januari 2016 Vårbyskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete Vårby består av tre olika enheter. Grindstuskolan åk F-3, Vårbackaskolan åk F- 4 och Vårbyskolan åk 4-9 samt Grundsärskola åk 6-9. Sammanlagt går det ca 550 elever på våra skolor. Kunskapsresultaten och tryggheten på skolorna är något som är oerhört viktigt för samtliga som arbetar på våra skolor. Att skapa en god och trygg arbets- och lärmiljö för eleverna är en viktig faktor för att eleverna ska lyckas i sitt skolarbete. Grundskolan Vårby Enligt LGR11 skall skolan främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenhet, språk och kunskaper. Skolans uppdrag att främja lärandet förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp och om hur kunskapsutveckling sker. Verksamheten måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att en skola utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel med personal och elever samt i nära kontakt med såväl hem som omgivande samhälle. För att uppfylla dessa krav så valde vi inför detta läsår att göra en del prioriteringar och satsningar för att skapa en miljö där eleverna och lärarna ska lyckas. Att lyckas för oss innebär inte bara att eleverna ska lämna oss med goda studieresultat utan det innebär även att de ska lämna oss stolta och med en framtidstro. De ska vara rustade för de utmaningar som väntar när de lämnar tryggheten i grundskolan. Forskningen visar att en framgångsfaktor för att åstadkomma skolutveckling är att det sker strategiskt och över tid. Därför valde vi även detta läsår att fortsätta med de fokusområden som togs fram för knappt tre år sedan, IT i undervisning, Matematikutveckling samt Språkutvecklande arbete i samtliga ämnen.
Hur blev det då? Vilka effekter kunde vi se? På strukturell nivå gjorde vi en del förändringar utifrån verksamhetens behov. Vi anställde fler speciallärare till våra enheter för att säkerställa att rätt stöd ges. De hade bl.a. i uppdrag att se över rutinerna när det gäller särskilt stöd samt att vara pedagogerna behjälpliga med att skriva åtgärdsprogram. De effekter vi kan se av det arbetet är att anpassningar görs och särskilt stöd ges. De tider speciallärarna har haft för att vara lärarna behjälpliga med att skriva USS och ÅP har varit uppskattade. Rutinerna för att dokumentera uppföljningarna måste dock revideras. Matematikutvecklaren anställdes april 2014 och genomförde Matematiklyft med samtliga matematiklärare inom rektorsområdet. De effekter vi kan se är att undervisningskvalitén höjts i flera klassrum. Det kollegiala lärandethar spridit sig och flera lärare skriver i sina analyser att de börjat reflektera mer över sin undervisning. mässigt är det svårt att se några effekter ännu. en på NP i åk 3 är varierande inom. Det vi kan konstatera att vi måste prata mer matematik. Matematikutvecklaren har även tagit fram ett diagnosmaterial till åk 2,5 och åk8. Av dessa resultat ser vi att nästa års NP borde ge ett annat resultat. Något osäkert dock med tanke på att i åk 8 går det 25% nyinvandrade elever. När matematikutvecklaren började befarade vi att vi skulle se sjunkande resultat initialt eftersom kvalitetssäkringen skulle bli hårdare och vi kan bara konstatera att så blev det inom hela. Vi anställde även en förstelärare inom språkutvecklande arbete som fortsatte att implementera arbetet med en Läsande klass och SALTprojektet. Försteläraren tog även fram en skrivuppgift som genomfördes upp till åk 5. Uppgiften togs fram eftersom vi hade konstaterat utifrån tidigare resultat att eleverna har svårt med att skriva både fakta- och skönlitterära texter. I de årskurser som har betyg kan vi även se att betygen i de lästunga ämnena inte når den nivå vi önskar. De effekter vi kan se av denna insats är svåra att avläsa ännu men på det stora hela så ser dock resultaten på NP bättre ut generellt för hela. Även inom IT så anställde vi en förstelärare vars uppdrag var driva IT i undervisningen. En målsättning var att komma i gång med ASL utifrån att vi konsteraterat att eleverna i de yngre åldrarna hade svårt med skrivning och läsning. Tyvärr kan vi inte se någon effekt av det arbetet utan det kommer att krävas ett omtag med den satsningen inför nästa läsår. Ett annat uppdrag var att vara pedagogerna behjälpliga med att använda ipaden i undervisningen samt driva projektet Digitaliseringen i skolan på Vårbyskolan. Effekterna av det projektet har varit mycket positiva för de som deltagit. Vi kan dock se att ur elevernas perspektiv så blir undervisningen väldigt varierande utifrån lärarens kompetens inom IT. En försvårande omständighet har även varit att det inte går att lita på datanätverket.
