LOVISA STAD godkänd av stadsfullmäktige 16.12.2010 BUDGET OCH EKONOMIPLAN

0 LOVISA STAD godkänd av stadsfullmäktige 16.12.2010 BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2 0 1 1 2 0 1 3 INTERNETVERSION 1 Stadsdirektörens översikt 1 2 Budgetsammandrag 2 3 Utgångspunkter för ekonomin 7 4 Lovisa-koncernen och VA-affärsverk 11 5 Driftsekonomi: 14 Allmän och koncernförvaltning 15 Grundtrygghetscentralen 36 Bildningscentralen 58 Tekniska centralen 79 6 Investeringar 91 7 Resultat- och finansieringskalkyler 96 8 Personalplan 104 9 Direktiv: 119 Verkställighetsdirektiv för budgeten år 2011 120 122 Bilagor: 128 Affärsverket Lovisa Vatten: resultaträkning, investeringar, finansieringskalkyl

1!! " # " $ $!! % " % &! $ "!! '!!! $()!$* + " &! $ $ " $ # $, $! " $- $ ".!! -!!!,# $ " / 0

2 2. BUDGETSAMMANDRAG

3 LOVIISAN KAUPUNKI TALOUSARVIO / BUDGET kv-fmge 16.12.2010 LOVISA STAD 2 0 1 1 KESKUS BruttomäärärahatOsuus % Tulot Osuus % Netto Osuus % CENTRAL Bruttoanslag Andel % Inkomster Andel % Andel % C 6 Vaalit-Val 41780 0,04 23 100 0,10 18 680 0,02 C 8 Tarkastuslautakunta-Revisionsnämnden 31241 0,03 0 0,00 31 241 0,04 C 10 Kaupunginvaltuusto-Stadsfullmäktige 150 820 0,15 0 0,00 150 820 0,19 C 5 YLEINEN JA KONSERNIHALLINTO / ALLMÄN O. KONCERNFÖRVALTNING 16 567 682 16,34 10 227 044 44,87 6 340 638 8,07 C 20 Kaupunginhallitus-Stadsstyrelsen 1 774 317 1,75 4 879 600 21,41-3 105 283-3,95 C 221 Hallintopalvelut-Förvaltningstjänster 3 091 257 3,05 316 575 1,39 2 774 682 3,53 C 222 Talouspalvelut-Ekonomitjänster 6 039 335 5,96 73 000 0,32 5 966 335 7,59 C 2280 Kehittämisosasto-Utvecklingsavdelningen 4 577 934 4,52 3 427 869 15,04 1 150 065 1,46 C 2799 Satama-Hamnen 1 084 839 1,07 1 530 000 6,71-445 161-0,57 C 30 PERUSTURVAKESKUS / GRUNDTRYGGHETSCENTRALEN 50 134 900 49,45 9 053 470 39,72 41 081 430 52,27 C 31 Hallinto-Förvaltning 1 243 520 1,23 98 700 0,43 1 144 820 1,46 C 32 Lasten ja nuorten palvelut-tj. För barn o. ungdom 4 264 650 4,21 758 620 3,33 3 506 030 4,46 C 33 Työikäisten palvelut-vuxenservice 18 128 910 17,88 5 070 600 22,25 13 058 310 16,62 C 34 Senioripalvelut-Tjänster för seniorer 11 060 740 10,91 3 064 570 13,45 7 996 170 10,17 C 35 Alueell. palvelut ja kuntayhtymät-reg. tjänster o. samkom. 15 437 080 15,23 60 980 0,27 15 376 100 19,56 C 40 SIVISTYSKESKUS / BILDNINGSCENTRALEN 23 551 299 23,23 2 040 430 8,95 21 510 869 27,37 C 400 Hallinto ja kehittäminen-förvaltning o. utveckling 891 377 0,88 22 400 0,10 868 977 1,11 C 410 Päivähoito ja varhaiskasvatus-dagvård o. småbarnsfostran 5 885 280 5,80 827 152 3,63 5 058 128 6,44 C 420 Opetus-Undervisning 12 212 151 12,05 769 278 3,38 11 442 873 14,56 C 430 Lukio ja amm. Koulutus-Gymnasium o. yrkesutbildn. 1 357 294 1,34 0 0,00 1 357 294 1,73 C 440 Vapaa sivistys-fritt bildningsarbete 989 534 0,98 192 100 0,84 797 434 1,01 C 450 Vapaa-aikatoimi-Fritidsväsendet 781 978 0,77 108 600 0,48 673 378 0,86 C 460 Kult. ja museotoimi-kultur o- museiväsendet 596 782 0,59 78 000 0,34 518 782 0,66 C 470 Kirjastotoimi-Biblioteksväsendet 836 903 0,83 42 900 0,19 794 003 1,01 C 60 TEKNINEN KESKUS / TEKNISKA CENTRALEN 10 907 651 10,76 1 448 040 6,35 9 459 611 12,04 C 601 Hallinto ja talous-förvaltning och ekonomi 387 335 0,38 340 0,00 386 995 0,49 C 61 Rak.valvonta ja ympäristösuojelu-bygg.tills. o. miljööverv. 495 589 0,49 157 500 0,69 338 089 0,43 C 62 Kaupunkisuunnittelu-Stadsplanering 753 640 0,74 625 600 2,74 128 040 0,16 C 63 Rakentaminen ja ylläpito-byggande och underhåll 9 271 087 9,14 664 600 2,92 8 606 487 10,95 KÄYTTÖTALOUS / DRIFTSHUSHÅLLNING 101 385 373 100,00 22 792 084 100,00 78 593 289 100,00 s. 3

