Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13



Relevanta dokument
Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Interaktion Kommunikation Samtal

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Hantera besvärliga typer

Om mentorskap. Soroptimisternas Unionsmöte

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv!

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Foto: Sophie Eriksson

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

Bedre kundebehandling större arbeidsglede! Bergen 24 oktober 2013

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

och Tystnadsplikt Ann-Christin Johansson Leg.Tandhygienist Tandhygienistprogrammet

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

och Tystnadsplikt Ann-Christin Johansson Leg.Tandhygienist Tandhygienistprogrammet

Likabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

Kropp. påverka & påverkas. Röst. Kommunikation som gör dig tydlig och trovärdig. Välstämd eller ostämd? TAL

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

Frågeunderlag. Bilaga 1

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

Neuropsykiatriska funktionshinder

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry

Johari Fönster. Johari Fönster. Arena. Blint. Fasad. Okänt Modell om individens självbild JAG ANDRA. Syfte. Innehåll.

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Om autism information för föräldrar

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Intervjuguide - förberedelser

Etik för socialt arbete. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola

NORMSPELET EN UTMANING FÖR EN JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Att bygga en stark klubbkänsla!

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Farmaceutisk kommunikation

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Uthållig Förblir effektiv och motiverad trots bakslag och besvikelser. Arbetar tills projektet avslutas eller resultat uppnås.

Validand och valideringshandledare

Scouternas gemensamma program

More to life-caféer. Projekt Unga vuxna år

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Kantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Fyrklöverns förskolor

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Relationsarbete. Vertikala relationer vuxna. Horisontala relationer barn

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Läroplan för förskolan

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Delaktighet i hemvården

Svåra eller nödvändiga samtal Olle Persson, Psykologiska inst.,

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Förskolebarnens utveckling - vår utmaning

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik


När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

SMART Utbildningscentrum. SMART Utbildningscentrum SMART. Dissonans. SMART Utbildningscentrum. Motivational Interviewing

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Kommunikation och Interaktion

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola

Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars Karin Utas Carlsson

Transkript:

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2

Vad är kommunikation? communis något blir gemensamt Vi påverkas av vad som kommer in över våra sinnesorgan tolkat genom ett urval av våra tidigare erfarenheter (Edfeldt, 1992) All kommunikation är beroende av mottagarens villkor (Edfeldt, 1992) Ann-Christin Johansson 13-09-2327 september 2009 3

Tolkningar, bilder av verkligheten Upplevelsekuben Observation Tanke Vilja Känsla Ann-Christin Johansson 13-09-2327 september 2009 4

Vi skapar våra intryck - ( vi får dem inte ) Därefter tolkar och skapar vi mening utifrån våra erfarenheter

Kommunikation medfödd förmåga men en inlärd färdighet Något som vi fortlöpande lär oss & utvecklar genom möten med människor Hur vi tolkar andra & hur vi uppfattas av andra förbättra vårt samspel & våra relationer till andra Ann-Christin Johansson 13-09-2327 september 2009 6

Sammanhang Fysiska plats, tid och yttre händelse Psykologiska tankar, känslor, erfarenhet, förväntningar, behov, stress och fördomar Sociala identitet, relationer, makt och roller Kulturella värderingar, attityder, världsbild och språk Ann-Christin Johansson 13-09-2327 september 2009 7

Bakom orden Icke verbal kommunikation Kroppshållning, rörelse, gester och mimik Ögonkontakt och ögonrörelse Tystnad, tonläge, satsmelodi, röststyrka, röstklang, dialekt och språkstil Beröring hur vi rör vid oss själva och andra Lukt Hur vi skapar egna utrymmen och håller avstånd till andra Färger och former Kroppsliga utsmyckningar som kläder, frisyrer, smink och tatueringar Ann-Christin Johansson 13-09-2327 september 2009 8

Samspelet sker via många kanaler Språk och tal Ansiktsuttryck Kroppsrörelser Förväntningar Värderingar Möta andra människor möta oss själva Ann-Christin Johansson 13-09-2327 september 2009 9

Självkännedom Vad jag och andra vet, om mig! Vad jag inte vet om mig., men andra vet! Vad jag vet men andra vet inte om mig Vad jag och andra inte vet om mig. Ann-Christin Johansson 13-09-2327 september 2009 10

