SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Relevanta dokument
Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal. Kunskapskolan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund. Giltighet from tills vidare med 3 månaders uppsägningstid.

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen , Dnr KS Reviderad , 5

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

Samverkansavtal Utgångspunkter

Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

KS 2008/10 Hidnr

Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

Förhandling vs samverkan

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter

SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN

Samverkansavtal för Malmö högskola

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA STOCKHOLMS LÄN Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav

LUNDS KOMMUN (3) Personal och förhandlingsutskott Nr

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet

Samverkansavtal

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

Skellefteå kommuns Samverkansavtal

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2

Samverkansavtal. Kalmar kommun

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar

Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).

Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna

Förhandling vs samverkan

Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen).

Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg

Samverkansavtal i Kungsörs kommun

SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun

SAMVERKANSAVTAL 2010

SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen

Styrdokument. Innehållsförteckning. 1. Inledning 1.1 Mål och riktlinjer för verksamheten 1.2 FN:s barnkonvention 1.3 En nationell handlingsplan

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

Utmaningar som kräver annat tankesätt

Lekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Göransson Arena AB

Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Avtal om Samverkan inom

KALLELSE 1(1) Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: , kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.

Beskrivning av chef vid Karolinska Institutet

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum

Lokal samverkansöverenskommelse. för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010

Arbetsordning/Uppdragshandling för

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. i Växjö kommun

Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

Samverkan i Norrköpings kommun

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun

Förhandling vs samverkan

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Lokal överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner

4.5. Sammanställning Psykiatriråd nummer 4

SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD

Stadgar för Sorundanet

Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö

Personalavdelningens PA-handbok

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Stadgar för Datasektionen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning

Lokalt samverkansavtal. för. Ersta Sköndal högskola

SAMVERKANSAVTAL. Pajala kommun

Antaget av CSK Uppdaterad Samverkansavtal

Transkript:

Samverkansavtal

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling är rättigheter för alla medarbetare på alla nivåer i hela rganisatinen. Utvärderingen av vårt samverkanssystem sm gjrdes 2006, visade att det fanns behv av att förankra samverkansarbetets betydelse hs medarbetare ch chefer. Den visade ckså att förberedelser, mötesfrmer ch dialg behövde utvecklas. Därför är det viktigt att vi på alla nivåer i samverkanssystemet avsätter tid till att diskutera samverkansavtalets mål, hur vi skapar utrymme för dialg ch hur ch till vad vi använder den gemensamma tiden. Alla bär ansvar att bidra till samverkan. Vårt nya samverkansavtal bygger på FAS 05, kllektivavtalet sm slutits mellan SKL ch de centrala fackliga rganisatinerna inm den kmmunala sektrn. FAS 05 är en uppdatering ch mdernisering av tidigare avtal. Intentinen i avtalet är att skapa större delaktighet ch engagemang ch en möjlighet till ökat inflytande. Att samverka genm dialg (fördjupat samtal) innebär att vi tar vara på den kmpetens ch det engagemang sm finns hs chefer ch medarbetare. Det ingår att göra hälsa ch arbetsmiljö till en naturlig del av det dagliga arbetet ch verksamhetens utveckling. Genm en utvecklad samverkan synliggörs ch förankras målen för verksamheten. Carlina Leijnram Kmmunchef Micael Glennfalk Kmmunalråd

AVTAL OM SAMVERKAN, FAS 05, INOM VIMMERBY KOMMUN 2 INLEDNING Avtalet bygger på den centrala överenskmmelsen m samverkan FAS 05. Det innefattar frmerna för samverkan mellan parterna, dvs hur ch i vilka frum den sker ch syftar till att integrera arbetsmiljö- ch medbestämmandefrågrna med samverkansfrågrna. Medbestämmandelagen (MBL) ch Arbetsmiljölagen (AML), Lagen m facklig förtrendemans ställning på arbetsplatsen ch FAS 05 utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet. Avtalet är en central överenskmmelse för Vimmerby kmmun ch utgör riktlinjer för förvaltningarnas egna överenskmmelser. Arbetsgivare ch arbetstagare har ett gemensamt ansvar för att förverkliga innehållet i detta dkument. MÅL Målet är att skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat ch en gd hälsa ch arbetsmiljö där inflytande, delaktighet ch utveckling är rättigheter för alla medarbetare på alla nivåer i hela rganisatinen. SYFTE Syftet är att arbetsgivare, fackliga rganisatiner ch medarbetare tillsammans arbetar aktivt för att stödja en utveckling där en väl fungerande verksamhet går hand i hand med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Syftet är ckså att förenkla ch effektivisera arbetsmiljö-, medbestämmande- ch verksamhetsfrågr samt att ge inspiratin ch idéer till utveckling för kmmunen ch en för kmmuninnevånarna effektiv verksamhet. FÖRUTSÄTTNINGAR För att uppnå en väl fungerande samverkan bör följande förutsättningar vara uppfyllda: tydliga mål klargjrd arbetsfördelning mellan plitiker ch tjänstemän en rganisatin med knsekvent ch tydlig delegering av uppdrag, uppgifter ch befgenheter ledarskap med helhetssyn på verksamhet, medarbetare, rganisatin ch resurser utifrån kmmunens ledningsfilsfi en vilja att fatta beslut i samverkan ett samverkanssystem sm följer ch anpassas löpande till rganisatin ch beslutsnivåer resurser ch kmpetens för en hållbar hälsa