4 LOVIISAN KAUPUNKI TALOUSARVIO / BUDGET kv-fmge 16.12.2010 LOVISA STAD 2 0 1 1 s. 4 BRUTTOMENOT BRUTTOUTGIFTER KESKUS TA 2010 Raami 2011 1) TA 2011 Muutos => Ta 2010 Muutos => Raami CENTRAL BG 2010 Ram 2011 1) BG 2011 Förändr. => Bg 2010 Förändr. => Ram C 6 Vaalit-Val 0 50000 41780 41 780-8 220 C 8 Tarkastuslautakunta-Revisionsnämnden 47030 47971 31241-15 789-33,6 % -16 730-35,6 % C 10 Kaupunginvaltuusto-Stadsfullmäktige 92 059 93 900 150 820 58 761 63,8 % 56 920 61,8 % C 5 YLEINEN JA KONSERNIHALLINTO / ALLMÄN O. KONCERNFÖRVALTNING 16 201 351 16 451 385 16 567 682 366 331 2,3 % 116 297 0,7 % C 20 Kaupunginhallitus-Stadsstyrelsen 2 491 808 1 774 317-717 491-28,8 % C 221 Hallintopalvelut-Förvaltningstjänster 3 183 636 3 091 257-92 379-2,9 % C 222 Talouspalvelut-Ekonomitjänster 5 047 012 6 039 335 992 323 19,7 % C 2280 Kehittämisosasto-Utvecklingsavdelningen 4 399 476 4 577 934 178 458 4,1 % C 2799 Satama-Hamnen 1 079 419 1 084 839 5 420 0,5 % C 30 PERUSTURVAKESKUS / GRUNDTRYGGHETSCENTRALEN 49 235 862 49 893 691 50 134 900 899 038 1,8 % 241 209 0,5 % C 31 Hallinto-Förvaltning 2 809 390 1 243 520-1 565 870-55,7 % C 32 Lasten ja nuorten palvelut-tj. För barn o. ungdom 3 160 420 4 264 650 1 104 230 34,9 % C 33 Työikäisten palvelut-vuxenservice 16 998 582 18 128 910 1 130 328 6,6 % C 34 Senioripalvelut-Tjänster för seniorer 10 995 030 11 060 740 65 710 0,6 % C 35 Alueell. palvelut ja kuntayhtymät-reg. tjänster o. samkom. 15 272 440 15 437 080 164 640 1,1 % C 40 SIVISTYSKESKUS / BILDNINGSCENTRALEN 23 545 652 24 070 241 23 551 299 5 647 0,0 % -518 942-2,2 % C 400 Hallinto ja kehittäminen-förvaltning o. utveckling 2 084 236 891 377-1 192 859-57,2 % C 410 Päivähoito ja varhaiskasvatus-dagvård o. småbarnsfostran 5 541 803 5 885 280 343 477 6,2 % C 420 Opetus-Undervisning 11 477 743 12 212 151 734 408 6,4 % C 430 Lukio ja amm. Koulutus-Gymnasium o. yrkesutbildn. 1 278 079 1 357 294 79 215 6,2 % C 440 Vapaa sivistys-fritt bildningsarbete 948 315 989 534 41 219 4,3 % C 450 Vapaa-aikatoimi-Fritidsväsendet 872 170 781 978-90 192-10,3 % C 460 Kult. ja museotoimi-kultur o- museiväsendet 579 667 596 782 17 115 3,0 % C 470 Kirjastotoimi-Biblioteksväsendet 763 639 836 903 73 264 9,6 % C 60 TEKNINEN KESKUS / TEKNISKA CENTRALEN 10 607 707 10 778 553 10 907 651 299 944 2,8 % 129 098 1,2 % C 601 Hallinto ja talous-förvaltning och ekonomi 613 104 387 335-225 769-36,8 % C 61 Rak.valvonta ja ympäristösuojelu-bygg.tills. o. miljööverv. 434 756 495 589 60 833 14,0 % C 62 Kaupunkisuunnittelu-Stadsplanering 878 030 753 640-124 390-14,2 % C 63 Rakentaminen ja ylläpito-byggande och underhåll 8 681 817 9 271 087 589 270 6,8 % KÄYTTÖTALOUS / DRIFTSHUSHÅLLNING 99 729 661 101 385 741 101 385 373 1 655 712 1,7 % -368 0,0 % 1) KH n hyväksymä raami + yl. palkkavaraus. Keskusten välisiä rakennemuutoksia ei huomioitu. 1) Av stst godkänd ram + allm. lönereserv. Strukturförändringar mellan centralerna ej beaktade.

