Lätt att göra rätt med VIS ett ISO baserat IKT-system med patienten i centrum



Relevanta dokument
VIS-VÅRD Verksamhetens Informations System NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING vis.nll.se

VIS Verksamhetens Informations System NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING vis.nll.se

Processtänket måste stödjas och stuprörstänket måste bort. Nationell Informationsstruktur

VIS - Verksamhetens Informationssystem En praktisk tillämpning av förbättringskunskap

Dokumentstyrning i Landstinget Bakgrund

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Klassifikationer och hkodverk

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Introduktion till nationell informationsstruktur

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Introduktion till nationell informationsstruktur

Rätt data på rätt sätt - utvecklar vården!

Klicka på Nytt ärende och välj ärendetyp (se nedan) genom att klicka på rätt ärendetyp.

Visionen för e-hälsan 2025

INFORMATIONSSÄKERHET EN PATIENTSÄKERHETSFRÅGA

Dokumentnamn: Rapportering av avvikelse Administrativt PM Utfärdande PE: Hjärt- och medicincentrum i

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010: Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

VIS > Vård > Utredning > ICD10 > A00-B99 > A00-A09 > A00. VårdVISningssidor. Vårdform

Om SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OM SOSFS 2005:12

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Bakgrund och Erfarenheter NPÖ Örebro läns landsting

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

INFORMATIONSSÄKERHET EN FÖRUTSÄTTNING FÖR GOD INFORMATIONSHANTERING

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster

RFI. För att få en bättre överblick av ert företag vill vi att ni beskriver företagsfakta.

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

Framtidens vårdinformationsstöd (FVIS) - Vad vill regionerna med de nya systemen?

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Patientkontrakt. Projekt maj 2017 januari 2018

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm

11/16 Upphandling framtidens vårdinformationsstöd

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson

Gränsöverskridande samarbete för framtidens vårdinformationsmiljö. Daniel Forslund (L) innovationslandstingsråd, SLL

Projekt PrehospIT-Stroke

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

PrehospIT avslutat, vad händer nu?

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Axalon Office Connector

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Strukturering av fritext

Na tverksdag fo r ledningsansvariga inom Elevha lsans medicinska insats

Patientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

Innehållsförteckning

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella kvalitetsregister - central riktlinje

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna:

RÅD Checklista för avtal rörande sammanhållen journalföring

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård

Kunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård. Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015

Ökad patientdialog med digitala formulär

Dokumentationsstöd för strukturerad dokumentation

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Vårdepisodersättning. Pilotinförande 2018 för höft- & knä-, obesitas- och ryggkirurgi 2017-XX-XX

Sammanhållen Digital Vårdmiljö & ehälsa

Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Inledning

Transkript:

1

Hipp hipp hurra, PS Kröyer 1888 inte bara en champagnefrukost 2004,och framåt: Förarbetena nomineras till Göta priset (x2) samt får hedersomnämnandet Guldskalpellen. Våren 2010 erhåller VIS-vård (Verksamhetens Informations System) Vitalisstipendiet med motiveringen. För framsynt tänkande och användning av vårdgivarens styrinformation med stark involvering av alla aktörer i utvecklingsarbetet, inte minst ledningen, där VIS-vård främjar och stärker patientsäkerheten och vårdens kvalité. Våren 2012 erhåller VIS-vård (VIS-care) och Sverige microsofts HUG innovation award med motiveringen Steve Aylward, general manager för U.S. Commercial Health and Life Science på Microsoft. Vinnarna har på ett mycket tydligt sätt demonstrerat hur innovativa IT-lösningar kan förbättra processer inom verksamhet och kliniker samt positivt inverka på den vård man erbjuder sina patienter (Microsoft HUG Innovation Awards synliggör organisationer inom vård- och hälsosektorn som använder teknik för att förbättra patientvård, sänka kostnader, strömlinjeforma verksamhetsprocesser och möjliggör välgrundade beslut.) Hur förhåller man sig till det ännu inte sedda och tänkta? Hur hanterar traditionen innovationen i arbetet med att bota, lindra och trösta? BILD 2

