Barns valmöjligheter i förskolan Förskollärares förhållningssätt från teori till prakrik

Självständigt arbete i förskolepedagogiskt område - 15 hp Barns valmöjligheter i förskolan Förskollärares förhållningssätt från teori till prakrik Författare: Åsa Larsson, Erika Nilsson Handledare: Bettina Vogt Examinator: Anja Kraus Termin: HT15 Ämne: Självständigt arbete i förskolepedagogiskt område Nivå: Grundnivå Kurskod: 2FL01E

Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Förskollärarprogrammet. Titel: Barns valmöjligheter i förskolan -Förskollärares förhållningssätt från teori till prakrik. Engelsk titel: Children ś influence in preeschool - Preeschool teacher approach from theory to practice. Författare: Åsa Larsson & Erika Nilsson. Handledare: Bettina Vogt. Abstrakt Vår studie handlar om barns valmöjligheter i förskolan. Studien går ut på att få kunskap om barns olika valmöjligheter i förskolan. För att få svar på detta använde vi oss av intervju som metod i studien. Förskollärarna fick möjlighet att sätta ord på begreppet barns valmöjligheter genom att dem fick beskriva praktiska exempel på hur barns val kan ske i praktiken. Vi kan sedan i analysen jämföra dessa svar och därmed belysa hur förskollärarna förhåller sig till barns val. Nyckelord Demokrati, styrdokument, val, delaktighet, inflytande, barns perspektiv. Tack Ett stort tack till förskollärarna som ställde upp på våra intervjuer och vår handledare som varit ett stort stöd i vårt arbete. i

Innehållsförteckning 1 1 Inledning och Bakgrund... 2 1.1 Inledning... 2 1.2 Bakgrund... 3 1.2.1 Gruppval... 4 1.2.2 Styrdokument... 5 1.3 Barnforskningsansats... 5 1.4 Barns perspektiv... 5 2 Syfte och frågeställningar... 7 2.1 Forskningsfrågor... 7 3 Tidigare forskning... 8 3.1 Pedagogiskt förhållningssätt... 8 3.2 Val...... 12 3.3 Läroplanens inverkan... 14 3.4 Kontroll och Makt... 14 4 Metod... 17 4.1 Val av metod... 17 4.1.1 Metodens styrkor och svagheter... 18 4.2 Etiska övervägande.. 19 4.3 Urval... 20 4.4 Genomförande... 21 4.5 Bearbetning av data... 22 5 Resultat och analys... 23 5.1 Barns valmöjligheter... 23 5.2 Förskollärarnas förhållningssätt... 27 5.3 Faktorer som påverkar barns individuella val och gruppval... 29 6 Diskussion... 32 6.1 Metoddiskussion... 32 6.2 Resultatdiskussion... 33 6.2.1 Barns valmöjligheter... 33 6.2.2 Förskollärares förhållningssätt... 33 6.2.3 Faktorer som påverkar att det sker individuella val samt gruppval... 34 6.3 Avslutande reflektion... 35 7 Referenser... 37 8 Bilagor... 41 8.1 Bilaga A Generella frågor om val... 41 1

1 Inledning och Bakgrund I inledningen kommer vi skriva fram vad som påverkade oss till att skriva om barns valmöjligheter i förskolan. Vi går sedan vidare till bakgrunden där vi beskriver hur vi anser att demokrati i stort trappas ner till barns valmöjligheter i förskolan. 1.1 Inledning Barns valmöjligheter är ett stort område som kan tolkas olika och därmed kommer vi inte kunna belysa alla områden inom detta begrepp. Eftersom vi är medvetna om detta har vi valt att fokusera på hur förskollärare förhåller sig till barns val i förskolan. Barns valmöjligheter kan vi koppla till förskolans läroplan Lpfö 98 (skolverket, 2010) där det pekas på vikten av barns inflytande. Vi anser att när barnen får göra val i förskolan, kan det leda till att dem känner att dem får inflytande i förskolans verksamhet. Vi har även under våra praktiker i förskolan uppmärksammat en vilja hos förskolläraren att göra barn delaktiga i beslut, men att det ibland inte når ut i praktiken. Exempel på detta kan vara att pedagoger i förskolan berättar för barnen att de ska få göra ett val av aktivitet därefter kan pedagogerna säga att det inte är möjligt att genomföra aktiviteten, vilket kan gör att barnen då får välja en aktivitet som förskolläraren anser är genomförbar. Detta har fått oss att reflektera över hur barn i förskolan kan få möjlighet att göra val utan att förskolläraren påverkar utgången. Då Sverige idag vilar på en demokratisk grund speglar sig detta även i förskolans verksamhet. Därmed blir det relevant att reda ut definitionen av demokrati och demokratisk samhälle i vår studie. I denna fortsatta del kommer vi gå in på bakgrunden där vi belyser demokrati, demokratifostran, delaktighet, inflytande, barns valmöjligheter. Sedan kommer vi använda oss av resultaten inom barnforskning. För att reda ut barnforskningsansatsen för vår studie kommer vi rikta in oss på pedagogers förhållningsätt, därmed blir det relevant att ta barns perspektiv i beaktning. Vi vill därmed få kunskap utifrån förkollärares tolkningar om hur de förhåller sig till barns valmöjligheter i förskolan. 2

1.2 Bakgrund Sverige kallas idag ett demokratiskt samhälle. Ett demokratiskt samhälle har nära samband med mänskliga rättigheter, dock ska inte mänskliga rättigheter och demokrati ses som två identiska begrepp (Mänskliga Rättigheter, 2015a). Regeringens långsiktiga mål är att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige (Mänskliga Rättigheter, 2015 b). För att det demokratiska samhället ska bli långsiktig och hållbart krävs det att mänskliga rättigheter respekteras, så som att människor i samhället vill vara med och påverka (a.a.). Mänskliga rättigheter handlar om att få vara med att påverka i samhället men det kan även innebära att man som person inte blir kränkt i samhället. Exempel på demokratibundna rättigheter skulle kunna vara religionsfrihet, åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Inom statsformen demokrati handlar det mest om att medborgarna bestämmer direkt eller indirekt (Johansson, 1984). Indirekt betyder att medborgarna exempelvis röstar åt ett partis vägnar (Nationalencyklopedin, 2015b). Direkt demokrati handlar istället om att fatta egna beslut i enskilda sakfrågor (a.a.). Valmöjligheter för barnen i förskolan kan kopplas till demokratifostran då förskolans läroplan Lpfö 98 (rev 2010) tar upp att förskolan vilar på en demokratisk grund. Förskolan kan ses som ett demokratiskt samhälle. Förskolan ska idag förmedla barns rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar för att förbereda barnen inför ett liv i det framtida samhället (Skolverket, rev 2010). Barns rättigheter syns i läroplanen då barns delaktighet lyfts. Dolk (2013) beskriver begreppet delaktighet som möjligheten för barn att skapa relationer och påverka den pedagogiska verksamheten. Dock anser vi att barnen även kan vara delaktiga i en situation utan att det behöver betyda att dem får påverka. Idag är delaktighet en grundförutsättning för barns möjlighet att föra sin egen talan (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003). Precis som barns delaktighet framhävs vikten av barns inflytande i läroplanen, barns inflytande har även ett eget kapitel (Skolverket, rev 2010). Inflytande innebär möjligheten att påverka viss utveckling (Nationalencyklopedin, 2015a). Att få inflytande kräver därför att barnen inte deltar i enbart en specifik situation utan att dem även får göra sin röst hörd i situationen och vara med och påverka (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003). Detta speglas i ett demokratisk samhälle då människor ska ha rätt till yttrandefrihet. Förskolan är en del av det demokratiska 3

