Hilma arbetsgrupp. palliativ workshop Palliativ vård Workshop 2010

Transkript

1 Palliativ vård Workshop 2010 Arbetsgrupp inom Hilma Anna Kagelind Ann Dalius-Isenberg Anna-Karin Karlsson Annika Winqvist Britt-Marie Hennerdal Ewa Slätmo Fredrik Svensson(del av tiden) Linda Fintling Lotta Spansk-Sehalic Margareta Widell Per-Gösta Öhrn Rickard Wentzel Wivan Eriksson Uppdragsgivare Hilma arbetsgrupp

2 Innehållsförteckning Uppdrag... 3 Arbetsgruppen... 3 Syfte med workshopen... 3 Inriktningen och planering av workshopen... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Sammanställning av begrepp som diskuterades i grupp vid workshop I... 4 Sammanställning av de tre viktigaste punkterna från gruppdiskussioner vid workshop II De olika diskussionerna vid workshop I och II kan sammanfattas med några begrepp... 7 Förslag till fortsatt arbete för att utveckla den palliativa vården

3 Uppdrag Hilma arbetsgrupp gav under våren 2010 en arbetsgrupp inom Hilma i uppdrag att arrangera en workshop som tog upp olika perspektiv på samverkan när det gäller vård i livets slutskede, palliativ vård. Ämnet hade bl a förts fram av nätverket för sjuksköterskor inom Hilma. Arbetsgruppen I arbetsgruppen har ingått representanter från slutenvård, primärvård och kommunerna inom Hilmasamverkan. Anna Kagelind, kurator vid Kirurgiska kliniken USÖ Ann Dalius-Isenberg, Öl vid Geriatriska klinikens palliativa sektion USÖ Anna-Karin Karlsson, bitr avd chef vid Geriatriska klinikens palliativa sektion USÖ Annika Winqvist, områdeschef vård och omsorg i Hallsbergs kommun Linda Fintling, sjuksköterska, Hallsbergs kommun Britt-Marie Hennerdal, verksamhetschef vid Geriatriska kliniken USÖ Ewa Slätmo, bitr områdeschef område medicin och rehab USÖ Fredrik Svensson(del av tiden), sjuksköterska ambulansen USÖ Lotta Spansk-Sehalic, kurator vid Medicinska kliniken USÖ Margareta Widell, distriktssköterska Askersunds kommun Per-Gösta Öhrn, Öl vid Geriatriska klinikens palliativa sektion USÖ Rickard Wentzel, distriktsläkare Olaus Petri vårdcentral/samordnare palliativ vård Wivan Eriksson, distriktssköterska och palliativ koordinator Örebro kommun Syfte med workshopen Syftet med workshopen har varit att öka kunskapen om palliativ vård och varandras möjligheter att hjälpa patienten med mottot Att skapa trygghet för patient och anhöriga genom att samverka med berörda aktörer inkl patient och anhöriga inom ramen för det palliativa beslutet. Inriktningen och planering av workshopen Arbetsgruppen kom fram till att workshopen skulle utgå från det palliativa beslutet och sedan har programmet byggts upp runt det. Aktuella begrepp som har berörts har varit t ex palliativ vård, palliativt beslut, brytpunkt, tidig och sen palliativ fas, terminal fas, symtomkontroll, skillnaden mellan basal och avancerad palliativ vård. Målgrupp Målgruppen för workshopen blev, utifrån valet av inriktning, de yrkesgrupper som är mest involverade i det palliativa beslutet nämligen läkare, sjuksköterskor och kuratorer inom slutenvård, primärvård och kommunen. Genomförande Workshopen genomfördes vid två halvdagar under hösten Workshop I och workshop II Basen i programmet blev de gruppdiskussioner som genomfördes med både yrkesspecifika grupper och blandade grupper. Vid workshop I deltog ca 95 personer och vid workshop II ca 50 personer. 3

