Pedagogers arbete med yngre barns inflytande i förskolan

Transkript

1 LÄRARPROGRAMMET Pedagogers arbete med yngre barns inflytande i förskolan Sandra Nilsson Examensarbete 15 hp Grundnivå Höstterminen2014 Handledare: Mats Andersson Examinator: Carl-Henrik Adolfsson Institutionen för utbildningsvetenskap

2 Linnéuniversitetet Institutionen för utbildningsvetenskap Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet Titel: Pedagogers arbete med yngre barns inflytande i förskolan Titel: Educators work with younger children influence in preschool Författare: Sandra Nilsson Handledare: Mats Andersson ABSTRAKT Syftet med studien är att ta reda på vilka arbetsformer pedagogerna använder i arbetet med yngre barns inflytande och vilka begränsningar och möjligheter det finns till inflytande i förskolan. Den valda metoden i studien är kvalitativ intervju, där fem pedagoger har intervjuats. Pedagogerna har fått besvara frågeställningar om hur de arbetar med yngre barns inflytande. I resultatet framkom att inflytande är en viktig del i arbetet på förskolan. Det kom fram att pedagogerna använder sig av olika arbetsformer i arbetet med barns inflytande, det kan handla om att skapa handlingsutrymme för barnen. Det kom också fram att inflytande är begränsat exempelvis av regler och att det är pedagogerna som begränsar de yngre barnens inflytande. Möjligheterna var många och pedagogernas förhållningssätt skapar möjligheter till inflytande på förskolan. För att utveckla de yngre barnen måste pedagogerna våga frångå sin planering och släppa in barnen mer. Pedagogerna måste våga säga ja till yngre barn i stället för nej för att utveckla deras inflytande. Nyckelnord: yngre barn, inflytande, förskola, pedagoger

3 INNEHÅLL 1 INTRODUKTION BAKGRUND Begreppsdefinition inflytande, delaktighet och demokrati Inflytande Delaktighet Demokrati Samhörigheten mellan begreppen Pedagogers arbete med yngre barns inflytande Maktförhållande vuxen-yngre barn Möjligheter och begränsningar till inflytande Barnsyn och barns perspektiv eller barnperspektiv Barnsyn Barns perspektiv Barnperspektiv Undersökningens teoretiska perspektiv SYFTE METOD Metodval Urval Genomförande Bearbetning Metodkritik och metoddiskusson Etiskt ställningstagande RESULTAT Möjligheter till och begränsningar av yngre barns inflytande Möjligheter till inflytande Begränsningar av inflytande Begreppet inflytande Hur arbetar pedagoger med yngre barns inflytande i förskolan? Vad kan påverka yngre barns inflytande i förskolan? Maktförhållande Barnsyn Förhållningssätt När anser du yngre barn ha störst inflytande på förskolan?... 20

4 5.6 Vad är skillnaden nu och för två år sedan? Sammanfattning av resultatet ANALYS Vad påverkar yngre barns möjligheter till inflytande? Pedagogens synsätt Maktförhållande Ramarnas betydelse Hur arbetar pedagoger med yngre barns inflytande? Arbetet med yngre barns inflytande Inflytande Olika arbetsformer DISKUSSION Resultatdiskussion Fortsatt forskning REFERENSLISTA BILAGOR Bilaga Bilaga

5 3 1 INTRODUKTION I förskolan har det blivit mer aktuellt att våga ge barnen inflytande. Det handlar till stora delar om att pedagogerna vågar släppa in yngre barn i verksamheten. Det kan handla om att pedagogerna skapar möjligheter till inflytande för barnen på förskolan. Ämnet barns inflytande väcker många stora reaktioner menar Westlund (2011). Författaren menar att åsikterna ofta går i sär kring vad som är förskolebarnens inflytande i praktiken. Ibland nämner pedagoger barns möjligheter att välja mellan på förhand bestämda aktiviteter som inflytande och lika ofta tar pedagogerna upp valalternativen som en begränsning av barns inflytande. Samtidigt som inflytande är en rättighet för barnen ska detta inflytande balanseras av hur mycket inflytande barnen kan hantera utan att få allt för stort ansvar (a.a.). Efter tre år på förskollärarutbildningen har jag haft perioder med verksamhetsförlagd utbildning där jag stött på barns inflytande. Kommunen jag varit verksam i har haft barns inflytande som prioriterat mål i ett år. Det visar sig att inflytande kan ses på olika sätt beroende på hur förskolan arbetar och vilket förhållningssätt pedagogerna har. Westlund (2011) nämner olika arbetsformer pedagogerna kan använda sig av i arbetet med barns inflytande på förskolan, till exempel hur vi skapar handlingsutrymme för barnen. Det har gjort att jag vill undersöka vidare vilka arbetsformer som används på olika förskolor i samma kommun. Vidare vill jag undersöka vilka möjligheter och begränsningar det finns med yngre barns inflytande på förskolan. Arnér (2006) och Westlund (2010) nämner många möjligheter till inflytande och olika begränsningar exempelvis rutiner och även valaktiviteterna som en möjlighet och begränsning till yngre barns inflytande. Det är också intressant att undersöka barns inflytande eftersom läroplanen (98rev 2010) nämner att barnen ska få ha möjligheter till inflytande på förskolan. Exempelvis ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation (Lpfö 98rev 2010 s. 12). I undersökningen kommer jag att få pedagogers syn kring yngre barns inflytande på förskolan. Detta kommer ske genom intervjuer med pedagoger som arbetar med de yngre barnen, ett till tre år som i denna studie benämns med begreppet yngre barn.

