerad. Vårt fortsatta utvecklingsområde är att skapa större utrymme i verksamheten för barnen att reflektera kring dokumentationen och sitt eget lärande. Fortsätta att använda oss av det kollegiala lärandet mellan förskolorna. Vi kommer att sträva efter att träffas oftare och diskutera i tvärgrupper och utbyta erfarenheter mellan de tre förskolorna i området Lugnvik/Orrviken. Flerspråkighet Vi har (utifrån en handlingsplan som specialpedagogerna i Brunflo utformat) upprättat en Handlingsplan för mottagande av barn med annat modersmål, som ska gälla för förskolorna i området Lugnvik/Orrviken. Denna ska vi även ha som utgångspunkt i arbetet med mångfald. Åtgärder framåt Vi kommer ht-16 att gå med i Läslyftet där ett av fokusområdena (modulerna) behandlar flerspråkighet i förskolan. Under vt-16 har vi därför i enheten Lugnvik/Orrviken arbetat med barns språkutveckling och språkliga lärandet som prioriterat mål. Vi har fokuserat på pedagogens förhållningssätt, att utveckla goda lärmiljöer och kartlagt vilka språkliga aktiviteter vi erbjuder på våra förskolor. Övriga utvecklingsområden: Barnhälsoplan - förskolechefen och specialpedagogerna tar fram en plan för barnhälsoarbetet gemensamt för förskolorna i området Lugnvik/Orrviken Agenda reflektionstid förskolechefen utformar tillsammans med specialpedagogerna ett dokument (som ex. innehåller rubrikerna Pedagogisk dokumentation, Barnhälsofrågor, Arbetsplan och Plan för likabehandling. ) som ska utgöra en ram/struktur för reflektionstiden. Syftet med reflektionstiden: Ett forum för arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet.
4 1. NORMER OCH VÄRDEN Förskolans mål: Vi strävar efter att varje barn skall utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Målkriterier: Vi arbetar för att varje barn utvecklar sin förmåga att visa empati för andra samt för att varje barn får känna sig tillgodosedd och respekterad för den det är. - Vi använder kompissolen som samtalsunderlag i barngruppen. - Vi leker gruppstärkande lekar tex. Omvänd Hela havet stormar (barnen samarbetar och blir fler i rockringar). Följa John, spegeln- står två och två, en gör rörelser och den andre härmar. Kramkull. - Vi använder material som främjar en jämställd och normkreativ förskola (jamstallt.se) - Vi samtalar med barnen om olika situationer och hur man kan tänka och agera. - Vi använder Islandsmodellen. Utvärdering: Kontinuerligt under året på reflektionstid. Att vi har släppt jämställt och kompissolen och börjat arbetat med Snick & Snack. Att vi använder oss utav gruppstärkande lekar även ute och inte bara på gympan inne. Resultat: Snick & Snack-materialet har barnen tagit till sig, iallafall i teorin. De kan den gyllene regeln och påminner varandra om den. Vi har pratat känslor och det kom många bra förklaringar från många barn. Vi har gjort trygghetsenkät med alla barn som ska utvärderas på reflektionstid före sommaren. Många bra svar från flera barn även där. Analys: Tranorna har blivit mer självständiga när det gäller vad man tycker, barnen utgår från sig själva. Vid samtal tidigare under hösten svarade alla som det första barnet, men nu säger de flesta vad de själva tänker och kommer med olika svar när det gäller vad man tycker och känner. Vi tycker att vi försöker påverka barnen att tycka och säga själva vad de vill göra och vad de känner, både i konflikter och i vardagliga situationer. Det kan vara det som gett resultat. Åtgärder till nästa år: Göra veckans lek utomhus, där en vuxen är ansvarig. Vi funderar om vi ska jobba mer avdelningsvis. Fortsätta med Snick & Snack, men göra ett årshjul så det finns en tydligare grovplanering att gå efter. 2. UTVECKLING OCH LÄRANDE Förskolans mål: Vi strävar efter att varje barn: - Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. - Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. - Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och
