Krisen, tillväxten och sysselsättningen

Relevanta dokument
Riksbanken och penningpolitiken

Riksbankens roll i svensk ekonomi

De senaste årens penningpolitik

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Riksbankens roll i svensk ekonomi

De senaste årens penningpolitik leaning against the wind

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Olika syn på penningpolitiken

De senaste årens penningpolitik leaning against the wind

Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter

Inledning om penningpolitiken

Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi

Inledning om penningpolitiken

Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Appendix 2. Kommentar från Lars E.O. Svensson

Inledning om penningpolitiken

Finansiell stabilitet och penningpolitik diskussion

Reservation mot Redogörelse för penningpolitiken 2012

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Amorteringskraven: Inga sakliga skäl, men negativa konsekvenser

Amorteringskraven: Felaktiga grunder och negativa effekter

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Amorteringskraven: Felaktiga grunder, negativa effekter och minskad motståndskraft

Svenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder?

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Inledning om penningpolitiken

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Stabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Vart tar världen vägen?

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Amorteringskraven: Felaktiga grunder, negativa effekter och minskad motståndskraft

Riksbankens roll i samhällsekonomin

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Inledning om penningpolitiken

Dags att förbättra inflationsmålet?

Investment Management

Är hushållens skulder ett problem?

Vart är konjunkturen på väg?

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Riksbanken, måluppfyllelsen och den demokratiska kontrollen

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Ekonomiska bedömningar

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Penningpolitiskt beslut

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Flexibel inflationsmålspolitik. Flexibel inflationsmålspolitik och senaste räntebeslutet. Varning

Min penningpolitiska bedömning

Riksbankens direktion

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

Stabiliseringspolitiken och arbetslösheten. Lars Calmfors LO 19 juni 2013

Avdelningen för Finansiell Stabilitet/Avdelningen för Penningpolitik. Bilaga 1: Hushållens skulder ur ett historiskt och internationellt perspektiv

VECKOBREV v.46 nov-14

Hushållens långsiktiga förväntningar på bostadsprisutvecklingen. Februari 2019

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Möjligheter och framtidsutmaningar

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 2009, de som används för bedömningen

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Redogörelse för penningpolitiken 2017

BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters

Penningpolitik, konjunkturstabilisering och makrotillsyn

Stabiliteten i det finansiella systemet

Det ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg

Penningpolitik i sämre tider vilka möjligheter står till buds?

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.37 sep-15

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Riksbanken och penningpolitiken

Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3

Sverige behöver sitt inflationsmål

Transkript:

BNP-nivåer Krisen, tillväxten och sysselsättningen Lars E.O. Svensson Web: larseosvensson.se Blog: Ekonomistas.se Seminarium i Almedalen, 2014-07-01 1 3 Översikt Industriproduktion! Krisen: BNP, arbetslöshet, industriproduktion, inflation! Penningpolitiken i euroområdet, Storbritannien, USA och Sverige! Kontrafaktisk styrränta på 0,25% i Sverige sedan 2010?! Konsekvenser för skuldsättningen! Vilken penningpolitik behövs nu? 2 4

Arbetslöshet Styrräntor i Sverige, UK och USA, Eonia-räntan i euroområdet 5 7 Penningpolitiken under krisen och återhämtningen Inflationen i Sverige, euroområdet, Storbritannien och USA! Snabba räntesänkningar, likviditetsstöd! Okonventionell penningpolitik USA, UK: QE (stora obligationsköp), forward guidance Euroområdet: LTRO, OMT, forward guidance, TLTRO 6 8

Reala styrräntor i Sverige, Storbritannien och USA, real Eonia-ränta i euroområdet Sverige Faktisk utveckling jämfört med kontrafaktisk: Lägre inflation, högre arbetslöshet och kanske högre skuldkvot 9 LTV cap Source: Svensson (2013), Unemployment and monetary policy update for the year 2013, Svensson (2013), Leaning against the wind increases (not reduces) the household debt-to-gdp ratio, posts on larseosvensson.se. Cont. 11 Sverige: Inflationen långt under målet BNP-nivåer 10 12

BNP-nivåer (om 0,25% styrränta i Sverige) Arbetslöshet (om 0,25% styrränta i Sverige) 13 15 Arbetslöshet Inflationen långt under hushållens förväntningar 14 16