6 4 2 BAKGRUND I avsnittet diskuteras tidigare forskning och litteratur om yngre barns inflytande. Det som diskuteras i avsnittet är begreppsdefinition, pedagogers arbete med yngre barns inflytande, maktförhållande, möjligheter och begränsningar med inflytande, barn och barns perspektiv och ett teoretiskt perspektiv som används vidare i resultatet och analysdelen. 2.1 Begreppsdefinition inflytande, delaktighet och demokrati Emilson (2008) menar att det råder förvirring kring begreppet inflytande i läroplaner, skollagar, FN:s barnkonvention och statliga utredningar. Författaren hävdar att begreppet är svårt att uttrycka i praktiken. Det kan därför förekomma många olika definitioner utifrån varje pedagogs förhållningssätt, normer och värden (a.a.). Ribaeus (2014) beskriver att begrepp som delaktighet och demokrati oftast hör ihop med inflytande och kopplas ofta till varandra. I Ribaeus (2014) avhandling menar författaren att begreppen delaktighet och inflytande innebär att barnen tillsammans med andra får vara med och fatta beslut. Begreppet inflytande kopplas oftast till att bli hörd, att någon lyssnar och tar till sig det som sägs. Emilson (2008) gör en tolkning av begreppet inflytande i förskolan. Författaren hävdar att vissa forskare tolkar begreppet inflytande som att det skulle handla om hur yngre barn får vara med och påverka verksamheten och vad det finns för möjligheter till egna val och egna initiativ på förskolan (a.a.) Inflytande Arnér (2006) menar att begreppet inflytande går att tolka på många olika sätt och användas med olika innebörder beroende på kontexten. Författarens tolkning av begreppet inflytande är att det oftast används ihop med begreppet delaktighet. Författaren hävdar att begreppet inflytande handlar om att ge barnen möjligheter att kunna påverka sin vardag på förskolan (a.a.). Med det menar Arnér (2006) och Emilsson (2008) att pedagogerna ska kunna utveckla verksamheten och planeringen utifrån barnens initiativ, idéer och intressen (a.a.). Arnér (2009) menar att på förskolan är inflytande att pedagoger visar barnen respekt och intresserar sig för barnens initiativ. Det gör att barnen utvecklar sin lek och aktivitet mer, om vi pedagoger ger barnen inflytande i förskolan. Arnér (2009) hävdar att pedagoger ska låta barnen få samtala och ge uttryck för sina åsikter och tankar men då måste pedagoger lyssna aktivt på barnen. Det är också viktigt att barnen ska kunna påverka olika situationer eller aktiviteter på förskolan för att få inflytande Delaktighet Enligt Eriksson (2009) handlar begreppet delaktighet om att bli hörd, sedd och att barnen får uttrycka sin uppfattning och får känna att någon lyssnar på det barnen säger eller uttrycker sig om. Får barnen uppleva detta stärks deras självkänsla och deras kompetens. Eriksson (2009) menar att det är bra om pedagoger har ett bra förhållningssätt till barnen och fångar upp deras idéer och önskemål och får med det i planeringen för att barnen ska känna sig mer delaktiga i verksamheten. Pedagogerna i Erikssons studie har tre definitioner om delaktighet och den första är att barnen har möjlighet till inflytande kopplat till att det har med beslut att göra. Den andra är

7 5 känslan av tillhörighet, upplevelsen av samhörighet, gemenskap med kamraterna. Det tredje är utförande av aktivitet, det innebär att det ligger i delaktighetens natur att barnen är aktiva Demokrati Karlsson (2009) skriver i sin avhandling att begreppet demokrati kan tolkas på olika sätt beroende på i vilket sammahang det används i. Demokrati kan förstås i förskoleverksamheten som en aktiv process, där barnen ska få möjligheter till ansvar och kunna påverka verksamheten. Åberg och Lenz Taguchi (2005) menar att demokrati är något barn lever och bygger tillsammans i en ständig process på förskolan. Demokrati kan vara att bjuda in barnen till tillfällen där de får möjligheter till att uttrycka sina åsikter och tankar, samtidigt lyssna på andras synpunkter. Detta skapar möjligheter för pedagogerna att lyssna på barnen och tillsammans ta ansvar över vardagen på förskolan Samhörigheten mellan begreppen Min tolkning av vad forskarna menar med inflytande är att inflytande handlar om att barnen ska få bli lyssnade på och att pedagogerna vågar låta barnen få vara med och påverka verksamheten. Det kan exempelvis vara att barnen påverkar planeringen på förskolan. Inflytande är att pedagogerna planerar efter barnens intressen och behov, det är för att barnen ska känna att pedagogerna lyssnar på dem. Det handlar också om att barnen ska få vara med och påverka sin vardag på förskolan. Begreppet inflytande hör ihop med delaktighet och demokrati. Praktiskt handlar det om att få barnen delaktiga på förskolan. Får barnen också vara med och fatta olika beslut på förskolan, är det demokratiskt och det ger barnen inflytande i förskolan. De tre begreppen hänger ihop med varandra i förskolesammanhang. 2.2 Pedagogers arbete med yngre barns inflytande Engdahls (2014) menar att under 1800-talet utsattes yngre barn för en tydlig påverkan av religiös fostran och moral. Senare började barn ses som individer med egna viljor och åsikter även att de inte hade det verbala språket. Detta betonades i mitten av 1800-talet till 1900-talet och redan där menade Engdahl (2014) att man kunde se en liten skymt av yngre barns inflytande på förskolan. I Ribaeus (2014) avhandling har det skett stora förändringar genom åren exempelvis har synen på yngre barn och deras barndom ändrats på förskolan. Barnen har fått olika rättigheter genom barnkonventionen och att en läroplan har kommit in i förskolans värld, där det betonas att man ska sträva efter barns inflytande på förskolan. Från 1980-talet har ett ökat intresse för yngre barns inflytande skett, dock handlar det om att barnen fått rätt att uttrycka sina åsikter och bli hörda hävdar Ribaeus (2014). I förskolesammanhang menar Johannesen och Sandvik (2009) att delaktighet och inflytande handlar om barnens rätt till att bli hörda på samma sätt som andra blir. De menar att oftast slutar diskussioner om inflytande, om vem som ska bestämma, författarna menar att ha inflytande handlar inte om att bestämma. Det handlar om att alla barnen är en del av en gemenskap där man måste inkludera och visa respekt, oavsett vilken inställning och åsikter man själv har. Inflytande är inte något individer utövar var för sig utan det handlar om att samspela, lyssna och visa respekt mot varandra, hävdar Johannesen och Sandvik (2009). Det är också viktigt att poängtera att barns inflytande inte handlar om att barn ska ha lika mycket ansvar som