samhället. Eftersom förskolan förespråkar barns inflytande bör barnen få stå inför val i verksamheten och därmed få möjlighet att påverka. För att det ska bli möjligt att barn får stå inför val i förskolan krävs det reflektion inte bara kring förskolan som ett demokratiskt samhälle men också kring det pedagogiska förhållningsättet. Val ingår i vår studie där vi kommer ta reda på hur olika förskollärare förhåller sig till barns valmöjligheter i förskolan. För att ta reda på detta är det väsentligt att undersöka hur förskollärare anser att dem förhåller sig till barns delaktighet och val i förskolan, barns valmöjligheter och valsituationer, samt vilka faktorer som skapar svårigheter och begränsningar för barns individuella val och gruppval. Detta blir ett sätt att jämföra förskollärares tankar om barns valmöjligheter med deras exempel på hur det sker i praktiken. 1.2.1 Gruppval Eftersom förskolan har en hel barngrupp att ta i beaktning går det inte alltid att låta varje barn bestämma individuellt. Därmed ser vi ett behov av att låta barnen stå inför val i grupp. Detta gör att vi reflekterar kring hur förskollärare förhåller sig till val i grupp då det är väsentligt att uppmuntra samarbete mellan barnen. Vår definition av gruppval innebär att barnet ingår i en grupp och i denna grupp gör dem sedan ett val. Detta val kommer barnen fram till genom exempelvis röstning (handuppräckning) där de alternativ som får majoriteten av rösterna i gruppen, blir det förslag som går igenom. Gruppval kan innebära att beslutet är ett enhälligt beslutat där samtliga i gruppen kommer överens om slutresultatet. Dock finns det en möjlighet att individer inte får sin personliga vilja igenom men eftersom det är ett gruppval följs majoritetens beslut. Gruppval kan vi koppla till barns samarbete som Läroplanen för förskolan (Skolverket, rev 2010) belyser. Vi anser att samarbete ingår då man gör val i grupp, detta kan vara en svårighet för vissa barn då det kan vara svårt att kompromissa till ett slutgiltig beslut. 1.2.2 Styrdokument Styrdokument avser de dokument som förskolor jobbar efter. Det vill säga Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Skolverket, rev 2010), Skollagen (SFS 2010:800) och Barnkonventionen (2009) är några styrdokument som belyser barnens rättigheter som förskolorna följer. 4

Styrdokumenten är relevanta för vår studie då dessa dokument är kopplade till demokrati, delaktighet och inflytande. Dessa begrepp kan tolkas olika av verksamma förskollärare i förskolan, vilket påverkar barns valmöjligheter. Våra tolkningar av begreppen har vi formulerat i bakgrunden (se sida 1-3). 1.3 Barnforskningsansats Vi kommer i denna studie referera till barnforskningsansats då vår studie handlar om just barn, detta i form av barns valmöjligheter. I denna studie fokuserar vi på hur förskollärare anser att de förhåller sig till barns valmöjligheter för att ta reda på hur barns valmöjligheter ser ut i förskolan. Barnforskningsansatsen kommer vara vårt teoretiska ramverk. Vilket gör att vi i studien kommer belysa tidigare forskning om barn som kan ligga nära vårt valda forskningsområde. För att få reda på om barn får valmöjligheter i förskolan är det väsentligt att undersöka hur förskollärare förhåller sig till barns valmöjligheter och därmed om dem utgår från barns perspektiv. Detta förklarar vi närmare i rubriken nedan. 1.4 Barns perspektiv Eftersom studien bland annat refererar till barnforskning är det relevant att ta reda på hur man kan närma sig barns perspektiv. Barns perspektiv är väsentligt för att få en förståelse för hur barns valmöjligheter ser ut i förskolan. Därmed kommer vi i denna del gå in närmare på vad barns perspektiv innebär. Bae (2009) tar upp att vuxna kan ta barns perspektiv för givet. För att försöka inta barns perspektiv krävs självreflektion, samt att kunna se sig själv genom barnet vilket möjliggör att ett ömsesidigt erkännande kan ske. Detta kan upprätthållas genom att sätta sig in i barnets känslor och situation (a.a.). För att barn ska få yttrandefrihet krävs det att pedagoger arbetar efter att följa upp barnets initiativ, ha känslomässig lyhördhet, ha en attityd av lekfullhet, förmåga att skifta perspektiv och ta barnets synvinkel (Bae, 2009; Skolverket, 2010). Emilsson (2007) anser att när pedagoger försöker bevara barns perspektiv kan det upprätthållas genom att använda sig utav en lekfull röst och vara lyhörd som pedagog. 5

Emilsson (2007) hävdar att stark lärarkontroll kan begränsa barnen och barnens möjligheter till inflytande och val. Om pedagogen försöker närma sig barnets perspektiv och reglerna är underförstådda, kan det leda till att pedagogen inte behöver göra någon anmärkning på vilka regler som gäller för den aktuella aktiviteten. Dock menar Emilsson (2007) att barnens inflytande stärks när pedagogen utvecklar insikt, en ömsesidig respekt och attityd gentemot barnen. För att barn ska ha möjligheten att få inflytande krävs det att förskollärare ser sitt förhållningssätt till barn som relationellt (Arnér, 2009). Detta innebär att förskolläraren närmar sig barnens perspektiv och därmed ser sig själv och barnet som lika delaktiga i de relationer och handlingar som ständigt pågår i förskolans vardag (a.a.). Tidigare forskning visar att det är väsentligt att pedagogen ser till barns perspektiv, vilket påverkar i vilken utsträckning barn får stå inför val i förskolan (Arnér, 2009; Emilsson, 2007). Detta gör det betydelsefullt i vår studie att undersöka förskollärares tolkningar om vilka faktorer som påverkar barns valmöjligheter i förskolan. En sådan faktor skulle kunna vara om förskollärarna anser sig lyssna till barns perspektiv. I barnforskning finns det hänvisningar till ett pedagogiskt förhållningsätt till barns delaktighet och val i förskolan där det ingår lyhördhet, lekfullhet och perspektivtagande (Emilsson, 2007). 6

