Barns kroppsuppfattning

Barns kroppsuppfattning Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om vad som finns inuti människokroppen och matens väg genom kroppen? Children's body image What has three, four and five year olds for knowledge about what's inside the human body and the food's path through the body? Johanna Hallberg Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Ämne Biologi Avancerad nivå 15 Hp Handledare: Eva Bergman Examinator P-A Viebke 2014

Abstract The purpose of my work was to find out what children aged three, four and five have knowledge of what is inside the body and the food's path through the body. I interviewed ten children using qualitative interviews. The children's thoughts about the human body varied some but it turned out that the children had a good knowledge of how the body looks inside children's response was that inside the body, we have; heart, brain, bones, muscles, blood and a stomach. The results show that the five year olds have greater knowledge of the organs names and their functions in the body. Generally, the investigation shows that all the children have knowledge of that there is a skeleton inside their body the older children also mentioned a brain, a heart and blood. It also showed that children in the age of five have a deeper understanding of what is happening with the food we eat. This can be related to children's age, experience and knowledge. Keywords: children, comprehension, human body, organs

Sammanfattning Syftet med mitt arbete var att ta reda på vad barn i åldrarna tre, fyra och fem har för kännedom om vad som finns inuti människokroppen och matens väg genom kroppen. Tio barn intervjuades genom kvalitativa intervjuer. Barnens tankar kring människokroppen varierade en del men det visade sig att barnen hade en god kunskap om hur kroppen ser ut inuti och även matens väg genom kroppen. Barnens svar var att inuti kroppen har vi; hjärta, hjärna, skelett, muskler, blod och en magsäck. Resultatet visar att femåringarna har större kunskaper om organens namn och dess funktioner i kroppen. Generellt visar undersökningen att alla barnen har en specifik kunskap om att inuti vår kropp finns det ett skelett, en hjärna, ett hjärta och blod. Barnen i femårsåldern har en djupare förståelse vad det är som händer med maten vi äter. Detta kan ha med barnens åldrar, erfarenheter och kunskap att göra eftersom resultatet skiljer sig mellan dessa olika åldersgrupper. Nyckelord: barn, människokroppen, organ, uppfattningar

Innehållsförteckning Inledning...1 Bakgrund...1 Syfte...2 Frågeställning...2 Metod...3 Urval...3 Datainsamlingsmetoder...3 Procedur...4 Databearbetning...4 Resultat...5 Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om vad som finns inuti människokroppen...5 Vad anser tre, fyra och femåringar händer med maten vi äter?...7 Sammanfattning av resultat...8 Resultatdiskussion...9 Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om människokroppen?...9 Vad anser tre, fyra och femåringar händer med maten vi äter...9 Reliabilitet... 10 Hur kan vi jobba med kroppen i förskolan... 10 Slutsatser... 11 Referenslista... 12 Bilagor... 13 Bilaga 1... 13 Bilaga 2... 14 Bilaga 3... 15