5 / 12+3+# Hallinto- ja konsernikeskus 16 567 682 Perusturvakeskus 50 134 900 Sivistyskeskus 23 551 299 Tekninen keskus 10 907 651.(."!"# %2& )##* +,-'.-!/01"#( 23& (#(!"# %%&!"# $%& ' #4253'0//6 2+6 6 ++%3!$*6 7

6 /12+3+# &4833/21'3'42%+4+6 6 ++%39$,6 7 / 0+:4/;'03 <$<6 7 <9$) %+3/ 4$1=%+4$&4/ +4 $6 7 $,) >+6 ' $(6 7 ($-) 1+33'0/348032/'4/ 542853/6 4?#'!$ 6 7 $) @++ =%% 2%32" %?%+4/ @14!$-6 7 -$-)

7 3. UTGÅNGSPUNKTER FÖR EKONOMIN

8 UTGÅNGSPUNKTER FÖR EKONOMIN Under år 2010 har kommunernas ekonomiska utsikter förbättrats en aning, men kommunernas kärnproblem kvarstår: utgifterna ökar snabbare än inkomsterna. Kommunförbundet har konstaterat att om staten inte fattar nya betydande beslut som balanserar kommunekonomin, så skärps den kommunala beskattningen och svårigheterna med att producera tjänster fortsätter. Enligt Kommunförbundet skall emellertid kommunerna själva med alla medel utöka produktiviteten. Endast en sträng budgetdisciplin skapar grund för kommande framgång, speciellt som det är uppenbart att man från statens sida inte kan förvänta sig just annat än hårdare åtgärder för att få kommunerna tillbaka på en hållbar kurs. I finansministeriets rapport om stabil och hållbar kommunekonomi (21.10.2010) föreslås bl.a. att Man begränsar ökningen av kommunernas personal, trots betydligt ökat servicebehov. Man påför kommunerna nationella produktivitetsförbättrande målsättningar. En del av statsandelen omvandlas för att sporra till förbättrad serviceproduktivitet. Samfundsskattens kommunandel överflyttas till staten. Höjning av fastighetsskatteprocenterna. De kommunala avgifternas andel av den kommunala finansieringen utökas. Tjänsterna centraliseras till tillräckligt stora befolkningsunderlag och kommunernas samarbetsarrangemang minskas kännbart. Nya Lovisa inledde verksamheten 1.1.2010 med ett gammalt överskott på 1,7 milj. euro, men med en budget som visar ett underskott på 2,8 milj. euro. Man uppskattar dock att bokslutet för 2010 kommer att uppvisa ett betydligt större underskott, d.v.s. cirka 4,5, milj. euro, vilket kommer sig av att försäljningen av strandtomter inte genomfördes (2,5 milj. euro). Det ackumulerade underskottet skulle härvid uppgå till ca 2,8 milj. euro 1.1.2011. Den av stadsstyrelsen 13.9.2010 tillsatta ekonomiarbetsgruppen har i sin mellanrapport konstaterat att utan åtgärder skulle underskottet öka till ca 10 milj. euro i slutet av planeringsperioden och Lovisa skulle riskera att hamna på listan över kriskommuner. Därför har man i budgeten och planen för år 2011 ställt som mål att utarbeta en anpassningsplan eller ett s.k. åtgärdsprogram för staden för att få ekonomin i balans år 2014. Förutsättningen för att uppnå målet är främst en stram budgetpolitik. Man säljer även egendom och höjer inkomstskatteprocenten med 0,25 % fr.o.m. år 2011. Utöver åtgärdsprogrammet utarbetar man för perioden 2011-2015 ett produktivitetsprogram med målsättningen att effektivera verksamheten inte enbart genom att söka kostnadsbesparingar utan i synnerhet genom omvärdering och omorganisering av tjänster. I programmet skall man utöver ekonomin beakta verkningarna på tjänsternas kvalitet och verkningsfullhet (närmare om målen på ss. 25-26). Stadens investeringsbehov, som huvudsakligen är inriktat på skolor och infrastruktur, finansieras i stor utsträckning med lånemedel. År 2011 är nettoinvesteringarna av storleksklass 9 milj. euro och nettoupplåningens ökning är ca 7,6 milj. euro. Lånebördan per invånare skulle således nästa år vara ca 2 080 euro, d.v.s. den skulle ännu vara på en rimlig nivå; i slutet av planeringsperioden skulle motsvarande tal redan vara ca 2 860 euro.

