Möjlighet till delaktighet för ungdomar med utvecklingsstörning en fråga om människosyn och kunskapssyn Linköping 2014 04 03 Elisabet Frithiof elisabet.frithiof@lnu.se Linnéuniversitetet, Växjö Utvecklingsstörning en fråga om delaktighet... i de skolorna så finns det utbildning, för att utbilda sig. Ja, det är då man ser att man är utvecklingsstörd, att man stör dem som utvecklas (Blomman) Disposition I. Bärande begrepp I. Bärande begrepp II. En historisk tillbakablick III.Vad säger forskningen? IV.Delaktighet goda exempel Delaktighet Från WHO via Socialstyrelsen, utifrån en biopsykosocial modell: Kroppen Psyket graden av delaktighet Omgivningen Berätta om Dig själv! Om mig själv? Det börjar som, ja. Året, det började 19XX, när jag blev till. Och när jag blev till, så hade jag två saker, som jag hade inne i min kropp när jag blev till. Jag hade Downs syndrom och funktionshinder hade jag. Men det var inget fel på mig bara för det. Det är det inte. (Blomman) 1
Delaktighet I samspel mellan personen och omgivningen (ICF-CY) Def. En persons engagemang i livssituationer, vad personen faktiskt gör. Engagemanget Def. att delta, att ingå i eller att vara involverad inom ett livsområde, att vara accepterad eller att ha tillgång till nödvändiga resurser. Delaktighetsinskränkningar problem som en person kan ha i engagemang i livssituationer Funktionshindrande miljö? Funktionshindrande lärmiljö? En fråga om tillgänglighet Fysisk Auditiv Visuell Kognitiv Demokratiaspekten delaktighet Att vara delaktig, att delta I vilka sammanhang får jag vara med? I vilka sammanhang kan jag vara med? I vilka sammanhang vill jag vara med? ( Molin, 2004) människosyn Människosyn Uppfattningar om människan, hennes möjligheter och begränsningar, hennes ursprung och mål kunskapssyn samhällssyn Vad är en människa? Vem är människan? 2
Kunskapssyn Vad är kunskap? Hur blir kunskap till? Vilken kunskap värderas högst? Samhällssyn Samhällsbildning varför och hur? Vad ska gälla i ett samhälle? Vad går det hela ut på? Individens och samhällets ansvar Fostran och utbildning Delaktighet/marginalisering m.m. Ett arv från Immanuel Kant... En skola för alla Education for all EFA Internationell utbildningspolitisk överenskommelse sedan 1990- talet Tolkas, ifrågasätts, prövas... FN- konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning... säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem på alla nivåer och livslångt lärande inriktat på full utveckling av den mänskliga potentialen och känslan för värdighet och egenvärde samt förstärkning av respekten för de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och den mänskliga mångfalden. (Artikel 24 Utbildning) Att stödja en utveckling av personlighet, begåvning och kreativitet hos personer med funktionsnedsättning samt av deras mentala och fysiska färdigheter till deras fulla möjligheter (artikel 24) Stödet? Tillgängligheten? Resurserna? En persons engagemang i livssituationen utbildning och lärande Samspelet med omgivningen... att vara involverad inom utbildning att vara accepterad eller att ha tillgång till nödvändiga resurser 3
Vidare (artikel 24):... personer med funktionsnedsättning ges nödvändigt stöd inom det allmänna utbildningssystemet för att underlätta deras ändamålsenliga utbildning, samt ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder erbjuds i miljöer som erbjuder största möjliga akademiska och sociala utveckling som är förenlig med målet fullständig inkludering. Inkludering Varje elev ska trivas, ha vänner och nå skolans samtliga mål. Alla känner sig delaktiga i ett demokratiskt samarbete och en lärande gemenskap. Olikhet uppfattas som en tillgång. (Nilholm, 2013) Normalitet/avvikelse II. En historisk tillbakablick Mest förekommande, det vanliga Det önskvärda Rättesnöret, normen Hur mycket avvikelse tål lärmiljön? Skilda utbildningspolitiska drivkrafter: En strävan efter att normalisera det avvikande, att delaktiggöra individer En strävan efter att ha var sak på sin plats, att kategorisera Mainstream Normalisering, att delaktiggöra Undervisningsinitiativen vid mitten av 1800-talet... Försök att undervisa idioter? 4