8 6 pedagogerna. Pedagogerna har huvudansvaret och kan ge möjligheter till yngre barns inflytande på förskolan (a.a.). Inflytande handlar inte heller om att barnen ska få sin vilja igenom, utan om gemenskapen och att kunna påverka vad som händer med deras uttryck och åsikter menar Johannesen och Sandvik (2009). Inflytande handlar också om hur pedagogerna skapar en bra vardag på förskolan. Det svåraste med inflytandebegreppet är att få in det som en del på förskolan och inte bara som ett begrepp. När fokus läggs på yngre barns inflytande krävs det mer av pedagogerna. Pedagogerna måste våga möta vardagen med öppna ögon och våga sätta sig själv på spel, med det menas att det måste våga lita på att barnen kan. Våga säga ja istället för nej (a.a.). Även Arnér (2009) anser att yngre barns inflytande är en stor del av verksamheten på förskolan. Lindahl (2005) nämner att i arbetet med barns inflytande är det viktigt att de får uppleva verkligt inflytande över sin situation och uppleva möjligheter till självbestämmande. Detta kräver att pedagogerna är medvetna om inflytande och att det handlar om det enskilda barnet i fokus på förskolan. Möjligheterna till inflytande handlar om pedagogernas förhållningssätt till barnen (a.a.). I Westlunds (2011) kan man se att pedagoger använder sig av olika arbetsformer i arbetet med yngre barns inflytande på förskolan. 1. Den första arbetsformen är att skapa handlingsutrymme för barnen, det menas att barnen inte behöver vara beroende av pedagogerna. Exempelvis leken och att grejer står framme så att barnen kan ta fram sakerna när de vill utan att vara beroende av pedagogen. 2. Den andra arbetsformen handlar om att skapa tillfällen att samtala med barnen. Det kan exempelvis vara att pedagogerna deltar aktivt i leken och kan samtala med barnen om intressen eller vad barnen vill göra på förskolan. 3. Den tredje är att pedagogen ska stödja interaktionen mellan barnen för att öka inflytandet. Den vanligaste situationen där pedagoger stödjer barnens interaktioner och samarbete med varandra är i barnens spontana lekar eller när konflikter uppstår. 4. Den fjärde arbetsformen är när barnen får vara med i planeringen av verksamheten och pedagogerna utgår från barnens behov och intressen. Det kan också handla om att ge möjligheter till barnen att få bestämma och att låta barnen få välja eller komma med förslag om vad de kan göra. 5. Den sista arbetsformen i Westlunds avhandling är att låta barnen få ta ansvar, exempelvis att det får hjälpa pedagogerna i deras vardagliga rutiner som kan vara att duka bordet. Något Westlund (2011) poängterar i sin avhandling är att det inte är arbetsformen som avgör barnens inflytande utan det handlar om pedagogens förhållningssätt till barnen. Skolverket (2013) menar att ett sätt att arbeta med yngre barns inflytande på förskolan är att använda sig av Ipad. Tillsammans med barnen kan pedagogerna utforska och lära sig, det blir då en maktförskjutning eftersom pedagogen inte är experten. Ipad kan också användas som ett dokumentationsmaterial, där pedagogerna kan filma och dokumentera barnen och se om barnen får möjligheter till inflytande på förskolan. Det går även att diskutera det som filmats och se vilket förhållningsätt

9 7 pedagogerna har mot barnen på förskolan och hur mycket inflytande yngre barn får exempelvis vid olika aktiviteter. 2.3 Maktförhållande vuxen-yngre barn Åberg och Lenz Taguchi (2005) beskriver att det är viktigt att pedagogerna diskuterar i arbetslaget vilket sorts maktförhållande de har på förskolan. De menar att barn aldrig är fria från pedagogernas påverkan. Många tror att i den fria leken har barn inflytande men det är ändå pedagogerna som bestämmer när den fria leken ska ske och inom vilka ramar. Är leken fri då? Pedagogerna har möjlighet att ge barnen inflytande och dela ansvar på förskolan i exempelvis leken. Det är fortfarande pedagogen som har makten men den går att dela, genom att bestämma tillsammans med barnen och det för att barnen ska få inflytande över sin vardag på förskolan. I likhet med Johannesen och Sandvik (2009) menar Åberg och Lenz Taguchi (2005) att pedagoger alltid har en slags makt över barn. De menar att mycket som påverkar barns inflytande har att göra med vilket maktförhållande pedagogen har i förhållande till barnen (a.a.). I förskolan menar Emilsson (2007) att många forskare ser yngre barns inflytande ur ett maktperspektiv. Eftersom forskarna menar att makt har att göra med individens position i samhället eller i detta fall på förskolan. Makt har att göra med hur pedagogerna ser på barnen och hur de arbetar med yngre barns inflytande. Johannesen och Sandvik (2009) menar att pedagogerna måste våga släppa taget om makten och låta barn få dela makten, detta för att de yngre barn ska få mer inflytande. De menar också att det är av stor vikt att pedagogerna vågar ta in det som barnen förmedlar både verbalt och kroppsligt. Westlund (2010) menar att när barnen får ett ökat inflytande på förskolan ökar också ansvaret och makten för barnen (Riddarsporre och Persson 2010). 2.4 Möjligheter och begränsningar till inflytande För att yngre barn ska få möjligheter till inflytande menar Arnér (2006) att pedagogernas förhållningssätt påverkar vilket utrymme och vilken röst barnet får i förskolan. Westlunds (2010) forskning hävdar att det finns många möjligheter för yngre barns inflytande i förskolan. Det gäller bara att pedagogerna har fantasi och låter barnen få testa nya saker. Det kan handla om att välja mellan olika aktiviteter, olika sagor eller att få välja bland olika frukter på fruktstunden. Barnen utvecklas och deras lärande stimuleras av valmöjligheter. Forskaren beskriver att det går att samtala med yngre barnen, fråga dem vad de tycker och uppmuntra deras initiativ som pedagoger. De flesta yngre barnen kan inte föra sig verbalt, det gäller då att pedagogerna läser av barnens kroppspråk för att se vad barnen är intresserade av, detta för att de ska få så mycket inflytande som möjligt (Riddarsporre och Persson 2010). Emilsson (2008) skriver att för att yngre barn ska få inflytande krävs att pedagogerna ger bekräftelse och respons till barnet. Pedagogerna ska vara närvarande och kunna föra en dialog med barnet. När det gäller yngre barn kan man få kommunicera genom kroppsspråket eftersom inte alla barn kan föra sig verbalt. Vid sådana tillfällen menar Emilsson (2008) att pedagogen måste vara uppmärksam för att se vad yngre barn vill genom kroppspråket (a.a.). Arnér (2009) beskriver att en möjlighet till yngre barns inflytande är att pedagogerna bemöter barnen med att