2 Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att få kunskap om barns olika valmöjligheter och valsituationer i förskolan. Vi kommer även undersöka hur pedagoger förhåller sig till barns delaktighet och val samt vilka faktorer som kan skapa svårigheter och begränsningar kring individuella val och gruppval. 2.1 Forskningsfrågor Syftet resulterade i följande forskningsfrågor: 1. Vad har barn för valmöjligheter i förskolan? 2. Vilka förhållningssätt har pedagoger till barns val och delaktighet i förskolan? 3. Vilka faktorer kan skapa svårigheter och begränsningar när det gäller individuella val samt gruppval? 7

3 Tidigare forskning Eftersom vi refererar till barnforskningsansats som vårt teoretiska ramverk, gör att vi är intresserade av forskning som berör barn. Detta gjorde att vi sökte artiklar som ligger nära vårt valda forskningsområde, nämligen barns valmöjligheter. För att hitta artiklar som skulle kunna vara relevanta för vår studie använde vi oss av databasen ERIC. Några av de nyckelord vi använde oss av vid sökningen var children choices, participation, teacher control, childrens voice mm. Vi sökte även via Swepub där vi sökte på svenska nyckelord så som exempelvis val, beslutsfattande och fria val. Då vi valt att ha artiklar som behandlar såväl Svenska som utländska förskolor gör att vi kan få en större bredd på vår studie. Detta gör dock att förhållandena kan se olika ut när det gäller barns valmöjligheter i förskolan beroende på vilket land forskningen utgår ifrån. Vi har läst inledningen av artiklarna vi hittade och därefter kunde vi besluta oss för om artiklarna var intressanta att fortsätta arbeta med. De artiklarna som vi sedan valt ut att arbeta vidare med kunde vi senare kategorisera genom att välja ut relevanta delar, det vill säga vad delarna hade för betydelse för barns valmöjligheter. Utifrån dessa delarna kunde vi sedan få fram vilka områden som belyste barns valmöjligheter, utifrån dessa områden kunde vi sedan formulera vår text och därmed våra rubriker. Rubrikerna kan ses nedan i tidigare forskning. Mycket forskning problematiserar fritt val och fri lek genom att identifiera begränsningar, till exempel politiska ramar, utrymme, tid, vuxnas roller, regler, föräldrarnas förväntningar och påverkan av läroplan (Markström & Halldén 2009). I denna del kommer vi belysa forskning om Pedagogiskt förhållningssätt, val, Läroplanens inverkan, Barns perspektiv, kontroll och makt. 3.1 Pedagogiskt förhållningssätt Sandberg och Eriksson (2010) har undersökt barns delaktighet i förskolans vardag. I studien framkommer det att förskolepersonalens erfarenhet är att barn i allmänhet deltar i förskolans beslut, men samtidigt inser dem att det finns förutsättningar och hinder för barnens deltagande. Villkor för barns beslutsfattande presenteras i form av personalens attityder mot att göra barnen delaktiga i beslut. Andra faktorer som 8

påverkar är barnens ålder, personalstyrkan och de informella strukturer som kan finnas i personalgruppen (Hudson, 2012: Sandberg & Eriksson, 2010). Hudsons (2012) studie utgår ifrån en gruppdiskussion där pedagoger deltog. I denna diskussion användes öppna frågor för att starta en diskussionen om involvering av barnen i beslutsfattande. Studien visar vikten av att barnen i förskolan är delaktiga i att fatta beslut. Alla deltagare i studien var eniga om att barnen ska vara delaktiga och göra val. Det var dock en del av pedagogerna som fruktade att om barnen får för mycket val att ställas inför blir dem en slags mini vuxna. Denna aspekt gör att pedagogerna i studien ansåg att barnen och deras barndom borde skyddas (a.a.). Definitionen av beslutsfattande som ett begrepp kan vara svårt att beskriva, då pedagogerna tolkade beslutsfattande på olika sätt (Hudson, 2012; Sandberg & Eriksson, 2010). Hudson (2012) framför att en del av pedagogerna ansåg att beslutsfattande var när barnen fick göra enkla val. Andra pedagoger ansåg att det var mer komplext och att barnen skulle ha förståelse för konsekvenserna av de val dem gör. Emilsson et al. (2006) belyser stark klassificering och inramning som kan begränsa barnen genom regler. Svag klassificering och inramning kan däremot bidra i en positiv riktning till barns möjligheter att delta på sina egna villkor (a.a.). Stark klassifiering och inramning kan kopplas till Dolks (2013) studie där det framkommer att pedagoger kan styra barnen obemärkt. Exempelvis har pedagogerna gjort bilder eller kort på olika aktiviteter som barnen får välja mellan. Ett av dem mest uppenbara sätten som pedagogerna indirekt kan styra barnens val är genom att bestämma vilka aktiviteter som barnen ges möjlighet till att välja (Dolk, 2013 s. 88). Här har inte barnen själva valt vilken aktivitet dem vill sysselsätta sig med, barnen får i denna situation välja en aktivitet som pedagogerna på förhand har bestämt, så valet blir utifrån aktivitetskorten. Detta gör att pedagogerna har möjlighet att styra barnen i den riktning som ligger i pedagogernas intresse. Utifrån Dolk (2013) intervju med barnen framkommer det att barnen tror det är dem själva som styr situationen, vilket de inte gör. I detta avseende krävs det som pedagog att försöka närma sig barnens perspektiv. Det är väsentligt att inte deras röster glöms bort och pedagogers kontroll dominerar (a.a.). Detta visar sig även i Emilssons (2007) studie som handlar om deltagande och genus i samlingssituationer i förskolan. I studien framkommer det att barnen i samlingen för det mesta får förutbestämda 9