Normalisering, att delaktiggöra Delaktiggöra de obildbara? Utbildning för bildbara sinnesslöa 1954 Särskolan med läroplan Träningsskolan 1968 1960-tal institutionsliv oftast i Landstingets regi På tal om mat Man bredde smörgåsar på kvällen, hackade dem i tärningar och la allt i rostfria skålar som sattes i skafferiet. På morgonen hällde man gröt eller choklad i skålarna och skyfflade in det. Jag var trettio år och vågade inte säga vad jag tyckte och inte heller ändra på något (Jonasson, 1994, s. 30f). In mot mainstream Särskolan kommunaliserad 1997 Inte bara Komvux utan också Särvux Betyg och bedömning i särskolan 2011 III. Vad säger forskningen...... om lärmiljöer och dess villkor när det gäller delaktighet? Inom utbildningssystemet Ett bristtänkande olikhet, mångfald Särlösningar som naturliga för det avvikande Stark tradition av att någon annan ska ta hand om det avvikande Många studier om både delaktighet och utanförskap i särskolan 5
Si och så med delaktigheten... Eleverna saknar lust och mod att engagera sig, men lärarna tror att det handlar om delaktighet. (Tetler, 2011) Människosynen, kunskapssynen och samhällssynen har betydelse The results show that the most important factor in integration work is the adults' attitudes and values. (Karlsudd, 2011) Delaktighetens villkor... Mening, makt och utbildning Delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning (Frithiof, 2007) Människosyn: funktion Människan den fungerande maskinen. Funktionshinder/funktionshindrad Vad händer om brister i funktionen visar sig? Eller utvecklingsstörning? Människan som den utvecklade individen Charles Darwins tankar. Vad händer med den individ som visar brister i sin utveckling? Struggle for Life. Survival for the fittest. Språket formar elevers delaktighet Skolans pedagoger talar om elever i termer av: obegåvad några snäpp över sjuttio trög i huvudet katastroflågt IQ ligger lågt slagit i sitt utvecklingstak lite dum särskola? (Hjörne & Säljö, 2007) 6
Delaktighet i kultur Kultur för alla Funktionsmöjligheter i det museipedagogiska mötet (Frithiof, 2013) Forskningsprojektet Syftet var att i ett tillgänglighetsperspektiv studera de pedagogiska möten, som äger rum i Sagomuseets regi. Museets pedagoger Elever Personal i DV Skolans personal Kulturarbetare i DV Forskningsfrågor: Hur gestaltas och vad innebär det målgruppsriktade, museipedagogiska arbetet? Hur uppfattas det museipedagogiska arbetet av enskilda personer i målgruppen i termer av tillgänglighet, interaktion, delaktighet och kulturupplevelser? Funktionshinder Risken finns att ett icke-erkännande eller misskännande medför att enskilda personer inte kommer till sin rätt utan tillskrivs eller tvingas in i en förvanskad och inskränkt tillvaro (Taylor, 1992/1995). Funktionshindrande/funktion sstödjande miljö? Skolpersonal som tolk Avvägningsfrågorna om när och hur en översättning är nödvändig. Besluten grundar sig i hur tolken uppfattar sig själv och sitt uppdrag i relation till eleven. 7
