ELSA S L U T E T Frågor & Litteratur
|
|
- Ingrid Sundberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ELSA S L U T E T Frågor & Litteratur
2 Frågor om ELSA om akutmottagningen och vårdcentralen > VARFÖR ställer läkaren på akutmottagningen inga frågor till Elsa? > HUR hade fortsättningen på Elsas väg genom vården blivit om han hade gjort det? > FINNS det andra yrkesgrupper som kan ha påverkat hur Elsas besök på akutmottagningen blev? I så fall vilka och på vilket sätt? > HUR borde det ideala besöket på akuten ha sett ut? > HUR kommer det sig att Elsa själv inte vill komma ihåg sin tidigare cancersjukdom? > HUR kommer det sig att flera distriksläkare i rad inte läser i hennes journal? Ge exempel på en exemplarisk konsultation på vårdcentralen och hur en sådan säkerställs. > HUR hade ett bra första besök sett ut? Vad hade kunnat göras bättre? > HUR fungerar samordningen mellan sjukhuset och vårdcentralen? > HUR hade uppföljningen från vårdcentralen sett ut om Elsa inte fått en propp? Om hon bara hade ramlat och vrickat foten till exempel? > VAD hade behövts för att Elsa skulle komma sig för att berätta om alla sina symtom? > HUR kommer det sig att de första läkarna Elsa träffar inte är särskilt intresserade av hennes historia? 2
3 Frågor om ELSA om vårdens kommunikation > BORDE Elsa själv ha agerat annorlunda under besöken? Hur i så fall? > VAD kan man från vårdens sida göra med patienter som inte vill vara till besvär? > HUR hade fortsättningen sett ut för Elsa om de första husläkarna hade fångat upp henne lyssnat bättre? > VAD har andra yrkesgrupper för funktion och ansvar vid Elsas besök? Är all kommunikation läkarens ansvar? > VARFÖR reagerar ingen i vården på Elsas viktnedgång i ett tidigare skede? > VILKEN information borde Elsa ha fått i samband med de undersökningar (ultraljudet av levern, tarmröntgen etc) som beställdes av doktor nummer tre? Varför förstår inte Elsa vad de letar efter? Var det rätt att erbjuda henne två nya cytostatikakurer? > VARFÖR tar hon inte upp frågan om sin ständiga smärta eller den enorma tröttheten med någon? > VARFÖR vågar hon inte be om starkare värktabletter? I vilket skede borde en smärtanalys ha gjorts? > VARFÖR frågar ingen doktor om vilka mediciner Elsa har fått utskrivna tidigare? Och om hon tar dem allihop? 3
4 Frågor om ELSA om vårdplaneringen och hemtjänsten > HUR ser Elsas vårdplanering ut? > HUR fungerar samarbetet mellan vårdcentralen och hemtjänsten? Vad är det som inte fungerar? Vad fattas? Hur skulle ett idealiskt samarbete se ut? Vems ansvar är det att utveckla ett sådant samarbete? > VEMS ansvar är det att Elsa får tillräckligt många timmars hemtjänst i veckan? > VEMS ansvar är det att hon inte får någon hjälp på helgerna?? > HAR primärvården eller hemtjänsten något ansvar för Mauritz? Hur borde frågan om Mauritz hanteras av respektive organisation? Hur ser reglerna ut för att hantera husdjur? Hur gör ni? > VILKA alternativ finns det till meningen Det finns inget mer att göra? > VARFÖR erbjuds Elsa aldrig ett så kallat brytpunkts-samtal? När, hur och med vem borde det i så fall ett sådant ha genomförts? > PÅ VILKET SÄTT hade Elsa kunnat få hjälp med sin ångest och sina existentiella frågeställningar? Vem i vårdapparaten har ansvar för sådana frågor? Hur borde till exempel distriktssköterskan ha agerat? När (och vem) ska erbjudas samtal med präst och/eller kurator? > VILKA krav kan man ställa på närstående? Hur har döttrarna Karin och Helena skött sin uppgift? Borde de ha gjort mer för sin mamma? I så fall vad? 4