4 Vid första tillfället medverkade Per-Anders Heedman, Öl vid Palliativt kompetenscentrum i Linköping, som föreläsare. Information om Svenska palliativregistret ingick också och för den stod Margit Gehrke-Flyckt, projektledare för SKL satsningen Bättre liv för sjuka äldre /Pallert. Sammanställning av begrepp som diskuterades i grupp vid workshop I indelning i yrkeskategorier. Begreppen diskuterades utifrån vad gruppmedlemmarna lägger i begreppen, vad betyder begreppen för dig? Palliativ vård God, värdig vård i livets slut Symtomlindrande vård Patient/närstående ska kunna påverka så långt det är möjligt Lyssna, trösta, stödja, informera Skyddande kappa över dödlig sjukdomsperiod Palliativt beslut Då vården övergår från botande till lindrande behandling Samtal mellan läkare, patient och närstående När botande behandling ej kan ges Formellt beslut/hur beslutet ska tas Skapa trygghet och en god död När livsuppehållande åtgärder ej längre ges Symtomkontroll En helhetsvård där patientens behov och önskemål sätts i fokus Lindra/behandla symtom, som ger problem, på ett adekvat och genomtänkt sätt så att patienten mår så bra som möjligt Ser till att den döende har det bra Att det finns läkemedel och omvårdnadsåtgärder ordinerade Planera i tidigt stadium Går inte alltid att få Brytpunkt När det inte längre finns bot att ge utan istället går över till ett lindrande Man förklarar för patient/anhörig att sjukdomen ej kan botas eller bromsas längre Då vården ändrar inriktning från botande till lindrande Viktigt med information, kommunikation och samtal med patient och anhöriga Begreppet ibland tydligt, ofta diffust, oklara riktlinjer Kan ses som en stund eller som en process Den tidpunkt då man identifierar att vården bör få en annan karaktär När man kommer till den punkt då man börjar förbereda döden 4

5 Basal palliativ vård Omvårdnad Bedrivs i hemmet eller på SÄBO Symtomlindring Morfin mot oro, munvård, ej dropp Äldre patienter Basal och avancerad vård olika i länsdelarna Vetskap om att man är obotligt sjuk Avancerad palliativ vård Mer krävande medicinskt Bedrivs av specialister från sjukhuset (LAH/vitsippan, smärtenh.) Smärtpump Symtomlindring blod, dropp, anitbiotika vb Svåra symtom, svårt att lindra Tidskrävande Kräver läkare/sjuksköterska Yngre patienter All vård hos svårt sjuka, snart död Tidig palliativ fas Information om att man diagnostiseras med en obotlig sjukdom Förbereder patient och anhöriga. Beh fortfarande sjukdomen Innan alltför mycket symtom börjat Inställelsetid inför döden När patientens allmäntillstånd försämras Patienten klarar sig till största delen själv, kräver inte så stora insatser Kurativ beh avslutad Bromsande beh finns fortfarande mot sjukdomen men ingen bot Fokus förskjuts från botande till lindrande Sen palliativ fas Botande behandling utsatt, symtomlindring /terminalvård Från att patienten är ganska aktiv till att patenten går in i ett sämre tillstånd När patienten kommer in och får en diagnos med mycket lite kvar av livet Sista dagarna Patienten intar inget per os. Sängliggande Vitala funktioner försämras och börjar svikta. Ge trygghet Sammanfaller ofta med terminal fas. Patienten försämras ytterligare. Smärtlindring Patientens autonomi är påtaligt inskränkt. Kräver mer insatser Endast symptomlindring finns till hands. Ingen broms eller bot. Högre krav på omvårdnad, smärtlindring. Dagar/vecka kvar att leva. Pat behöver ofta parenteral symtomlindring. Döden är att förvänta inom kort. 5