Lägre inflation än förväntat medför högre skuldbörda än förväntat Finansinspektionen: En lägre inflationstakt än förväntat bidrar till att driva upp den reala skuldbördan, det vill säga skulder i förhållande till den allmänna prisnivån. Detta kan medverka till att bygga upp finansiella risker och försvåra för hushåll, företag, regeringar och länder att anpassa sina balansräkningar. I det fall inflationen blir negativ för en längre period uppstår deflation, där en ytterligare ökande skuldbörda och förväntningar om fallande priser kan leda till en vikande efterfrågan och därmed än lägre priser. Som utvecklingen i Japan sedan 1990-talet har visat kan det vara svårt att bryta en sådan spiral. Istället: Uppfyll inflationsmålet! Bästa bidraget till att begränsa eventuella risker! Inflation: 2%! Real tillväxt: 2%! Disponibel inkomst och bostadspriser i löpande priser: 4%/år! Fördubbling på 18 år! För givet lån, halvering av skuldkvot och belåningsgrad på 18 år! Riksbankens bästa bidrag till att begränsa eventuella risker med skuldsättning! Låt Finansinspektionen och regeringen hantera problem med skulder och bostadspolitiken 17 19 Lån på 1 milj kr som togs i november 2011: Realt värde, faktiskt och med 2% inflation (vänster axel) Ökning jämfört med 2% inflation (höger axel) SEK Thousand SEK Thousand Vilken penningpolitik behövs nu?! För låg inflation, för hög arbetslöshet! Hög långtidsarbetslöshet, hög arbetslöshet bland utsatta grupper! Särskilt expansiv penningpolitik krävs för att minska arbetslösheten för långtidsarbetslösa och utsatta grupper! Inflationsmålet 2 procent i genomsnitt: Inget problem skjuta över under några år! Högre inflation, sysselsättning och tillväxt bra för hushållens skuldsättning! Finansinspektionen kan hantera eventuella risker med skuldsättningen med makrotillsyn! 18 20

Extrabilder Summera kostnad och intäkt av 1 p.e. högre styrränta! Intäkten helt obetydlig i förhållande till kostnaden! Riksbankens motivering för att luta sig mot vinden håller inte 21 23 Riksbankens motivering till att luta sig mot vinden Increase in real value to May 2014, depending on when loan was taken out! Högre styrränta begränsar hushållens skuldsättning! Detta minskar sannolikheten för och djupet av en framtida kris! Något sämre utfall nu mot förväntat bättre utfall i framtiden! Intäkten av högre styrränta större än kostnaden! Men detta motsägs av Riksbankens egna beräkningar (PPR feb 2014)! 22 24

Genomsnittlig inflation i Kanada på målet I genomsnitt 0,8 procentenheter högre arbetslöshet sedan 1997 (lutande långsiktig Phillipskurva) 5 4 CPI inflation, Canada 5-yr moving average Average 1995-5 4 Arbetslöshet och KPI-inflation1976-2012, långsiktig Phillipskurva 1997-2012 16 12 1976Q2 3 2 1 0 3 2 1 0 CPI inflation, Y/Y, percent 8 4 2 1.4 0 1991Q4 2011Q3 1998Q1 1993Q4 0.6 p.e. -1-1 0.8 p.e. -2-2 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14-4 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Unemployment, percent 25 Source: Svensson, Lars E.O. (2013), "The possible unemployment cost of average inflation below a credible target", www.larseosvensson.net. 27 Average inflation in some countries: Sweden an outlier Fed and Riksbank, June/July 2010 Similar forecasts, very different policies Country Target Index Period Average Deviation Sweden 2 (1995-) CPI 1997-2011 1.4-0.6 2 (1995-) CPI 1997-2007 1.3-0.7 Australia 2-3 (1993-) CPI 1997-2011 2.7 0.2 Canada 2 (1995-) CPI 1997-2011 2.0 0.0 UK 2.5 (1992-2003) RPIX 1997-2003 2.4-0.1 2 (2004-) CPI 2004-2007 2.0 0.0 2 (2004-) CPI 2008-2011 3.4 1.4 Policy rate Inflation Unemployment Euro zone (< 2) (1999-) HICP 2000-2011 2.1 USA ( 2) (2000-) core CPI 2000-2011 2.0 core PCE 2000-2011 1.9 26 Svensson (2011), Practical Monetary Policy: Examples from Sweden and the United, Brookings Papers on Economic Activity, Fall 2011, 289-332. 28

KPIX/KPIF-inflationen också under målet Not: KPIX-inflation t.o.m. mars 2008, KPIF-inflation fr.o.m. april 2008. 29