alternativ som dem sedan får välja mellan, men att barnen själva påpekar vad dem vill göra i samlingen. Det som också påverkar barnens möjlighet till att göra val är hur mycket av aktiviteterna som är lärarstyrda (a.a.). Fyssa, Vlachou och Avramidis (2014) studie handlar om förskollärares förståelse för att barnen ska vara involverade i lärande och hur detta går till i praktiken. Resultatet av deras studie pekar på att pedagogerna som deltar i undersökningen inte är negativa mot att elever ska vara delaktiga utan det problematiska är snarare att pedagogerna inte kan se de lösningar på de problem som finns. Istället framhäver Venninen, Leinonen, Lipponen och Ojala (2013) och Fyssa et al. (2014) att om pedagogerna får stöd och vidareutbildning i hur dem kan göra barnen delaktiga, så kan pedagogernas förhållningssätt förändras och de kan på så sätt se lösningar på hur barnen kan göras mer delaktiga. Dock krävs det även strukturella förändringar i förskolans verksamhet för att barnen ska blir mer delaktiga. Det som kan påverka pedagogernas synsätt är gamla rutiner. Dessa rutiner kan leda till att dem har hög kontroll över barnen, vilket kan spegla de värderingar och den kultur som råder (a.a.). Wood (2013) belyser i sin studie resultatet från sina observationer av barn i förskolan. Det framkommer att det krävs lyhörda pedagoger för att barn ska bli delaktiga i beslutsfattande. Det kan finnas såväl nackdelar som fördelar med att barn får stå inför val. En del barn utnyttjar friheten att göra val, däremot kan denna frihet missgynna andra. Detta betyder inte att förskolan ska begränsa barns möjligheter till val eller att det ska leda till mer vuxen kontroll (a.a.). Baes (2009) belyser att pedagoger bör reflektera kring vilka barn som drar fördel av fria val och vilka som behöver mer vägledning och stöd kring att göra val. Det är även väsentligt att reflektera när barnen gör gruppval. Vilket innebär att när majoriteten beslutar kan det leda till att vissa barn inte kommer till tals (a.a.). Det krävs därmed att vara flexibel och reflektera över barnens möjlighet eller begränsning till val i den aktuella situationen (Wood, 2013). En begränsning som Venninen et al. (2013) belyser i sin studie att lärarna kan känna att de yngre barnen brister i sin verbala kommunikation, vilket blir en utmaning i att stödja barns initiativ och beslutsfattande. Bae (2009) studie handlar om barns rätt att delta och vilka utmaningar detta kan 10

innebära i möten i vardagen. I studien pekas det på interaktionens betydelse för stimulering av barnens inflytande. Det kan leda vidare till att barnen får kunskap om vad interaktion handlar om och hur det går till. Detta gör att barnet lättar kan göra sin röst hörd, vilket underlättar för att göra individuella val. Att som pedagog samspela med barnet genom att lyssna till barnets tankar och åsikter blir därmed väsentligt för att ge möjlighet till individuella val (Bae, 2009; Allwood & Eriksson, 2010a). Detta kan kopplas till barnforskning som belyser att det är relevant att utgå från barns perspektiv, vilket innebär att pedagogen ser sig själv och barnet som lika delaktiga i de relationer och handlingar som ständigt pågår i förskolans vardag (Arnér, 2009). Venninen et al. (2013) menar också att pedagoger måste bli mer medvetna om de utmaningar som finns med barns deltagande, bland annat för att kunna vara ett stöd för barnets utveckling. Som pedagog är det även av stor vikt att man observerar och reflekterar över de utmaningar som kan uppkomma i samband med barns deltagande. Bae (2009) belyser också att när pedagoger väljer att inte låta barnet eller barnen stå inför val, är det väsentligt att reflektera över orsakerna som gör att pedagogen säger nej. Detta kan annars leda till att barnen inte får uttrycka sig eller stå inför val (a.a.). Det är därmed av stor vikt att kritiskt reflektera över det egna förhållningssättet som pedagog för att kunna iscensätta barns beslutsfattande i praktiken (Bae, 2009; Venninen, Leinonen, Lipponen & Ojala (2013). Det finns situationer där barn kan vara i behov av vuxnas hjälp vid beslutsfattande (Wood, 2013). Genom observation av barn i Woods (2013) studie framkommer det ett exempel på hur barn gör och hanterar sina val i en aktivitet i förskolan. I denna situation fick barnen stå inför ett val av aktivitet dem skulle sysselsätta sig med, därmed uppstod sedan relationsproblem. Detta grundade sig i att barnen endast hade valt aktiviteten och inte var förberedda på vilken social kontext de skulle hamna i, det vill säga vilka barn som skulle vara med i samma aktivitet. Detta gjorde att barnen inte hade redskap eller tillräcklig stöd för att lösa situationen. Denna situation innebar att barnen kunde göra val, men inte alltid hantera dem (a.a.). Barnen måste lära sig att ta konsekvenserna av sina egna handlingar (Bae, 2009; Hudson, 2012). Att ta ansvar för sina egna handlingar lär barnen att de val dem gör påverkar, vilket kan leda till att barnen får kunskap och erfarenhet över hur de ska tänka vid beslutsfattande (Bae, 2009). Barnforskningsansatsen som vår studie grundar sig i innebär att förskollärare behöver vara lyhörda för barns tidigare erfarenheter för att 11

kunna se till barnens perspektiv (Arnér, 2009). Sandberg och Eriksson (2010) belyser att de förskollärare som deltog i studien diskuterade förskolans roll ur ett demokratiskt perspektiv. Förskolläraren i studien belyser vikten av att ge barnen goda värderingar, en förmåga att påverka och därmed få en förståelse för att ta ansvar för sina egna handlingar (a.a.). Att ta ansvar för sina egna handlingar påpekar Palla (2011) i sin studie där hon poängterar vikten av att resonera med barnet i fråga och göra hen ansvarig. Exempelvis kan ett barn som själv valt att inte äta frukost, inse att hen sedan blir hungrig. Detta kan göra att barnet kommer till insikt med fördelarna med att äta frukost (a.a.). Hudson (2012) hävdar att barns beslutsfattande i förskolan styrs av hur mycket dem har involverats i sin hemmiljö. Det kan därmed påverka hur mycket stöd från pedagogerna barnen behöver vid valsituationer i förskolan (a.a.). Hinder för barns deltagande kan vara föräldrars uppfostran av barnen och förskolans rutiner och struktur (Hudson, 2012; Sandberg & Eriksson, 2010). Det krävs även att ha professionell medvetenhet om begreppet delaktighet och självkännedom tillsammans med stödjande faktorer i det rådande arbetssättet (Sandberg & Eriksson, 2010). Avslutningsvis kan vuxna med sitt ibland begränsande tänkande när det gäller barn ha något att lära av barn med deras många gånger goda förmåga att se lösningar och möjligheter i tillvaron (Arnér & Tellgren 2006:111). Det krävs att enskilda pedagoger och hela arbetslaget har positiva värderingar och attityder till barns deltagande för att barns val ska kunna ske i praktiken (Sandberg och Eriksson, 2010). Denna tidigare forskning kring pedagogers förhållningssätt är relevant för vår undersökning då vi vill få insyn i hur förskollärares förhållningssätt påverkar barns valmöjligheter i förskolan, genom att sedan titta på resultatet av intervjuerna. Detta gör att vi sedan kan jämföra förskollärarnas olika åsikter kring vad som påverkar barns möjligheter till val. 3.2 Val Barn i förskolan ska idag ha rätt att yttra sig i frågor som de anser är viktiga (Lench & Lewins, 2014; Wood, 2013, Skolverket, 2010). De små valen för förskolebarn kan ha en betydande roll för att introducera framtida förutsättningar att 12