Identitet & relation Kommunikation bidrar till att forma vår egen jaguppfattning Vilka vi är självbilden Vad vi kan självförtroende Vad vi vågar självtillit Vad vi är värda självkänsla Ann-Christin Johansson 13-09-2327 september 2009 11

Att uppfatta egenskaper Scheman Kategoriseringar stereotypa uppfattningar Självuppfyllande profetia Första eller sista intrycket? Ann-Christin Johansson 13-09-2327 september 2009 12

Varseblivning är aktiv och selektiv Borta bra men men hemma bäst Ann-Christin Johansson 13-09-2327 september 2009 13

Att uppfatta varandra Det är inte vad som objektivt sägs och görs i kommunikationen som styr våra uppfattningar om varandra, utan det är vad vi tror att andra har menat som formar våra upplevelser och handlingar Ann-Christin Johansson 13-09-2327 september 2009 14

Privata samtal I familjen, med vänner. Det krävs att människor vet vem du är och har del i ditt liv för att samtalet ska vara privat Du kan dela med dig av tankar, glädjeämnen, kärlekshistorier, sorger och bedrövelser Samtalet berör dig som privatperson dina tankar, känslor och handlingar. Din inre värld. Ann-Christin Johansson 13-09-2327 september 2009 15

Personliga samtal Du är i förhållande till en patient lyhörd, empatisk, vänlig och respektfull. Du använder dig av dina personliga resurser för att få det resultat du vill uppnå. Du delar inte med dig av din privata värld till patienten. Patienten får ta del av din yttre värld ditt behandlingsrum, din yrkesroll din personlighet, ditt omhändertagande av patienten Ann-Christin Johansson 13-09-2327 september 2009 16

Professionella samtalet Professionella samtalet är ett verktyg för att uppnå ett mål. Uttalat syfte Att lära känna varandra, klargöra mål, hantera problem, planera och utvärdera och kanske förmedla obehaglig information. Genomför strukturerat samtal Ann-Christin Johansson 13-09-2327 september 2009 17

Genomförandet Lyssna röd tråd Närhet & distans Inlevelse, förståelse och accepterande klarhet & struktur Jag - budskap uppfattat och tolkat Du budskap dömer den andre Vi pratar med personer -> i stället för till dem Vi frågar -> istället för ifrågasätta inte så ofta Varför? Utan mer Hur? & Vad? Ann-Christin Johansson 13-09-2327 september 2009 18

Gränser & gränssättning Ett gränslöst beteende kan se ut på olika sätt Att ständigt försöka få som man själv vill och inte bry sig om andra Inte ta någon som helst hänsyn till sig själv och ständigt vara till för andra och aldrig till för sig själv De första vill ha ja till allt de förslår och de senare förmår inte säga nej till något Ann-Christin Johansson 13-09-2327 september 2009 19

Gränser och gränssättning I din profession kommer du att testas i gränssättning av vissa patienter Samtidigt ska du visa respekt och empati för din patient Mötet med människor är ett ömsesidigt givande och tagande Att kunna säga NEJ till behandlingar som inte vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet eller som du tycker inte är etiskt eller moraliskt försvarbart är nödvändigt att lära sig Ann-Christin Johansson 13-09-2327 september 2009 20

Gränser och gränssättningar Hur göra, när patienten kräver Behåll ditt lugn Lyssna.. Förklara, enligt vetenskap och beprövad erfarenhet som argument Ann-Christin Johansson 13-09-2327 september 2009 21

Lösningsfokuserade arbetsplatser Problemlösning Bakom varje klagomål finns ett önskemål Att ge och ta emot kritik Hur påverka ett beteende utan att ta illa upp? Ann-Christin Johansson 13-09-2327 september 2009 22

Energi glaset ger balans i livet Fyller på energi: Sömn Motion Kost Avslappning Aktiv vila Passiv vila Tar energi: Stressignaler: Yttre stressfaktorer; Svårt at sova, trött, Jobb, dåligt samvete, bristande tålamod, dålig ekonomi brist på lust Energiläckage; Bråttom beteende, Högt tempo, hög anspänning, Kontrollbehov Stressymtom: Huvudvärk, yrsel, värk, nedstämdhet