5 > HUR borde Elsas mathållning skötas? Finns det något alternativ till matlådorna? Vem har ansvar för att slå larm om hon aldrig äter upp den mat som beställts åt henne? Och att hon börjar bli lite förvirrad? > NÄR pratar hemtjänstpersonalen och personalen från vårdcentralen med varandra? Hur kan Elsa fås att förstå vem som gör vad i hennes hem? Vem ser Elsa under den långa och svåra tiden fram till slutet? > HAR Elsa fått all den service och hjälp/hjälpmedel hon behöver? Vad kunde ha gjorts bättre? > VARFÖR är det egentligen ingen som frågar vad Elsa själv vill? Var hon vill bo och vilken vård/hjälp hon skulle vilja ha? Varför vill hon först inte flytta till ett äldreboende? > HUR hade Elsas slutberättelse sett ut om hon fått plats på ett äldreboende? > VAD är livskvalitet för Elsa under loppet av hennes sjukdomsperiod? > VILKA roller har andra professioner som finns runt vården av Elsa? > HUR har frågan om näringsdropp skötts? Var det till exempel rätt av doktorn att ge efter för döttrarnas krav och sätta in ett så kallat anhörigdropp? Hur bör denna fråga hanteras? > VAD är den främsta orsaken till att Elsa mot slutet skickas hem utan att någon från sjukhuset meddelar vårdcentralen eller hemtjänsten? Hur kan sådant förhindras? Vem bär ansvaret? > VAR det rätt att tillmötesgå döttrarnas krav och i slutskedet flytta Elsa till en annan stad, ett annat sjukhus? Hur kommer det sig att ingen informerade döttrarna om hennes dåliga tillstånd tidigare? > VILKA roller har olika professioner (t ex sjuksköterskor, undersköterskor) för att förebygga symtom och lidande för Elsa i olika skeden av hennes sjukdom? Konkretisera och ge exempel. 5
6 Frågor om ELSA om Rättigheter för den döende människan > Koppla ihop Elsas berättelse med Rättigheter för den döende människan. Hur har Elsa behandlats i enlighet med de 16 punkterna? > JAG HAR RÄTT att bli behandlad som en levande människa fram till min död att upprätthålla hoppet oavsett om målet för detta förändrar sig till vård och omsorg från dem som upprätthåller mitt hopp även om det förändrar sig att ge uttryck för mina känslor om min förestående död på mitt eget sätt att delta i avgöranden som gäller min egen vård att förvänta fortsatt medicinsk behandling och vård även om målet inte längre är bot utan välbefinnande att inte dö ensam att vara fri från smärta att få ärliga svar på mina frågor att inte bli förd bakom ljuset att få hjälp av och för min familj att acceptera min död att få dö i frid och med värdighet att behålla min individualitet och inte fördömas för mina avgöranden om de går emot andras uppfattningar att samtala om och ge uttryck åt mina religiösa och/eller andliga upplevelser oavsett vad de betyder för andra att förvänta att den mänskliga kroppens okränkbarhet respekteras efter döden att bli vårdad av omsorgsfulla, medkännande, kunniga människor som försöker förstå mina behov och som upplever det givande att hjälpa mig till att möta min död. Rättigheter för den döende människan är hämtade ur PALLIATIV MEDICIN, Liber 2005, kapitel 8: Om konsten att dö etiska aspekter, Daniel Brattgård. 6
7 > KONKRETISERA hur Elsas vård ska vara för att en god vård enligt den döendes rättigheter ska tillgodoses. > HUR ser ansvarsfrågan ut när det gäller Elsas vård? > KUNSKAP vilken betydelse har det om personalen har kunskap i palliativ vård? T ex vilka fysiska tecken som varslar om döden? Smärtbehandling? Biverkningar till morfin etc. > VILKEN samordning mellan olika vårdnadshavare skulle förbättra vården av Elsa? > NÅGONSTANS i vårdkedjan finns du och din verksamhet vilket är ditt ansvar för Elsa? 7