10 8 säga ja i stället för nej hela tiden. Låt de få testa och funkar det inte får en annan lösning eftersökas, inflytande har då utövats. Emilson (2007) menar att yngre barns inflytande är begränsat efter regler, attityd som finns och vilken makt pedagogerna har på förskolan. Emilson (2008) har också i sin studie att en begränsning av barns inflytande kan vara om pedagogerna har en stark lärarkontroll och inte vågar släppa taget. Något annat som kan begränsa yngre barns inflytande är rutiner i förskolan. Det kan handla om tid att gå ut eller tid då man ska äta. Emilson (2008) nämner också att barns inflytande styrs av pedagogernas regler och det begränsar barnens möjligheter till att påverka sin vardag på förskolan. I likhet med Arnér (2009) menar Emilson (2008) att rutiner kan begränsa barns aktiviteter och möjligheter till inflytande. Arnérs (2009) studie visar att barns initiativ begränsas av pedagogernas olika rutiner på förskolan. Arnér och Tellgren (2006) visar i sin studie att pedagogerna ofta begränsar barnen när de har bestämda aktiviteter eller en bestämd planering som ska göras och måste avbryta barnen i deras aktivitet. Det gör att barnen inte får göra färdigt det dem är intresserade av. 2.5 Barnsyn och barns perspektiv eller barnperspektiv Barnsyn Bjervås (2003) menar i sin studie att pedagoger har olika barnsyner. Med barnsyn menas hur barnet är och vad som är det bästa för barnet. Synsättet pedagogerna har påverkar hur de förhåller sig och även bemöter barnen. Bjervås (2003) menar att pedagogerna oftast gjort det som de tror är bäst för barnet. Men på senare år har förskolan börjat lyssna på barnens åsikter och tankar mer. Detta medför en annan syn på barnen menar Bjervås. Det kompetenta barnet som har åsikter, tankar och förmågor till egna initiativ (Johansson & Pramling Samuelsson 2003) Barns perspektiv Ett barns perspektiv menar Arnér och Tellgren (2006) är att man sätter barnet i centrum. Pedagogen försöker sätta sig in i barnets situation och även se det från barnets synvinkel, detta för att utveckla barnets lärande. Karlsson (2008) menar att barns perspektiv ses till barnens rättigheter. I barns perspektiv ger pedagogerna barnen utrymme för deras behov och utveckling genom att pedagogerna ser och hör vad barnen vill och försöker förstå dem (Sandberg 2008). Barns perspektiv handlar till stor del om att pedagogerna ska vara intresserade av att se utifrån barnens synvinkel menar Arnér (2009). Författaren hävdar också att vi som pedagoger ska kunna tänka oss in i barnens situation. Exempelvis varför barnet gjorde på ett visst sätt och vad barnet behöver för att utvecklas mer. Har pedagogerna ett barns perspektiv menar Karlsson (2008) att de ser barnen som kompetenta och aktiva medskapare av olika sammanhang de befinner sig i, barnen förstås som medmänniskor på förskolan. Karlsson (2008) påpekar också att barns deltagande och samspel med varandra skapar förutsättningar för lärande i pedagogiska sammanhang på förskolan (Sandberg 2008) Barnperspektiv Arnér (2009) nämner barnsynen barnperspektiv och det handlar om att pedagogerna vill barnens bästa men glömmer bort barnens egna perspektiv och barnens egna

11 9 uppfattningar. Vilket gör att pedagogerna tror att de gör det bästa för barnen fast de kanske inte gör det egentligen, pedagogerna tror det när de ser det från ett barnperspektiv. Arnér (2009) menar att det är vi pedagoger som kan välja att se olika situationer från ett barnperspektiv eller barns perspektiv. 2.6 Undersökningens teoretiska perspektiv Mot bakgrund av de redovisade centrala begreppen som är giltiga från denna undersökning och den redovisning som getts av tidigare forskning om barns inflytande i förskolan. Skall jag kort sammanfatta de teoretiska utgångspunkterna som utgjort en grund för undersökningens frågeställningar och analys. Undersökningen kan närmast sägas baseras på ett sociokulturellt perspektiv, i den betydelsen att jag därifrån hämtat ett synsätt där tonvikten läggs på språkets betydelse för lärande och utveckling. Arnér (2006) formulerar det som att det sociokulturella synsättet betonar att barn lär i samspel med andra barn och vuxna. Ett exempel för att tydliggöra detta synsätt kan vara att pedagogerna är med barnen i deras lek och att man lär tillsammans i och genom leken, pedagogerna blir medforskare med barnen. Inom det sociokulturella perspektivet har språket stor betydelse och det handlar inte bara om det verbala språket, det handlar också om att kommunicera med bilder, teckenspråk och kroppspråk (a.a.). Detta är något som har direkt betydelse för denna undersökning, då flera av de yngre barnen inte fullt ut behärskar det verbala språket. I ett sociokulturellt perspektiv kan förskolan ha som uppgift att hjälpa och stödja barnen att utveckla sådana språkliga verktyg som de behöver för att bli demokratiska samhällsmedborgare i dagens samhälle menar Arnér (2006). Centrala begrepp som används i studien är inflytande, delaktighet och demokrati, där dessa begrepp i förskolekontext kan kopplas till ett sociokulturellt perspektiv. Ett gemensamt drag för dessa begrepp är deras relation till olika språkliga uttryck, vilket även innefattar det för barn så viktiga kroppspråket. En koppling till det sociokulturella perspektivet kan ses genom begreppet inflytande, där samspel med andra vuxna och barn har betydelse för utvecklingen. Ett sociokulturellt perspektiv kan också innebära att ställa frågor som rör en pedagogisk verksamhets demokratiska karaktär, där jag ser en koppling till demokrati och delaktighet som innebär att ge barnen tillfällen att samtala och kunna uttrycka sina åsikter, sina tankar och även kunna lyssna på andra barn eller vuxnas åsikter. Begreppet inflytande har en nära koppling till delaktighet och demokrati, vilket även betyder att i ett sådant perspektiv delvis betingar eller förutsätter dessa begrepp varandra. Vid analysen av intervjuerna har jag utnyttjat Westlunds olika arbetsformer och det är att skapa handlingsutrymme, skapa tillfällen att samtala, stödja interaktionen mellan barnen, gör barnen delaktiga i planeringen och att låta barnen få ta ansvar på förskolan. Dessa används för att kategorisera olika sätt som pedagoger kan arbeta med barnen. Arbetsformerna behöver inte användas en och en för oftast så används flera arbetsformer på förskolan samtidigt. Vidare kan jag se delar av de olika arbetsformerna ur ett sociokulturellt perspektiv, där det handlar om att exempelvis samtala med barnen (språket), skapa möjligheter till barns inflytande och utveckla och att även samspela tillsammans med barnen har stor påverkan vid arbetet med yngre barns inflytande.

12 10 Vid analysen och diskussionen av resultatet har jag slutligen tagit inspiration från tanken på begränsade ramar vilket skapar förutsättningar och gränser i arbetet med yngre barns inflytande. Exempel på olika ramar som kan finnas begränsa arbetet är tid, rutiner, antal barn personaltäthet. Allt pedagogiskt arbete sker inom ramar som fungerar begränsande på olika sätt i arbetet menar Gustafsson (1999). Överfört på den pedagogiska verksamheten i förskolan så handlar de om reglerande och begränsande ramar som tillgänglig tid, materiella resurser, styrdokument, lokala regler, antal barn och personaltäthet som har betydelse inom förskolans arbete hur mycket inflytande yngre barn får.