Inledning Bakgrund I förskolan ska man jobba utefter att varje barn "Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande" (Skolverket, 2010, s. 10) och detta gör pedagoger med hjälp av olika lekar, sånger, rim och ramsor, gymnastik eller olika projekt eller teman om kroppen för att barnen ska öka sin förståelse för sin egen kropp. Tamm (1996) har visat att också vuxna personer och barn har en del oklarheter kring vad som finns inuti människokroppen och det har även visats sig att en del vuxna människor inte riktigt vet var hjärtats, njurarnas eller leverns plats i kroppen är. En del vuxna trodde att vi människor hade två levrar och att gallblåsan hade sin placering i magtrakten. När det gäller yngre barn och deras uppfattning kring vad som finns inuti vår kropp beskrivs det att de inte har någon uppfattning om vad som finns inuti kroppen, utan bara vad som har stoppats in i. Skulle vi pedagoger be barnen rita vad som finns inuti vår kropp skulle de ha ritat en människa med olika födoinnehåll i kroppen som tillexempel köttbullar eller korvar (Tamm 1996). Tamm (1996) som hänvisar till en forskning som gjordes 1935 på barn mellan fyra och tretton år, som skulle beskriva vad som finns inuti människokroppen och den visade att de yngsta barnen trodde att det var mat som fanns inuti kroppen, medan de äldre barnen, från cirka elva år, hade en mer nyanserad kunskap. De äldre barnen hade kunskap om att människan hade ett skelett, njurar och att det fanns muskler i kroppen (Schilder och Wechler, 1935 i Tamm, 1996). Tjugo år senare gjordes ytterligare en studie på barn i åldrarna elva år och uppåt som skulle beskriva människokroppens insida och resultatet visade att barnen kunde placera mellan sex till nio organ på korrekt plats i kroppen och ett av det populäraste organ som ritades dit var hjärtat, skelettet, lungorna, hjärnan och en del ritade även dit blodkärlen i kroppen (Tait och Ascher, 1955 i Tamm, 1996). Samma resultat som Tait och Ascher (1955) fick fram i deras undersökning som Tamm (1996) beskriver visades i en internationell studie som gjordes i elva länder av Reiss, Tunnicliffe, Andersen, Bartoszeck, Carvalho, Chen, Jarman, Jonsson, Manokore, Marchenko, Mulemwa, Novikova, Otuka, Teppa, Van Rooy (2002) på barn i åldrarna fyra till femton år där barnen fick rita ut de organ de kände till och resultatet i denna studie överrensstämde med att de mest populäraste dit ritade organen var även där hjärtat, skelettet, lungorna, hjärnan, blodet o blodkärlen. Tamm (1996) liksom Zetterqvist och Kärrqvist (2007) beskriver att yngre barn brukar kunna rita ut och lokalisera var tillexempel hjärtat sitter i kroppen och att vi människor har ett hjärta för att vi ska kunna leva och att hjärtat är rött. Vidare beskrivs att barn under sju år inte vet att vi människor har lungor men barnen vet istället att vi behöver luft för att kunna andas. Fyraoch fem- åringar visste att inuti vårt huvud finns det en hjärna och när det gällde femåringarna visade det sig att de trodde att hjärnan inte var nödvändig för att vi människor ska kunna springa, gå, eller leka (Susan Carey, 1985 i Zetterqvist och Kärrqvist, 2007). När barnen i fyra- och fem- årsålder skulle beskriva vad som händer med maten vi äter framkom att alla 1

barnen visste att det finns mat i magen. Däremot visste de inte att det finns inre organ som hjälper maten att brytas ner i inne i kroppen utan denna kunskap tillkommer senare i ett barns utveckling (Andersson, 2001). Enligt Tamm (1996) som hänvisar till forskarna Schilder och Wechler (1935), Tait och Ascher (1955) visade på att de lät barnen i de olika åldrarna fått göra en redogörelse för vilka organ de kunde. Det visade sig att de äldre barnen kunde flest namn på organ än vad de yngre barnen kunde. En aspekt på dessa studier är att barnen kan tolka hur vi ser ut inuti kroppen olika och detta kan dels bero på barnens ålder och dels på hur frågorna ställs till barnen eller hur frågorna tolkas av barnen vilket leder till att svaren kan variera en del (Reiss m.fl., 2002). Barn utvecklas i stadier och det går inte att hoppa över något stadium eftersom en fas förbereder ett barn för nästa mognadsperiod (Andersson, 2001). Mognadsfaserna; 1) det sensomotoriska stadiet (0-1,5 år), 2) det preoperationella stadiet (2-7 år), 3) det konkreta operationernas stadium (7-11 år), och 4) det formella operationernas stadium (från 11-12 år och till vuxenålder), (Tamm, 1996, s. 13). Barn i förskoleåldern befinner sig i det preoperationella stadiet och kan koppla ihop handlingar och ordsymboler (Evenshaug och Hallen, 2001; Tamm, 1996). Treåringen är inne i en ganska lugn och harmonisk ålder och börjar kunna behärska sin kropp och dess rörelser. Då brukar barnet utforska sin omvärld med hjälp av olika saker och lekar. Vid fyra års ålder kommer barnet i en mer aktiv och motorisk fas och de behöver mer yta för att kunna röra sig och få mer kontroll över sin kropp och använder den väl i olika situationer. Barn i fem års ålder är oftast mer motorisk lugna, barnet behärskar nu sin kropp på ett annat sätt och de kan även sitta stilla en längre stund (Tamm, 1996). I slutet av det preoperationella stadiet när barnet är fyra - fem år brukar de ha en uppfattning om vad som finns inuti vår kropp. När barnet är fem- sex år brukar de kunna använda sin kunskap om de organ i kroppen barnet känner till tillexempel kan barnet beskriva att maten finns i magen och att blodet är rött (Tamm, 1996). En intressant aspekt är hur barn egentligen skaffar sig kunskap om de olika organen som finns inuti människokroppen. Hur kommer det sig att ett barn kan peka ut magens placering innan de kan peka ut hjärtats placering? Och varför vet barn mer om hjärtat än om hjärnan och lungorna? Syfte I läroplanen för förskolan beskrivs det att vi ska sträva efter att varje barn utvecklar sin "kroppsuppfattning" (Skolverket, 2010. s. 10). Syftet med min studie är att undersöka vad tre, fyra- och femåringar har för kroppsuppfattning. Frågeställning Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om vad som finns inuti människokroppen? Vad anser tre, fyra och femåringar händer med maten vi äter? 2