påverka förskolans verksamhet (Westlund, 2010; Skolverket 2010). Exempel på små val och vilka svårigheter det medför belyses i citatet nedan: gränsen mellan demokrati och skendemokrati kan vara hårfin när man låter barnen välja mellan rött eller gult, och kalla detta inflytande. Det som tippar över vågskålen åt det ena hållet eller det andra är troligen det sammanhang som de små valen görs i. Det handlar om pedagogernas allmänna förhållningssätt till värdet av barns egna åsikter, hur de bemöter barns initiativ i övrigt, hur dem samtalar med barnen osv. (Westerlund, 2010 :94) Dolk (2013) hävdar att valfrihet i dagens samhälle står i centrum. Detta uppmärksammas i Förskolans läroplan Lpfö 98 (rev,2010) där det framförs att verksamheten ska lägga grunden för ansvar och intresse hos barnen, detta för att dem sedan ska delta i samhällets demokratiska former. Cremin och Slatters (2010) studie handlar om hur små barns röster blir hörda i förskolan. Barn är idag vana vid att i hemmet vara med vid beslutsfattande, vilket gör att förskolan har en viktig uppgift att stärka barnens vilja till beslutsfattande (a.a.). Det krävs att vuxna ger möjligheter och det stöd barnen behöver för att delta i beslutsprocesser som påverkar deras liv (Bae, 2009; Cremin & Slatters, 2010; Skolverket, 2010). I Sandberg och Eriksson (2010) studie framkom det att personalen uppgav att ett barns förmåga att välja och fatta egna beslut präglar deltagande. För att uttrycka sig är det muntliga verktyget ett viktigt verktyg för ett högt deltagande. Denna karaktär kan finnas hos de barn som är mest deltagande i förskolan (Sandberg & Eriksson, 2010). Sandberg et.al (2010) pekar på att ett sätt för barn att utnyttja möjligheten att påverka är att protestera. Andra sätt för barn att få möjlighet att påverka är att utföra aktiviteter genom att arbeta med barnen indelade i små grupper. Detta gör att barnen kan få möjlighet att påverka genom att barnantalet är mindre och därmed ökar möjligheten att få sin röst hörd (a.a.). Emilsson och Johansson (2013) anser att det inte enbart är pedagogens vilja eller ovilja till att göra barnen till aktiva deltagande. Barnen kan även styra sitt aktiva deltagande genom att vilja eller inte vilja delta. Aktivt deltagande ses som en individuell egenskap mer än kollektiv, det vill säga att demokrati är till stor del individ orienterat i förskolan (a.a.). Detta kan speglas i vår studie då vi utgår från barnforskningsansatsen. Tidigare forskning av barn är därmed 13

relevant för att undersöka vad barns val har för betydelse för förskollärare och därmed ta del av vad barns val kan innebära i förskolan. 3.3 Läroplanens inverkan Mycket forskning om barns valmöjligheter kopplas till läroplanens mål Lpfö 98 (Skolverket, rev 2010) om barns inflytande (Bae, 2009; Brooker, 2011; Wood, 2013). Exempelvis tar Förskolans läroplan Lpfö 98 (Skolverket, rev 2010) upp att barn ska utveckla sin förmåga att ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. I förskolans läroplan finns det ett eget avsnitt om barns inflytande i förskolan (a.a.). Riktlinjer för personalen i förskolan anger dels förskollärares ansvar för att arbetet sker i enlighet med målen i läroplanen, dels det ansvar som vilar på var och en i arbetslaget i förskolan (Skolverket, 2010; 8). Vad som sägs i officiella dokument exempelvis läroplanen är dock ingen garanti för att barn kommer att tillåtas utrymme att delta på sina egna villkor (Bae, 2009; Brooker, 2011;Wood, 2013). Exempelvis framhäver Bae (2009) att förskolor kan arbeta med att barnen ska få bestämma om sitt eget deltagande vid aktiviteter. Detta tillvägagångssätt kan innebära att förskolan försöker upplysa omvärlden att dem arbetar med barns deltagande. När det handlar om att stödja barn i att uttrycka sina åsikter och säkra deras rätt till yttrandefrihet i praktiken, räcker dock inte detta (Bae, 2009; Skolverket, 2010). Det kan snarare ge barn och andra en falsk bild av vad demokratiska processer i vardagen innebär (Bae, 2009). Sammanfattningsvis framkommer det att barns möjligheter till val kan begränsas då arbetet i förskolan ska följa läroplanen. Tolkningarna av läroplanen kan se olika ut hos förskollärare. Vår studie kan resultera i en klarare bild över hur styrdokument och andra faktorer som påverkar pedagogers arbete med att göra barnen delaktiga i val. Vi utgår därmed från en barnforskningsansats i vår studie där tidigare forskning om barn är relevant. 14