13 11 3 SYFTE Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med yngre barns inflytande på olika förskolor i samma kommun. Syftet är också att undersöka ramarnas förutsättningar och begränsningar i arbetet med yngre barns inflytande. Det kan handla om tid, rutiner, antal barn och personaltäthet. Det kan vara av intresse att veta att alla förskolor i kommunen har haft inflytande som prioriterat mål i ett år tid. Undersökningen utgår från följande frågeställningar Vilka arbetsformer använder pedagogerna i arbetet med yngre barns inflytande i förskolan? Vilka begränsningar och möjligheter finns det med yngre barns inflytande i vardagen på förskolan?

14 12 4 METOD I detta kapitel kommer det tas upp vilken metod som använts, urval, hur metoden genomfördes, resultatets trovärdighet, hur materialet bearbetats och de forskningsetiska principerna. 4.1 Metodval Metoden som användes i undersökningen var kvalitativa intervjuer, dessa användes då syftet med studien var att undersöka vilka olika arbetsformer som används, vilka begränsningar och möjligheter det finns med arbetet med yngre barns inflytande. Denscombe (2009) nämner att intervju är en bra metod att använda sig av när man vill få reda på människors erfarenheter och åsikter om det berörda ämnet. Dimenäs (2012) och Denscombe (2009) nämner den kvalitativa intervjun som liknar ett vanligt samtal fast det finns ett bestämt fokus intervjuvaren fokuserar på. Dimenäs (2012) nämner att intervjumetoden handlar om att ställa intervjufrågor med öppen karaktär. Med det menas att det inte finns något färdigt svar på frågorna, utan pedagogen kan svara efter egna erfarenheter och intervjuaren kan använda sig av följdfrågor (a.a.). Under intervjun togs hänsyn till miljön, Dimenäs (2012) menar att en intervju bör ske på en lugn och avskild plats utan störande moment. För att få en kvalitativ intervju krävs gott om tid, där man kan vänta in den intervjuade och där tystnad inte behöver vara ogynnsamt. Tanken är att få spela in intervjuerna, det nämner även Denscombe (2009) och att det är viktigt att få tillåtelse att få spela in intervjun och att man berättar att efter studien så kommer all insamlad data att raderas och att inget namn kommer att uppges i studien (a.a.). 4.2 Urval I undersökningen har jag valt att intervjua fem pedagoger, pedagogerna arbetar på avdelningar med de yngre barnen från ett till tre år. Pedagogerna arbetar i samma kommun på olika förskolor. De pedagoger som valdes ut har jag haft kontakt med innan antingen genom den verksamhetsförlagda utbildningen eller när jag varit vikarie på de olika förskolorna. Jag har valt olika förskolor för att se hur de tolkar och har olika erfarenheter om yngre barn inflytande på förskolan. Jag har också valt olika förskolor därför att hela kommunen har haft barns inflytande som prioriterat mål och jag vill därför se hur de arbetar med inflytande på de olika förskolorna. Samtliga pedagoger som medverkar i undersökningen är kvinnor i åldrarna mellan år. 4.3 Genomförande Genomförandet började med att jag åkte till de olika förskolorna och presenterade mig och berättade om mitt självständiga arbete och vad syftet var med undersökningen. Sedan frågade jag om pedagogerna ville delta i undersökningen. Samtliga pedagoger jag frågade tackade ja till att vara med i undersökningen. Ett mejl skickades ut till de berörda pedagogerna, där de fick ytterligare information om undersökningens syfte. Sedan togs kontakt med pedagogerna genom mejl för att boka en dag och tid för intervju. När vi kommit överens om en tid åkte jag dit och genomförde intervjun.

15 13 Till frågeställningarna utgick jag först från syftet i studien och forskningsfrågorna, därefter arbetade jag fram fler frågor som berörde yngre barns inflytande på förskolan kopplat till syftet. Intervjuerna genomfördes enskilt med varje pedagog på de olika förskolorna. Samtliga intervjuer har genomförts i förskolans personalrum, där vi kunde sitta i lugn och ro. Eftersom många av pedagogerna hade svårt att gå ifrån sin avdelning på grund av många inskolningar fick intervjun ske när pedagogerna hade tid och det gjorde att jag fick anpassa mig efter när pedagogerna kunde. Varje intervju började med att jag berättade om de forskningsetiska principerna. Under intervjuns gång ställde jag följdfrågor till pedagogerna om något var otydligt i svaren. Fyra av intervjuerna spelades in. En pedagog ville inte att jag skulle spela in intervjun. Vid den intervjun antecknades svaren ner med papper och penna. Detta gjorde att intervjun tog lite längre tid. Samtliga intervjuer pågick mellan minuter. Dimenäs (2007) menar att trovärdigheten ökar med ljudupptagning eftersom då finns hela intervjun dokumenterad. 4.4 Bearbetning Vid bearbetningen börjades det med att transkribera alla intervjuer. Sedan lästes alla transkriberingar igenom flera gånger, det för att få en överblick i alla intervjuer. Därefter började sökandet efter olika teman eller mönster i pedagogernas svar även likheter och skillnader. De olika teman eller olika mönster som framkom genom pedagogernas svara kommer att användas i resultatdelen, relevanta citat plockades fram ur intervjuerna och kommer också användas i resultatdelen. Det mönster man kunde se tydligt i intervjuerna vara att pedagogerna arbetade med olika arbetsformer och att det fanns begränsningar och möjligheter med yngre barns inflytande. 4.5 Metodkritik och metoddiskusson I intervjuerna har jag försökt att ställa öppna frågor och ge pedagogerna tid att svara och att inte avbryta. Ibland avbröt jag pedagogen och var för snabb med följdfrågorna. Under intervjuerna upptäckte jag att frågorna och svaren ofta gick in i varandra. Alla intervjuer transkriberade jag och det kan vara en nackdel eftersom det tog lång tid att genomföra. Men jag kan också se fördel med att transkribera svaren, det blir då lättare att se teman och olika mönster. En styrka jag kan se med intervjuer är att man får träffa respondenten personligt och att respondenten har möjligheter till att fråga mig som intervjuare om den undrar något. En styrka med intervju är också om man får möjlighet till att spela in intervjun, för då vet man att man får med allt som respondenten säger. Det kanske hade varit aktuellt och göra en observation också, det för att se om det är så som pedagogerna säger att det arbetar på förskolan. Jag anser att tiden för att både göra intervjuer och observera inte fanns. För att ökat tillförlitligheten i studien ytligare så hade jag kunnat intervjua fler pedagoger, det för att få en breddare tillförlitlig datainsamling. Vilket hade gett mig fler pedagogers syn på yngre barns inflytande i förskolan. Metoden jag valde till undersökningen har gjort att jag fått intressant och givande svar som bidragit till att mitt resultat har gett svar på frågeställningarna. Det visade sig att pedagogerna i undersökningen har olika erfarenheter om yngre barn inflytande. Om jag hade velat ha ett ännu mer tillförlitligt resultat hade jag kunnat använda mig av observationer för att se om det som pedagogerna nämner i intervjun stämmer med verkligheten. Med observation hade det krävs att jag var och