Metod Urval Min undersökning fokuserar på barn i åldrarna tre, fyra till fem år på en förskola belägen i mellersta Sverige i ett mångkulturellt område. Jag valde denna förkola för att pedagogerna vet vem jag är och för att barnen känner mig vilket gör att intervjuerna blir en mer avslappnad situation för barnen. Personalen godkände detta och jag har tagit hänsyn till de forskningsetiska kraven för att få intervjua barn lämnade jag ut ett samtyckes brev (bilaga 1) till de berörda vårdnadshavarna och bad om deras tillåtelse att intervjua och spela in deras barn. Barngruppen på den förskola där intervjuerna genomfördes bestod utav 20 barn i åldrarna ett till fem år och barngruppen består både och av pojkar och flickor. Tretton barn blev tillfrågade att delta i min undersökning och sju stycken barn i åldrarna ett och två år blev inte tillfrågade att delta i min undersökning. Jag lämnade ut tretton samtyckesbrev till alla berörda tre, fyra och femåringar. Det blev ett bortfall på tre barn vilket berodde på att föräldrarna inte lämnade tillbaks samtyckesbreven. Sammanlagt intervjuades tre, 3-åringar, tre, 4-åringar och fyra, 5-åringar. Datainsamlingsmetoder Jag har med två metoder i min studie, kvalitativa intervjuer och bildteckningar av en människa där endast konturerna var i fyllda. kvalitativa intervjuer (semistrukturerad) genomfördes med barnen för att ta reda på deras uppfattning om människokroppen och matens väg genom kroppen. Kvalitativa intervjuer innebär att endast frågeområdena är bestämda i förväg och syftet med det kvalitativa frågesamtalet är att den jag gör en intervju med kan ge ett så uttömmande svar som möjligt. Frågorna måste anpassas så att personen jag intervjuar får ta upp vad hon/ han vill (Johansson och Svedner, 2010). Intervjufrågorna utformades efter mina frågeställningar. Jag hade sammanlagt tio intervjufrågor (bilaga 2). Frågeområden som berördes var vad barnen har för kännedom om vad som finns inuti kroppen och dessa intervjufrågor ska ge svar på frågeställning ett, vad kan du göra med din kropp? vad finns inuti kroppen? vad finns det för något inuti huvudet och vad har den för uppgift? vad är hjärtat och var sitter det? vad har hjärtat för form? hur stort är hjärtat tror du? vet du vad hjärtat har för uppgift i din kropp? Dessa intervjufrågor ska ge svar på frågeställning två, varför behöver vi mat? vad händer med maten du äter? hur och varför växer kroppen? För att fånga barnens intresse visade jag en bild av en människa (bilaga 3) där endast konturerna är avritade. Här fick barnen en chans att rita vad de tror finns inuti människokroppen. Metoden att använda sig av en bild i intervjusituationen kan hjälpa till att synliggöra barnets tankevärld, om hur de tänker och uppfattar något (Dovenborg och Pramling Samuelsson, 2007). 3

