Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/



Relevanta dokument
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

RVU Sverige utskicksmaterial

RVU Resvaneundersökningen. i Linköpings kommun 2014

Cykling och gående vid större vägar

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Utgångslägesrapport till. Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun. November 2016 KS-2015/48

Resandeutveckling kvartal

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)

Resvanor i Stockholms län 2015

Så reser vi baserat på socioekonomi resmönster för 37 grupper PM 2018:9

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning

BILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA

Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg

Kort om resvanor i Luleå 2010

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

Resvane- undersökning 2013

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun

Regional attityd- och resvaneundersökning

Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010

Kort om resvanor i Halmstads kommun. Resvaneundesökningen 2018 en sammanfattning

Barns och ungdomars resvanor

Kort om resvanor i Luleå kommun

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

HUR SKA VI HANTERA FRITIDSRESORNA?

GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE. Erfarenheter från Östersunds kommun Slutrapport

Viktning och resultattabeller, delmål 3

RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2. Resvanor på Lidingö 2013

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Resvaneundersökning Sundbyberg 2016

Enkät om resvanor till skola och fritidsaktivitet i Lomma kommun

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Vallås 1_1 Vallonen 2 Användarhandledning (pdf)

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

TRAFIKUTREDNING I ANSLUTNING TILL PLANPROGRAM FÖR TOKARPSBERG I BORÅS

Uppföljning av trafikstrategin År 2015 KS-2016/

Tillgänglighet sida 1

Trafiken i Stockholms län 2007

Resvanor i Umeå. Så reste kommuninvånarna hösten Fotograf: Andreas Nilsson

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision JÖNKÖPING

RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0. Resvanor i Gävle 2012

Regionala systemanalyser

Testresenärsprojektet i Riksten 2017

Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Kollektivtrafikens konkurrenskraft i olika marknadssegment

Resvaneundersökning. hösten 2015

Cykling i Sverige En studie av variationen mellan regioner och kommuner Krister Spolander

begränsad klimatpåverkan

Briljantgatan/Smaragdgatan Trafik-PM

Metodrapport RVU Sverige 2011

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken

Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken

Långsiktigt investeringsunderlag version Trafiknämnden

Trollhättans kommun. Resvaneundersökning. Nov - dec 2013 GENOMFÖRD AV KOUCKY & PARTNERS OCH ENKÄTFABRIKEN

YTTRANDE ANGÅENDE SLL:s Trafikförsörjningsprogram

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Miljöaspekt Befolkning

Resvanor i Göteborgsregionen MAJ 2007

RES Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga

Resvanor i Eskilstuna

Resvane- undersökning 2011

Resvanor i Södertälje kommun

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund

Förändrade resvanor. Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg

Upplägg Hur mycket trafik vill du ha?

TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik: Resvaneundersökning Yield Management på järnväg. Anders Peterson, ITN 2 november 2011

Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN

1/3 04/07/2014 VÄLKOMMEN! AV KOLDIOXIDUTSLÄPPEN DEN STORA UTMANINGEN OECD:S GRANSKNING DEN STORA UTMANINGEN

LÄKEROLTOMTEN - TRAFIKALSTRING

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

RVU Sverige Intervjuarinstruktioner

Förändrade resvanor i Stockholms län

Resvaneundersökning. Revisionsdatum

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid

Resvaneundersökning i Kristianstad rapport

Redovisning av regeringsuppdrag kring nytt etappmål för gång-, cykel- och kollektivtrafik (GCK) Tom Petersen. Cykelkonferensen i Helsingborg 2019

Resvaneundersökning Kungsbacka kommun 2017

Transkript:

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/175.441

HANDLÄGGARE Per Francke, Nicklas Lord Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Gatu- och trafikavdelningen 3

Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund 5 2. Metod och definitioner 6 3. Färdmedelsfördelning 7 Bilaga 1 - Redovisning per färdmedel 10 Cykelresor 10 Kollektivtrafikresor 11 Resor till fots 12 Biltrafikresor 13 4