16 14 observerade flera gånger på samma förskola, för att få en rättvis bild av förskolan. Att göra både intervju och observation tar lång tid och den tiden kände jag inte rymdes i mitt examensarbete. Om jag skulle göra samma undersökning en gång till hade jag troligtvis intervjuat fler pedagoger för att få en större bredd i arbetet. Jag hade troligtvis intervjuat pedagoger i andra kommuner för att se skillnaden i olika kommuner. 4.6 Etiskt ställningstagande Innan intervjun genomfördes tog jag del av Vetenskapsrådets (2002) individskyddskrav. I individsskyddkravet ingår fyra allmänna huvudkrav, det är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet: Det är att information kommer att ges kring undersökningens syfte och vad materialet kommer att användas till. Även att det är frivilligt att medverka i undersökningen. Samtyckeskravet: Det innebär att det är frivilligt att vara med i studien. Det handlar också om att man har rätt att avbryta intervjun när man vill. Konfidentialitetskravet: Innebär att intervjuvarens namn kommer att vara anonymt i hela studien och att ingen annan kan komma åt informationen. Nyttjandekravet: Handlar om att all information bara kommer att användas till denna studie. Sedan kommer all information att förstöras efter undersökningens avslut (a.a.). Innan intervjun fick de fem pedagogerna information om de forskningsetiska principerna. Jag informera även pedagogerna om att all information kommer att förstöras efter undersökningens slut och att de kommer att ha tillgång till att få läsa hela studien/undersökningen när den är färdig om de vill.

17 15 5 RESULTAT Resultatet utgår studiens syfte med olika teman. Resultatet kommer först att presenteras med olika teman och sedan kommer analysen att presenteras i ett eget stycke. Resultatet grundar sig på intervjuerna som jag gjort med fem pedagoger. Alla pedagoger har jobbat som förskollärare i cirka 10 till 20 år. Det varierar hur länge de arbetat med yngre barn på förskolan. Alla fem pedagoger arbetar på olika förskolor men i samma kommun som har haft inflytande som ett prioriterat mål. Vidare i resultatet kommer pedagogerna att benämnas med P Möjligheter till och begränsningar av yngre barns inflytande Möjligheter till inflytande Det framkom i intervjuerna att arbetet med yngre barns inflytande är en viktig del i förskolan arbete. Det kom därför upp flera olika förslag på hur man kan möjliggöra deras inflytande på förskolan. Det handlar också om vilket förhållningssätt pedagogerna använder sig av. Det gäller att pedagogerna vågar låta barnen få testa nya saker, så länge det inte är farligt för barnen (P2). En annan möjlighet som kunde urskiljas från intervjuerna var att pedagogerna skulle låta barnen var mer delaktiga i planeringen på förskolan. Vi försöker låta barnen vara med och bestämma hur dagen ska se ut. Det därför att barnen ska få känna ansvar och att vi lyssnar på deras åsikter (P5). En gemensam nämnare som kom fram i intervjuerna, var pedagogernas bemötande av hur viktigt det är att kunna möjliggöra barns inflytande. Flera exempel på hur man kan möjliggöra småbarns inflytande var att barnen får göra olika val. Förhållningssättet mot barnen handlar om att finnas där för barnen, uppmuntra dem till deras initiativ, kunna ge respons till barnen och även kunna bekräfta att alla barnen får möjlighet till inflytande (P3). Barnen får själva bestämma vilken frukt som de vill ha vid samlingen men det är pedagogerna som valt ut ett antal frukter. Men jag tycker det är ett steg i rätt riktning att börja med de småbarnen så, för att de ska få en förståelse för inflytande (P1). Barnen får själva val möjligheten att välja. Det kan handla om att välja vilken saga man ska läsa på lässtunden. Ett annat exempel som pedagogerna nämnde var att barnen får olika tillfällen att välja mellan olika aktiviter, vad de vill göra. Ett dilemma med att möjliggöra yngre barns inflytande kan vara att alla barn inte har det verbala språket, vilket blir en svårighet att möjliggöra inflytandet. Intervjuerna tyder på att yngre barn skulle få möjlighet till mer inflytande om pedagogerna är mer lyhörda för deras olika kroppspråk och låta det ta tid för dem när de ska uttrycka sig. Att lyssna och vara lyhörd mot barnen. Försöka förstå vad barnen uttrycker. Vara öppen mot barnen och låta det ta tid för barnen att uttrycka sig på förskolan (P4).

18 16 Något som också framkom i intervjuerna är att man kan göra det extra tydligt för yngre barn som inte har det verbala språket. Genom att samtala med dem och berätta att exempelvis nu målar vi det som du är intresserad av och vill göra. För att göra det tydligt att de har fått möjligheter till inflytande på förskolan. Två av pedagogerna menar att möjligheten till inflytande handlar om att pedagogerna vågar gå utanför ramarna och låta barnen ta ansvar, de kan mer än vad man tror. Om pedagogerna vågar frångå sin planering får barnen en möjlighet att få inflytande och en chans att kunna påverka verksamheten. Det gäller att pedagogerna fångar ögonblicken och tar tillvara på det barnen uttrycker med en gång istället för att vänta några dagar. Om man inte är låst vid sin planering så ger det ju barnen inflytande. Om pedagogerna kan släppa det som var planerat och så blir det något helt annat utefter barnens intresse. Med tanke på att barn är väldigt kreativa själva (P2). Slutsatsen jag kan dra av intervjuerna är att det handlar om pedagogens förhållningssätt och att våga låta barnen ta ansvar även att de är små. Det är pedagogerna som kan göra möjligheter till inflytande för dem på förskolan. Det finns en mängd olika möjligheter för pedagogerna att ge barnen inflytande på förskolan Begränsningar av inflytande I intervjuerna framkom flera exempel på vad som begränsar yngre barns inflytande på förskolan. Pedagogerna i intervjuerna nämnde ofta tiden och de fasta ramarna, med det menar pedagogerna strukturen under en dag med frukost, samling, lunch, utelek, sovtider och mellanmål. Detta leder till begränsning av barnens inflytande på förskolan. Vi som pedagoger bli väldigt låsta till att begränsa barns inflytande, eftersom en dag är ganska uppstruktuerat. Att först gör man det och sedan gör man det andra och sen är det samling och sedan ska det bytas blöjor och alla ska gå på toaletten, att alla barnen ska göra samma saker samtidigt exempel att gå på toaletten. Hur mycket inflytande har barnen egentligen då? (P4). Det framkom också att yngre barns inflytande kan begränsas av regler, vad man får göra på förskolan och vad man inte får göra. Barngruppens storlek, personaltätheten och pedagogernas raster är också faktorer som påverkar. Det kan handla om ekonomiska brister när barn kommer med förslag på att exempelvis åka till simhallen och det inte går på grund av ekonomin. En annan viktigt sak som kan begränsa småbarns inflytande är att pedagogerna känner sig stressade. Det kan handla att ett barn kommer fram och har en jättebra ide men pedagogerna är stressade och uttrycker ja det kan vi gör sen och sen och sen. Man säger att det låter bra men man utför det aldrig. Pedagogerna har inte redigt lyssnat på vad barnen egentligen vill. Vilket jag kan känna händer alldeles för ofta eftersom man är stressad (P3). En annan begränsning i arbete skulle kunna vara i arbetslaget, att jag som pedagog lyssnar på mina arbetskamrater och kanske säger nej till ett barn eftersom jag tror att arbetslaget inte skulle gilla det. Vilket medför att barnen får ett nej i stället för ett ja till deras förslag eller initiativ. I början lyssnade jag mycket på vad mina kollegor tyckte om olika saker och det gjorde att jag brydde mig mer om deras åsikter än om barnens. Vilket är helt fel enligt mig (P2). En av pedagogerna menar att det mest begränsande är vi pedagoger på förskolan.