8 Exempel på böcker om palliativ vård på svenska DET SISTA KAPITLET ett samtalsmaterial för dig som vårdar svårt sjuka och döende Andersson Margareta, Sjöling Lisbeth Inspira Förlag, 2002 DÖDEN OCH DÖENDET etiska, existentiella och psykologiska aspekter Arlebrink Jan Studentlitteratur 1999 PALLIATIV MEDICIN Beck-Friis Barbro, Strang Peter Liber 2005 MODET ATT INGENTING GÖRA Björklund Lars Libris 2003 NÄRA DÖDEN NÄRA LIVET en bok om mod och livsvilja Falk Kathy Wahlström och Widstrand 1999 PALLIATIV VÅRD Fridegren Inger, Lyckander Susanne Liber 2001 HUR MAN MÖTER MÄNNISKOR I SORG Fyrh Gurli Natur och Kultur 2003 ETISKA DILEMMAN I SJUKVÅRDEN hur skulle du ha gjort Jansson Anna, Blom Agneta, Forslind Elisabeth Gothia 2005 TVÄRKULTURELL VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE DeMarinis Valerie Studentlitteratur 1998 REKOMMENDATION REC (2003) 24 av medlemsstaternas ministerkommitté till medlemsstaterna om organisation av palliativ vård Europarådets rekommendationer för palliativ vård Stockholms Sjukhem, 2004 DET PROFESSIONELLA SAMTALET om samspel och kommunikation iomvårdnadsprocessen Faulkner Ann Liber 1998 PALLIATIV BEHANDLING OCH VÅRD Kaasa Stein Studentlitteratur 2001 DÖDEN ANGÅR OSS ALLA. Värdig vård vid livets slut, slutbetänkande Kommittén om vård i livets slutskede Fritzes 2001 DEN UTMÄTTA TIDEN Palliativ medicin i modern sjukvård Läkardagarna i Örebro Gothia nr 73, 2003 TRADITIONELLT, MODERNT OCH POSTMODERNT KRING DÖDEN Magnusson Jan Studentlitteratur 2000, finns att köpa som e-bok sedan 2005 på: ok.cgi?bnr= ELSA SLUTET Litteratur
9 ATT FÖLJA MED TILL SLUTET omatt vaka vid en dödsbädd von Otter Birgitta Liber 1996 DEN KREATIVA ILLUSIONEN om cancersjukdom och anhöriga om utsatthet och bemötande Salander Pär Studentlitteratur 2003 GOD PALLIATIV VÅRD etiska och filosofiska aspekter Sandman Lars, Woods Simon (red) Studentlitteratur 2003 GOD VÅRD I LIVETS SLUT En kunskapsöversikt om vård och omsorg och äldre Socialstyrelsen 2004 LIVET PÅGÅR om vård av döende Ternestedt Britt-Marie Vårdförbundet 1998 PALLIATIV VÅRD Twycross Robert Studentlitteratur 1998 ATT FÅ HJÄLP ATT DÖ synsätt, erfarenheter, kritiska frågor Westrin Claes-Göran, Nilstun Tore (red) Studentlitteratur 2005 Berättelser och skönlitteratur om palliativ vård SLUTORD Delblanc Sven Bonniers 1991 RO UTAN ÅROR Lindquist Ulla-Carin Norstedts 2004 HEJ DÅ, ALLIHOPA Palmkvist Conny Forum 2005 DU ÄR HOS MIG ÄNDÅ Sjökvist Suzanne (red) Wahlström och Widstrand 2005 I TAKET LYSER STJÄRNORNA Thydell Johanna Natur och Kultur 2004 NÅD Ullman Liv Norstedts 2003 ATT FÖRLORA EN ANHÖRIG IHJÄRNTUMÖR Van der Valk Heli (red) 2005 Beställs gratis på LINDRANDE VÅRD Vård i livets slutskede Widell Margareta Bonniers 2003 LINDRAT LIDANDE Att vara i en fristad, berättelser från palliativ vård Öhlén Joakim Nya Doxa ELSA SLUTET Litteratur
Fackböcker sid 1-5 Berättelser och Skönlitteratur sid 5-7 Broschyrer annat material sid 7 Avhandlingar sid 7-9 Tidskrifter sid 9
1(9) Litteratur om palliativ vård på svenska Listan gör inte anspråk på att var heltäckande och är heller inte någon rekommendation från SPN - utan får ses som exempel på böcker om palliativ vård Fackböcker
Fackböcker sid 1 4 Berättelser och Skönlitteratur sid 4 6 Broschyrer annat material sid 6 Avhandlingar sid 7 8 Tidskrifter sid 8
1(8) Litteratur om palliativ vård på svenska Listan gör inte anspråk på att var heltäckande och är heller inte någon rekommendation från SPN utan får ses som exempel på böcker om palliativ vård Fackböcker
Fackböcker sid 1-5 Berättelser och Skönlitteratur sid 5-7 Broschyrer annat material sid 7-8 Avhandlingar sid 8-10 Tidskrifter sid 10