Procedur Förskolan kontaktades, där min undersökning skulle genomföras. Pedagogerna på förskolan blev informerade om att jag skulle göra en C- uppsats och att jag skulle vilja göra intervjuer med barn i åldrarna tre, fyra och fem år. Pedagogerna godkände att jag kunde få göra min undersökning där. Sedan förberedde jag ett samtyckesbrev till de berörda vårdnadshavarna där jag presenterade mig och beskrev syftet med min undersökning. I samtyckesbrevet gavs föräldrarna möjlighet att godkänna eller icke godkänna att deras barn fick intervjuvas och att intervjun skulle spelas in. Jag informerade också att barnen var helt anonyma, att deltagandet var frivilligt och att intervjun kommer att ske enskilt med varje barn. Vidare beskrev jag att allt inspelat material kommer att förstöras när hela mitt arbete är sammanställt och jag berättade även att jag inte kommer att använda mig av barnens namn, utan bara ålder på barnen. Jag lämnade ut samtyckesbreven till de berörda föräldrarna och när samtyckesbreven blivit återlämnade till förskolan gick jag dit och bestämde en passande dag när intervjuerna kunde genomföras. När intervjuerna började så gick jag med ett barn i taget till en plats som jag valt ut som var en lugn och trygg för barnet och där jag kunde stänga dörren. Genom att välja ut en lugn och trygg plats för intervjun ville jag öka möjligheten för barnet att fokusera och inte tappa intresset för intervjun (Dovenborg och Pramling Samuelsson, 2007). Intervjuerna började med att barnen fick sitta mitt emot mig så att jag och barnet fick en bra ögonkontakt med varandra. Att ha en bra ögonkontakt med varandra leder till att man vill bevara intresset genom hela intervjun. Men detta kräver också att man som intervjuvare kan sina frågor utantill så att man inte behöver bläddra bland sina papper, vilket kan leda till att barnet tappar koncentrationen (Doverborg och Pramling Samuelsson, 2007). Jag inledde intervjun med att berätta för barnet vad intervjun skulle handla om, vilket leder detta till att man skapar en bra samtalssituation för den intervjuade (Dovenborg och Pramling Samuelsson, 2007). Därefter ställde jag mina frågor och när jag frågade barnen vad de tror finns inuti vår människokropp och avslutningsvis tog jag fram bilden av en människa (bilaga 3) och varje barn fick rita och berätta vad de ansåg finnas inuti vår kropp. Varje intervju i varade i cirka 15-20 minuter beroende på vilka svar barnen gav och även på hur mycket de ritade på bilden. Intervjuerna spelades in med hjälp av min mobiltelefon, vilket är ett bra hjälpmedel eftersom det är svårt att hinna med att skriva ner hela intervjun, men det gäller som intervjuvare att man är väl förberedd med de tekniska hjälpmedlen (Dovenborg och Pramling Samuelsson, 2007). När alla intervjuerna var klara gjorde jag en sammanställning av alla barnintervjuer och efteråt när sammanställningen var renskriven och klar raderades alla intervjuer med barnen. Databearbetning Jag lyssnade av och renskrev alla intervjuer och transkriberade de i ett dokument på datorn. Jag skrev ut de sammanställda intervjuerna och tittade på varje sammanställd intervjufråga och strök under det som var relevant för min undersökning. Sedan strukturerades intervjusvaren och aktiviteten med de ritade organteckningarna. Jag kategoriserade först barnen i tre åldersgrupper: 3-åringar, 4-åringar och 5-åringar. Sedan har jag kunnat 4

Andel barn som har svarat i procent. kategorisera ut de ritade organen hjärta, hjärna, skelett, blod, magsäck och muskler som barnen hade ritat ut på bilderna i organteckningarna. Jag scannade sedan av en del barnens teckningar för att visa deras kunskap om de olika organen som visas i resultatdelen. Jag gjorde sedan en tabell som presenteras i resultatdelen som visar andel barn som har svarat i procent om vilka organ tre, fyra och femåringarna hade kännedom om. Resultat Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om vad som finns inuti människokroppen Figur 1 visar att 65 % av treåringarna, 100 % av fyraåringarna och 100 % av femåringarna som kände till att vi människor har ett hjärta inuti kroppen. Uppfattningen om att vi människor har en hjärna visade sig att det var 33 % av treåringarna och 33 % av fyraåringarna och 75 % av femåringarna som kände till att vi människor har en. (figur 1). Inuti människokroppen så finns det ett skelett och det visade sig att det var 100 % av treåringarna, 100 % av fyraåringarna och 100 % av femåringarna som hade kännedom om att vi har ett (figur 1). Blodet i kroppen visade sig att det inte var någon av treåringarna som ritade dit men 33 % av fyraåringarna och 50 % av femåringarna hade en kännedom kring att blodet finns inuti kroppen (figur 1). Att det finns muskler i kroppen visade sig inte var någon av treåringarna eller fyraåringarna som ritade dit det men 25 % av femåringarna som kände till att det finns muskler inuti oss människor (figur 1). Organet magsäcken visade sig att ingen utav treåringarna eller fyraåringarna ritade dit men 25 % av femåringarna hade kännedom om att det finns en magsäck inuti människokroppen (figur 1). 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Hjärta Hjärna Skelett Blod Muskler Magsäck 3-åring 4-åring 5-åring Figur 1. Andel tre, fyra och femåringar som hade kunskap om de olika organen i kroppen. 5