9 VIKTIGA UTVECKLINGSKALKYLER Skatteinkomsternas Kommunalskatt Andel av sam- Fastighets- Skatteintäkter utveckling fundsskatt skatt totalt År skatte-% 1.000 +/- % 1.000 1.000 1.000 2008 19,38 44 199 7 366 4 717 56 282 2009 19,38 43 748-1,0 5 381 4 997 54 125 2010 19,50 41 900-4,2 5 700 6 070 53 670 2011 19,75 44 000 + 5,0 5 900 5 800 55 700 2012 19,75 44 900 + 2,0 6 000 5 900 56 800 2013 19,75 45 900 + 2,0 6 000 6 000 57 900 I prognosen över utvecklingen av skatteinkomsterna har man utgått från Kommunförbundets prognoser, dock med beaktande av de lokala förhållandena, speciellt gällande uppskattningen av inkomsterna av samfundsskatt. Budgetlån Eftersom årsbidraget för år 2011 är relativt anspråkslöst (ca 1,3 milj. euro), skall nettoinvesteringarna till stor del finansieras genom upplåning (7,6 milj. euro). Även minskningen av långfristiga lån ersätts med nya lån (ca 4,4 milj. euro). Lånefinansiering (1.000 ) 2010 2011 2012 2013 Nya lån 9 000 12 000 13 000 9 000 Amorteringar - 4 200-4 435-4 762-4 400 Nettoupplåning 4 800 7 565 8 238 4 600 Lånebeståndet per invånare (brutto): Per 31.12. 1.000 euro/inv. invånare 2009 18 965 1 204 15 750 2010 25 105 1 607 15 620 2011 32 670 2 081 15 700 2012 40 908 2 589 15 800 2013 45 508 2 862 15 900

10 Statsandelar Statsandelssystemet reformerades år 2010. I reformen hör utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna, den allmänna statsandelen, finansieringen av social- och hälsovårdstjänster, finansieringen av förskole- och grundundervisning samt kulturtjänster till s.k. statsandelar i en enda penningström. De officiella kommunvisa statsandelsuppgifterna finns inte ännu till hands, endast Finansministeriets preliminära uppskattningar (nedan). 1 000 Före utjämning Skatteutjämning Efter utjämning Uppskattad 24 709 1 194 23 515 statsandel 2010 Enligt lagen om kommunindelning skall de minskningar av årliga statsandelar, som eventuellt förverkligas vid kommunfusionen kompenseras till sitt fulla belopp under fem års tid. Nya Lovisas kompensation är ca 1,3 milj. euro, d.v.s. en summa som i praktiken motsvarar skatteutjämningen, vilket följaktligen beaktats som inkomst i budgetförslaget. Enligt lagen om kommunindelning får staden även fusionsbidrag under åren 2011 och 2012. Bidraget uppgår till 1,8 milj. euro per år. Avgifter och ersättningar Staden uppbär avgifter och ersättningar för försäljning av tjänster och produkter m.m. samt hyror o.s.v. En del avgifter är fastställda i förordning, medan andra är sådana som staden själv kan fastställa. I budgetförslaget 2011 ingår inga väsentliga granskningar av avgifter, i synnerhet inte av de avgifter som staden själv fastställer.

11 4. LOVISA-KONCERNEN OCH VA- AFFÄRSVERK

12 Lovisa-koncernen och dess målsättningar Med kommunkoncern avses en ekonomisk helhet som bildas av kommunen och ett eller flera juridiskt självständiga samfund, i vilken kommunen ensam (modersamfund) eller tillsammans med andra samfund som hör till kommunkoncernen har bestämmande inflytande i ett eller flera samfund (dottersamfund). I kommunkoncernbokslutet sammanställs också andelarna i delägarsamfundens vinster och förluster samt ändringarna i det egna kapitalet. Delägarsamfund är samfund, där staden har en betydande ägarandel, men inte ovannämnt bestämmande inflytande. Samkommunerna ingår i kommunens koncernbokslut oberoende av hur stor andel kommunen har i samkommunen. Det centrala målet för år 2011 är att utveckla koncernfunktionerna och koncernstyrningen. Ordnandet av kommunfusionen och verksamheten inom kommunens egen organisation har krävt resurserna för år 2010. För stadsfullmäktige föreläggs särskilda koncernanvisningar efter det att koncernfunktionerna genomgått en ekonomisk analys. Koncernanvisningarna inkluderar anvisningar för ledning, styrning och övervakning i ärenden som gäller finansierings- och placeringsverksamhet, investeringar och revision. Anvisningarna har en central betydelse som verktyg för stadens ägarpolitik. Stadens ägarpolitik bestäms i ett ägarpolitiskt program som uppgörs under budgetåret. Åt personer som representerar staden i samkommunerna ges instruktioner i enlighet med koncernanvisningarna. Representanterna informeras om att det är viktigt att kontinuerligt förmedla adekvata uppgifter om samfundets verksamhet till staden. Stadsfullmäktige godkänner målen för koncernen och följer upp hur de nås. I och med ändringen av kommunallagen kan fullmäktige ställa upp mål och bestämma principerna för kommunens koncernledning gällande styrning och övervakning av dotterbolagens verksamhet. Fullmäktige kan därtill ställa upp mål som styr kommunens representanter i dotterbolagens organ. Verksamhetsberättelsen för stadens bokslut inkluderar en redogörelse för hur de mål som uppställts har nåtts. Dottersamfunden som hör till Lovisa stads koncern är inte affärssamfund och samfund som verkar i marknadsläge utan är i huvudsak fastighetssamfund, vars uppgift inte är att inbringa vinst åt kommunen utan svara för kommunens bostadsutbud. Till koncernen hör stiftelser baserande på sociala och kulturella grunder. Till koncernen hör ytterligare Lovisanejdens Vatten Ab som ägs av flera kommuner och som ansvarar för anskaffningen av bruksvatten och som inte strävar efter vinst. Stadsstyrelsen leder kommunkoncernen och utövar ägarens styrbefogenheter. Stadsdirektören ansvarar för den operativa ledningen.