1. Inledning och bakgrund Myndigheten Trafikanalys genomför en nationell resvaneundersökning, RVU Sverige. Undersökningen görs i syfte att kartlägga människors dagliga resande, för att få en ökad förståelse för vid vilka tidpunkter görs resor, vilka färdsätt används, och vad är syftet/ärendet för resan. Undersökningen inleddes 2011 och pågår till och med 2013. Undersökningen genomförs som en intervjuundersökning och intervjuerna genomförs av TNS Sifo. Som en del i denna nationella undersökning har kommuner kunnat beställa ett extra urval för sin kommun för att bättre kartlägga resandet lokalt. Under 2011 genomfördes ett sådant extra urval för Huddinge. Detta PM är en sammanställning av resultaten från valda delar av resvaneundersökningen. Resultaten redovisas i form av diagram som visar hur resor till, från och inom Huddinge kommun gjordes 2011. PM:et är ett viktigt underlag till kommunens trafikstrategi som ska beskriva den riktning som kommunen vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. 5

2. Metod och definitioner Undersökningens metod och ett antal definitioner är viktiga att förstå för att kunna tolka undersökningens resultat. Beskrivningarna av dessa är till stor del tagna från Trafikanalys eget material. En mer fullständig läsning kring undersökningens metod finns att tillgå via trafa.se, Trafikanalys hemsida. Det som kartläggs i undersökningen är alla förflyttningar, oavsett längd, som urvalspersonen gör utanför det egna arbetsstället och den egna bostaden/tomten under mätdagen. Även förflyttningar utanför trafikmiljö, som skogspromenader och fjällvandringar, ingår. I undersökningen av mätdagsresandet används tre resbegrepp, hierarkiskt ordnade: huvudresa, delresa och reselement 1. Bostaden Till fots Dagis Till fots Hållplats Buss Hållplats Till fots Arbets-platsen Delresa Delresa Huvudresa Figur 1 Illustration över resbegreppet. Källa: Trafikanalys. I de diagram som presenteras i detta PM har olika färdsätt kombinerats i presentationerna. I kategorin bil ingår bilresor som förare och passagerare och i kategorin kollektivtrafik ingår tåg, buss och tunnelbana/spårvagn. Notera också att det finns tre resrelationer. Resor helt inom Huddinge, resor med start i annan kommun men med Huddinge som målpunkt samt resor som startar i Huddinge men som slutar i annan kommun. I detta PM används ett antal begrepp för att förklara och presentera resultaten i undersökningen. Dessa definitioner framgår nedan: Färdmedel Huvudfärdmedlet för varje reselement, exempelvis bil eller buss. Resa/förflyttning En resa/förflyttning avslutas med ett ärende i en målpunkt som skiljer sig från startpunkten för förflyttningen. Har man först lämnat barnen på förskola och sedan gått till arbetet är det två delresor, en resa till dagis och en till arbetet. Resor/förflyttningar som gjorts i yrkesmässig trafik (t ex om personen kört taxi) ingår inte. Resor inom Huddinge Resor med både startpunkt och målpunkt i Huddinge kommun. Personer behöver inte vara bosatta i Huddinge. Resor utan start- eller målpunkt i Huddinge är ej medräknade. Resor till/från Huddinge Resor med startpunkt i Huddinge och målpunkt utanför Huddinge, eller startpunkt utanför Huddinge och målpunkt i Huddinge. Personer behöver inte vara bosatta i Huddinge. Resor utan start- eller målpunkt i Huddinge är ej medräknade. 1 Reselement är förflyttning kopplat till unikt färdsätt. 6

3. Färdmedelsfördelning I detta avsnitt presenteras färdmedelsfördelning för resor i, samt till och från Huddinge kommun. Resultaten som redovisas är en del av den nationella resvaneundersökningen. Först presenteras de generella resbeteendena för kommunen som helhet och senare fokuseras det på individuella trafikslag eller ärenden för resan. För alla de resor som undersökningen omfattar har en färdmedelsfördelning tagits fram. Av resultatet, som framgår av figur 2, syns att 41 % av resorna sker med hållbara färdmedel. bil annat till fots cykel kollektivtrafik 2% 13% 57% 41% 4% 24% Figur 2 Färdmedelsfördelning för alla resor i Huddinge. Utifrån samma mängd resor som i diagrammet ovan har resornas start- och målpunkter undersökts. Av alla de resor som genomförs sker 30 % inom kommunen och 70 % med start- eller målpunkt i Huddinge. 30% Inom Huddinge Till/från Huddinge 70% Figur 3 Målpunkter för resor. Bryts diagrammet i figur 3 ner på färdmedelsfördelningen för resor inom Huddinge framgår tydligt hur avstånden påverkar valet av färdmedel, se figur 4, 7

resor inom Huddinge. Mer än hälften, eller 52 % av alla resor inom kommunen sker med hållbara färdmedel. bil annat till fots cykel kollektivtrafik 1% 47% 52% 36% 7% 9% Figur 4 Färdmedelsfördelning för resor inom Huddinge. För alla de resor som omfattas av undersökningen finns också data på hur resorna fördelar sig på olika ärenden. I figur 5 syns att resor kopplade till fritidsaktiviteter tillsammans med resor till arbete och skola är de vanligaste ärendena för resor inom, till och från Huddinge. 6% 2% 21% 38% Fritid Arbete / Skola Service och inköp Annat ärende Uppgift saknas 33% Figur 5 Ärenden för resor. 8