Barnen i min undersökning kunde namnge var hjärtat sitter i kroppen och de flesta utav barnen kunde rita dit hjärtat som har sin placering i bröstet. Hjärtat Figur 2. Hjärtats placering i människokroppen enligt en fyraåring som ritat in ett hjärta i en uppvisad bild av en människokropp. Vidare i min undersökning visade sig att de flesta utav barnen kunde förklara att vårt hjärta dunkar och slår i kroppen och detta visste barnen eftersom de själva har känt att hjärtat gör det. Ett barn menade på att man inte kan leva utan ett hjärta och ett annat barn associerade hjärtat till en sjukdom genom att berätta att man kan ha ont i hjärtat. Citerat barn berättar: "Jag känner en som har haft ont i hjärtat"(5-åring). Alla barnen i min studie beskrev formen på människohjärtat som ett hjärta. Vidare jämförde några barn hjärtats storlek med något födoämne t.ex. en köttbulle. Citerat barn berättar: "Jag tror att hjärtat är lika stort som en köttbulle" (3-åring). I vad som finns inuti vårt huvud visade sig att tre, fyra och femåringar hade olika uppfattningar om. Några barn kunde namnge att innanför vårt huvud finns det en hjärna. Få barn kunde namnge hjärnas funktion och att människans hjärna är en slags central som styr oss människor så att vi kan t ex leka och tänka. 6

Barnen i min undersökning kunde ange att det finns ett skelett i kroppen. Barnen beskrev att det är viktigt att vi människor har ett skelett för annars kan vi människor varken kan leka eller springa. Barnen kunde även namnge att skelettet inuti människokroppen och att det är vitt och hårt. Citerat barn berättar: "Skelettet är hårt inuti mig" (3- åring). Figur 3. Skelettets placering i människokroppen enligt en treåring som har ritat dit skelettet i en uppvisad bild av en människokropp. Vad anser tre, fyra och femåringar händer med maten vi äter? En del utav barnen i min undersökning kunde namnge varför vi människor behöver mat och svaren som angavs var att äter vi inte mat så kommer vi människor inte leva eller växa mera och att vi kommer även bli hungriga och trötta. Matens väg genom kroppen beskrevs utav ett barn genom att den ritade organteckningen och barnet kunde namnge vad det är som händer med maten vi äter. Vidare fick barnen rita på organteckningarna och berätta om vad det är som händer med maten vi äter. Det övervägande svar som angavs var att de ansåg att födan åker ner i magen efter vi har svalt den. Ett barn kunde namnge att när man har svalt maten åker födan först ner i magen och sedan åker den ut i armarna och sedan ner i benen och sist ner till fötterna. 7