19 17 Alla dessa saker som begränsar småbarns inflytande handlar ju till stora delen av oss som pedagoger. Det är vi som pedagoger som begränsar inflytandet. Det är pedagogerna som sätter de olika gränserna som finns på förskolan utefter hur vi vill ha det (P5). Slutsatens av det som begränsar barns inflytande på förskolan handlar om pedagogerna. Pedagogerna begränsar barnens olika handlingar på förskolan. Det kan handla om hur pedagogen mår och hur stressade de är och även hur lyhörd pedagogen väljer att vara mot barnen. 5.2 Begreppet inflytande Samtliga pedagoger menar att inflytande är något viktigt. Begreppet inflytande går att tolka på många olika sätt. Inflytande har med demokrati och delaktighet att göra anser vissa. Att bli respekterad, lyssnad på och kunna påverka sin vardag på förskolan. Barnen ska få känna att man lyssnar på dem är jätteviktigt och att inget barn ska få känna sig överkörd (P2). Inflytande handlar till stor del om att barnen ska kunna få vara delaktiga i olika processer, kunna fatta demokratiska beslut. Att pedagogerna visar intresse för barnen, deras åsikter, vad de uttrycker och deras initiativ. Till inflytande hör det också att barnen ska kunna påverka olika uppkomna situationer på förskolan. Det handlar också om att göra barnen delaktiga i planeringen. Inflytande är ett begrepps som används först och kopplat till inflytande hör delaktighet och demokrati eftersom begreppen har samma innebörder (P1). Det positiva med att arbeta med yngre barns inflytande är att det medför att barnen får med de demokratiska verktyg barnen kan behöva. Detta gör att det blir en gemenskap i gruppen på förskolan, där alla barnen får föra fram sina åsikter. 5.3 Hur arbetar pedagoger med yngre barns inflytande i förskolan? I intervjuerna framkom att yngre barns inflytande handlar om att ha rätten till att bli hörd, visa respekt mot varandra, samspela med andra och kunna lyssna. Det framkom att pedagogerna anser att det är de som har huvudansvaret för arbetet med inflytande och kan ge möjligheterna till inflytande. Arbetet handlar till stora delar om att vara lyhörd mot de kroppsliga uttrycken barnen gör och att våga låta sig själv sättas på prov. Låt barnen testa, fungerar det inte så fungerar det inte, men då har vi lärt oss något av det som pedagog. Pedagogerna arbetar med inflytande på olika sätt, i intervju svaren blir olika arbetsformer synliga. Vi arbetar så att vi vill att alla saker ska stå framme och i en höjd så alla barnen kan nå sakerna. Detta för att barnen själva ska kunna ta fram sakerna när de vill till exempel måla. Barnen ska inte vara beroende av oss pedagoger hela tiden. Detta gör att barnen själva får möjligheter till att välja vad de vill göra (P4). I exemplet nedanför är barnen inte direkt delaktiga i planeringen utan det handlar om pedagogernas uppfattningar om barnens intresse. Det är också ett sätt att arbeta med yngre barn inflytande på förskolan.

20 18 Vi har sätt att många av barnen intresserar sig för djur. De pratar om hur, de leker olika djur och de ritat också olika djur. Detta var något som vi uppmärksammade och ville bygga vidare på så vi valde att planera att ha ett tema om djur. Eftersom barnen hade intresserat sig för det. Vi har även alla saker framme och i barnens höjd så det kan ta fram sakerna när de vill (P1) Några av pedagogerna arbetar med yngre barns genom att låta barnen vara delaktiga i vardagsrutiner. Det handlar om att låta barnen få ta ansvar i exempelvis rutiner. Varje dag får några barn hjälpa till att duka bordet till lunchen och sedan hämta matvagnen (P5) Ett sista arbetssätt som pedagogerna använder sig av i arbetet är att man vill få samtala med yngre barnen och få reda på exempelvis vilket intresse de har. Vid exempelvis samlingar kan vi samtala med barnen vad de är intresserade av och vad de har gjort i helgen eller vad man ska göra på förskolan i dag. Detta gör att barnen får känna att vi lyssnar på dem (P2). Pedagogerna använder i arbetet med småbarns inflytande Ipad som verktyg. Tillsammans utforskar och lär sig pedagog och barn olika saker utefter barnets intresse. Pedagogerna använder också Ipad som ett dokumentationsunderlag, där de kan filma och se om barnen verkligen får möjligheter till inflytande. Slutsatens jag kan dra är att pedagogerna arbetar på olika sätt när det handlar om inflytande i förskolan och att samtliga har börjat använda sig av Ipad som verktyg med barns inflytande. 5.4 Vad kan påverka yngre barns inflytande i förskolan? Maktförhållande Det framkom i intervjuerna att något som kan påverka yngre barns inflytande är pedagogers makt. Pedagogerna har alltid en sorts makt över barnen på förskolan. Men det handlar om hur vi förvaltar de och att vi vågar lägga ansvar på barnen. Det är alltid pedagogerna som har makten så det handlar om hur pedagogerna förvaltar den gentemot barnen. Vi försöker dela makten med barnen på förskolan genom att barnen får vara med och bestämma hur dagen ska se ut. När barnen får vara med och bestämma så får de även inflytande över sin vardag på förskolan (P2). En stor del av vad som påverkar är vilket maktförhållande pedagogerna använder sig av. En del pedagoger vågar inte låta barnen få vara med och bestämma, då får pedagogerna en större makt än barnen. Men om pedagoger vågar låta dem bestämma och ta ansvar ökar deras inflytande och makten blir större för de yngre barnen. I intervjuerna kom det fram att pedagogerna måste bli lyhörda och våga ta in det som de yngre barn förmedlar både verbalt och med kroppsliga uttryck. Vi arbetar väldigt mycket med att försöka läsa av barnens kroppspråk. Exempelvis vad barnen vill göra står det ett barn vid kritorna och vi ser det försöker låta barnet få måla om det var det som den vill. Då får barnet inflytande och även större makt än oss pedagoger. Det är svårt att släppa kontrollen men det är något som vi övar på hela tiden och påminner varandra om eftersom vi vill att makten ska bli mer lika (P3).