samtala om naturvetenskap. 5 Målkriterier: 1. Vi arbetar för att varje barn ska kunna kommunicera med sin omgivning på ett utvecklat sätt utifrån sin förmåga, samt förstå att människor tycker och tänker olika. 2. Att utveckla barnens nyfikenhet och upptäckarglädje som startar i barnens tankar och erfarenheter. - Vi ger barnen möjlighet att bekräfta sin egen färdighet inför de andra barnen. - Expriment utifrån NTA-lådan och dokumentation med Ipad. (Hösten tema Vatten ). Utvärdering: Kontinuerligt under året på reflektionstid. Tema Vatten blev inte ett helhetsarbete. Att göra en grovplanering så det blir ett helhetstänk över dagen. Att utvärdera först och sen göra en ny planering för veckan som kommer. Resultat: Vi ser stora skillnader på barnen när det gäller språket! Vi har flera barn som utvecklats rejält, som hade svårigheter under hösten. Vi har arbetat med NTAexperiment under temat Vatten under hösten. Tranorna körde en dag i veckan, men i övrigt arbetade vi lite olika. Däremot har många barn spårat ur när det gäller respekt för gemensamma regler på förskolan. Vi har dokumenterat digitalt under året men inte så mycket tillsammans med barnen som vi velat. Analys: Våra språksamlingar har varit utvecklande. Vi märker att många barn gör egna ordkombinationer, leker med språket, har fått stort ordförråd. Tema Vatten under hösten blev inte direkt ett tema, utan mera experiment en gång i veckan. Vi började bra men sen jobbade vi lite sporadiskt och olika på avdelningarna. Inte så att vi spann vidare på vatten som övergripande nämnare när det gällde all verksamhet. Vi har utvecklat vårt kunnande gällande ipads och börjat använda dem mer tillsammans med barnen, men inte så mycket som vi velat. Tekniken har inte fungerat fullt ut och vi har inte övat själva så det funkat smidigt. Åtgärder till nästa år: Genom Snick & Snack fortsätter vi att prata om gemensamma regler, att visa respekt för omgivningen och ta hänsyn till varandra. Utveckla dokumentationstekniken tillsammans med barnen. Kritik till kommunen: Lämna inte ut grejor som inte funkar! Vi lägger ner en massa tid på att lära oss saker, sen försvinner apparna eller byts ut till något bättre. 3. BARNS INFLYTANDE Förskolans mål: Vi strävar efter att barnen: - Utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Målkriterier: Vi arbetar för att lyssna in barnens önskemål och på så sätt kunna ta in dessa i verksamheten. Att barnen blir delaktiga i dokumentationen av sitt egna lärande med lärplattor som verktyg.
. 6 - Vi använder oss av samtalsstunder med barnen - Vi är lyhörda för barnens tankar och åsikter under dagen. - Dokumentera, följa upp och analysera aktiviteter tillsammans med barnen. Utvärdering: Kontinuerligt under året på reflektionstid. På vår tredje planeringsdag går vi igenom strukturerade samtal, samtalsstunder (små grupper) att vi kommer igång med det nu via Snick & Snack. Resultat: Vi har dokumenterat digitalt under året men inte så mycket tillsammans med barnen som vi velat. Vi har haft stationer där man fått önska aktiviteter, men dessa har varit styrda av oss vuxna och inte varit utifrån barnens tankar. Analys: Vi har dokumenterat digitalt under året men inte så mycket tillsammans med barnen som vi velat. Tekniken har inte fungerat fullt ut och vi har inte övat själva så det funkat smidigt. Om man sitter och diskuterar något med några barn så är det inte så enkelt att fortsätta med dem och spinna vidare på det.. vi skapar kanske begränsningarna själva! Vi vill alla göra något med små grupper och kunna lyssna in vad barnen funderar kring, men ändå blir det inte av! Vi är så inkörda med vår uppdelning av stationerna. Åtgärder till nästa år: Vi pedagoger ska lära oss enkla appar så att vi kan filma med barnen och knyta an ganska direkt så de kan se på filmen innan de glömt av att det hänt.. Vi behöver tänka mer utanför ramarna och introducera material istället för färdiga produkter. Se mer på aktiviteter på Skogssidan, dessa går att göra med de äldre barnen också! Låta barnen göra egna flano-sagor! 