3 SAMVERKANSSYSTEMET Så många frågr sm möjligt behandlas av dem sm direkt berörs i sitt arbete. Medarbetarens inflytande är basen för samverkanssystemet. Innan någn förändringsverksamhet påbörjas ska arbetsgivaren infrmera samverkansgruppen ch berörda medarbetare m syfte ch mål. Samverkansgruppen ska medverka i förändringsarbetet från dess början. Frågr sm ska behandlas: frågr inm arbetsmiljölagen (AML) ch medbestämmandelagen (MBL) eknmifrågr samt planering ch utvärdering av verksamheten förändringar ch utveckling av verksamheten persnalplitiska riktlinjer ch persnalplanering SAMVERKANSNIVÅER Samverkansnivåerna inm kmmunen utgörs av: 1) individen i samverkan 2) arbetsplatsträffar 3) samverkansgrupper - partsgemensamma grupper Individen i samverkan Varje medarbetare ska ha möjligheter ch förutsättningar att påverka utfrmningen av sitt eget arbete. I medarbetarens rättigheter ingår påverkan av den egna arbetssituatinen. Kmpetensutveckling för medarbetare ch grupper har avgörande betydelse för verksamheten. Medarbetare ska medverka i förändringsarbete ch verka för en gd hälsa ch arbetsmiljö. På varje arbetsplats är det betydelsefullt att dialgen mellan medarbetare ch chef sker så att var ch en har möjlighet att framföra sina åsikter. Det sker dels i det dagliga arbetet dels genm regelbundet rganiserade samtal mellan medarbetare ch chef. Arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffarna ska vara ett frum för dialg mellan medarbetare ch arbetsledare för att de gemensamt ska arbeta med utveckling, planering ch uppföljning av arbetet inm det egna mrådet. Häls- ch arbetsmiljöaspekterna ska integreras i verksamheten. I arbetsplatsträffen deltar de sm arbetar på samma arbetsplats. Det är viktigt att definiera vilka sm ingår i arbetsplatsen. Arbetsledaren är ansvarig för att träffen genmförs. Den ska ledas av den arbetsledare sm nrmalt förestår verksamheten. Träffen ska vara schemalagd ch hållas så fta sm verksamheten kräver, dck minst 9 gånger per år. Träffen dkumenteras. Vid arbetsplatsträffen ges ckså facklig infrmatin.

