- att se sitt eget lärande.



Relevanta dokument
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Marie Carlsson Christina Dellvi Sofia Helldén Sylvia Kempner Lena Nilsson Anita Pålsson Elin Trogen

BARN I STADEN MÖTER DJUR

UTEDAGAR I BILD OCH TEXT Naturupplevelser i kombination med den moderna tekniken

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

Konstverket Air av Curt Asker

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen Amanda, Lasse, Mats och Linda

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna

Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

ITiS-rapport Köpinge skola

Vår verksamhet under läsåret

Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Teamplan Ugglums skola F /2012

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Rapport. Folksagor-Lextorpslaget

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

ITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare:

Årsberättelse 2013/2014

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

ITiS Våren Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Carl von Linné 300 år

Läsår Vi har valt följande rubriker för att redovisa hur inflytandet fungerar i praktiken: - Inlärning - Socialt Eget ansvar - Råden

Kvalitetsredovisning för Fasanens förskola läsåret 2007/2008

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

PORTFOLIO DIGITAL-ANALOG

Årsberättelse 2013/2014

Språkutvecklande arbetssätt

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013

Systematiskt kvalitetsarbete

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten Hammars skola barnskola 1

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Kvalitetsdokument

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Arbetsbeskrivning för

ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).

Min förskoleresa. Norrbyområdet

nils-portfolio Table Of Contents

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Move & Walk. Skolan. Gymnasiesärskolan

1. Inledning Förutsättningar... 3

POLICY KRING LÄXOR OCH ANNAT HEMARBETE

Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg

Verksamhetsplan

Vi har inte satt ord på det

Henke och bokstäverna som hoppar

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Lärar/vägledarinformation

En världsomsegling med sjörövare

Lärarhandledning Rosa och orden

Kvalitetsdokument 2013/2014

Västanbyns skolas arbetsplan

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Illustration: Louise Winblad/Hej hej vardag. vänliga veckan. lärarhandledning årskurs 1 6

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Fullersta rektorsområde

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Lokal arbetsplan Lekåret

Hemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet 2014/2015

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Sörgårdens arbetsplan 14-15

Kvalitetsredovisning Kullsta förskola 2006/2007

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Transkript:

- att se sitt eget lärande. Delfinen Villaskolan Av: Anna - Lena Alverup Yvonne Andersson Ewa Håkansson Christina Krantz Karin Nilsson Chatarina Olsson Eva Rappsjö Boel Sjöberg Handledare: Barbro Nilsson

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.Bakgrund 3 2.Så här arbetar vi idag 4 3.Syfte 5 4.Tillvägagångssätt 6 5.Resultat 7 6.Diskussion 9 7.Inspirationskällor 10 2

3 PORTFOLIO ATT SE SITT EGET LÄRANDE 1. BAKGRUND Villaskolan är en 4-spårig F-6 skola, belägen i Åhus. De fyra spåren har lite olika inriktning och vårt spår, DELFINEN, arbetar Montessori-inspirerat. Varje spår har också fritidshem. Vi har c:a 70 barn och följande personal arbetar i spåret: Barnskolan, F-2, en barnskötare, en fritidspedagog, en förskollärare en grundskollärare( lågstadielärare) 3-6 delen, en grundskollärare (mellanstadielärare) en grundskollärare (lågstadielärare) halvtid en förskollärare/lågstadielärare halvtid resurspersonal, assistent Barnskolan har två klassrum, med en dator i varje rum, kök, dockvrå och korridorer som vid behov kan utnyttjas. 3-6 har ett stort klassrum ( två klassrum, där väggen tagits bort) och ett mindre klassrum. I det stora rummet har 5-6an sitt hemklassrum. Där ryms också vår studiehall med 6 datorer. I det mindre rummet har 3-4an sitt hemklassrum. Vad är portfolio? I häftet Portfolio i skolan - struktur och uppbyggnad har vi hämtat fakta om portfoliometoden: Bakgrund Professor Lars Lindström vid lärarhögskolan i Stockholm var den förste i Sverige som skrivit om portfolio (redan 1992). Ett av ursprungen till portfoliofilosofin inom skolan är forsknings- och utvecklingsprojekten Project Zero och Arts PROPEL på Harvard i Boston.Det övergripande ansvaret för projekten hade professor Howard Gardner. När forskarna inom Project Zero startade sitt arbete runt portfolio så började de med att granska de estetiska ämnena. Inom konstvärlden är portfolio mycket använt sedan lång tid. Det var därifrån forskarna hämtade idén och införlivade den i skolans värld. 3