En persons engagemang i livssituationer Du gillar också hunden? Nej. Men Du står här bredvid? Mm att få vara rädd under trygga förhållanden. Att våga vara delaktig... Det var häftigt! Man får ju visa sig lite modig ibland! Man får pröva lite nytt!. Det museipedagogiska arbetet En vilja hos besökarna att delta Funktionshinder och funktionsmöjligheter En vilja att undanröja hinder En ambition att skapa, gestalta och uttrycka kultur tillsammans Delaktighet att göra En del elever har svårt att hålla fokus och koncentration då det är mycket olika intryck. (skolpersonal) Drygt 30 minuter sitter yngre elever i träningsskolan helt koncentrerade i en fullsatt lokal och lyssnar. (fältanteckningar) Delaktighet engagemang Alltså tre gånger vill de [vuxna i Daglig verksamhet, mitt tillägg] att vi visar vår berättelse När fåglarna valde kung. Vi har verkligen något stort att träna inför. (personalens minnesanteckning) Delaktighet att har tillgång till nödvändiga resurser Du gillar också hunden? Nej. Men Du står här bredvid? Mm (Fältanteckningar) att få vara rädd under trygga förhållanden. 8
Forts. Kulturupplevelser Det var häftigt! Man får ju visa sig lite modig ibland! Man får pröva lite nytt!. (Fältanteckningar) På tal om resurser... Maktrelationer, inte faktiska behov hos utsatta barn, styr fördelningen av resurser. Det som anses vara ett avvikande beteende i en stadsdel och vid ett läge i konjunkturcykeln anses vara normalt vid andra omständigheter. (Lutz, 2009) Funktionshindrande/- stödjande lärandemiljö Gymnasiesärskolan är en komplex skolform, som både reducerar och konstruerar hinder. (Mineur, 2013) Szönyi, Kristina & Söderqvist Dunkers, Tove (2013). Där man söker får man svar. Delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning. Stockholm: Specialpedagogiska Skolmyndigheten. Delaktighetsmodell Verktyg för att analysera för graden av delaktighet ringa in barriärer, funktionshinder hitta främjande faktorer för delaktighet underlätta ett skiftande av fokus från att lägga ansvaret för en icke fungerande skolsituation hos eleven, till ett mer kontextuellt synsätt stödja arbetet med att lyfta barnperspektivet i enlighet med Barnkonventionen. (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2013) Att mäta upplevd delaktighet/ delaktighetskränkning Hur en person upplever sitt behov av stöd Självskattning och genomförande Assessment of participation in people with a mild intellectual disability (Arvidsson, 2014) 9
Delaktiggöra? Någon ger stöd. Någon tillgängliggör miljön. På vems villkor? Får, kan och vill vara delaktig. Vi vill kunna välja det vi vill ha, inte bara det som är möjligt., säger en ung person med funktionsnedsättning (European Agency for Development in Special Needs Education, 2008). The Lisbon Declaration 2007: Young People s Views on IE Vi vill inte ha sympati; vi vill bli respekterade som framtida vuxna, som ska leva och arbeta i vanliga miljöer. Vi har rätt till samma möjligheter som alla andra, men med det stöd vi behöver. Alla i samhället måste vara medvetna om, förstå och respektera våra rättigheter. Hearing i Bryssel 2011 Vad betyder inkluderande undervisning för dig? Kan du beskriva hur inkluderande undervisning uppnås eller borde uppnås på en praktisk nivå i din skola? Vilka är de största vinsterna och utmaningarna som inkluderande undervisning medför eller kan medföra i din utbildning? IV. Delaktighet goda exempel 10
Integrerad scenkonst Fast anställda Fackligt anslutna Marknadsmässiga löner Högskoleutbildade En scenskola för blivande skådespelare www.moomsteatern.se Främja delaktighet Varje barn har en utvecklingspotential vars gränser ingen känner Skolans organisation och resursfördelning måste därför ta hänsyn till varje barns unika utvecklingsmöjligheter och förutsättningar för lärande (Salamancadeklarationen) Framtiden Framtiden är inte ödesbestämd, utan kommer att formas av våra värden, tankar och handlingar (Federico Mayor, Svenska Unescorådet, 2001, s.13). Inklusive våra s.k. språkhandlingar Att ofta ställa frågan: Skulle det kunna vara på ett annat sätt? Fortsätt att fundera över Din människosyn, kunskapssyn och samhällssyn! Diskutera: Vad menar ni med delaktighet? Hur pass delaktiga är barnen/eleverna? Hur vet ni det? I vad mån är ni överens om en målsättning? Vad finns det för möjligheter, utmaningar och dilemman? 11