13 Målen för kommunkoncernen år 2011 är: 1. uppgöra koncernanvisningar för den nya staden och organisera koncernrapporteringen, 2. ny definition när det gäller ställningen hos servicehuset Esplanad i förhållande till kommunkoncernen, 3. möjligheterna till fusionering av fastighetsbolag m.m. som hör till koncernen, 4. de fastighetsbolag och stiftelser som hör till koncernen ska sköta hyrningen av bostäder så, att bostäderna hyrts ut så effektivt som möjligt. Man bör sköta underhållet av hyresbostäderna på ett behörigt sätt. 5. de utrymmen som staden använder i sin serviceproduktion ska skötas så att bolagsvederlagen bibehålls skäliga. 6. dotterbolagen ska eftersträva ett balanserat resultat för räkenskapsperioden 2011. AFFÄRSVERKET LOVISA VATTEN Stadsfullmäktige har vid sitt möte 9.11.2009 grundat ett kommunalt vattenaffärsverk, som lyder under stadsstyrelsen. Affärsverkets verksamhet styrs av kommunallagen samt av affärsverkets instruktion. Vattenaffärsverket har en egen direktion, chefen för vattentjänster föredrar ärendena för direktionen. Bokföringen för de kommuner som upphört med sin verksamhet har varierat gällande kommunaltekniska investeringars lånekostnader och fördelningen av dessa. För Affärsverket Lovisa Vatten har bildats en ingående balans genom att sammanföra balansenheterna för Strömfors och Lovisa rad för rad samt genom att föra de särredovisade (Pernå, Liljendal) egendoms- och skuldposterna i affärsverkets balansräkning och grundkapital. Enligt kommunallagen godkänns affärsverkets budget av direktionen. Direktionens förslag till budget finns som bilaga till budgetboken. Fullmäktige ställer upp produktionsmål för affärsverket samt beviljar fullmakter vid lyftande av budgetlån i enlighet med instruktionen. Enligt de bokföringsmässiga principerna är fördelningen av de lån som upptagits för affärsverkets investeringar och verksamhet och behandlingen av låneskötselkostnaderna ärenden som hör till bokföringen. I finansieringskalkylen för Affärsverket Lovisa Vatten föreslås som tillägg till långfristigt lån högst ca 3,6 milj. euro. Penningströmmen för verksamhet och investeringar uppvisar ett underskott på ca 1,7 milj. euro för år 2011. Enligt instruktionen ger fullmäktige direktionen för Affärsverket Lovisa Vatten fullmakt att lyfta långfristigt budgetlån år 2011 sammanlagt högst 2 000 000,00 euro för finansiering av investeringar. Fullmäktige konstaterar att Affärsverket Lovisa Vatten ska eftersträva ett balanserat resultat åren 2011-2013. Enligt 87 c i kommunallagen beslutar direktionen om utvecklandet av affärsverkets verksamhet inom ramen för de mål som fullmäktige ställt för verksamheten och ekonomin. Investeringarna har nedtecknats i affärsverkets budget. Fullmäktige godkänner Affärsverket Lovisa Vattens investeringsförslag för år 2011. Alla investeringar finansieras genom upplåning och med eventuellt stöd, som skall sökas av Miljöcentralen.

14 5. DRIFTSEKONOMI

15 VAL Ansvarsperson: Förvaltningsdirektör Christoffer Masar Riksdagsval ordnas 2011 och presidentval i januari 2012 samt kommunalval 2012. Budget 2010 Budget 2011 Nämndens förslag Budget 2011 Förändr.- % EK.PLAN 2012 (1000) Utgifter 0 31 780 41 780 0 Inkomster 0 23 100 23 100 0 Netto 0-8 680-18 680 0-81 EK.PLAN 2013 (1000) REVISIONSNÄMNDEN Ansvarsperson: Controller Antti Kärkkäinen OFR:s revision sköts på avtalsbasis med Oy Audiator Ab. Antalet granskningsdagar är 25. Budget 2010 Budget 2011 Nämndens förslag Budget 2011 Förändr.- % EK.PLAN 2012 (1000) EK.PLAN 2013 (1000) Utgifter 47 030 31 241 31 241-34,0 31 31 Inkomster 0 0 0 0 0 0 Netto -47 030-31 241-31 241-34,0-31 -31 FULLMÄKTIGE Kommunallagen betonar fullmäktiges starka ställning i ledandet av kommunen samt fullmäktiges helhetsansvar angående kommunens verksamhet och ekonomi. Viktigt är att inrikta sig på framtiden, att gestalta och dra upp riktlinjer för kommunens mål på lång sikt. Fullmäktiges uppgift är bl.a. att ställa upp kommunens och kommunkoncernens strategiska mål för verksamheten. Fullmäktige beslutar om de centrala målen för verksamhet och ekonomi, grunderna för organisering av förvaltningen, grunderna för ekonomi och finansiering samt godkänner budgeten. Utvärdering är en väsentlig del av uppföljningen av hur strategin och målen fullföljs. Prestation/nyckeltal Bg 2010 Bg 2011 Mål 2012 Mål 2013 Invånarantal 15 620 15 700 15 800 15 900 Budget 2010 Budget 2011 Nämndens förslag Budget 2011 Förändr.- % EK.PLAN 2012 (1000) EK.PLAN 2013 (1000) Utgifter 92 059 150 820 150 820 +63,8 Inkomster 0 0 0 0 Netto -92 059-150 820-150 820 +63,8-152 -153