3.4 Kontroll och Makt Bae (2009) tar upp i sin studie att pedagogers kontroll kan påverka barns möjligheter till att bli delaktiga i beslutsfattande i förskolan. Detta beskrivs genom olika kommunikativa mönster. Den första definitionen är begränsade mönstren vilket innebär att det finns mycket kontroll, detta kan leda till att pedagogen antingen ställer slutna frågor, ger rättelser eller betonar regler. Dessa funktioner skapar ett relationsutrymme där barns möjligheter att ta egna initiativ och följa upp egna tankar blir begränsade. I motsats till begränsade mönster handlar rymliga mönster om att pedagogen ger mer utrymme för barnen. Därmed kan barnet genom att göra val omvandla sina tankar, känslor till handling i verksamheten (a.a.). Begränsade eller rymliga mönster liknar svag och stark klassifiering och inramning som Emilsson och Folkesson (2006) tar upp, se sida 9. Det rymliga mönstret kan kopplas till Förskolans läroplan Lpfö 98 (skolverket, rev 2010) som pekar på vikten av att förskolan ska använda sig av ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar. Dock pekar Palla (2011) på att styrande kan handla om fler faktorer. Styrande tekniker och strategier handlar inte bara om hur de vuxna kan forma och dana barnet, utan också om hur barnet kan lära sig att styra och forma sig självt (Palla, 2011:144). Brass (2010) belyser i sin studie hur engelska pedagoger jobbar för att undervisningen ska bli mer elevcentrerad, det vill säga att man gör plats för ett aktivt lärande med sociala interaktioner där barnens val och intressen hamnar i fokus. Dock kan även andra variabler spela in när pedagogen har svag eller stark lärarkontroll (Brass, 2010; Bae, 2009). Exempelvis hävdar Brooker (2011) att pedagoger inte bara har barnens intresse att tänka på utan även chefer, föräldrars förväntningar och aktuella läroplaner som ska följas. Detta kan göra att pedagoger medvetet eller omedvetet styr barnen i den riktning som passar in på de förväntningar samt strävansmål som finns i den aktuella förskolan (Bae, 2009; Brooker, 2011; Wood, 2013). Sammanfattningsvis syns det ett samband mellan inflytande och makt. Exempelvis kan vuxnas kontroll eller styrning av barnen påverka deras möjlighet till beslutsfattande i förskolan. Denna kontroll eller styrning kan bestå i exempelvis att pedagogerna har krav och förväntningar på sig från många olika håll i samhället. Vår studie utgår från barnforskningsansats där tidigare forskning om barn är relevant för vår studie. Tidigare forskning visar att makt och kontroll kan vara faktorer som 15

påverkar barns möjligheter till val. Vi kan med intervju som metod få ta del av förskollärares olika exempel på faktorer som kan påverka barns valmöjligheter, där makt och kontroll kan ingå. 16

4 Metod Vår empiriska studie baseras på intervjuer med förskollärare. Detta för att få kunskap om hur förskollärare förhåller sig till barns valmöjligheter i praktiken. I den följande delen kommer vi att ta upp val av metod, metodens styrkor och svagheter, urval, genomförande, etiska överväganden och bearbetning av data. Kvalitativ ansats innebär att metoden ger de deltagande stort utrymme. Exempelvis om vi istället hade haft en kvantitativ ansats hade hela undersökningen blivit mer styrd av våra hypoteser och förskollärarna som ingick i studien hade inte haft samma tal utrymme. Exempelvis om vi hade haft frågor med kryssalternativ ett till fem hade det resulterat i förskollärarna fick mindre utrymme för förklaring. Under intervjun med förskollärarna får dem möjlighet att utveckla sina svar och därmed får vi syn på vår forskningsfråga kring hur förskollärarna förhåller sig till barns val, vilket gör undersökningen till en kvalitativ ansats. Det är väsentligt att förskollärare försöker närma sig barns perspektiv för att barnens möjligheter inte ska begränsas. Därmed kan vi utifrån detta perspektiv undersöka hur förskollärare förhåller sig till barns valmöjligheter. 4.1 Val av metod Vi har använt oss av semistrukturerad intervju i vår undersökning. Denscombe (2009) belyser att semistrukturerad intervju utgår ifrån att ha en lista med färdiga frågor. De som ställer frågorna är dock flexibla, vilket gör att de som blir intervjuade får utveckla sina idéer och tankar utförligt om ämnet (a.a.). Att använda oss av denna intervjuform var väsentligt för vår studie då vi fokuserade på förskollärares uppfattningar. Här framkom hur de förhåller sig till barns val, genom att förskollärarna fick möjlighet att sätta ord på sina tankar, erfarenheter och åsikter utifrån våra frågor. Vår barnforskningsansats utgår ifrån att närma oss barns perspektiv genom att få kunskap från förskollärarna i vår intervju om barns valmöjligheter. Detta upprätthålls genom att förskollärarna fick ge exempel på hur dem förhåller sig till barns valmöjligheter i förskolan utifrån våra intervjufrågor. Vi använde oss av inspelningsutrustning när vi genomförde intervjun, detta för att kunna fokusera på våra frågor och respondentens svar. Dimenäs (2010) framhäver att använda inspelningsutrustning vid intervjun är en bra metod för de som intervjuar. 17

Intervjuaren kan därmed gå tillbaka och analysera svaren men också fokusera på respondenten och dess svar under intervjun. 4.1.1 Metodens styrkor och svagheter Genom att vi använde oss av intervjuer gör att vi kan få tydligare och bredare svar jämfört mot om vi skulle använt oss av en enkät. Vid en intervju kan vi ställa följdfrågor om det är något vi behöver gå djupare in på. Det är väsentligt att vara flexibla och verkligen lyssna in svaren, vilket möjliggör att ställa följdfrågor till respondenten. Dimenäs (2007) belyser en viktig aspekt att reflektera över under intervju. Denna aspekt handlar om att pedagoger kan tänka olika beroende på vad hen har varit med om eller vilka erfarenheter man har samlat på sig. Detta gör att vi i vår undersökning har frågor som låter respondenten välja ut egna situationer att berätta om. Detta för att få syn på dennes åsikter. Exempel som är tagna ur situationer i förskolan är tillförlitliga, dem stämmer troligtvis in på verkligheten (Dimenäs, 2007). Vi har vänt oss till förskolor vi känner till och därmed känner vi några av respondenterna. Att göra det kan bli en nackdel anser Dimenäs (2007) som belyser att det kan vara svårt att vara tillräckligt professionell och seriös. Det kan även leda till att de som intervjuar tror sig veta vad respondenten kommer att svara, vilket kan leda till att intervjun går över till en dialog (a.a.). Det vill säga att svaren kanske inte utvecklas tillräckligt noga om respondenten tänker att hen säger är bekant för intervjuaren. Därför var det av stor vikt att vi tog denna aspekt i beaktning under våra intervjuer. Detta kunde upprätthållas genom att fokusera på våra frågor i stället för respondenten som person och gå in i situationen med nya ögon (Dimenäs, 2007). Dock ansåg vi att det inte enbart behöver vara en nackdel med att känna respondenterna, då en intervjusituation skulle kunna kännas obekvämt för respondenterna. När intervjupersonerna och respondenten känner till varandra kan det också skapas en tryggare intervjusituation. Vi frågade om det fanns två förskollärare i varje förskola som var intresserade och ville ställa upp. Det blev då ett frivillig deltagande där respondenten deltar på sina egna villkor. 18