4. FÖRSKOLA OCH HEM Förskolans mål: Vi strävar efter att förskolan ska vara tydlig i fråga om mål och innehåll, detta är en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Målkriterier: Vi arbetar för att varje förälder ska få information om verksamheten på förskolan.. - Vi synliggör den pedagogiska planeringen avdelningsvis. - Vi mailar ut information. - Vi uppdaterar informationen på whiteboard-tavlan varje vecka. Utvärdering: Utvecklingsdag 4 i maj-16. Att få upp en bildskärm i korridoren där det rullar bilder på det vi gjort med barnen under dagen/veckan och se hur arbetet utvecklats. Resultat: Vi har varit noga med att presentera verksamheten på tavlor ute i hallen, och det har fungerat bra för de föräldrar som är intresserade och har sett det vi
skriver. Vi har också mailat alla när det varit extra information. 7 Analys: Vi har hittat bra former för information, sen finns det alltid föräldrar som inte är så intresserade av verksamhetens innehåll. Vi hoppas de är nöjda. Åtgärder för nästa år: Vi bjuder in till föräldrafika där vi kan turas om att ha enkla samtal med de föräldrar som kommer. 5. SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Förskolans mål: Vi strävar efter att ha ett pedagogiskt utbyte med pedagogerna i förskoleklassen och fritids. Målkriterier: Vi arbetar för att samarbetet med förskoleklass, skola och fritids verkligen blir av. - Vi har 3 dagar som fungerar som överskolningsdagar till förskoleklass. - Vi har nära till varann vilket ger förutsättningar till samtal. -Vi kommer att ha Broa-träffar med representanter från varje verksamhet - småbarnsavdelning, storbarnsavdelning och förskoleklassen. Utvärdering: Utvecklingsdag 4 i maj-16. Resultat: Vi har inte haft några Broa-träffar. Vi har inte haft några gemensamma aktiviteter med förskoleklassen förutom överinskolningen från Tranan som varit tre dagar under våren. Vi har också tappat den vardagliga kontakten med fritids och vi behöver ha gemensamma regler när det gäller utemiljön. Analys: Eftersom grupperna blivit större är det svårare att organisera gemensamma aktiviteter. Kommunikationen har även försvårats då vi har separata chefer och organisation. Åtgärder för nästa år: Vi efterfrågar fortfarande Broa-träffar för att få en röd tråd genom verksamheten! Viktigt att veta hur vi ska förbereda våra barn bättre för förskoleklass, tex. från Maj-Lis gällande fonoleken. Fritids behöver vara med på några husmöten varje termin för att gå igenom gemensamma regler för gemensamma utrymmen. 6. HÄLSA OCH LIVSSTIL Förskolans mål: Vi uppmuntrar barnen till att röra på sig ute som inne. Vi uppmuntrar även barnen till att äta allsidig kost. Målkriterier: Vi arbetar aktivt med att göra rörelse lustfyllt. Vid måltider arbetar vi för att barnen ska äta både sallad och mat.
8 - Vi är ute varje dag. - På vintrarna har vi tillgång till skridskobana och skidspår. - Vi har gymnastik en gång i veckan, då vi kör hinderbana, miniröris, lekar mm - Vi serverar salladen först, innan vi tar maten. - Fruktstund på förmiddagen. Utvärdering: Utvecklingsdag 4 i maj-16. Vi arbetar utifrån våra mål. Resultat: Vi är duktiga på att hitta på rörelseaktiviteter i verksamheten, både ute och inne. Vi har bra rutiner kring matsituationerna och pratar om vikten av att äta nyttigt. Analys: Vi är själva duktiga på att röra på oss och vill vara utomhus! Vi kan inspirera barnen att prova ex skidor och skridskor. Hösten är alltid strulig i gympasalen då grupperna är nya och barnen är på olika nivåer. Har vi för bråttom? Det är skönt att våren känns positiv, att man märker att det blir skillnad! Barnen är mer intresserade och självgående och det känns roligt att ha dessa aktiviteter för de flesta barn har utvecklats och vill vara med! Åtgärder för nästa år: Fortsätta som vi gör, men lite bättre och oftare! Tex Birgergympa både inne och ute!