16 ALLMÄN OCH KONCERNFÖRVALTNING Ansvarsperson: Stadsdirektör Olavi Kaleva Allmän förvaltning och koncernförvaltning stöder och styr sektorernas serviceproduktion i enlighet med den strategi som stadsfullmäktige fastställt. Till allmän förvaltning och koncernförvaltning hör följande ansvarsområden: Stadsstyrelsen Förvaltningstjänster Ekonomitjänster Utvecklingstjänster Allmänna och koncernförvaltningens resultaträkning Budgetårets externa verksamhetsbidrag är bindande i förhållande till stadsfullmäktige &%!! &%! % &%! 5 " ") A"B!!C '45) 67 '45) 67 5 ( -(! *,!..!,99.!,99 "<$ +,<!! (*<!! (*<!! (*<!! D9 8 E *!<*-(!,.9!(<,.9,9 <,.9,9 < "-$9 @ <!!!!<!!!<!!!<!! "(9$- >, 9!!!,!9!!!,!9!!!,!9!!! ".$! 2$ 3$3$ 2$$ 2$$,8 : -(9.(!* -*9-*-! -,9-*!( -,9-*!( "*$< 0,9((!(< <...(. <*! <!. <,9(!!. D,<$( 6 $ " -,. 9, -!9,,9!9,,9!9 D*$, 8!!*,<!!*.!!! 9!!!!! 9!!!!! "!$* @,9<9, <--(!! <,, <! <,, <! "<,$ 232 23 23 98 :',$%,32$2$,$3,$3 928,3%,$ 1. "* ;(" "<- =. "* ;(",$3,$3 > ;(",$3,$3 4#"#(""1.(1(" -!1+ +.(" +.."< <(- #"

17 Ansvarsområde STADSSTYRELSEN Stadsstyrelsen har som uppgift att leda kommunens förvaltning samt verkställa fullmäktiges beslut. Till stadsstyrelsen hör närings- och utvecklingssektionen och personalsektionen samt Affärsverket Lovisa Vatten. Stadsstyrelsen har 13.9.2010 355 grundat en ekonomiarbetsgrupp, vars uppgift är att finna sätt att få ekonomin i balans då stadens första räkenskapsår har beräknats gå på minus och av överskottet enligt nya Lovisas ingående balans finns 1,7 milj. euro. Budgeten för år 2011 har också byggts upp med underskott. Arbetsgruppens rapport blir färdig 30.4.2011. Anslagsreserveringar: - Medlemsavgifter 210 000 - Kommunal beskattning 380 000 - Allmänna understödsanslagen i samgångsavtalet 350 000 + kommunvisa 400 000. - Skolelevers sommarjobb 40 400 - Stöd till Stiftelsen för servicehuset 70 000, stadens köpservice med anledning av användning av simbassäng - Arrangemang för festdagar och vänortsverksamhet 18 000 - Försäljning av semestertomter och fastigheter, försäljningsvinster 1 700 000 - Sysselsättningsprojektet avslutas 30.4.2011 (personalenheten) Stadsstyrelsen/Ansvarsområdets riktgivande anslag (externa) Budget 2010 Budget 2011 Nämndens förslag Budget 2011 Förändr. -% EK.PLAN 2012 (1000) EK.PLAN 2013 (1000) Utgifter 2 491 808 1 835 417 1 774 317-28,8 Inkomster 6 073 200 3 179 600 4 879 600-19,6 Netto 3 581 392 1 344 183 3 105 283-13,3 +1400-900 x) tillagts försäljningsvinster från försäljning av egendom Ansvarsområde Förvaltningstjänster Ansvarsperson: Förvaltningsdirektör Christoffer Masar Verksamhetsidé Ansvarsområdet förvaltningstjänster styr genomförandet av stadens personalstrategi och ser till att personalförvaltningen är jämlik och rättvis. Ansvarsområdet koordinerar stadens externa och interna kommunikation och dess växelverkan och tidsenlighet. Ansvarsområdet förvaltningstjänster främjar uppkomsten av en positiv stadsbild och kommuninvånarnas samhörighet via marknadsföring och kommunikation. Ansvarsområdet har som uppgift att främja en effektiv verksamhet och minska den interna och externa byråkratin genom att producera effektiva och användarvänliga samt samtidigt data- och funktionssäkra IT-tjänster. Ansvarsområdet skapar möjligheter för utveckling av förtroendearbetet och för en öppen verksamhetskultur med avseende på såväl kommuninvånare, förtroendevalda och personal som övriga intressenter.