Om varje ärende bryts ner per färdmedel blir resultatet som i figur 6. Nästan hälften av alla resor sker med andra transportmedel än med bil. Ärendena Service och inköp och Fritid har liknande färdmedelsfördelning medan Arbete/ Skola skiljer sig något med sin högre andel resor med kollektivtrafik. bil kollektivtrafik cykel till fots annat färdsätt 49% 55% 54% 51% 34% 27% 24% 22% 21% 18% 10% 12% 5% 4% 4% 2% 1% 3% 2% 2% Arbete / Skola Service och inköp Fritid Annat ärende Figur 6 Färdmedelsfördelning per ärende för resor till, från eller inom Huddinge kommun. Om endast resor inom Huddinge kommun studeras ökar andelen resor till fots markant. Kollektivtrafikandelen minskar eftersom resor med pendeltågen sällan görs mellan stationer i Huddinge. bil kollektivtrafik cykel till fots annat färdsätt 55% 50% 38% 42% 52% 44% 45% 16% 21% 7% 7% 6% 1% 0% 8% 5% 2% 3% 0% 0% Arbete / Skola Service och inköp Fritid Annat ärende Figur 7 Färdmedelsfördelning per ärende för resor inom Huddinge kommun. 9

Bilaga 1 - Redovisning per färdmedel I denna bilaga har resultaten brutits ned ytterligare och här redovisas resultaten per färdmedel. Cykelresor Inte helt oväntat har avståndet en stor påverkan på cyklandet. I figur 8 framgår hur cykelresandet fördelar sig på olika målpunkter. 20% Resor som startar och slutar i Huddinge kommun 23% 57% Resor som startar i Huddinge kommun men slutar i annan kommun Resor som slutar i Huddinge kommun men startar i annan kommun Figur 8 Cykelresor fördelat på start- och målpunkter. I figur 9 presenteras ärendena kopplat till cykelresorna. 2% 39% 37% Arbete / Skola Service och inköp Fritid Annat ärende 22% Figur 9 Cykelresor per ärende. 10

Kollektivtrafikresor Kategorin kollektivtrafik omfattar resor med buss, tåg och tunnelbana/spårvagn. För alla kollektivtrafikresor som genomförs inom, till eller från Huddinge är Tåg det dominerande kollektivtrafikslaget. Denna andel är naturligt hög med tanke på tillgången till pendeltågstrafik. T bana, spårvagn Buss Tåg 18% 50% 32% Figur 10 Fördelning per kollektivtrafikslag. Inte helt oväntat är bussen mest använd för lokala resor inom Huddinge. Ökar avståndet ökar andelen resor med spårbundna färdmedel. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Inom Till/från Huddinge T bana, spårvagn Tåg Buss Figur 11 Kollektivtrafikslag efter resrelation. 11

Bryts sedan kollektivtrafikresorna ner för att se vilka ärenden de fördelar sig mellan blir resultatet som i figur 12. 7% 22% 19% 52% Arbete / Skola Service och inköp Fritid Annat ärende Figur 12 Kollektivtrafikresor per ärende. Resor till fots Resor till fots är lokalt präglade resor där ärenden utförs inom korta avstånd. Detta återspeglas också i figur 13. Arbete / Skola Service och inköp Fritid Annat ärende 8% 16% 23% 53% Figur 13 Fördelning av resor till fots per ärende. 12

Biltrafikresor I diagrammen nedan har biltrafikresor som passagerare och förare kombinerats. För biltrafiken likt andra färdmedel påverkar avståndet val av färdmedel vilket är tydligt i figur 14. Inom Till/från Huddinge 26% 74% Figur 14 Biltrafikresor fördelat på målpunkter. Flest resor med bil genomförs som fritidsresor. Arbete / Skola Service och inköp Fritid Annat ärende 6% 30% 41% 23% Figur 15 Biltrafikresor som förare och passagerare fördelat på ärenden. 13