4 Bilaga: Dagrdning vid arbetsplatsträff! Samverkansgrupper Samverkansgrupper ska finnas på kmmunledningsnivå ch på förvaltningsnivå. Samverkansgrupper kan ckså finnas på mrådesnivå, (OMSAM). På små förvaltningar (gäller enbart Miljö- ch byggförvaltningen)kan arbetsplatsträffarna utgöra samverkansgrupp (FÖSAM). Medarbetarna ska kunna påkalla arbetsplatsträffar. Samverkansgruppen på kmmunledningsnivå (CESAM) är tillika skyddskmmitté ch utgör samverkansrgan i övergripande frågr. Den centrala samverkansgruppen har ansvar för att samverkanssystemet fungerar ch ska stödja ch uppmuntra samarbetet på förvaltningarna. Bilaga: CESAM:s arbete Samverkansgruppen på förvaltningsnivå (FÖSAM) utgör tillika skyddskmmitté. I samverkansgruppen representeras medarbetaren av sina fackliga företrädare. Strleken på gruppen ska begränsas. Ordförande utses av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ansvarar för rutinerna kring mötet, t ex att prtkll förs. Behandling av fråga i samverkansgrupp ersätter behandling i skyddskmmitté eller i MBL- förhandling m inte den fackliga rganisatinen begär förhandling enligt MBL 12 ch 14. Bilaga: FÖSAM:s arbete BESLUT I SAMVERKAN Några kllektiva beslut i frmell mening fattas ej av arbetsplatsträffarna ch samverkansgrupperna. Beslutanderätten ligger kvar hs arbetsgivaren. Man bör sträva efter att genm samråd nå enighet före beslut. Enstaka frågr kan av arbetsgivaren eller de anställda undantas behandling i samverkanssystemet såsm tjänstefördelning, schema, rehabilitering etc. Medarbetaren kan via sin fackliga rganisatin begära detta med åberpande av MBL 12. Arbetsgivaren fullgör då sin förhandlingsskyldighet enligt MBL. DE FACKLIGA ORGANISATIONERNA De fackliga rganisatinerna ska tillsammans med arbetsgivaren stödja ch stimulera de anställda att aktivt delta i samverkansarbetet. De fackliga rganisatinerna ansvarar för valen av persnalföreträdare i samverkansgruppen. FACKLIG INFORMATION Facklig infrmatin enligt bestämmelserna i detta avtal ska nrmalt ges till medarbetarna under deras rdinarie arbetstid ch förläggas så att arbetet inte nödigtvis störs eller hindras. Tidpunkt för facklig infrmatin överenskmmes med ansvarig chef. Om överenskmmelse m tidpunkt inte uppnås avgörs frågan efter förhandling enligt MBL 14, 2:a stycket Bilagr: 1. CESAM:s arbete 2. FÖSAM:s arbete 3. Arbetsplatsträffens arbete 4. Dagrdning för arbetsplatsträff

5 Bilaga 1 CESAM:s arbete Innehåll Kmmunledningens samverkansgrupp, centrala samverkansgruppen, CESAM, är tillika skyddskmmitté ch utgör samverkansrgan i övergripande frågr Den centrala samverkansgruppen har ansvar för att samverkanssystemet fungerar ch ska stödja ch uppmuntra samarbetet på förvaltningarna. Deltagande CESAM består av representanter från kmmunledning ch de fackliga rganisatinerna. Gruppen kan bjuda in sakkunniga eller särskilt berörda. Mötesfrekvens Mötena ska vara schemalagda ch hållas så fta sm verksamheten kräver, dck minst 9 gånger per år. Extramöten kan begäras då man har frågr sm ej kan vänta. Kallelse Kallelse skickas ut till ledamöterna minst 10 kalenderdagar före mötet. I kallelsen anges vilka ärenden sm ska behandlas. Ledamöterna ska ges möjlighet att sätta sig in i de aktuella ärendena. Dkumentatin Prtkll förs vid mötet ch justeras av de persner sm mötet beslutar. Parternas ståndpunkter ska framgå av prtkllet samt m de är eniga eller eniga. Justeringen bekräftar att arbetsgivarens skyldigheter enligt MBL 11 ch 19 fullgjrts. Prtkllet delges ledamöterna direkt efter justering, anslås på kmmunens anslagstavla samt läggs ut på intranätet. Prtkllsutkast skickas till ledamöterna för eventuell justering. Parterna eniga Är parterna eniga ska CESAM i första hand försöka utveckla frågan vidare föra att nå samstämmighet. De fackliga ledamöterna kan kräva att frågan förs vidare till förhandling enligt MBL eller behandlas vidare på annat sätt enligt regler, lagar ch avtal. Befgenhet Några kllektiva beslut i frmell mening fattas ej av CESAM. Beslutanderätten ligger kvar hs arbetsgivaren