PROCESSBASERAT: Insats leder till utfall Styrdokumenten definierar insatsen Kunskapsstyrning förädlar styrdokumenten Implementering garanterar EVIDENCE BASED PRACTICE KUNSKAPSSTYRNING: Lokalt anpassade styrdokument Delar av de lokalt anpassade styrdokumenten utgör SVP SVP underlättar strukturerad datafångst Strukturerat indata underlättar strukturerad datafångst av utdata och återanvändning (semantisk interoperabilitet) 3

GOD VÅRD ATT UNDVIKA VÅRDSKADA 4 av 6 överlevde Vårdskada? Vårdskada: Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller do d som orsakats av ha lso- och sjukva rden och som inte a r en oundviklig konsekvens av en patients tillsta nd eller en fo rva ntad effekt av den behandling patienten erha llit på grund av tillsta ndet.

Processtänket måste stödjas och stuprörstänket måste bort. Nationell Informationsstruktur 2000 En resa börjar 2003 Systemet genererar ca 30 000 filer och 4000 mappar enbart i en av landstingets divisioner. Stuprör med organisationen i centrum - riskfyllt! 2008/2009 Ett nytt system med målbild och värdegrund Patienten i centrum Utveckla redskap som stödjer en platt organisation Integrerade system för tillämpad kunskapsstyrning (evidence based practice) där styrande och redovisande informationsflöden återanvänds och korsbefruktar varandra (knowledge translation). Lätt att göra rätt med VIS ett ISO-baserat IKT-system med patienten i centrum

4F3H4HEALTH HÄLSOFÖRHÅLLANDEN: Input till den generiska processmodellen. Tillstånd: Observerat Registrerat Flerdimensionellt informationsflöde. Översatt till vårdsituationen kommer vårdens tolkning att hantera FAKTA och FUNKTION kombinerat med FÄRDIGHET levererat med FÖRTROGENHET med HJÄRNA HJÄRTA och HÄNDER mot målet HÄLSA (4F3H4HEALTH) BILD 6

Målbild och värdegrund: Ett integrerat system för tillämpad kunskapsstyrning (evidence based practice) där styrande och redovisande informationsflöden återanvänds och korsbefruktar varandra (knowledge translation).

Målbild och värdegrund: Ett integrerat system för tillämpad kunskapsstyrning (evidence based practice) där styrande och redovisande informationsflöden återanvänds och korsbefruktar varandra (knowledge translation). EGENSKAPER SOM SYSTEMET SKALL UPPFYLLA BILD 8

Styrning av god vård underlättas sannolikt av snabb tillgång till validerad information i en platt organisation precis som i samhället i övrigt! BILD 9

VIS-VÅRD Verksamhetens Informations System NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING vis.nll.se Anne-Li Nilsson Norrbottens Läns Landsting Länsteknik Johan Erixon Sogeti Anna-Greta Brodin Länschef Primärvården NLL Per Pohjanen Överläkare Norrbottens Läns Landsting Zingmark Karin FoU-enheten Norrbottens Läns Landsting Samt ett fortlöpande mycket välfungerande samarbete med LANDSTINGETS INFORMATIONSENHET Lätt att göra rätt med VIS - ett ISO-baserad IKT-system med patienten i centrum 2012-05-11 BILD 10

TRANSPARENS ISTÄLLET FÖR STUPRÖR KONSUMENT PORTALEN 11

VårdVISningssidan TRANSPARENS ISTÄLLET FÖR STUPRÖR Arkitekturen erbjuder en direkt koppling via vårdvisningssidor mellan validerade Styrdokument Patientinformation och Standardiserade vårdplaner (SVP) Inbjuder till aktivt medarbetarengagemang och ökad kunskapsmängd genom möjlighet att enkelt bidra med Externa länkar Material till mediebiblioteket (stillbilder och video) Kopplade sidor Via strukturerad inmatning lägger dokumenttypen standardaktivitetsplan (ell motsvarande) grunden för individ- och situationsorienterad datafångst något som dagens källorienterade dokumentation i kronologisk ordning har svårt att uppfylla. Transparens mellan vårdens styrande och redovisande dokumentation förenklar identifikation av för stunden efterfrågat data (semantisk interoperabilitet) vilket underlättar studier av patientnära vårdprocesser vilket i sin tur är ett nödvändigt led i kunskapsstyrning och bättre vårdkvalitet. 12