Fortbildningar och dess effekter Förskollärarna och speciallärarna, F-3, genomförde en utbildning inom Bornholms modellen i kommunens regi. Effekterna av den utbildningen är tydliga. Med ett genomsnittligt ingångsvärde på 19p så fick vi ett utgångsvärde på 38p. Det bör även noteras att våra ingångsvärden ligger betydligt under kommunens ingångsvärden. Vi införde bedömarträning och samrättning av Nationella prov. Effekterna av det var att snällbedömningar inte förekom inom sva och matematik för åk 3 och 6. Bedömarträning behövs även kommande läsår. På Grindstus fritidshem fick personalen handledning av Skolstöd utifrån att personalen upplevde svårigheter med att dels bemöta elever som utmanar men även föräldrar som utmanar. Effekten av den insatsen har inte varit tillräcklig utan fortsatt handledning krävs. Till nästa läsår utökar vi insatsen så att även Vårbackas personal deltar. Måluppfyllelse och betygsutveckling på Måluppfyllelsen i åk 1-5 varierar mellan ämnen och klasser. Matematik och sv/sva är de ämnen som generellt sätt har lägst resultat. En fråga vi måste ställa oss är om vi i de yngre årskurserna snällbedömer i åk 1-5 i tex NO och Tk eftersom när vi sedan tittar på betygen i åk 6-9 så kan vi se att resultaten går ner. Glädjande kan vi konstatera att 76% av eleverna som fått betyg har antingen samma eller högre meritvärde på vårterminen!!! Vad händer då till nästa läsår? Vilka är de förväntade effekterna? Vi fortsätter arbetet med Bornholmsmodellen. Nivågrupperingar ska ske utifrån kartläggningsresultat. Vi ska även kartlägga från vilken förskola eleverna kommer för att se om vi kan dra några slutsaster från det. Ett tydligare samarbete mellan Grindstu och Vårbacka måste ske eftersom vi kan se att föregående års resultat var sämre på Vårbacka. Effekten av det samarbetet förväntas bli mer likvärdiga resultat mellan skolorna. Samrättning av NP fortsätter och nya bedömarträningar införs. Vi fortsätter även den interna utbildningen i planering och formativ bedömning. Olika workshops ska leda fram till fler gemensamma planeringar. Effekten av detta förväntas bli mer likvärdig utbildning och på sikt minskad arbetsbörda för den enskilda läraren. Vi har anställt ytterligare en förstelärare inom språkutvecklande arbete. Båda förstalärarna kommer att leda Läslyftet på halvfart för Grindstu och Vårbacka samt på helfart för undervisande lärare i åk 4-6. Effekten av de insatserna förväntas bli mer språkutvecklande arbete inom alla ämnen, samt att det kollegiala lärandet tar ytterligare fart. Vi anställer två förstelärare inom NO och Tk med uppdraget att säkra bedömningar samt att ta fram en tydlig struktur för vad som ska göras
när. Effekten av det förväntas bli en kvalitetssäkring av att rätt bedömningar görs, att undervisningen får en tydlig progression över årskurserna. Lärarna i åk 1-3 får kontinuerlig utbildning och workshops för att på allvar komma igång med ASL. Förväntad effekt är bättre resultat på skrivuppgiften, NP och högre måluppfyllelse. Vi fortsätter med matematiklyftet på halvfart för åk 1-6. Förväntad effekt är högre måluppfyllese, mer kollegialt lärande och bättre resultat på VIM och NP. Vi tar bort arbetslagsledarna och ersätter dem med en PUG-grupp (Pedagogisk utvecklingsgrupp) på resp. enhet. Effekten av det är att de pedagogiska diskussionerna ska få mer plats på gemensamma möten. För att ytterligare förstärka den processen anställs fler kuratorer, en på varje enhet. Effekten av det hoppas vi ska ge skolledningen mer tid till att ägna sig åt pedagogiska frågor. Elevvårdsarbetet förväntas också få en tydligare struktur. Vi har elever vars behov vi inte kan tillgodose inom ramen för klassundervisningen därför så kommer vi att starta en särskild undervisningsgrupp F-3 som kommer att ha sin undervisning på Vårbyskolan. Gruppen är främst avsett för elever som har svårigheter inom austimspektrat. Personalen kommer att få handledning av Skolstöd. Effekten av den satsningen blir att vi kan garantera att eleverna ges rätt stöd. Slutligen så ändrar vi något i strukturen i elevvårdarbetet. From detta läsår deltar speciallärarna på alla StorEHT. Effekten av det blir att det särskilda stödet säkerställs och att resurser fördelas utifrån behov. Rutinerna kring dokumentation säkerställs samt att de olika professionernas kompetens bättre ska utnyttjas. Skolledningen Vårby