1 (10) Lista på litteratur om palliativ vård på svenska. Den gör inte anspråk på att var heltäckande och är heller inte någon rekommendation från SPN - utan får ses som exempel på böcker om palliativ vård
Döendet. Palliativa rådet
Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede
God palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Kommunikation och bemötande. Empati
Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,
Att våga prioritera det existentiella samtalet
Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Palliativ vård. Vård vid. slutskede
Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom
Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
När patienten känner meningslöshet om hoppets
När patienten känner meningslöshet om hoppets och meningens betydelse. USK, SOCIONOM, MED.DR. ASIH STOCKHOLM SÖDRA/LÅNGBRO PARK. Vad är hopp och vad är mening? Hopp Riktat framåt, tidsperspektivet kan
Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm
Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet
VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford
VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford 2 Alla blir sjuka någon gång. I skolan var Lotta förkyld förra veckan. Adam bröt benet i somras. 3
Svåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Vård i livets slutskede
Vård i livets slutskede Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Vpg Arlebrink, Jan Existentiella frågor : inom vård och omsorg. 2012, 221 s. Boken
Tilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Palliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg
Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Samtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Livshjälp Dödshjälp. Gränslandet mellan liv och död. Medicinsk. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås
Livshjälp Dödshjälp Gränslandet mellan liv och död Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Medicinsk Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Att få hjälp att dö : synsätt, erfarenheter,
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse
Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun
Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund
2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker
Konsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.
När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms
Palliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412
Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa
Seminarieunderlag 2, PU3
Seminarieunderlag 2, PU3 Tål Du att bli synad i sömmarna? Att patienternas inflytande ökar är en trend i flera västländer. Synpunkter från patienterna måste tandläkaren, liksom andra läkare, vara lyhörd
Att ta avsked - handledning
Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser
Palliativregistret - värdegrund
Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ
Palliativ vård. Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders)
Palliativ vård Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders) Pallium Ordet palliativ kommer från latinets pallium som betyder mantel. Omslutande helhetsvård
Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011
Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden
Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm
Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten
Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!
Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013
Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.