18 Ekonomiplan 2011-2013 Ändringar i verksamhetsförutsättningar och nya utmaningar I och med kommunfusionen skapas nya verksamhetsmodeller och kulturer för nya Lovisa. Den största utmaningen är fortfarande att samordna flera verksamhetskulturer till bästa möjliga sätt att agera. Utvecklande av personalens kunnande, förbättrande av förmansarbetet och främjande av välmåendet i arbetet samt skapande av en ny kommunikationskultur utgör en utmaning under hela planeringsperioden. Utvecklingen av förtroendearbetet i riktning mot strategiskt ledarskap kräver långsiktig planering och utbildning. Ledningen av förändringsarbetet behöver en öppen och interaktiv kommunikation som stöd, med principer som bör förankras inom hela stadsorganisationen. Mål och riktlinjer för verksamheten Mål 1: Utveckling av strategiskt ledarskap I nya Lovisa utvecklas ett strategiskt styrelsearbete och tas i bruk principerna för ett bra styrelsearbete. Mål 2: Effektiv verksamhet Effektiviteten förbättras genom att utveckla och använda processer och nya arbetsmetoder samt genom att höja personalens och de förtroendevaldas datatekniska färdigheter. Datasystemen är effektiva och lättanvändbara och användningen av dem frigör arbetstid och minskar behovet av att öka personalen. Systemen fungerar i virtuella miljöer som minskar underhållet av servrar, arbetsstationer och program. Man tar i bruk en ny verksamhetsmodell som syftar till att få bättre kontroll på stadens it-utgifter, etablera och centralisera anskaffningarna till it-byrån och minska det administrativa arbetet i anslutning till det. Gradvis övergång mot föredragningslistors elektroniska distribution samt användning av extranet. Mål 3: En bra arbetsgivarbild Man skapar en enhetlig, rättvis och jämlik personalledningskultur där öppenhet, förtroende, en fungerande växelverkan samt en bra organisering av arbetet betonas. Avlöningen utvecklas så att den är konkurrenskraftig och sporrande genom att beakta ett mångsidigt kunnande, utveckling och den individuella arbetsinsatsen. Mål 4: En välmående och arbetsför personal Syftet är att trygga en personal som svarar mot behov och ekonomiska resurser, som mår bra i sitt arbete, är yrkeskunnig samt service- och samarbetsorienterad. Välbefinnandet och orken i arbetet förbättras genom att satsa på chefsverksamhet, samarbete och en fungerande organisation samt på en sund och trygg arbetsmiljö. Mål 5: Planmässig kommunikation Enhetliga kommunikationspraxis etableras i hela stadsorganisationen. Man sporrar till en öppen och aktiv kommunikation, i synnerhet när det gäller kommuninvånarkommunikationen Det är viktigt att ordna kommunikationsutbildning för både personal och förtroendevalda för att uppnå målen. Satsas särskilt för att uppnå ett tydligt kanslispråk.

19 Budget 2011 Mål för verksamheten Mål 6: Ett gott kommunanseende Lovisas synlighet ökas genom målmedveten marknadsföring. Basen för marknadsföringen är de strategiskt starka sidorna i Lovisa. Marknadsföringen av staden görs koordinerat tillsammans med i synnerhet utvecklingstjänsterna och övriga aktörer. De mål för ansvarsområdet som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige 2011 Mål för verksamheten Strategiskt ledarskap Effektiv verksamhet En bra arbetsgivarbild En välmående och arbetsför personal Planmässig kommunikation Ett gott kommunanseende Åtgärd/utvecklingsprojekt Utbildning för förtroendevalda, NGO-projekt Planmässigt förnyande av arbetsstationer. Funktionssäkra system. Utveckla processer och nya arbetsmetoder. Stöd för chefsverksamhet. Rättvis avlöning. Arbetsklimatenkät Minskning av sjukfrånvaro (handlingsmodell för tidigt ingripande samt intensifiering av samarbete med arbetarskyddsorganisationen och företagshälsovården) Enhetlig kommunikation. Effektiv kommuninvånarkommunikation Synliggörande av nya Lovisa. Boendemarknadsföring Budgetårets nyckelprestationer och nyckeltal/förvaltningstjänster Prestation/nyckeltal Bg 2010 Bg 2011 Mål 2012 Sjukfrånvaro 12600 12000 11600 (arbetsdagar) Nya arbetsstationer 139 150 150 Nettoflyttning, personer/år +100 +100 +100 Budgetmotiveringar Utveckling av strategiskt ledarskap Utbildning för förtroendevalda (förvaltningsdirektör Christoffer Masar) Beskrivning: För förtroendevalda ordnas utbildning i strategiskt ledarskap och seminarier om aktuella teman. Preliminär kostnadskalkyl: Finansieras under sammanslagningsunderstöden punkt 6 a Utbildning och seminarier för förtroendevalda. Anslag 10 000 euro.

