Döendet. Palliativa rådet

Relevanta dokument
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Att vara närstående vid livets slut

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Sundsvall

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Riktlinjer för vård i livets slut

Samtal med den döende människan

Omvårdnad vid livets slutskede

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren

Omvårdnad vid livets slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal

Vårdviljeyttring. ML Heidi Bengts, onkolog, behörighet i palliativ medicin Vasa centralsjukhus, onkologiska enheten

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Den sista tiden i livet -vägledning för närstående

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Validand och valideringshandledare

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Omvårdnad vid livets slutskede

Att möta den döendes existentiella behov

Vak vid palliativ vård i livets slutskede

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Referensdokument Dokumentnamn

Omsorgs- och handikappfrågor Sjukvård/Tandvård Kommuners ansvar för avlidna Bilagor: Cirkulär 1993:21 Mötet med döden inom kommunens vård och omsorg

1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

Peter Strang, professor, överläkare

Kommunikation och bemötande. Empati

1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Joel är död Lärarmaterial

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Åldrandets villkor; i dödens närhet

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping

Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest

Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2)

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

God palliativ vård state of the art

Att ta avsked - handledning

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik

När mamma eller pappa dör

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal

Dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Defini on pallia v vård

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Palliativregistret - värdegrund

VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE EFTER DÖDSFALLET 02 VAD ÄR VIKTIGT NU SÄRSKILDA ÖNSKEMÅL 02 STÖD TILL NÄRSTÅENDE

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Mediyoga i palliativ vård

BARN SOM RÄTTIGHETSBÄRARE - HUR FAMILJEHUSET JOBBAR MED BARNS DELAKTIGHET

SOPHIE ZETTERMARK INLAGD

Vård av en dement person i hemförhållanden

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD

ETIK. och konsten att vara en medmänniska

Vad är psykisk ohälsa?

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Min vårdplan introduktion och manual

Patientbroschyr. Jinarc (tolvaptan)

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Symtomlindring vid döendetd

Det påverkar dig och andra

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Validering i Sörmland

1. Umgås med djur om de vill. 2. Bestämmer själva var de vill äta. 3. Lyssna på musik som de tycker om.

ELSA S L U T E T Frågor & Litteratur

Musik: Maria Hulthén - Text: Kristina S Furberg Koreograf: Hans Kvarnström

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Anhörigstöd - Efterlevande barn

ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA

Transkript:

Döendet Palliativa rådet

Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede är den vård som ges under patientens sista tid i livet när målet med vården är att lindra lidande och främja livskvalitet Diskussionsfråga finns det nått som kan vara till vägledning när dessa beslut ska fattas? Sida 2

När är patienten döende Personen är sängbunden Sover större delen av dygnet Kan inte längre svälja sina mediciner Kan endast dricka små klunkar Sida 3

Den döendes rättigheter www.nrpv.se Jag har rätt att bli behandlad som en levande människa fram till min död Jag har rätt att upprätthålla hoppet oavsett om målet för detta förändrar sig Jag har rätt till vård och omsorg från dem som upprätthåller mitt hopp även om det förändrar sig Jag har rätt att ge uttryck för mina känslor om min förestående död på mitt eget sätt Jag har rätt att delta i avgöranden som gäller min egen vård Jag har rätt att förvänta fortsatt medicinsk behandling och vård även om målet inte längre är bot utan välbefinnande Jag har rätt att inte dö ensam Jag har rätt att vara fri från smärta Jag har rätt att få ärliga svar på mina frågor Jag har rätt att inte bli förd bakom ljuset Jag har rätt att få hjälp av och för min familj att acceptera min död Jag har rätt att få dö i frid och med värdighet Jag har rätt att behålla min individualitet och inte fördömas för mina avgöranden om de går emot andras uppfattningar Jag har rätt att samtala om och ge uttryck åt mina religiösa och/eller andliga upplevelser oavsett vad de betyder för andra Jag har rätt att förvänta att den mänskliga kroppens okränkbarhet respekteras efter döden Jag har rätt att bli vårdad av omsorgsfulla, medkännande, kunniga människor som försöker förstå mina behov och som upplever det givande att hjälpa mig till att möta min död Sida 4 Diskussionsfråga Arbetar vi så här på våran enhet?