6 Målet är att lindra. Terminal fas Sista veckorna (2 3 v) i livet Sista dygnen (7 st) eller timmarna i livet Dödsförloppet, svår sjukdom styr allt, kroppsfunktioner avtar Patienten har mer symtomlindring, trötthet, sover mest, slutar äta och dricka Inte längre kontaktbar, sängliggande, vitala funktioner sviktar. Ev. rossel Patienten kan inte larma, inte äta, dricka, ta mediciner, inte orkar vara uppe, vänds Vak Lugn och ro. Harmoni runt omkring patienten är vår strävan och vårt mål Att få dö i frid Tydliga ordinationer på läkemedel Då sätter vi ut medicinerna och sätter morfin på schemat Om patienten bor på SÄBO inte till sjukhus om adekvat symtomlindring Stöd åt anhöriga Trösta, lindra, finnas där när helst patienten eller anhöriga önskar Sammanställning av de tre viktigaste punkterna från gruppdiskussioner vid workshop II blandade yrkeskategorier. Grupperna fick gradera vilka tre områden de tyckte var viktigast av det de diskuterat vid workshop I och nedan framgår vilka ämnen som togs upp. Tidig och tydligt palliativt beslut, som är känt för alla/ruta i Meddix att patienten är palliativ) Kommunikation på läkarnivå mellan primärvård och sjukhus Brytpunktssamtal (vad det innebär, måste ske tidigare) Kommunikation! Våga ringa Dokumentation Gemensamt språk Bättre, mer kontakt mellan distriktsläkare och läkare på sjukhuset Kontakt från distriktsläkare om försämrat AT hos patienten välkomnas av läkare på sjukhuset Ökad konsultation från LAH till utanför 2 mils gräns Information till patient och anhöriga viktig Ej vattentäta skott då man har en mycket dålig patient Våga fråga, tidig kontakt Ökad kännedom om varandras möjligheter Tidigt ställningstagande, samstämmig information Dokumenterad plan känd för alla Vid behovsordinationer från sjukhuset Informationsöverföring Samtal med patient, anhörig och inte minst med varandra som personal Teamet runt patienten är viktigt Lyhördhet och god kommunikation 6

7 Tydlig vårdkedja med bra dokumentation Veta till vem man ska vända sig och hur God kompetens på området De olika diskussionerna vid workshop I och II kan sammanfattas med några begrepp Kommunikation viktigt område Kompetensbehov finns Vårdkedjan behöver prioriteras Informationsöverföring är betydelsefull Skapa trygghet för patient och anhörig och i personalgruppen Inom arbetsgruppen kan vi konstatera att det behövs mer insatser kring att sprida kunskap om palliativ vård och vad de olika vårdgivarna kan bidra med när det gäller att ge god vård inom det palliativa området. Det framkom tydligt i de olika diskussionsgrupperna vid workshopen att sättet att tolka de olika begreppen inom den palliativa vården skiljer sig beroende bl a var i vårdkedjan man befinner sig som personal. Vi behöver utveckla det gemensamma synsättet kring den palliativa vården ytterligare och öka samarbetet i vårdkedjan. Det arbetet kommer bl a att föras framåt via det projekt som SKL tagit initiativ till genom att tillsätta utvecklingsledare, som har fått i uppdrag att underlätta för alla berörda verksamheter att öka anslutningen till Svenska palliativregistret och att använda resultaten därifrån till förbättringsarbete inom den palliativa vården. Inom Örebro län bedrivs detta projekt under via Regionförbundet och heter Pallert. Utvecklingsledare inom projektet är Margit Gehrke-Flyckt, Annika Jansson och Erica Gunnarsson. Förslag till fortsatt arbete för att utveckla den palliativa vården - Samverkan med SKL-projektet Bättre liv för sjuka äldre/pallert och för att öka kompetensen inom det här området - Använda det befintliga, länsövergripande nätverket för palliativ vård till informationsspridning och kompetenshöjande insatser - Öka anslutning till Svenska palliativregistret, på sikt användning av resultat därifrån för att driva förbättringsarbete. Återkoppling av resultatet är en viktig motivationsfaktor. - Sätta samman en grupp med representanter från kommunen, slutenvården och primärvården som kan besöka klinikerna på sjukhuset samt vårdcentraler och kommunala instanser för att informera och diskutera kring palliativ vård. Ansvaret för det föreslås ligga på Pallert projektet. - Nätverket för läkare inom Hilma bör reaktiveras och ta initiativ till kompetenshöjande åtgärder för läkare när det gäller palliativ vård 7

8 - Revidera den palliativa handboken när de nya riktlinjerna kommer till sommaren 2012 Rapporten lämnas över till uppdragsgivaren Hilma arbetsgrupp, Länsdelsgruppen samt till projektgruppen Pallert för fortsatt arbete med vägledning av ovanstående föreslagna punkter. 8