Vårbyskolan Vårby gård tillhör ett av Huddinge kommuns prioriterade områden och har varit det i två år. Det vi ser är att detta inte ger något större genomslag i skolans verksamhet. Socialt lever många familjer på små marginaler och är otrygga. Att möta detta behov av trygghet gör vi i skolan varje dag, vilket vi också gör riktigt bra. Vårbyskolan består av grundskola åk 4-9, grundsärskola åk 6-9 och fritidshem åk 4-6. Grundskolan Vårbyskolan resultat varierar över tid och påverkas bland annat av antal nyanlända elever som vi emot. Därför att det viktigt att följa upp eleverna på enskild nivå för att kunna mäta effekterna, ingång- kontra utgångsvärde. Nyanlända elever med tidigare skolgång och studievana gör oftast en väldigt snabb kunskapsutveckling. Det är betydligt svårare för de nyanlända som saknar det. För åk 6 har kunskapsbedömningen, som sedan tidigare varit något hög, kalibrerats så att resultaten nu är mer överensstämmande med kunskapskraven. När det gäller betygsutvecklingen på individnivå så kan vi se att 76% av eleverna har samma eller har höjt sitt meritvärde Ämnesundervisningen fortsätter att utvecklas eleverna möts av varierade arbetsformer, medvetet och tydligt planerade lektioner och höga förväntningar från skolans personal. Elever som riskerar att inte nå kunskapskraven för betyg för sin årskurs har erbjudits specialpedagogiskt stöd, extra undervisning, lovskola (både på sportlov, påsklov och sommarlov). Under året har elevensvaltiden blivit mycket uppskattat. För de yngre har flera projekt erbjudits som tex Att sätta spår, Vårbykokar. För de äldre eleverna har Draknästet (ett entreprenörs projekt där eleverna fått tävla med bra idéer) och en musikal med musikhistoria som tema genomförts. Det bedrivs ett intensivt utvecklingsarbete i de olika utvecklingsgrupperna, i lärargruppen har det kollegiala lärande ökat i år. Genom matematiklyft och IT har utveckling tagit bra fart. Förstelärarna har bidragit till att utveckla verksamheten framåt i rätt riktning. Grundsärskolan Grundsärskoleklassen har innevarande läsår bestått av 9 elever. Klassen har fungerat bra och trivseln har varit god. en både på enkäter och i betyg är mycket positiva. Gruppen elever har deltagit på sina villkor tillsammans med grundskolanselever på elevensval och i ett läsprojekt. Fritidshemmet en är fortsatt mycket goda och har ökat mot förra året. Både vi mätningen och i samtal med elever och vårdnadshavare upplevs
verksamheten som mycket bra. Användningen av ipad har varit stor under fritidstiden, vilket upplevs negativt av föräldrar och personal. Eftersom barnen är inne väldigt mycket har man kommit överens om att ha vissa obligatoriska ute dagar under fritidstiden. Personalen upplever också att barnen har behov av att arbeta med fokusområdena matematik, IT och språkutveckling även på fritids för att främja elevernas utveckling. Att på ett enkelt och kommunikativt sätt lyfta fram olika aspekter av fokusområdena tror man att barnen upp lever fritids ännu mer meningsfullt. På loven upplever barnen att det är för lite aktiviteter, vilket kommer att förändras genom att personalen gör upp planer för mer aktiviteter.
för publicering Kunskapsresultat redovisat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Tabell 2ab Andel elever som fått minst provbetyget E samt elevernas genomsnittliga meritvärde och andel elever med minst E i lästa ämnen Vt-13 Vt-14 Vt-15 Vt-15 Kommun totalt Åk. 6 12/13 13/14 14/15 14/15 Nationella prov åk 6 En 94,6 96 77,5 95,8 Ma 96,2 67,5 93,5 Sv 100 100 80 97,7 SVA 86,2 92 93,8 83,5 Kunskap åk 6 Meritvärde 148,1 165,2 174 215,8 Minst E i lästa ämnen 45,2 53,6 46,5 85,4 Elevernas resultat på NP åk 6 i engelska och matematik minskar. Klasserna har fått nya lärare i ämnena och en korrigering har skett i kunskapsbedömningarna. En tolkning är att tidigare bedömningar varit för generösa och att den nuvarande är bättre överensstämmande med bedömningskriterierna. NP är samrättade, vilket gör att tillförlitligheten i rättningen är mycket bättre. I SVA är ökningen mycket marginell, men trenden är ändå positiv. NP är ej genomförda i SO och NO för åk 6. Det som är glädjande är att merit värdet i sin hel helt ökar. 28 av 41 elever har höjt sitt meritvärde från HT14 till VT15. 11 av eleverna är att betrakta som nyanlända utifrån Skolverkets definition dvs ca 27%.