4 Vad ska ingå? Det ska vara en kombination av elev- respektive lärarvalda arbeten. Arbetena ska visa på såväl elevens starka som svaga sidor, på deras intressen, på prestationer i de olika ämnen/ teman som ingår i respektive årskurs och elevens kreativitet. Allt i portfolion ska vara märkt med datum. Vad betyder begreppet portfolio? Ordet portfolio består egentligen av två delar, båda med sitt ursprung i latin, port från porter som betyder bära och folio som egentligen betyder blad eller papper. Därav har bildats portfolio, dvs bära papper. Under många år har begreppet använts inom konstnärskretsar och i reklamvärlden. Portfolio ska vara en genomtänkt och utvald samling av elevarbeten avsedda för att ge en aktiv och långsiktig översikt av elevens lärande och utveckling. Värdet med portfolio bygger på enkel idé; genom en strukturerad samling av arbeten kan eleverna visa hur deras lärande och förståelse har utvecklats. Därigenom blir hela deras lärande synligt och kan utvärderas både av eleven själv, kamrater, föräldrar eller lärare. Det finns många olika sorters portfolio. Varje arbetslag måste själv bestämma sig för vilken typ man vill ha, hur omfattande man vill göra den och vad den ska användas till. Vi har valt att ta ett litet första steg samtidigt som vår digitala portfolio är förberedd för minst 4 års arbete. 2. SÅ HÄR ARBETAR VI IDAG. I elevens portfolio har hittills ingått: F-2: Barnen har haft en dagbok som de har skrivit i och där man kan se deras skrivutveckling under deras tre år i barnskolan. Vi har också en bildmapp där de spara sina bästa bilder från barnskoleåren. 3-6: Berättarbok, som har varit en samling som visar elevens utveckling i svenska och bild. Eftersom eleverna skrivit om sina upplevelser under 4 år, ger den en viss bild av vad de har sysslat med. Den inleds med en beskrivning av hur de ser på sig själva och sin familj, minnen från barndomen m.m. 4

5 Vi arbetar redan nu tematiskt med svenska, bild och orienteringsämnen, ibland under våra temaveckor helt tematiskt. Engelska har vi fortfarande i åldershomogena grupper. Matematiken är i stort sätt individualiserad. Praktisk matte har vi alltid som ett gemensamt tema. Varje vecka gör eleverna en utvärdering av sitt arbete. Hur har jag klarat av veckans arbete? Vad har jag lärt mig? Vi har dessutom varje termin gemensamma teman för hela spåret, t.ex. en konstnär eller en kompositör. Innevarande år arbetar hela Villaskolan med HAVETS ÅR. 3. SYFTE MED PROJEKTET Vårt syfte med portfolion är att synliggöra för eleverna vad de har lärt sig och ge var och en möjlighet att följa sin egen utveckling. Vi vill också stärka deras självförtroende och få dem att ta del i och reflektera över sitt eget lärande. Samtidigt vill vi ge dem och oss en utökad datakompetens. I den fjärde basfärdigheten skriver Bodil Jönsson att läraren skall hjälpa till med struktur. Med sammanhangsföreställningar. Vi vill hjälpa barnen att få överblick över sitt arbete och sin utveckling. Vilka frågor vill vi ha svar på? Hur stort ansvar tar eleven? Hur datakunnig är hon? Vad har hon lärt sig? Hur har hon lärt sig? Har hon fått ett ökat självförtroende? Hur ska vi utvärdera? Vi vill utvärdera genom iakttagelser och genom muntliga intervjuer med ett urval av eleverna. Vi vill ha öppna frågor så att eleverna får tänka efter varför de svarar på det ena eller andra sättet. 5