6 Bilaga 2 FÖSAM:s arbete Innehåll Förvaltningens samverkansgrupp, FÖSAM, behandlar förvaltningsövergripande frågr samt följer upp att samverkanssystemet fungerar inm hela förvaltningen. Ändringar i rganisatinen eller i delegatinsrdningen redvisas, före beslut, i FÖSAM. Behandling av fråga i samverkansgrupp ersätter behandling i skyddskmmitté, då samverkansgruppen tillika utgör skyddskmmitté, eller i MBL-förhandling m inte den fackliga rganisatinen begär förhandling enligt MBL 12 ch 14. Deltagande Arbetsgivaren representeras av förvaltningschefen ch de anställda representeras av fackliga företrädare från verksamheten. Gruppen kan bjuda in sakkunniga. Mötesfrekvens Träffarna ska vara schemalagda ch hållas så fta sm verksamheten kräver, dck minst 9 gånger per år. Extramöten kan begäras då man har frågr sm ej kan vänta. Kallelse Kallelse skickas ut till ledamöterna minst 10 kalenderdagar före mötet. I kallelsen anges vilka ärenden sm ska behandlas. Ledamöterna ska ges möjlighet att sätta sig in i de aktuella ärendena samt att stämma av med arbetskamrater ch andra de vill rådfråga. Dkumentatin Prtkll förs vid mötet ch justeras av de persner sm mötet beslutar. Parternas ståndpunkter ska framgå av prtkllet samt m de är eniga eller eniga. Justeringen bekräftar att arbetsgivarens skyldigheter enligt MBL 11 ch 19 fullgjrts. Prtkllet delges ledamöterna direkt efter justering samt läggs ut på intranätet. Parterna eniga Är parterna eniga ska FÖSAM i första hand försöka utveckla frågan vidare för att nå samstämmighet. De fackliga ledamöterna kan kräva att frågan förs vidare till förhandling enligt MBL eller behandlas vidare på annat sätt enligt regler, lagar ch avtal. Befgenhet Om FÖSAM inte har befgenheter att avgöra en fråga ska den hänskjutas till CESAM. OMSAM:s arbete Inm de förvaltningar där man även tillämpar samverkansgrupp på mrådesnivå (OMSAM) ska FÖSAM:s regelsystem följas.

7 Bilaga 3 Arbetsplatsträffens arbete Innehåll Arbetsplatsträffen behandlar utveckling, avstämning ch uppföljning av verksamheten, eknmin, persnalsituatinen ch arbetsmiljön. Den behandlar ckså planering av utvecklingsarbete ch kmpetensutveckling. Häls- ch miljöaspekterna ska integreras i verksamheten. Deltagarna ska ges möjlighet att ta upp alla frågr de vill. Vid träffen ges ckså facklig infrmatin. För att arbetsplatsträffarna ska vara likartade på samtliga arbetsplatser kan bilagda förslag på dagrdning användas. Punkternas inbördes rdning kan variera, likaså kan ytterligare punkter läggas till. Deltagande Alla anställda inm respektive arbetsplatsträffsmråde kallas. Varje persn representerar sig själv. Den arbetsledare sm nrmalt förestår verksamheten leder ch ansvarar för att träffen genmförs. Gruppen kan bjuda in sakkunniga. Mötesfrekvens Träffarna ska vara schemalagda ch hållas så fta sm verksamheten kräver, dck minst 9 gånger per år. Extramöten kan begäras då man har frågr sm ej kan vänta. Kallelse Dagrdning anslås i skärlig tid utifrån arbetsplatsens förutsättningar. Dkumentatin Det räcker med minnesanteckningar över vad sm har behandlats ch vilka sm var närvarande. Alla berörda ska ha tillgång till anteckningarna snarast efter träffen. Om parterna är eniga eller m en fråga av annat skäl ska lyftas i FÖSAM ska det framgå av minnesanteckningarna. Du sm medarbetar kan alltid ta kntakt med din fackliga företrädare m du är säker på någt. Parterna eniga Om arbetsledaren tagit beslut i ärende ska detta dkumenteras med prtkll där arbetsledarens ch persnalens ståndpunkter framgår.

8 Bilaga 4 Dagrdning för arbetsplatsträff Det här är den stående dagrdningen. Ytterligare punkter kan läggas till vid behv. Datum: Plats: 1. Föregående minnesanteckningar 2. Eventuell inf/rapprt från CESAM/ FÖSAM Cirkulär/Fösam-/Cesamprtkll, etc 3. Verksamhet Avstämning, förbättringar, förändringar Infrmatin m övriga rganisatinen, etc 4. Persnal Persnalsituatin, ledigheter, arbetssätt, kmpetensutveckling, etc 5. Arbetsmiljö Fysisk ch psykscial Skyddsrndsprtkll, arbetsskadr, tillbud 6. Eknmi 7. Jämställdhetsfrågr 8. Övriga frågr 9. Arbetsplatsmbudets infrmatin Chefens/Arbetsledarens underskrift

VIMMERBY KOMMUN Kmmunstyrelseförvaltningen 598 81 VIMMERBY www.vimmerby.se