Tabell 2ac Andel elever som fått minst provbetyget E samt elevernas genomsnittliga meritvärde och andel elever med minst E i lästa ämnen Vt-13 Vt-14 Vt-15 Vt-15 Kommun totalt Åk. 9 12/13 13/14 14/15 14/15 Nationella prov En 81,5 86,2 85,4 97,2 Ma 79,3 75 85,8 Sv 100 100 100 95,6 SVA 76,7 81,5 91,3 80,8 Kunskap åk 9 Meritvärde 152,2 181,6 172,1 222,3 Minst E i lästa ämnen 22,9 17,2 38 78,8 en på NP minskar något i engelska och matematik. I SVA ökar resultaten mest med hela 9.8 procentenheter. Det är dock svårt att dra några slutsatser utifrån de siffrorna. Tittar vi däremot på betygsutvecklingen och jämför ingångs- och utgångsvärde så kan vi konstatera att 84 % av eleverna höjt sitt meritvärde från ht åk 7 till vt åk 9. Under samma period så har det sammanlagt varit 55 elever i klasserna så omsättningen på elever har inte varit så stor. Åtta av eleverna är att betrakta som nyanlända utifrån Skolverkets definition. Vi kan konstatera att de nyanlända som har tidigare skolbakgrund och som anlänt senast i åk 7 har haft en otrolig resa. De som utnyttjat möjligheten att gå på lovskolorna har verkligen haft nytta av den insatsen. Tyvärr måste vi också konstatera att 15 elever lämnar åk 9 med ett meritvärde på under 100 poäng. Av dessa elever så har vi i tio fall haft samarbete med socialtjänsten men ändå inte nått ända fram. Några har utretts av psykolog som kommit fram till att de eleverna har en mycket komplex inlärningsförmåga. Denna elevgrupp har gått tillsammans sedan de gick i åk 6 och det har skapat några slitningar inom klasserna. Det kan ha haft en inverkan på resultaten. Termin: VT15 Enhet: Vårbyskolan Ämne Åk4 Åk5 Total 26 27 Bild 88,5 100,0 Biologi 69,2 81,5 Engelska 61,5 59,3 Fysik 65,4 88,9 Geografi 69,2 77,8 Historia 73,1 81,5 Idrott och hälsa 92,3 100,0 Kemi 73,1 77,8 Matematik 65,4 59,3 Musik 92,3 100,0 Religionskunskap 76,9 70,4 Samhällskunskap 69,2 74,1 Slöjd 80,8 88,9 Svenska 66,7 100,0 Svenska som andraspråk 78,3 64,0 Teknik 69,2 81,5
Klass 4A är en mycket komplex klass med stort stödbehov hos många elever. Med både organisatoriska och specialpedagogiska insatser har resultatutvecklingen varit god samt att klassen har blivit en mycket bättre socialt fungerande grupp sedan höstterminen. en är förväntade, mycket på grund av att nära hälften av eleverna har någon typ av diagnos. Riktigt den stora resultatökningen i SVA och musik är svår att ge någon tydlig förklaring till mer än att det har tagit tid att skapa förutsättningar för att mäta eleverna kunskaper. et av insatserna har varit stora och gett god effekt. Klass 5A är en socialt väl fungerade klass men där flera elever behöver mer stöd. en har inte utvecklats som förväntat. Det som gör resultaten svåra att tolka är att det börjat nyanlända elever i klassen som inte har kunskaper som går att mäta ännu. Kunskap samt ansvar och inflytande redovisat för tidigare- och senaredel. en bygger på den elevenkät som genomförs i årskurs 2-9. Tabell 2b et redovisas med styrtal. Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Lärande 8,0 7,9 7,9 (4A) 7,8 (5A) 7,9 Ansvar och inflytande 8,4 7,9 8,1 (5A) 7,8 (4A) 8,2 Folkhälsa 7,0 6,9 6,8 (5A) 7,1 (4A) 7,5 Skolans senaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Lärande 6,8 6,9 7,9 (6B) 6,2 (9A) 6,7 Ansvar och inflytande 6,9 7,1 8,0 (6A) 6,1 (9A) 7,2 Folkhälsa 5,9 5,8 6,3 (6A) 5,6 (9A) 6,5 Fritidshem 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Lärande 8,1 9,1 Ansvar och inflytande 7,2 8,7 Folkhälsa 6,8 7,9 På området lärande ligger vi på genomsnitt i skolan medans fritidshemmet ligger högt över sett till hela :t. Fritidshemmet ligger högt över genomsnitt i ansvar och inflytande samt folkhälsa. Normer och värden Tabell 2c et redovisas med styrtal. Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Trygghet 7,6 7,5 7,5 7,5 8,4 Skolans senaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Trygghet 7,2 (8A, 7,7 7,5 8,1 (6B) 9A) 7,7 Fritidshem 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Trygghet 8,5 9,2 Saknas, resultat 9 B