Denscombe (2009) belyser att ljudinspelning har fördelar med sig då det närmast blir en fullständig dokumentation av intervju. Dock spelas bara orden in och tyvärr inte kroppsspråket eller de kontextuella faktorerna, vilket kan vara en nackdel (a.a.). När vi spelade in våra intervjuer fick vi därför vara observanta på hur respondenten använde kroppsspråket under vår intervju. Om vi kunde se ett kroppsspråk som tyder på att respondenten är obekväm hade vi möjlighet att uppmuntra och eventuellt förtydliga våra frågor. Detta kunde leda till att det kändes mer bekvämt för respondenten. Därefter tog vi upp Vetenskapsrådets (2015:05:28) fyra etiska principer. Därmed informerade vi om att intervjun var anonym och att förskollärarens svar endast skulle användas i undersökning och att om hen ville kunde hen avbryta intervjun när som helst. Senare berättade vi även om vårt ämne och antalet frågor som skulle ställas. Slutligen ställde vi våra frågor till vederbörande. När intervjun var slut tackade vi förskolläraren att hen kunde ta sig tid för intervjun. 4.2 Etiska övervägande Vi har tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska huvudkraven i vår undersökning som Vetenskapsrådet (2015:05:28) tagit fram. När vi tog kontakt per telefon med de förskolor som vi önskade skulle vara med i vår studie informerade vi om de fyra forskningsetiska principerna. Detta på grund utav att förskollärarna förhoppningsvis kände sig mer bekväma och därmed vilja delta i vår intervju. Vi informerade även om de forskningsetiska principer en gång innan intervju tar sin början. Det första kravet, informationskravet innebär att dem som medverkar i intervjun måste bli informerade om syfte med undersökningen (Vetenskapsrådet, 2015:05:28). Detta kan vi koppla till vår undersökning då vi informerade förskollärarna om att vi skulle ställa frågor om barns valmöjligheter i förskolan. Det andra kravet, samtyckeskravet handlar istället om att deltagarna ska godkänna sin medverkan och barn under 15 år måste ha föräldrar och vårdnadshavares medgivande till att delta (Vetenskapsrådet, 2015:05:28). Detta upprättades i vår undersökning då vi bad förskolorna som deltog att kolla med sina kollegor vilka två av förskollärarna som skulle kunna tänka sig att delta i intervju om barns valmöjligheter. Vetenskapsrådet (2015:05:28) belyser ett tredje krav, konfidentialitetskravet innebär i denna undersökning att fiktiva namn kommer att användas. Detta för att respondenterna och förskolorna inte ska kunna 19

identifieras (a.a.). Vi informerade om detta krav genom att påpeka att vi inte kommer använda oss av deras namn i vår c-uppsats. De namn vi använder oss av i studien kommer därmed vara fiktiva. Det fjärde och sista kravet heter nyttjandekravet, vilket innebär att informationen från de deltagande förskollärare och förskolorna inte ska användas i andra syften än till undersökningen (Vetenskapsrådet, 2015:05:28). Nyttjandekravet tog vi i beaktning då vi informerade respondenterna som deltog i intervjun att deras svar endast skulle användas i vår c-uppsats och att inspelningarna efter transkribering skulle raderas (a.a.). 4.3 Urval Förskollärarna som medverkar i intervjun arbetar på kommunala förskolor i olika kommuner därmed kan arbetet i de olika förskolorna skilja sig åt. Detta kan leda till en bredd av olika svar. Förskolorna som ligger i en stad i södra delen av Sverige. Vi har valt att göra vår undersökning på förskolor som vi känner till. Detta gjorde att vi kunde ha mer avspända samtal med förskollärarna, då vi till stor del känner varandra. Se information om dem deltagande förskolorna och förskollärarna i beskrivningen nedan: Förskola nr: 1 Dagmossen ligger centralt i en mellanstor stad i kommun A i kommunen bor det ca 64,000 invånare. Förskolan består av 1 stor avdelning där totalt 6 pedagoger arbetar. De är 4 förskollärare samt 2 barnskötare, barnen är i 5 års åldern. Förskola nr: 2 Regndroppen ligger i en tätort, cirka 9 km utanför den mellanstora staden i kommun A. Regndroppen har 4 avdelningar där totalt 15 pedagoger arbetar. Av dessa 15 pedagoger är 2 barnskötare och 13 förskollärare. Barn som vistas på denna förskola är mellan 1-5 år. Förskola nr: 3 Gullbacken ligger i kommun B där det bor ca 10,000 invånare. Förskolan består av 2 avdelningar där totalt 5 förskollärare, 1 tidigare lärare och 1 specialpedagog arbetar. Barnen som vistas på Gullbacken är mellan 1-5 år. 20

Tabell över förskollärarna i intervjun. Namn: Sanna Emma Sara Ingrid Gunilla Ålder: 50 + 40+ 40+ 40+ 40+ Yrkeserfar Förskollärare Förskollärare Förskollärare Förskollärare Förskollärare enhet i år: i 39 år i 3 år i 3 år i 11 år i 12 år Förskola: Dagmossen Regndroppen Regndroppen Gullbacken Gullbacken Kommun: A A A B B 4.4 Genomförande Innan besöket på förskolorna ringde vi till varje förskola och bokade tid med de förskollärarna som var intresserade av att ställa upp på en intervju kring barns valmöjligheter. Vi informerade förskolorna om att vi ville intervjua två förskollärare från respektive förskola. På en av förskolorna kunde dock endast en delta, vilket resulterade i sammanlagt fem intervjuer. Under samtalet informerade vi även om att intervjun skulle spelas in och att vi var två stycken som utförde intervjuerna tillsammans. Vi frågade även om det var något som vi inte hade tagit upp som dem undrade över. När vi skrev intervjufrågorna till våra intervjuer hade vi i åtanke att inte skriva slutna frågor. Vi reflekterade istället över att frågorna skulle vara så öppna som möjligt, för att få breda svar. Detta kan kopplas till Dimenäs (2007) som hävdar att det är väsentligt att ställa öppna frågor för att få en djupare förståelse. Med detta i åtanke resulterade det i våra intervjufrågor som användes i intervjun, se bilaga A. Under intervjun försökte vi att koppla bort våra erfarenheter och vår förförståelse kring barns val i förskolan, detta för att vi inte ska göra fel tolkningar av det respondenten sagt. Dimenäs (2007) hävdar att om vi tolkar pedagogernas svar under intervjun kan det leda till att vi begränsar oss. Detta kan leda till att inga följdfrågor ställs som skulle kunna resultera i mer information från respondenten (a.a.). 21