Ett utav barnen i min undersökning kunde namnge och rita dit processen för matens väg genom kroppen från det vi stoppar från munnen och tills att maten hamnar i magsäcken där den mosas sönder. Citerat barn berättar "Man äter maten genom sin mun, sedan åker köttbullarna ner i ett rör och rinner ner till magen, sedan mosas maten och sedan mosas maten mer inne i magen och där inne samlas all mat som jag har ätit" (5- åring). Här åker maten in. Här åker maten ner i ett rör Maten hamnar i magsäcken. Här ner i magen mosas maten Figur 4. Visar på matspjälkningsprocessen och magsäckens placering enligt en femåring som har ritat in det i en uppvisat bild av en människokropp. Diskussion Sammanfattning av resultat Det finns en skillnad i kunskap om vad som finns i kroppen mellan barn i olika åldrar och generellt kunde femåringarna fler organ än tre- och fyraåringarna. Bland femåringarna fanns barn som kunde rita ut eller namnge upp till fem till sex organ i kroppen. Bland fyraåringarna fanns det barn som kunde rita ut eller namnge upp till fyra till fem organ. Bland treåringarna fanns det barn som kunde rita eller namnge upp till tre organ i kroppen. Barnens uppfattningar om människokroppen varierade en del i min undersökning. Den första uppfattningen om människokroppen var hos de flesta utav barnen var att de kunde gå, springa, leka och dansa med sin kropp. Några utav barnen särskilt, fyra och femåringarna hade en annan uppfattning om människokroppen genom att de visste att de finns flera organ inne i kroppen tillexempel ett skelett och en hjärna. Min undersökning visade på att en del barn relaterade mat till människans insida, men även visar undersökningen på att det är flera barn som har en kännedom om vad som finns inuti människokroppen genom deras ritade organteckningar. Matens väg genom kroppen hade många utav barnen kännedom om att den hamnar i magen 8

efter att vi svalt den, men det visade sig att ett barn kunde namnge och rita ut de olika stegen i matspjälkningsprocessen. Resultatdiskussion Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om människokroppen Min studie visar att barnen har en viss oklarhet när det gäller deras kroppsuppfattning, några av barnen visste inte varför vi har en kropp utan associerade istället till vad de kunde göra med sin kropp tillexempel; gå, dansa och springa. Mitt resultat om vad som finns inuti människan överensstämmer inte med tidigare resultat och enligt Tamm (1996) som hänvisar till forskarna Schilder och Wechler (1935) och Tait och Ascher (1955) som skriver att om barn skulle få rita om vad som finns inuti människan skulle de rita ut magsäcken med födoinnehåll. Min undersökning visade istället på att alla barnen som intervjuades har en god kroppsuppfattning om att vi har olika organ inuti kroppen. Vidare visade min undersökning på att de mest populäraste organen som ritades ut av barnen på deras organteckningar var skelettet, hjärtat, hjärnan, blodet vilket även Reiss m.fl.(2002) internationella studie visade också på. Enligt Tamm (1996) som hänvisar till forskarna Schilder och Wechler (1935) och Tait och Ascher (1955) visade deras forskning på att de yngre barnen från fyra årsålder relaterade mat till människans insida, vilket även min undersökning visade att en del barn gör och den visade även på att det är flera utav barnen som har en mer utvecklad kännedom om vad som finns inuti kroppen och min undersökning så visade den på att barnen hade en god kroppsuppfattning om att vi människor har ett skelett, en hjärna, ett hjärta, blod, magsäck och muskler inuti oss. Enligt Tamm (1996) som hänvisar till forskarparet Schilder och Wechler (1935) hade barn i elvaårsålder denna specifika kunskap i deras undersökning. De flesta av de yngre barnen i min undersökning visste att hjärtat sitter i bröstet, att hjärtat är rött denna uppfattning hos barnen i min undersökning överensstämmer med tidigare studier som har visats i Zetterqvist och Kärrqvist (2007) forskningsöversikt. Ser man till hjärtats uppgift visste barnen i min undersökning att hjärtat dunkar och slår och de jämförde även hjärtats storlek med något födoämne, vilket överrensstämmer med det Tamm (1996) som beskriver att oftast förskolebarn vet och gör. I min undersökning visade sig att barnen hade kunskaper om hjärnan och om hjärnans funktioner. Undersökningen som jag gjorde visade att barn i femårsåldern vet varför vi människor har en hjärna och vad den är till för, medans tidigare studier enligt Zetterqvist och Kärrqvist (2007) som hänvisar till Susan Carey (1985) undersökning att den visade på att barn i femårsåldern trodde att hjärnan inte var nödvändig för oss människor så att vi kan t ex ska kunna springa, gå, eller leka. I min undersökning visste ett barn att vi människor måste ha en hjärna för annars kan vi varken leka eller tänka. 9