Döden närmar sig Minskat intresse Gör avslut med sig själv och närstående Minskad aptit, från fast kost till flytande Personen magrar för att man äter mindre men också för att sjukdomen tär på kroppen Urinen mörkare Trötthet medvetande sänkning Perifert kall Diskussionsfråga Vilka andra tidiga tecken finns på att patienten är på väg att dö? Sida 5

Inför döden Vid tecken på att patienten är på väg att dö, är det viktigt att få med närstående så att de hinner förbereda sig. Lämna livets sista tid Sida 6 www.svenskakyrkan.se

Livets sista tid Råd till dig som är nära Hur lång tid är det kvar Vad är viktigt Trötthet Mat och dryck Kroppen Andning Sorg och tröst Sida 7

Håll i Stötta närstående Håll om Häll i Håll tyst Håll ut Diskussionsfråga Hur bemöter vi närstående som är rädda för döden? Sida 8

I slutet av livet Andningen förändras, rossel, Cheyne-stok andning, näsvinge andning Cirkulationen avtar, kalla och marmorerade eller bleka extremiteter Feber och svettningar men fortfarande kalla extremiteter Vitare och spetsigare nästipp Öronen blir blekare och lite insjukna Blek runt munnen Sida 9

Ingen eller sparsam urinproduktion Ögonen, tårar eller torra, ibland lite röda Orken att ha kontakt med omvärlden minskar men patienten hör, uppmuntra närstående att tala till patienten. Patienten kan med en sista kraftansträngning vakna upp för att få kontakt med sina närstående, ibland säga nått ord eller bara få ögonkontakt för att sedan sjunka in i medvetslöshet. Diskussionsfråga Vad ser vi mer hos en döende människa? Sida 10

Döden och kroppen I livets sista tid är personen sårbar och i stort behov av omsorg och omvårdnad från andra. Omvårdnaden ska utföras med respekt för patientens identitet och kropp men också med respekt för personens värderingar, livsåskådning, religion, tankar och uppfattningar. Respekten för människan får man aldrig förlora, den ska även kvarstå efter att personen avlidit och prägla det sista omhändertagandet. Närstående är en viktig del i vård och omvårdnad runt den palliativa patienten, att stötta dessa människor och göra dem delaktiga i våden kan vara viktigt både för patienten och de själva, likväl är det en resurs för vårdpersonalen Sida 11 Diskussionsfråga Hur gör vi för att göra närstående delaktiga i vården?

Vad händer när man dör? När livet slutar upphör andningen efter en stund kan det komma ett eller ett par djupa andetag sen är allt tyst Oregelbundna pulsslag kan kännas innan pulsen försvinner helt Livet har lämnat kroppen Sida 12

Tänk dig att du står vid havsstranden en sommarkväll och ser ett vackert fartyg som förbereds för avfärd. Seglen hissas. När kvällsbrisen kommer fylls seglen och båten glider ut på det öppna havet. Du följer den med blicken när den far mot solnedgången. Den blir mindre och mindre, och till slut försvinner den som en liten prick vid horisonten. Då hör du att någon vid din sida säga Nu har hon lämnat oss Lämnat oss för vad? Detta att hon blivit allt mindre och till slut försvunnit är ju bara som du ser det. I själva verket är hon lika stor och vacker som när hon låg vid stranden. Just när du hör rösten som säger att hon lämnat oss, finns det kanske någon på en annan strand som ser henne dyka upp vid horisonten, någon som väntar på att få ta emot just henne när hon når sin nya hamn. 13 UR: livets sista tid

Omhändertagande av avliden Omhändertagande på ett naturligt sätt Rutiner på enheten/vårdhandboken Basal hygien Erbjud närstående att vara delaktiga Fråga efter önskemål, tex kläder, tända ljus, blomma. Sida 14 Diskussionsfråga Finns rutiner för hur omhändertagandet av avliden ska gå till? Vilken information får närstående om sorg?

Svenska palliativ registret Glöm inte att registrera dödsfallet i palliativ registret och använda det i förbättringsarbeten på din arbetsplats De gröna ska bli grönare Sida 15

Sorg och begravning www.begravningar.se/ Sida 16