VårdVISningssidan TRANSPARENS ISTÄLLET FÖR STUPRÖR Metadatasatta styrdokument ger god överblick, möjliggör fri sökning samt navigering och filtrering vilket säkerställer kommunikation i rätt sammanhang i vårdkedjan Förhindrar oavsiktlig användning av föråldrade dokument - endast godkända dokument speglas för brukaren och tidiga versioner lagras i ett E-arkiv. Gällande version förblir läsbar på den plats där den skall användas och kommuniceras i sitt sammanhang i vårdkedjan fram tills nästa version är godkänd. 13

VårdVISningssidan - TRANSPARENS ISTÄLLET FÖR STUPRÖR Metadatasatta styrdokument underlättar snabb identifiering av styrdokument. VårdVISningssidans design säkerställer att dokument av externt ursprung identifieras i rätt sammanhang och kommuniceras jämlikt i vårdkedjan. Extern information identifieras på sin plats i vårdvisningssidan i rätt sammanhang och kommuniceras jämlikt i vårdkedjan 14

TRANSPARENS ISTÄLLET FÖR STUPRÖR Metadatasatta styrdokument underlättar snabb identifiering av patientinformation via specialitet och huvudprocess Metadata till huvudprocesserna baserar sig på Socialstyrelsens målbeskrivning av ST utbildning (ögonsjukvård) Terminologi och innehåll stödjer därmed på ett naturligt sätt utbildning och forskning. Vårdvisningssidan mappar aktuella dokument via kodverken - kopplat metadata. Säkerställer att rätt version förblir läsbar på den plats där den skall användas och att den kommuniceras i rätt sammanhang i vårdkedjan. 15

TRANSPARENS ISTÄLLET FÖR STUPRÖR PRODUCENT PORTALEN 16

Egenskaper som dokumentationen skall uppfylla Säkerställer arbetsflöden: PRODUKTION: Nedärvt metadata ( HSA-katalog i framtiden kopplat till SITHS-kort?) GRANSKNING: Se ovan GODKÄNNANDE: Se ovan Säkerställer angivet status samt spårbarhet - se versionshantering Förhindrar oavsiktlig användning av föråldrade dokument - endast godkända dokument speglas för brukaren. Tidiga versioner lagras i ett E-arkiv. Gällande version är läsbar fram tills nästa version är godkänd. Identifieras för brukaren via konsumentportalen genom fri sökning, navigering och filtrering via metadata enligt VIS modellen. BILD 17

TRANSPARENS ISTÄLLET FÖR STUPRÖR Produktion underlättas tack vare god överblick av uppgiftsbeskrivning och navigering via metadata - indata till matrix hämtas från nationella och internationella kodverk enligt: Somatisk vård/tillstånd: ICD 10 alt DSM IV Vårdåtgärd : KVÅ alt TLV Läkemedelsrutin : ATC Provtagningsutin : NPU samt trivialnamn Avbildande undersökningar: KRÅ MT-produkter o tjänster: GMDN Genom metadatasättning via kodverk säkerställer systemet att dokumentationen är läsbar på den plats där den skall användas och att den kommuniceras i sitt rätta sammanhang i nutid och i framtid (mapping mot kommande kodverk ICF alt SNOMED) 18

TRANSPARENS ISTÄLLET FÖR STUPRÖR Kolumner med sammanställt metadata ger en direkt överblick över funktions- och ansvarsfördelning, alla huvudprocesser där vårdåtgärden kan bli aktuell samt aktuellt dokumentstatus. Säkerställer överblick och underlättar att den interna dokumentationen Förblir läsbar på den plats där den skall användas Kommuniceras i sitt rätta sammanhang kommunicerar ändringar och gällande ändringsstaus med spårbarhet. 19