21 Barnsyn Det framkom även i intervjuerna att vilken barnsyn pedagogerna har påverkar yngre barns inflytande på förskolan. I intervjuerna kunde jag se att pedagogerna har ändrat sin barnsyn om man jämför med förr. Då gjorde pedagogerna oftast det de trodde var bäst för barnen. Nu försöker vi lyssna på barnets åsikter, tankar och deras kroppsliga uttryck. Vi ser barnen som mer kompetenta än innan och det har gjort att barnens inflytande också har ökat tycker jag (P1). Pedagogerna sätter barnen i centrum, pedagogerna försöker se det från barnets synvinkel och försöker sätta sig in i hur barnet tänker. Det handlar om att pedagogerna måste vara intresserade av att se det från ett barns perspektiv. Eftersom det gör att barnen utvecklas i sitt lärande och som individer. Har det varit en konflikt så försöker jag sätta mig in i hur båda barnen känner, så att ingen blir det svarta fåret i konflikten (P5). Det framkom i intervjuerna att alla pedagoger försöker se allt från ett barns perspektiv men göra alla pedagoger det i praktiken? Pedagogerna ser barnen som mer kompetenta än förr. De litar mer på att de kan och genom att ge dem inflytande visar pedagogerna att de försöker sätta sig in i barns perspektiv, där barnet ses i första hand Förhållningssätt En sista aspekt som kom fram genom intervjuerna som kan påverka yngre barns inflytande är vilket teoretiskt perspektiv pedagogerna använder sig av. Pedagogerna i intervjun menar att samarbete tillsammans med barnen har stor påverkan på deras utveckling. Det kan handla om samspelet barn och barn men också mellan barn och pedagoger. Pedagogerna kan också utvecklas i samarbetet med barnen, eftersom vi mer och mer inte har alla svaren som barnen vill ha. Då får vi tillsammans försöka ta reda på svaret. Vi vuxna blir medforskare med barnen. Vilket utvecklar oss mer (P3). Pedagogerna nämner också att språket har en stor betydelse för barnets utveckling och påverkan på inflytande. Det är lättare att ge barn som pratar mer inflytande än barn som inte pratar. Men det är viktigt att pedagogerna är lyhörda mot de yngre barnens olika kroppsliga uttryck de använder sig av, eftersom det är deras språk att uttrycka sig. Är vi lyhörda mot det är det lättare att de får mer inflytande. Det sista som framkom är att pedagogerna påverkar de yngre barnen, vilka verktyg som de får med sig från förskolan exempelvis har de haft stor påverkan i förskolan så kommer barnen kunna vara med och påverka mer i samhället och hur förberedda dem är vidare i livet.

22 När anser du yngre barn ha störst inflytande på förskolan? I intervjuerna kunde jag se att pedagogerna anser att det som påverkar när yngre barn har störst inflytande, handlar om pedagogernas förhållningssätt mot barnen. Att man ska låta barnen få ta ansvar och ta till sig barnens åsikter. Det för att de ska känna att de klarar av olika saker, kan vara med och påverka verksamheten. Ett exempel på när småbarn har störst inflytande på förskolan är i den fria leken. I den fria leken så får barnen själva bestämma vad det vill göra och vad de vill leka med. Pedagogerna finns bara i bakgrunden under den fria leken, fall det skulle ge konflikter som barnen själva inte kan lösa (P4). I den fria leken har barnen störst inflytande ansåg många av pedagogerna fast en av pedagogerna i intervjun uttrycke sig såhär. I den fria leken har barn störst inflytande i förskolan. Men vänta nu är det verkligen störst då? Det är ju ändå vi pedagoger som bestämmer under vilken tid den fria leken ska ske. Det var en bra fråga, det har jag inte funderat på innan. Det fick mig att fundera om det verkligen är störst i den fria leken (P2). I intervjuerna framkom också att när pedagogerna kan möta barnens intresse eller behov får de störst inflytande än pedagogerna. Det kom fram olika exempel på hur man kan möta barn för att de ska få större inflytande än pedagogerna. Det kan vara ser jag att exempelvis Kalle intresserade sig för att måla så kan vi utmana honom vidare med att tillföra material och sedan för han själv bestämma hur han vill arbete vidare. Då tycker jag att Kalle har mer inflytande över sitt intresse än vad vi pedagoger har (P1). Slutsatsen jag kan dra från intervjuerna är att det är pedagogen som påverkar när barnen får större inflytande på förskolan. De flesta av pedagogerna ansåg att i den fria leken har barnen stort inflytande. En pedagog ställde sig frågande till den fria leken eftersom det är pedagogerna som bestämt när den fria leken ska ske. Är det inflytande eller inte? 5.6 Vad är skillnaden nu och för två år sedan? Av intervjuerna framkom att den största skillnaden är att pedagogerna har vågat använda sig av ett annat förhållningssätt mot barnen. Där man vågar låta barnen testa nya saker och vågar utmana barnen mer till att testa nya saker. Det handlar också om att pedagogerna är med barnen som medforskare i stället för att pedagogerna kan allt. Det har blivit mer diskussioner om vad inflytande innebär i arbetslaget för att pedagogerna vill arbetar någorlunda lika och ha samma grundsyn. Det blir mer ja än nej nu för tiden, då man i arbetslaget har samma bild av inflytande (P5). Det framkom också i intervjuerna att pedagogerna är mer lyhörda mot barnens åsikter och tankar. I två av intervjuerna framkom det att arbetet med inflytande har kommit långt. Jag som pedagog har blivit mer lyhörd mot barnen, vågar lyssna på vad de har och säga och försöka uppfylla det som barnen vill göra. Kanske direkt eller så får man göra det vid ett senare tillfälle. Jag säger mer ja än nej nu, det tror jag beror på att man litar på barnen och villa att de ska vara medforskare och kunna känna ansvar (P4).