20 Deltagande i kompanjonprojektet NGO Effektiv verksamhet Beskrivning: Lovisa stad deltar i Finlands Kommunförbunds och Audiapro Oy:s projekt Nya generationers organisationer och ledande. Projektets grunduppgift är med gemensamt valda kommuner och kommungrupper utveckla ledandesätt och organisationskonstruktioner, så att kommunerna kan motsvara 2020-talets utmaningar. Preliminär kostnadskalkyl: För år 2011 reserveras för projektet 5 000. Tidtabell: Projektet börjar i slutet av år 2010 och slutar år 2012. Uppdatering av förvaltningsförfarandet (förvaltningsdirektör Christoffer Masar) Förvaltningsstadgan och till den bundna instruktioner samt arbetsordningen för stadsfullmäktige uppdateras, eftersom ett uppenbart behov föreligger. Arbetet utförs i samarbete med centralerna. Förnyande av arbetsstationer (datachef Hans Forsström) Beskrivning: Arbetsstationerna förnyas så att man parallellt med de traditionella bordsarbetsstationerna tar i bruk bärbara datorer för trådlös och mobilmiljö samt ThinClient-arbetsstationer som underhålls via servrar till både förvaltning och skolväsende. Preliminär kostnadskalkyl: Arbetsstationer med systemprogram 150 * 500 = 75 000 Tidtabell: Arbetsstationer skaffas för att ersätta föråldrade arbetsstationer från och med januari 2011. Funktionssäkra system (datachef Hans Forsström) Beskrivning: För säkrande av systemen och databaserna i förvaltningen och skolväsendet anskaffas effektivare säkerhetsserver och bandrobot. Nuvarande säkerhetsserver överflyttas till hälsocentralen för säkerhetsbruk. Utökad effekt av virtualserver erhålls genom att anskaffa en server till jämte program. Preliminär kostnadskalkyl: Säkerhetsserver och robot jämte program = 24 210 Virtualiseringsmiljöserver jämte program = 7 980 Tidtabell: Servrar och program tas i bruk i januari-april 2011. Förbättrande av effektivitet Effektiviteten förbättras genom att utveckla och använda processer och nya arbetsmetoder, ökat samarbete mellan enheter samt mera smidighet via omorganisering.

21 En välmående och arbetsför personal (personalchef Minna Uusitalo / arbetshälsokoordinator Anne Hovi) Handlingsmodell för tidigt ingripande Beskrivning: En handlingsmodell för aktivt tidigt ingripande har godkänts för verkställande i personalsektionen 17.6.2010. Etableringen av modellen har påbörjats hösten 2010, men verkställigheten fortsätter år 2011. Principerna för modellen genomgås med arbetstagarna och cheferna. Verkställigheten av modellen och sjukfrånvarona följs upp årligen på hela stadens nivå i personalrapporten och på arbetsenhetsnivå av cheferna. Preliminär kostnadskalkyl: Ej separata kostnader. Verkställandet av modellen förverkligas som normalt arbete av personalchefen, arbetshälsokoordinatorn och förmännen. Preliminär tidtabell: Etableringen av modellen fortsätter år 2011 och man följer hur den genomförs under de närmaste åren. Planering och genomförande av riskkartläggning för arbetarskyddet Beskrivning: Någon riskkartläggning för arbetarskyddet har inte gjorts för den nya kommunen. Det finns flera olika alternativ för utförande av kartläggningen. Alternativen utreds och en kostnadskalkyl uppgörs. Riskkartläggningen genomförs i slutet av år 2011/början av år 2012. Preliminär kostnadskalkyl: Preliminär kostnadskalkyl 10 000 Preliminär tidtabell: Åren 2011 och 2012. Effektiverat samarbete och utvecklande av atmosfären i arbetsgemenskaperna Beskrivning: Atmosfären i arbetsgemenskapen inverkar på hela personalens välmående. Man har som målsättning att främja uppkomsten av en positiv och konstruktiv atmosfär inom arbetsgemenskapen. Av alla parter krävs engagemang och deltagande för att målet ska nås. För att främja personalens ork i arbetet och arbetshälsan kommer man att effektivera chefernas, personalförvaltningens, arbetarskyddsorganisationens och företagshälsovårdens samarbete. Genom samarbete strävar man efter att reagera snabbt när problem uppdagats och till snabb information. Fungerande samarbetspraxis och direkta kontaktkanaler skapas. Preliminär kostnadskalkyl: 1-2 utbildningar ordnas i ämnet. Utbildningsdagarna ordnas inom ramen för gemensamma utbildningsanslag, reservering 3 000. Övrig verksamhet som personalförvaltningens och arbetarskyddets normala arbete. Preliminär tidtabell: År 2011, fortsätter kommande år.