PÅGÅENDE PROJEKT ATT BESKRIVA OCH MÄTA VERKSAMHETSNYTTA MÅLBILD OCH VÄRDEGRUND: Ett integrerat system för tillämpad kunskapsstyrning (evidence based practice) där styrande och redovisande informationsflöden återanvänds och korsbefruktar varandra (knowledge translation). TES: Att mäta verksamhetsnyttan av IT applikationer i vården tillför kunskap som behövs för att svensk sjukvård i framtiden bättre skall kunna konkurrera internationellt. METOD: VIS-vård har kopplingar till KTH och den grupp av forskare som tagit fram user s award metodiken. Ett arbete pågår att ta fram ett instrument som lättare än idag kan mäta verksamhetsnyttan (eller onyttan) av IT-applikationen VIS-vård (enkätbaserad 1.a pilot har genomförts). I förlängningen ser vi även möjligheten att mäta patientnära vårdparametrar på liknande sätt vilket främjar vårdens fortsatta utveckling. Lätt att göra rätt med VIS en ISO baserad IKT-lösning med patienten i centrum 20

TRANSPARENS ISTÄLLET FÖR STUPRÖR Om att mäta användarnytta i IT applikationer men också att kategorisera nödvändig förändring (evidence based practice genom knowledge translantion) Lätt att göra rätt med VIS en ISO baserad IKT-lösning med patienten i centrum 21

FRAMTIDA PROJEKT EN TREDJE PORTAL DÄR STANDARDAKTIVITETSPLANERNA (STANDARDVÅRDPLANERNA) KOMMUNICERAR FORMULÄRMALLAR SOM STÖDJER EGENSKAPER VILKA FRÄMJAR BÅDE FÖRBÄTTRINGSKUNSKAP, KUNSKAPSSTYRNING OCH MÅLBILD NATIONELL e-hälsa 22

FRAMTIDA PROJEKT EN TREDJE PORTAL STANDARDAKTIVITETSPLAN (STANDARDVÅRDPLAN) EGENSKAPER SOM FORMULÄR MALLARNA BÖR STÖDJA BÖR BLAND ANNAT INKLUDERA Metod: Spegla styrande dokumentation (standardaktivitetsplanerna) som formulär vilka efter avvikelsehantering lagrar återanvändningsbart indata till olika källor exempelvis EPR, kvalitetsregister o dyl. Struktur och arkitektur skall underlätta åtkomst av för situationen relevant utdata utdata vid rätt tidpunkt i sitt sammanhang (semantisk interoperabilitet). Stödjer: Systemförståelse (stödja simultan dokumentation mellan flera vårdgivare) Kunskapsstyrning genom uppföljning och mätning av utfall som underlag för analys av variation Födelsedata (underlättar kvantitativ forskning) Personnummer (kvalitativ forskning efter beslut i etiska nämder) Dynamisk kommunikation av lärandestyrt förändrings/förbättringsarbete med säker spridning (knowledge translation) genom full transparens mellan styrande och redovisande dokumentation. Patientens roll i vårdprpocessen. 23

FRAMTIDA PROJEKT EN TREDJE PORTAL SOM STÖDJER OCH UTVECKLAR PATIENTENS EGEN ROLL I VÅRDPROCESSEN Så kan interaktionen mellan VIS-vård och EPR stödja patientens egen roll i vårdprocessen: Strukturerad autoanamnes i den egna journalen Logaritmer som autogenererar råd om kompletterande vårdåtgärd Utvärdering 24

VIS-VÅRD Verksamhetens Informations System NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING vis.nll.se Tackar för er uppmärksamhet! Per Pohjanen Överläkare Lätt att göra rätt med VIS en ISO baserad IKT-lösning med patienten i centrum 2012-05-11 BILD 25