Vad anser tre, fyra och femåringar händer med maten vi äter När barnen fick berätta om matens väg genom kroppen var det inte lätt för barnen eftersom de inte har de olika begreppen för att beskriva matspjälkningsprocessen. De flesta av barnen i min undersökning beskrev att efter vi har svalt födan hamnar den i magen vilket överrensstämmer med tidigare studier som Tamm (1996) skriver om att barn i yngre åldrar gör. Men även mitt resultat i min undersökning visade tydligt på att barn har en kännedom om matspjälkningsprocessen och enligt en forskningsöversikt som Andersson (2001) skriver om har visat att denna kännedom kommer först när barnet är runt elva år och detta överrensstämmer inte utan min undersökning visade istället på att barn i förskoleåldern har en god uppfattning om matens väg genom kroppen. Reliabilitet De enskilda barnintervjuerna genomfördes på samma sätt med alla barnen. Det som varierade var hur frågorna ställdes till varje barn t ex i en del intervjufrågor fick jag fråga ja barnen t ex hur menar du? kan du ge mig ett exempel och detta berodde på hur barnen svarade på min fråga och även hur barnet uppfattade frågan jag ställde. Under intervjuerna använde jag mig av min mobiltelefon som fungerade bra för att hjälpa mig att fånga upp varje barns svar. Alla barnen verkade vara trygga med mig eftersom de visste vem jag var vilket gör hela intervjun situationen mer avslappnad. De flesta av barnen var fokuserade under hela intervjun men några av barnen som var tre år var lite mindre fokuserade vilket kan bero på att frågorna kunde ha varit för svåra att förstå vilket kan betyda att resultatet kan ha påverkats. Alla barnen i de olika åldrarna fick rita dit de organ de kände till på teckningarna vilket bidrog till att jag anser att barnen fick en god uppfattning av barnens kännedom om vad som finns inuti människokroppen och matens väg genom kroppen. Jag anser också att validiteten är bra eftersom jag använde mig av kvalitativa intervjuer som ger svar på mitt syfte och mina frågeställningar. Hur kan vi jobba med kroppen i förskolan Som vuxen kan det vara svårt att förklara för barn i förskoleåldern om kroppen och dess olika funktioner. Även vi vuxna har luddiga kunskaper om kroppen och de olika organens platser och funktoner i kroppen (Tamm, 1996). Barnen i min undersökning hade inte någon klar uppfattning om de inre organens funktioner vilket är helt förståligt eftersom det är inte är lätt att förstå sig på kroppens olika organ. Förskolan ska jobba efter att varje barn "Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande" (Skolverket, 2010, s. 10) och detta gör vi med olika lekar, lekar, sånger, gymnastik och olika projekt eller teman man har i förskolan. Jag anser att det är viktigt att vuxna ute i förskolans verksamhet jobbar mer med vår människokropp hur vi ser ut inuti den och detta för att barnen får en bra kroppsuppfattning. Barn är alltid nyfikna på hur vi ser ut och vad som finns inuti vår kropp. När det gäller barns inlärning har miljön en stor betydelse i förskolan och den ska stimulera barnets livslånga lärande (Sträng och Persson, 2003), vilket överensstämmer med 10

läroplanen för förskolan (Lpfö 98) att "Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande" (skolverket, 2010, s. 9). Genom att hämta och att bygga upp sin kunskap med hjälp av andra i ens omgivning är viktigt att vi vuxna har kunskap om det vi vill lära ut till barnen. När vi pedagoger vill lära ut till barnen om vår kropp är viktigt att vi pedagoger visar och känner på vår kropp för att barnen ska uppfatta och få en bättre bild av vad som finns på vår kropp. Gör vi det kommer barnen få en bättre kunskap och bild om kroppens inre (Karlsson, 2009). Jag anser även när vi ska lära ut om kroppen kan vi leka fram barnets kunskap genom lekar, rita olika teckningar om kroppen. Att samtala med varandra om kroppen leder till även till att barnet stimuleras och vill läras sig om mer ämnet. Det är även viktigt att vi vuxna använder ett språk och korrekta begrepp för att barnen redan från början ska få en bättre bild om kroppen och dess innehåll. Det är även viktigt att börja redan i tidig ålder med biologiundervisningen om kroppen för att förskolan skall kunna öka barnens kroppsuppfattning bättre (Sollén, 2013). Slutsatser I min undersökning visade det sig att kunskapen var olika bland barnen i åldrarna tre, fyra och femårsåldern. Alla barn i min studie var i det preoperationella stadiet och min studie visar således att barnen i början och slutet på detta stadium har väldigt olika kunskap. För att tolka mina resultat i relation till barns utveckling krävs en mer nyanserad indelning än vad som ges av Jean Piaget (Tamm, 1996). Detta arbete har gett mig många nya erfarenheter som jag kommer att ha nytta av i min yrkesroll som förskollärare. Jag är även glatt positivt överraskad över alla svar jag fått fram i min studie om barns tankar om kroppen eftersom barnen på den förskolan där undersökningen ägde rum har inte jobbat med ämnet kroppen förut. För att vidareutveckla det jag har kommit fram till i min undersökning anser jag att det skulle vara intressant att följa samma barn igen när de har blivit något år äldre och se om deras kunskap och tankar har ändras något om kroppen. 11

