Kvalitetssystem Sociologiska institutionen 2009-2011



Relevanta dokument
Kvalitetsbokslut. Psykologiska institutionen

TEKNISKA FÖRVALTNINGEN

och avancerad nivå

Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal

Ulf P Andersson miljösamordnare Revisionsledare för interna miljörevisioner GMV

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Företagsekonomiska Institutionen

Anvisning om psykosocial skyddsrond

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i

Patientsäkerhetsberättelse

Uppföljning av delmål 2015

Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM

Riktlinjer för medborgardialog

Folkhälsorådets reglemente

Kvalitetssystem, Institutionen för psykologi 2009

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2015

Lära andra rädda liv. Certifiering för instruktörer i första hjälpen och hjärt-lungräddning.

Fråga 1: Vilka analyser gör ni angående sjukskrivningsnivåerna?

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Framgångsrika skolkommuner SKL

Systematiskt kvalitetsarbete

I några frågor som följer ska du ringa in ditt svar utifrån hur väl påståendet stämmer överens med din uppfattning på skalan 1-6

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Förberedelsematerial för utvecklingssamtal

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Coaching och Sport Management, 180 hp

Norrlands nations jämställdhetsplan Antagen av Landskapet den 20 november 2008

1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.

Likabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde

10-11 Lönejämförelse mellan kvinnor och män

Avtal om samverkan inom Östersunds kommun

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde

Ansökan om examensrätt för specialpedagogexamen

START Stockholm genomför en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper.

Tillsynsbesök Särskilt boende Privata utförare, Aleris: Björkhaga, Hjortsberg, Furugården. Floragården November 2014

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2010

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Tällbergs skola och fritidshem

Kvalitetsarbete i förskolan

Likabehandlingsplan för läsåret

Kommentar om anställningstiden på arbetsplatsen: Förhållandevis låg personalomsättning. 29 år eller yngre 14,2% 47.

Lokala regler för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Kommittédirektiv. Inrättandet av ett nytt universitet som omfattar verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Dir.

Organisationsplan och ledningsstruktur

Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi

Jämställdhetsplan

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

Institutionen för språk och litteraturer HANDLINGSPLAN FÖR EXAMENSARBETEN 1

Verksamhetsplan 2016

Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret Sektionen för Lärarutbildning

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Resultatrapport medarbetarundersökning februari 2013 UKK Utbildnings- och Kulturkontoret

Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i ledning och styrning. är det överhuvudtaget möjligt?

Näringslivspolitiskt samarbete i Stockholmsregionen

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Rutin för betygsättning vid icke legitimerad lärares undervisning

Program för upphandling och inköp samt klausul om antidiskriminering och meddelarfrihet

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR GEMENSAMT UTBUD AV KURSER PÅ FORSKARNIVÅ

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10

EXECUTIVE SUMMARY. Hållbarhet i svenska företag. Demoskop. En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016

Ansvarsområden och arbetsuppgifter för Prefekt

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Offentlighetsprincipen. Kortfattat om lagstiftningen

Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Högskolan i Kalmar

Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 skolhuvudmän

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

Utvecklingsplan för Socialdemokraternas studieverksamhet i samarbete med ABF

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 1(4) Styrelsen klockan

FÖRSLAG. Barn- och ungdomsdemokratiplan Upprättad: Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 13/KS291.

Verksamhetsplan för. Ronneby Kunskapskälla 2016/17

Den sammanvägda bilden visar på en hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang.

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Förnyelse Arbetsmiljö och Samverkan FAS

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/

Skolplan för Svedala kommun

Styrgruppens mål Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1

Samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten i Sverige. Hur arbetar Arbetsförmedlingen och kommunerna tillsammans

Arbetsplan Jämjö skolområde

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Rektor Högskolan i Gävle Gävle. Maud Quist BESLUT Reg.nr

Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Som svar på remissen överlämnas och åberopas denna promemoria.

LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Beslutad av Högskolestyrelsen , omförhandlade lönekriterier

Handlingsplan för resursgruppen

REMISSVAR (U2016/01529/UH) Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29).

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation har valt oss

Transkript:

Page 1 (6) Sociologiska institutionen 2009-2011 Institutionens kvalitetssäkringsarbete Generellt präglas institutionen av en öppen och allsidig diskussion, ett brett och aktivt deltagande av medarbetare och studenter. Detta utgör grundvillkoren för ett gott kvalitetsarbete. Institutionen har väl utvecklade inre arbetsformer vilket är en viktig grundförutsättning för att skapa kvalitet. Kvalitet är något som alltid eftersträvas och är ett självklart mål på en alltmer konkurrensutsatt utbildnings- och forskningsmarknad. Hur vi klarar oss i denna konkurrens är ett mått på vår kvalitet. I detta dokument beskrivs kortfattat hur institutionen arbetar för att stärka kvaliteten och konkurrensförmågan, det vill säga ett system för kvalitetsarbete och kvalitetssäkring. Struktur Sociologiska institutionen har cirka 60 anställda. Grundutbildning, forskarutbildning och fakultetsfinansierad forskning samt externt finansierad forskning utgör cirka en tredjedel var av institutionens verksamhet så som det avspeglas i budget. Merparten av all undervisning utförs av disputerade lektorer. Professorerna deltar även de i undervisning och kursutveckling, om än i mindre omfattning. Kompetensförsörjningen är tryggad på lång sikt med tanke på det stora antalet relativt unga lektorer. Vid institutionen finns 5 professorer med snittåldern 56 år, 23 lektorer med snittåldern 46 år, 3 adjunkter i genomsnitt 61 år samt 5 teknisk administrativ personal som i genomsnitt är 55 år. Lektorer och adjunkter har 20 procent kompetensutveckling (av vad de utför inom grundutbildningen) inom sitt förordnande. Ansvar Institutionens kvalitetsarbete präglas av en kontinuerlig uppföljning och utveckling av utbildning, forskning och administration. Stärkning av personalens kompetens inom undervisning och forskning har hög prioritet och detta sker på många olika vägar. Vid sidan av etablerade former som t ex kursvärderingar och kursrevideringar stärks kvalitén i utbildningen genom att alla som undervisar har genomgått eller kommer att genomgå pedagogisk kurs för lärare. Kvalitén i forskarutbildningen stärks genom att handledare deltar i universitetets forskarhandledarkurser. På institutionen finns även ett pedagogiskt seminarium där kvalitetsfrågor i undervisningen diskuteras. Det högre seminariet, som hålls varje vecka, är ett mycket viktigt forum för utveckling och kvalitetssäkring av forskarutbildning och forskning. Forskningsansökningar och artikelmanus diskuteras ofta gemensamt, vilket ytterligare stärker kvaliteten. Flertalet doktorander, lektorer och forskare deltar också i nationella och

Page 2 (6) internationella fora, vilket direkt gynnar forskningens kvalitet samt även undervisningen och dess forskningsanknytning. Kvalitetsarbetet leds och följs upp av olika utskott som sammanträder regelmässigt: grundutbildningsutskott, forskarutbildningsutskott och ett planeringsutskott, se utförligare beskrivning av ansvarfördelning nedan. Studenterna medverkar aktivt i grund- och forskarutbildningsutskottet. Prefekten har huvudansvar för alla verksamheter. Studierektor har särskilt ansvar för grundutbildning, en biträdande prefekt ansvarar för forskarutbildningen och en biträdande prefekt ansvarar för forskningsfrågor. Institutionen har också en aktiv jämställdhetsgrupp som under ledning av en särskild jämställdhetsansvarig sytematiskt kartlägger jämställdhetsfrågor och föreslår förändringar i organisation och genomförande av olika verksamheter. Under personalmöten diskuteras också frågor som rör undervisning, forskning, arbetsmiljö, administration mm. Ansvarsfördelning för det övergripande kvalitetsarbetet Prefekt Ansvar för personal, administration, ekonomi, utbildning på grund- avancerad nivå och handlingsplaner Ställföreträdande prefekt Ansvar för forskarutbildning Biträdande prefekt Ansvar för forskning Studierektor Ansvar: Operativt ansvar för genomförande av utbildningarna Programansvariga Sociologiprogrammet Personalvetarprogrammet Bibliotek och informationsvetenskap (grund- resp. avancerad nivå) Ansvar: Övergripande ansvar för utbildningens kvalité och inriktning

Page 3 (6) Beredningsfunktioner Planeringsutskott (PU) Organisation Gruppen leds av prefekten. Ställföreträdande prefekt, Biträdande prefekt, studierektor, studievägledare, forskningsinformatör, ekonomi-, utbildnings-, personaladministratörer ingår i gruppen. Studentrepresentanter ska adjungeras när frågorna som har särskild relevans för utbildningen tas upp. Mötesfrekvens och dokumentation Träffas löpande 1gång/månad med undantag för semesterperioden. Kallelse skickas ut. Enbart enskild dokumentation. Utbildningsutskott för grundnivå och avancerad nivå (UG) Organisation Gruppen leds av studierektor. En administratör (ständigt adjungerad som sekreterare) studievägledare (adjungerad), 4 lärare och 4 suppleanter (utvalda av lärarkollegiet), 1 doktorand och en suppleant (utvald av doktorandkollegiet) samt 3 studentrepresentanter ingår i gruppen.