När vi kom till förskolorna presenterade vi oss och därefter satte vi oss i ett rum där vi kunde intervjua ostört. När vi satte oss ner småpratade vi till en början, sedan informerade vi ytterligare en gång om att intervjun skulle spelas in, vilket vi tidigare hade nämnt per telefon innan besöket. 4.5 Bearbetning av data Vi delade upp de inspelade intervjuerna, därefter satt vi var för sig och transkriberade på grund av den begränsade tiden. Då intervjuerna endast var mellan 15-20 minuter valde vi att transkribera hela intervjun. Vår transkribering innebar att vi lyssnade på inspelningarna och skrev ner det som sägs i intervjun. Efter våra transkriberingar gick vi tillsammans igenom vad som kommit fram i intervjuerna. Vi valde att fokusera på en fråga i taget och stryka under likheter och skillnader vi hittade i svaren. Därefter delade vi in dessa likheter och skillnader i olika teman som blev till rubriker i resultatet (Barns valmöjligheter, Förskollärarnas förhållningssätt, faktorer som påverkar individuella val och gruppval). Under dessa rubriker kunde vi skriva ihop men även särskilja förskollärarnas likheter och skillnader i svaren och analysera detta. Tillvägagångsättet kallas för en deskriptiv sammanställning, vilket handlar om att hitta likheter och skillnader i de svar som framkommit (Kihlström, 2007). Under rubriker vi nämner ovanför kunde vi urskilja resultatet från intervjuerna och analysera dessa. Vi analyserade förskollärarnas resonemang kring hur de förhåller sig till begreppet barns val och hur förskollärarna gör det möjlig för barns val i praktiken. Detta gjorde att vi sedan kunde analysera deras svar i våra olika frågor mot varandra. Exempelvis genom att jämföra förskollärarnas svar av vad barns val har för betydelse med vad förskollärarna svarar kring hur barns val kan ske i praktiken. Detta gjorde att vi kunde analysera om deras resonemang till begreppet barns val stämmer överens med vad dem själva anser gör i praktiken. 22

5 Resultat och analys I denna del har vi tagit upp vårt resultat som framkommit av våra intervjuer samt en analys. Vi har i resultatet och analysen tittat på Barns valmöjligheter, pedagogers förhållningssätt till barns val och delaktighet samt faktorer som påverkar barns individuella val och gruppval. 5.1 Barns valmöjligheter Förskollärarna anser att barns val handlar om att barnet gör ett eget, självständigt val. Detta kräver att de individuellt måste få känna att dem gjort ett val. En förskollärare förklarar att barnen måste få chans att välja utifrån sig själv: Det är mycket som går in där, att man ska ta hänsyn till sina kompisar och man ska ta hänsyn till verksamheten. Men så känner jag att man får försöka att få någonting som dem kan helt själva få bestämma över (Gunilla, Förskollärare på Gullbackens förskola). Att barnen får stå för ett eget, självständigt val och samtidigt ta hänsyn till kompisarna och verksamheten gör att vi kan reflektera kring vårt uppdrag som förskollärare i förskolan. I Förskolans läroplan Lpfö 98 (skolverket, 2010) framförs det att varje barn ska få möjlighet till att utveckla en förmåga att stå och handla efter demokratiska processer i olika former av samarbete. Samarbete mellan barnen är ett av våra uppdrag att iscensätta som förskollärare i förskolan (Skolverket, 2010). Det är därför väsentligt att inte enbart fokusera på individen när det sker ett val, utan även den sociala kontexten runt omkring. Detta kan kopplas till Sandberg et al. (2010) studie där de förskollärare som deltog belyste vikten av att ge barnen goda värderingar och en förståelse för att ta ansvar för sina egna handlingar (a.a.). Att ta ansvar för sina egna handlingar beskriver Palla (2011) i sin studie där hon pekar på vikten av att resonera med barnet i fråga och göra hen ansvarig för sina handlingar. Detta kan göra att barnet lär sig hur omgivningen kan påverkas av vilka val hen gör (a.a.). Två av pedagogerna vi intervjuat framförde att inflytande är sammankopplat med begreppet barns val. Detta kan vi bland annat se i citaten nedan där två förskollärare menar att när barn får bestämma vad som ska ske i verksamheten får dem därmed inflytande: 23

Val handlar ju om att kanske ge barn inflytande, man vill ju att dem ska få inflytande på verksamheten och hur deras dag ska se ut. Att dem får bestämma vad dem ska göra under sin dag. Men att det gäller att synliggöra det här på nått sätt (Emma, Förskollärare på Regndroppens förskola) Ibland kanske man måste säga nej om dem exempelvis vill måla med vattenfärg och det är fem minuter kvar innan vi ska till en annan avdelning. Då måste man ju säga, men då är det viktigt att resonera med barnen om varför man säger nej. Men då kanske man kan göra det en annan dag. Hos oss ha ju våra barn kommit på, för vi jobbar mycket med skriftspråk o det här, så nu säger dem skriv ner det på den här lista så vi kommer ihåg det. Så då har dem ju förstått att, aa vi kan ha inflytande (Sara, Förskollärare på Regndroppens förskola). Intervjuerna visade att inflytande är väsentligt för att barnen ska kunna göra val i förskolan. Emilsson (2007) anser att fokuset inte enbart ska vara här och nu när det gäller påverkan, det krävs även ett tankesätt kring hur barnen ska få med sig kunskap kring att påverka i det fortsatta livet i samhället. Flera förskollärare från intervjun påtalar även att förskollärare ska synliggöra barns val i förskolans verksamhet och detta genomförs genom aktivitetstavlan på förskolorna där barnen själva kan se vilka val som finns och vilka val som gjorts. I citatet ovan tar även en förskollärare upp att det är väsentligt att ta vara på barns idéer fast att idéerna inte är genomförbara i stunden på grund av exempelvis rutiner. Detta gör att inflytandet blir synligt för barnen och att dem kan påverka verksamheten även om det inte går att genomföras i stunden. Två förskollärare framhäver att självförtroendet är viktigt, då barnet i hela sitt fortsatta liv kommer göra val: För det första kan jag säga att det är viktigt med val, tror jag. Hela livet handlar ju om att göra val och ett val handlar ju mycket om självkänsla och självförtroende. Det är nog grundförutsättningen för att göra val (Sara, Förskollärare på Regndroppens förskola). Det är en fingertoppkänsla, det är det här med att känna sina barn, lite så. Vissa barn behöver man stärka och då kan man göra på ett vist sätt. Vissa barn kan behöva den här lilla hjälpen, de första gångerna så man får skaffa sig en relation med barnen för att veta hur man ska göra (Emma, Förskollärare på Regndroppens förskola). Utifrån citaten ovan anser självkänsla och självförtroende vara en grundförutsättning 24