Referenslista Andersson, Björn (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Forskningsresultat som ger nya idéer. Göteborgs universitet. Institutionen för ämnesdidaktik, Avdelningen för naturvetenskap. Skolverket: Stockholm. Kalmar: Liber distribution Doverberg, E & Pramling-Samuelsson, I (2000). Att förstå barns tankar- metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber. Evenshaug, O och Hallen, D (2001). Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur Johansson, B och Svedner, P- O (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget AB. Karlsson, F (2009). Barns tankar om den egna kroppen! Vad vet fyraåringar och sexåringar om sin kropp! Examensarbete. Karlstads universitet. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskap. Avdelningen för biologi. Karlstad. Reiss, M, J. Tunnicliffe, S, D. Andersen M, A. Bartoszeck, A. Carvalho, G, S. Chen, S-Y. Jarman, T. Jonsson, S. Manokore, V. Marchenko, N. Mulemwa, J. Novikova, T. Otuka, J. Teppa, S och Van Rooy, W. (2002). An international study of young people's drawings of what is inside themselves. Journal of Biological Education, 36 (2), 58-64. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket Sollén, J (2013). Kroppsuppfattning. Fyraåringar och sexåringars uppfattning om människokroppens inre organ och matens väg genom kroppen. Examensarbete. Karlstads universitet. Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. Avdelningen för biologi. Karlstad. Sträng, H, M och Persson, S (2009). Små barns stigar i omvärlden. Lund: Studentlitteratur. Tamm, M (1996). Hälsa och sjukdom i barnens värld. Falköping: Liber. Zetterqvist, A och Kärrqvist, C (2007). Naturvetenskap med yngre barn- en forskningsöversikt. Interna rapporter (07:04) Göteborgs universitet, Instutitionen för ämnesdidaktik, avdelningen för naturvetenskap. Utskrivet 2007-12-02. 12

Bilagor Bilaga 1 Hej! Jag heter Johanna Hallberg och läser till förskollärare med inriktningen naturkunskap i vardagen. Jag är studerande på Karlstads universitet och gör nu min sista termin och jag håller nu på med min C-uppsats. Arbetet kommer att handla om "Barns tankar om kroppen" Examensarbete kommer att bygga på intervjuer med ert barn och det kommer att ske enskilt och jag kommer att behöva spela in intervjun. Den inspelade intervjun kommer jag sedan förstöra när arbetet är färdigt. Jag kommer inte att använda mig av några namn i arbetet, utan bara ålder på barnen. På grund av de forskningsetiska kraven vid intervjuundersökningar med barn krävs att du som vårdnadshavare ger mig samtycke att genomföra min undersökning. Deltagandet är frivilligt och kan närsomhelst avbrytas. Kontakta mig gärna om du/ ni har några frågor. Kontaktuppgifter Mobil: 070 0947 295 Mail: johanna_h1980@hotmail.com Mitt barn får intervjuas Ja Nej Mitt barn får spelas in. Ja Nej Barnets namn: Målsmans underskrift Lämnas åter till förskolan senast den: Tack på förhand! Johanna Hallberg 13

Bilaga 2 Intervjufrågor (Barn) Område ett Kännedom om vad som finns inuti människokroppen Vad kan du göra med din kropp? Vad finns inuti kroppen? Vad finns det för något inuti huvudet och vad har den för uppgift? Vad är hjärtat och var sitter det? Vad har hjärtat för form? Hur stort är hjärtat tror du? Vet du vad hjärtat har för uppgift i din kropp? Område två Mat Varför behöver vi mat? Vad händer med maten du äter? Hur och varför växer kroppen? 14

Bilaga 3 15