Page 4 (6) Adjungerade är programansvarig för Personalvetarprogrammet och Biblioteks- och informationsvetenskap, berörda administratörer, studievägledare och lärare, ansvarig för forskarutbildningen samt studierektor för Historiska studier. Mötesfrekvens och dokumentation Träffas löpande 1 gång per månad med undantag för semesterperioden. Kallelse skickas ut. Protokoll skrivs (och justeras av studierektor) och läggs ut på institutionens interna hemsida. Forskarutbildnings-/forskningsutskott (FOU) Organisation Gruppen leds av ställföreträdande prefekt med ansvar för forskarutbildningen. En administratör (ständigt adjungerad som sekreterare), 3 professorer/lärare och 3 suppleanter (utvald av lärarkollegiet), 3 doktorander och 3 suppleanter (utvald av doktorandkollegiet) ingår i gruppen. Övriga handledare vid institutionen är adjungerade. Mötesfrekvens och dokumentation Träffas vid behov men minst en gång per termin. Kallelse skickas ut. Protokoll skrivs (och justeras av ställföreträdande prefekt med ansvar för forskarutbildningen) och läggs ut på institutionens interna hemsida. Övriga utskott mm Utöver beredningsgrupperna finns flera forum för diskussion om särskilda frågor som berör olika delar av verksamheten. IKT-utskott Träffas löpande men minst två gånger per termin. Leds av en ordförande (lektor) med insyn i IKTfrågor på såväl forsknings- som undervisningsområdena. Institutionens datoransvarig, forskningsinformatör, en professor och två representanter från UMDAC ingår i gruppen. Rådets syfte är att kontinuerligt svara för att institutionens IKT-miljö fungerar tillfredställande utifrån aktuella undervisnings- och forskningsbehov. Kallelse skickas ut. Protokoll skrivs (och justeras av gruppens ordförande) och läggs ut på institutionens interna hemsida. Jämställdhetsråd Träffas vid behov men minst en gång per termin. Leds av en institutionens jämställdhetsombud (vald av institutionens personal). Prefekt, studierektor, 2 doktorander (utvalda av doktorandgruppen) ingår

Page 5 (6) i gruppen. Frågor kring jämställdhet, utarbetande och uppföljning av jämställdhetsplan samt utskick och bearbetning av jämställdhetsenkät behandlas i gruppen. Kallelse skickas ut. Enbart enskild dokumentation. Handledarkollegiet Träffas vid behov men minst en gång per termin. Leds av ställföreträdande prefekt med ansvar för forskarutbildningen. Individuella studieplaner stäms av. Frågor av särskild relevans för handledare på forskarutbildning diskuteras. Öppet för alla handledare. Kallelse skickas ut. Minnesanteckningar förs. Pedagogiskt seminarium Träffas löpande fast minst två gånger per termin. Leds av programansvarig samt studierektor och prefekt. Frågor av särskild relevans för utbildning diskuteras. Seminariet är öppet för alla som är involverade i utbildningsfrågor. Kallelse skickas ut. Enbart enskild dokumentation. Planeringsdagar Planeringsdagarna är inbokade en gång per termin. Träffarna leds av prefekt, en biträdande prefekt och studierektor och är en gemensam träff för all personal. Planeringsdagarna fokuserar på särskilda teman, information, personalfrågor, ekonomi, forskning, utbildning och aktuella samverkansfrågor. Utrymmet för dialog och frågor initierade av personal finns och diskussioner sker ofta gruppvis. Minnesanteckningar skrivs då frågor av särskild vikt behandlas. Arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffar är inbokade en gång i månaden. Träffarna leds av prefekt. Arbetsplatsträffarna innefattar alla medarbetare. Arbetsplatsträffen fungerar som ett forum för dialog och samverkan där arbetsplatsövergripande frågor, arbetsmiljö, organisationsfrågor etc. diskuteras och ventileras Utrymmet för dialog och frågor initierade av personal finns. Utöver detta finns återkommande informationspunkter från prefekt, studierektor samt ställföreträdande prefekt med ansvar för forskarutbildningen inlagda. Minnesanteckningar skrivs och läggs ut på institutionens hemsida. Statistik och nyckeltal (planeringsenhetens ansvar) Medverkan/återkoppling En särskild lista på ansvarsområden och ansvariga har utarbetats efter den mall som fakulteten upprättat. Här anges ansvar, genomförande och återkoppling för de olika verksamheterna.

Page 6 (6) Personalen medverkan sker i de olika fora som presenterats ovan. Uppföljning Grundutbildningens kvalitet följs upp kontinuerligt med hjälp av kursvärderingar, kursrevideringar och pedagogiska diskussioner. Forskarutbildningen följs upp via handledarkollegiet som gör en detaljerad genomgång av de sex senaste månadernas prestationer. Forskningen diskuteras och granskas på de högre seminarierna. Därtill kommer externa utvärderingar av både utbildning och forskning