6 4. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Vi vill göra en digital portfolio till varje elev. Eleven bestämmer själv vad som skall finnas med i mappen. Hon skall dessutom reflektera över varför hon väljer att lägga in just detta där. Portfolion skall visa vad eleven lärt sig och synliggöra dennes utveckling och stärka självförtroendet. Ett annat av projektets syfte är att även vi vuxna ska få större datakompetens, varför vi inleder med att gå på Knapptryckarkurs på Kick. Efter denna börjar vi träna oss på att lägga in varje elevs portfolio i deras hemkatalog. De yngre barnen i F 2 har inte tidigare haft möjlighet att på egen hand komma in i skolans nätverksanslutna datorer. Nu har de fått en egen inloggningskod och den första uppgiften för dem blir att lära sig att använda den. De allra yngsta barnen behöver dessutom ha Musträning för att öva koordinationen mellan hand och öga. Vi beslutar att portfolion skall innehålla fem rubriker förutom STARTSIDAN: Jag Havet år 01 Skogens år 02 Ängens år 03 Miljöåret 04 6

7 Detta är den naturliga indelningen, eftersom vi arbetar utifrån en fyraårig tematisk planering. Jag - mappen innehåller bilder av eleven med en kort presentation av aktuella fakta och upplevelser under året som: Min favoritmat Detta gör jag på rasterna Jag läser just nu denna boken Mina bästa kompisar Halloweenfesten. Eleverna väljer mellan två sätt att lägga in sina arbeten. Antingen skriver de direkt på datorn och lägger in det tillsammans med en digital bild i sin mapp, eller scannar de in sitt arbete i mappen. Vårt mål i framtiden är att lägga in länkar direkt från startsidan. 5. RESULTAT Vårt projekt är egentligen en uppstart på ett fortlöpande arbete, som skall omfatta elevens sju första skolår. Vi har fem frågor, som vi vill ha svar på. Tar barnen ansvar? Genom iakttagelser av eleverna har vi sett att de tar stort ansvar både för sitt eget arbete och för sina kamraters. Några av dem har verkligen vuxit i sin roll som handledare till yngre elever och okunniga fröknar. Elevkommentar: Man har ansvar Det är ett bra sätt att hålla reda på papper Man måste komma ihåg sin kod Jag visade mamma när vi hade utvecklingssamtal Vad har barnen lärt sig? Alla elever har blivit bättre, en del mycket bättre, på att handskas med datorerna. För många av de yngre barnen är det ett nytt sätt att använda datorn. Elevkommentar: Nu kan jag lägga in bilder från disketter Vi har lärt oss att man kan lägga in saker i datorn Vi använder datorn för att lära oss räkna och skriva 7