När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
UNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen
Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28
Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket
Barn och sorg Sjukhusbiblioteket Ager, Ulrika: Ett liv kvar att leva att börja om när det värsta hänt. Recito. 2009 Ulrika berättar om hur livet vände på ett par sekunder och aldrig blev sig likt igen,
Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede
Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Om barns och ungas rättigheter
Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa
Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland
MOTIONSSVAR SID 1(2) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-10-05 LS-LED16-0462-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D
Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:
Diarienummer: Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2019-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska Revideras senast:
RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,
Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås
Depression Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Aarøe, Rolf Vinn över din depression: en självhjälpsbok. 2006, 274 s. Addis, Michael E Ta makten
Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25
Innehåll Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Vad innebär lagtexten om värdegrund för äldre personer? 31 för anhöriga? 37 för personal? 43 Hur kan du stötta dina medarbetare
När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Vägledning för en god palliativ vård
Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:
Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%
Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig
Värdighetsgarantier. inom Vård och omsorg
Värdighetsgarantier inom Vård och omsorg Om Hjo kommuns värdighetsgarantier Värdighetsgarantierna för Vård och Omsorg är garantier som mer konkret talar om vad brukarna inom Vård och Omsorg i Hjo kommun
Orgelbyggaren. Uppgifter och diskussionsfrågor
Orgelbyggaren av Robert Åsbackas är en av de första återberättade finlandssvenska böckerna. Bosse Hellsten har återberättat romanen som kom ut år 2008. Orgelbyggaren handlar om Johannes Thomasson, en äldre
Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?
Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.
VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD
Älvsbyns Vårdcentral Handlingsprogram VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Reviderad 2003-03-24 Innehållsförteckning Bakgrund sid 1 Syfte sid 2 vad är palliativ vård etiska grundprinciper Mål sid 3 Riktlinjer
Hilma arbetsgrupp. palliativ workshop 2010. Palliativ vård Workshop 2010
Palliativ vård Workshop 2010 Arbetsgrupp inom Hilma Anna Kagelind Ann Dalius-Isenberg Anna-Karin Karlsson Annika Winqvist Britt-Marie Hennerdal Ewa Slätmo Fredrik Svensson(del av tiden) Linda Fintling
Att få med läkarna på tåget
Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering
Temalista Sophiahemmet Högskola; Vård i livets slutskede VT 2005
Temalista Sophiahemmet Högskola; Vård i livets slutskede VT 2005 Impr. EKBLAD, Solvig Emilsson, Maria Handbok i kulturmötesfrågor vid vård i livets slutskede Stockholm : Hälso- och sjukvårdsnämnden, Stockholms
Befolkningens attityder till organdonationer 2014
Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör
Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.
Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
När mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal
Anna Jildenhed Michaela Birgersson SOCH09 ht-2011 I livets slutskede Inledning Vi har valt att skriva om olika aspekter som rör döden. Vi är medvetna om att vår text på sina ställen är mer medicinsk än
Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1
Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan
Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser
Döden: sorg, sorgearbete
Döden: sorg, sorgearbete Skönlitteratur Ahnve, Karin Det är bara tidig morgon 1994 Darrieussecq, Marie Tom är död 2009 Ekström, Margareta En levande och en död 1995 Kluun En sorts kärlek 2007 Kluun Änklingen
HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Etikforum om Åldrandet och döden 2007-09-04. Aktiv livshjälp vid livets slut : en bok om palliativ vård Att leda en sorgegrupp /
Etikforum om Åldrandet och döden 2007-09-04. Litteraturlista. Nedanstående böcker/film finns tillgängliga via sjukhusbiblioteket på Universitetssjukhset i Lund, USil. De beskrivningar / omdömen som finns
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras
se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem
Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care
www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg
Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv
Handlingsplan/ Krishantering
Handlingsplan/ Krishantering KATASTROFPLAN En dramatisk händelse, som en olycka eller ett dödsfall kan få stora konsekvenser för både den drabbade och hennes/hans omgivning. Därför är det viktigt att denna
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:
Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds
Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för
SJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem
SFPM 20 år Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Hur svensk palliativ medicin startade Varför är vetenskapen viktig för en specialitet?
Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)
ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom
Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007
Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt