Inehål INLEDNING... 3 REGELVERK och LAGAR... 3 BEGREPP... 4 Tre viktiga begrepp som beskriver olika beteenden... 4 Kränkningar... 4 Diskriminering... 4 Mobbing... 4 RUTINER OCH ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING OCH / ELLER MOBBING... 5 NÄSBYPARKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSARBETE 2016... 6 VISION... 6 UTVÄRDERING... 6 MÅL och ARBETSSÄTT FÖR ÅR 2016... 6 Vi på skolan har bestämt oss för att arbeta med följande mål kring kränkande behandling och mobbing:... 6 Vi på skolan har bestämt oss för att arbeta mot följande mål kring diskriminering:... 6 Följande arbetssätt för att nå målen bestämdes i relation till våra mål... 7 FÖREBYGGANDE ARBETE i relation till våra mål... 7 Ordningsregler... 8 KARTLÄGGNING... 8 Utvecklingssamtal och elevernas individuella utveckling... 8 Kontinuerliga föräldrakontakter... 8 Ordningsregler på Näsbyparksskolan... 9
Möten mellan människor med olika bakgrund och med olika erfarenheter ger upphov till olika tankar och idéer. Sådana möten är berikande och utvecklande - därför är likabehandling en viktig fråga som rör oss alla. Att alla upplever att de blir likvärdigt och rättvist behandlade är också en grundförutsättning för allas tillgänglighet till lärande i skolan. Vår målsättning i Näsbyparksskolans rektorsområde är att personal och elever bemöts och behandlas med respekt och att alla bedömningar av var och ens arbetsinsatser och förmågor ska ske på saklig grund. Likabehandling gäller främjandet av jämlikhet, jämställdhet och mångfald men handlar också om att bekämpa kränkningar, diskriminering och trakasserier i alla former och uttryck. Vi har alla ett gemensamt ansvar för likabehandlingsarbetet: Det är vi människor som diskriminerar och trakasserar. Det är vi människor som blir offer för dessa handlingar. Det är vi människor som kan ingripa och göra något när någon annan är förövare eller offer. Ansvaret innebär att vi alla måste fundera kring våra attityder och handlingar. Möter jag alla med respekt? Har jag genom tanklöshet diskriminerat eller trakasserat utan att vara medveten om hur mina handlingar påverkar en medmänniska? I den här likabehandlingsplanen beskrivs rektorsområdets rutiner vid diskriminering och kränkande behandling. Planen beskriver även de insatser som görs och ska göras för att främja likabehandling av både vuxna och elever i skolan. Det finns två lagar (sedan 1 januari 2009) som bestämmer och styr över likabehandlingsarbetet i skolan. Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Dessa lagar bestämmer också att en plan för likabehandling (en likabehandlingsplan) måste finnas på varje skola. Enligt lagen måste en likabehandlingsplan se ut på ett visst sätt. Vår likabehandlingsplan följer de råd Skolverket och Diskrimineringsombudsmannen (DO) satt upp för hur en sådan plan ska se ut vilka rubriker som måste finnas och hur omfattande (lång) den minst måste vara. Om man som skola inte gör detta rätt kan skolan eller Täby kommun få betala böter. Det gör att det inte alltid är så enkelt att göra likabehandlingsplanen kortfattad och lätt för alla att läsa.
Det finns olika sätt se på problemet med kränkande behandling och diskriminering. 1 Det är viktigt att förstå att kränkande behandling är ett samlingsbegrepp som omfattar olika former av beteenden. Man kan beskriva kränkning så här: Kränkning är ett uttryck för makt och förtryck där någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar Diskriminering Mobbing kan vara av olika slag: Fysiska: bli utsatt för slag, knuffar Verbala: bli utsatt för hot, bli retad Psykosociala: bli utfrusen, bli utsatt för ryktesspridning Text- och bildburna: klotter, sms, E-post och lappar är en kränkning av individ eller grupp på olika grunder såsom: Kön Etnisk tillhörighet Religion/trosuppfattning Sexuell läggning Könsöverskridande identitet/eller uttryck Ålder Funktionshinder skiljer sig från andra kränkningar genom att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen och att det är en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbing. Mobbing är inte en engångsföreteelse eller en enstaka konflikt utan en systematisk kränkning av en person. 1 Skolverkets Allmänna råd och kommentarer för arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling (Skolverket, 2009)
1. Den lärare eller annan vuxen som först får veta att kränkande behandling och/eller trakasserier ägt/äger rum informerar de inblandade elevernas mentorer/klasslärare. Om trakasserierna/kränkningen (inkl. konflikter av olika slag) är pågående har alla anställda på skolan, oavsett roll eller relation till de involverade eleverna, ansvar att avbryta det som sker, samt att ta namn på de involverade för vidarebefordran till mentor/mentorer/klasslärare. 2. Mentorer/klasslärare i den eller de klasser där de inblandade eleverna går i börjar med att själva (ev. tillsammans med den eller de som uppmärksammat och vidarebefordrat det som inträffat) försöka reda ut situationen med hjälp av samtal med berörda elever. Samtalens syfte är att kartlägga det som skett samt tydligt kommunicera vad som är oacceptabelt agerande. 3. Mentor/klasslärare informerar övriga i arbetslaget om situationen och tar beslut om följande: a. Om de anser att situationen är avklarad/utagerad. b. Om EHT ska informeras om ärendet endast upplysningsvis. c. Om de anser att de behöver vidare stöd från ElevHälsoTeamet (EHT). 4. Om det bedöms vara ett kränkningsärende (alltid vid fysiskt våld och/eller om elev är i utsatt läge) så ska en incidentrapport om kränkande behandling skrivas och skickas till Barn- och GrundskoleNämnden (BGN) bgn@taby.se med kopia till rektor. 5. Mentorer/klasslärare meddelar alla involverade vårdnadshavare om den uppstådda situationen och återger i korthet de samtal som genomförts med eleverna, samt om (och varför) ärendet meddelats vidare till EHT. Om det är möjligt är det bra om eleverna själva ges möjlighet att berätta för sina föräldrar om det inträffade innan mentorer/klasslärare hör av sig. Ambitionen bör dock vara att kontakt med vårdnadshavare sker senast ett dygn efter att skolan fått kännerdom om det inträffade. Det senare är dock inte alltid möjligt beroende på kartläggningen av situationen. 6. Om EHT kontaktas möts deltagarna och inventerar läget och beslutar om vidare kartläggning och eventuella åtgärder. EHT utser kontaktperson/ansvarig från EHT sida. 7. Alla åtgärder dokumenteras och återkopplas till berörda pedagoger och vid behov till EHT. Återkoppling kring den pågående processen i stort ska även ske löpande till berörda elevers föräldrar. Oavsett om en anmälan till BGN skall göras eller ej så ska dokumentationen ske på blanketten Dokumentation incidentanmälan. 8. Oberoende av om ärendet går över till EHT eller ej ska dokumentation och uppföljning ske. Uppföljningen skall planeras och dokumenteras i samband med att kartläggningen sker och/eller eventuella åtgärder vidtas. Kommentar: Punkt 3 till 6 kan ske i omvänd ordning beroende på hur inblandade pedagoger bedömer situationen och vikten av att informera vårdnadshavare.
Vår vision är att ingen på Näsbyparksskolan utsätts för mobbing, kränkande behandling eller diskriminering av något slag eftersom alla, vuxna och elever, är engagerade i det förebyggande likabehandlingsarbetet genom att arbeta aktivt mot alla typer av kränkningar samt vara tydliga förebilder för varandra. Varje läsårsslut undersöks/utvärderas hur likabehandlingsarbetet på skolan har fungerat genom att alla elever gör en trivselenkät, kommunens Våga visa-enkät och har diskussioner i mentorsgrupperna under klassamlingstiden, personalen har motsvarande diskussioner på konferens- och ämnesmötestid. När utvärderingen görs utgår man ifrån de åtgärder man har bestämt för året. Utifrån resultatet från enkäterna och diskussionerna formulerar man eventuellt nya åtgärder eller ser vad som behöver utvecklas och förändras till nästa läsår. Då formulerar man även nya mål, se nedan under Mål och Åtgärder för 2016. Att alla bättre ska förstå hur och när skolan jobbar mot mobbing och kränkande behandling. Att alla ska känna att de är delaktiga i skolans värdegrundsarbete. Att Våga visa-enkäten och trivselenkäten visar att vår nolltolerans mot mobbing fungerar i verkligheten. Att resultatet i Våga visa-enkäten och trivselenkäten visar att trivseln hos eleverna förbättras varje år. Att likabehandlingsarbetet sker rutinmässigt och är en naturlig del av det schemalagda arbetet. Gemensamma teman Social kompetens Genus Religion Etnicitet Kulturell bakgrund Funktionshinder Sexuell läggning Att synliggöra skolans värdegrundsarbete bättre. Att återkommande lyfta frågor kring diskriminering som en viktig del av värdegrundsarbetet. Att i dialog med eleverna jobba mer medvetet med ett genusperspektiv.
Genom att alla följer gemensamma riktlinjer och förhållningssätt. Ansvar alla i skolan. Genom att informera tydligt till elever och föräldrar vilka ordningsregler och rutiner som gäller i skolan. Ansvar skolledning och undervisande personal. Genom att en av skolans förstelärare har i uppdrag att ta fram en plan med konkreta arbetsmetoder för det gemensamma värdegrundsarbetet i vardagen. Ansvar värdegrundsansvarig förstelärare och skolledning. Genom att två av skolans lärare systematiskt träffar grupper i mixade åldrar åk7-9 för gemensamma samtal och övningar. Ansvar värdegrundsansvarig förstelärare och elevrådsansvarig lärare. Genom att ha återkommande aktiviteter där elever från olika årskurser blandas och får öva att samarbeta mot gemensamma mål (elevensvalveckorna vår/höst, skolans dag i aug etc.). Ansvar resp. arbetsgrupp. Genom att arbeta aktivt i mentorsgrupperna och med elevrådet med revideringen av skolans ordningsregler varje år. Ansvar mentorer och elevrådsansvarig. Genom att arbeta aktivt i mentorsgrupperna och med elevrådet med revideringen av skolans likabehandlingsplan varje år. Ansvar mentorer och skolledning / EHT. Genom att tydliggöra för eleverna vad vi gör när vi arbetar med vår gemensamma värdegrund. Ansvar undervisande lärare och värdegrundsgruppen. Genom att arbeta med våra värdeord: Samarbete Trygghet Ansvar Respekt Kamratskap (STARK), vi gör det genom att tydligt koppla dessa till undervisningens innehåll samt den sociala interaktionen i vardagen i skolan. Ansvar värdegrundsgruppen samt alla vuxna i skolan. Genom att informera om och diskutera i kollegiet på gemensamma mötestider i gemensamma forum (infomöte, veckobrev, konf.tid) hur vi ser på och arbetar med: o Gemensamma rutiner i allmänhet o Värdegrundsarbetet. o Uppföljning av ordningsregler. o Rutiner i likabehandlingsarbetet. Ansvar skolledning och A-lagsledare Genom att vara konsekventa i vår uppföljning av regler och policys. Ansvar all personal. Genom att följa upp och återkoppla konsekvent och efter samma ramar (följa rutinen i likabehandlingsplanen) till vårdnadshavare när något händer i skolan. Ansvar all pedagogisk personal och skolledning. Arbetet bland elever och lärare i skolan ska utformas på ett sätt som främjar goda relationer och positiva miljöer. Sådana arbetssätt är en viktig del av det förebyggande arbetet mot mobbning, trakasserier, kränkande särbehandling, rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Det är viktigt att alla tänker så i det dagliga arbetet på skolan.
Varje elev ska ha tillgång till vuxna i skolans lokaler för att förebygga, upptäcka och förhindra negativa beteenden bland elever. All personal i skolan är viktig i det förebyggande arbetet både som gränssättare och stöd för alla elever. En del av det ständigt pågående förebyggande arbetet är att alla vuxna som möter elever i grupp i skolan arbetar med att alla elever lär sig att samarbeta med alla oavsett ålder, bakgrund, kön, etc. Därför är det alltid den vuxnes ansvar att det finns variation i hur och med vem eleverna arbetar eller sitter med i klassrummet. Den variationen ska styras av den vuxne. Varje år informeras skolans nya elever och deras föräldrar om skolans likabehandlingsplan. Ny personal får den informationen då de introduceras på skolan då anställningen påbörjas. Skolledningen ansvarar för att elever och personal regelbundet utbildas i frågor kring mobbning, trakasserier, kränkande behandling, rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. För att vi alla ska samlas kring gemensamma begrepp kring vår värdegrund ska det löpande värdegrundsarbetet i varje klass och situation utgå från STARKbegreppet 2 som är vårt sammanfattande ledord för: Samarbete Trygghet Ansvar Respekt Kamratskap För att en elev ska känna sig trygg i skolan ska all personal och alla elever vara uppmärksamma på att skolans regler efterföljs. Se ordningsreglerna längst ner i detta dokument. Dessa skall diskuteras med eleverna kontinuerligt och revideras därefter varje hösttermin. Så här kartlägger vi om det förekommer mobbning och kränkande särbehandling i det dagliga arbetet. Detta sker minst en gång per termin. Elevens psykosociala miljö och utveckling är en viktig del av samtalet och frågor om trivsel, kamratskap och relationer tas alltid upp. Mentorerna ansvarar för att föräldrarna har god kännedom om vad som händer i skolan och ett särskilt ansvar om det händer något speciellt vad det gäller elevernas trygghet och trivsel på skolan. 2 STARK-begreppet är framtaget av skolans värdegrundsgrupp och har processats av både medarbetare och elever.
Vi tror att Samarbete, Trygghet, Ansvar, Respekt och Kamratskap gör dig till en STARK elev och Näsbyparksskolan till en STARK och bra skola. Om du känner dig trygg och respekterad så kommer du att ha lätt att samarbeta och ta ansvar för dina tankar och handlingar det visar du bland annat genom att vara en god kamrat. Det gör att du kommer att klara skolarbetet bättre och trivas bland dina vänner i skolan. Med några enkla gemensamma ordningsregler är vi övertygade om att vi kan lyckas med detta tillsammans. Följande ordningsregler är framtagna av elever, elevråd och personal på Näsbyparksskolan för att skapa god arbetsmiljö och trivsel för alla. Jag visar hänsyn och respekt för alla på skolan. Jag använder vårdat språk. Jag kommer i tid till lektionerna och har nödvändigt materiel med mig, t ex skoldagbok, läroböcker, penna, block, idrottskläder etc. Jag använder inneskor i skolan ytterskor lämnar jag i skoskåp eller skofack. Jag är aktsam om skolans materiel och lokaler. Jag tillbringar rasterna utomhus i åk F-6. I åk 7-9 får jag välja själv om jag ska vara inne eller ute på rasten. Jag ger andra och mig själv arbetsro på lektionerna och matro i matsalen. Jag står för det jag gör och säger och skyller inte på andra. Jag använder inte min mobiltelefon alls i åk F-3. I åk 4-6 använder jag den endast som verktyg i skolarbetet när läraren tillåter det, i övrigt inte alls under skoltid. I åk 7-9 använder jag den under lektionstid endast när jag tillåts att ha den som verktyg i skolarbetet. Jag använder den inte heller i matsalen och fotograferar/filmar inte andra utan deras tillåtelse. Jag får ta med mig en egen dator / surfplatta om jag respekterar samma regler för den som för mobiltelefoner. Jag respekterar att det är en nöt-, parfym-, godis- och läskfri skola. Jag lämnar ytterkläder och huvudbonader hängandes utanför mitt hemklassrum eller i mitt elevskåp. Jag åker inte cykel/moped/inlines/skateboard/kickbike inom skolans område. Konsekvenser om reglerna inte följs. 1. Tillsägelse 2. Information till vårdnadshavare genom skoldagboken, e-post eller telefon. 3. Vårdnadshavare kallas till skolan för samtal.