8 Hur har barnen lärt sig? De flesta eleverna har lärt sig av sina duktigare kamrater. Vi har i klassen fem mycket datakunniga elever. Dessa har, för att behålla och öka datakompetensen i klassen, varit mentorer och utbildat de flesta av sina jämnåriga kamrater. Vi vuxna har haft stor hjälp av dessa elever för att hinna med att lägga in alla arbeten i deras mappar. Pramling hänvisar i Kunnandets grunder till Slavin, sid. 186: Vi utnyttjar helt enkelt barnen till att lära av varandra, vilket är en outnyttjad potential i pedagogiska sammanhang. Har barnen fått ökat självförtroende? Eleverna har överlag blivit mycket bättre på att använda datorerna och de tycker att detta sätt att spara sina alster i sin Portfolio är KUL. Eftersom det här är början på ett långsiktigt arbete kan vi ännu inte se i hur hög grad detta arbetssätt har ökat deras självförtroende. Vissa barn har dock vuxit i sin roll som dataexperter, speciellt de, som kanske vanligtvis inte är så framträdande. Genom att arbeta utvecklingspedagogiskt och låta varje barn få uttrycka sig och reflektera utvecklar man både barns identitet och kompetenser. Genom att varje barns sätt att tänka respekteras och uppmuntras av läraren som en fråga om ytterligare ett sätt att tänka, och inte som en bedömning av ett rätt eller fel svar, utvecklas barns självförtroende och tillit till sin egen förmåga, vilket är en psykologisk mekanism som inte skall förbises i barns tidiga lärande. (Pramling). Vi har haft en tillåtande attityd till barnens datoranvändande. De har uppmanats att lära av varandra och att inte vara rädda för att göra fel. Alla är lika duktiga på sin nivå, som är olika beroende på utvecklingsnivå och datorvana. Barnens kommentarer: Man kommer att se att jag skriver mycket snyggare Man kan se hur bra man har ändrat sig Barnens övriga kommentarer: Man kommer att se hur man har förändrats.spagetti och köttfärs i år,kanske blir det kyckling nästa år! Man ser på korten att man växt! Detta blir nog roligt att titta på när man blir äldre! 8

9 Det är ett bra sätt att hålla reda på papper! Sparade minnen! Vi har berättat hemma att vi har fått en hemlig kod! Vi använder datorn för att lära oss räkna och skriva! Vi har lärt oss att man kan lägga in saker i datorn! Man har ansvar! Man måste komma ihåg sin kod! När man går i sexan kan man gå in och se hur man gjorde i tvåan! Man kan se hur bra man har ändrat sig! Man känner sig vuxen, man har egen portfolio och kod! 6. DISKUSSION Den första inspirationen fick vi när vi på Högskolan lyssnade på L-G Börjesson. Vi såg barnens glädje när de visade sin portfolio för sina föräldrar. Vi har valt att inte ha datakörkort, utan låta barnen lära sig under tiden de arbetar. Man måste så att säga få dem på kroken och fånga deras intresse. De lär sig när de blir intresserade och ser en mening i den information de får. ( Ingela Cronsoie ) Att vi från början har valt att lägga in fyra år i portfolion känns mycket hoppfullt inför framtiden. Vi tror att barnen så småningom kommer att bli mer medvetna om sin utveckling och se sitt eget lärande. Utveckling och lärande synliggörs. Sambandet mellan mål, arbete, produkt och utvärdering tydliggörs. (Bodil Jönsson) Tekniken har inte alltid varit med oss, men ibland har det varit handhavandefel från vår sida. Det är inte alltid lätt med all ny teknik. Vi har kommit bra igång, men de mindre barnen har större behov av hjälp, så där har vi inte hunnit med så mycket som vi trodde från början. Det är viktigt att börja i liten skala och inte ta sig vatten över huvudet. Vi ser en ny väg att vid utvecklingssamtal belysa elevens lärande. Att på detta sätt dokumentera elevernas arbeten skapar nya möjligheter till reflektioner i framtiden. 9

10 7. INSPIRATIONSKÄLLOR Föreläsningar om portfolio: Lars-Göran Börjesson Bodil Jönsson Skolverkets film: Portfolio Litteratur: Johansson Ann-Cathrine : Det finns ingen IT- pedagogik Dahlgren : Problembaserat lärande Sandström-Madse n Ingegärd : Att tänka med penna och dator KK- stiftelsen : Den fjärde basfärdigheten Med eller utan filter Wiklund Ann : Ögon, öron och ord / Redskap för källkritik Buf IKT policy Elever på Buffen Granström Kjell m.fl. Konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete Cronsioe Ingela : Om inlärningsstilar, IT och skolutveckling Scherp Hans Åke : Om skolutveckling och skolledarens roll Pramling Ingrid : Kunnandets grunder Moreau och Wretman: Portfolio i skolan (Fortbildningsförlaget) 10

11 Här är alla vi barn på Delfinen. Det har varit roligt att hjälpa våra fröknar när de har jobbat med Itis. 11