Munhälsa hos barn och ungdomar - att identifiera risk och förebygga munsjukdomar pia.gabre@lul.se
Hot mot orala hälsan
Andel 19-åringar med kariesfria kontaktytor 80 70 60 Andel 19-åringar med DFSa=0 50 40 30 20 10 0 1985 1990 1995 2000 2005 2008 Sverige Landsting
Andel 19-åringar med kariesfria kontaktytor 70 60 Andel 19-åringar (%) 50 40 30 20 10 Sverige Ca 17 % av 19-åringarna 0 0 1 2 3 4--6 7--9 >10 Antal karierade kontaktytor
Går oral ohälsa att förebygga? Kostvanor Munhygienvanor Fluoranvändning Bakomliggande førklaringsmodeller
Hur kunde tandhälsan förbättras? Hälsofrämjande insatser till alla Men man övergick till högrisk strategi när tandhälsan blev bättre
Populationsstrategin primär prevention Riktar sig till hela befolkningen Ingen riskbedömning på individnivå föregår insatserna Individuell högriskstrategi sekundär prevention Riskbedömning föregår insatser Insatserna bestäms av identifierad risk
Populationsstrategi vs. Högriskstrategi i tandvården ett exempel Antal individer 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Frisk 0 Låg 1risk Hög 2 risk Riskgrupp
Efter ett år såg kariesförekomsten ut så här 16000 14000 Antal individer 12000 10000 8000 6000 1,0 0,5 Kariesaktivitet (linje) 4000 2000 0 Frisk 0 Osäker 1 Hög 2risk Riskgrupp
Den epidemiologiska paradoxen 9560 kariesangrepp på barnen i länet 63 % drabbade friska och barn med låg risk 7000 6000 5000 Antal kariesangrepp 4000 3000 2000 1000 0 Frisk- 0+1 Hög 2 risk Låg risk Riskgrupp
Rapport från Socialstyrelsen 2013 Karies är den vanligaste sjukdomen bland barn och ungdomar Drabbar 60-90 % av barn 2-11 år Mer vanligt i urbaniserade samhällen med hög sockerkonsumtion
1,5-2 ggr vanligare med karies hos barn om föräldrarna har dålig tandhälsa Starkaste riskindikatorerna: - Invandrade föräldrar från länder utanför Norden och Europa - Familjen får ekonomiskt bistånd - Föräldrarna har högst grundskoleutbildning - Föräldrarna är unga - Föräldrarna har dålig självkänsla Rapport från Socialstyrelsen 2013
Föräldrars sociala förhållanden påverkar om barn kommer till tandvården Om föräldrarna inte själva går till tandvården är risken 4 ggr större att inte heller barnen gör det Barn i resurssvaga områden med synliga invandrargrupper ökar både risken för barnen att få karies och att de inte kommer till tandvården Rapport från Socialstyrelsen 2013
Sjukdomsförebyggande - hälsofrämjande Individuell riskbedömning Risktänder/ytor Kommersiella krafter Riskgrupper Vardagsarenor Lagstiftning Populationsinriktad Samhällsstruktur o levnadsvillkor Kommersiella krafter Vardagsarenor Lagstiftning Samhällsstruktur o levnadsvillkor Sociala normen media och sociala medier
Hälsans bestämningsfaktorer Friskfaktorer? Skyddsfaktorer? Riskfaktorer?
Helsidesannons i svensk dagspress augusti 2010
Arena för påverkan Reklam kan leda till bra eller dålig påverkan
Sjukdomsförebyggande - hälsofrämjande Individuell riskbedömning Risktänder/ytor Riskgrupper Populationsinriktad Kommersiella krafter Vardagsarenor Lagstiftning Samhällsstruktur o levnadsvillkor
Arena för vardagslivet barn och ungdomar Skolan Idrott Förskolan Fritidshemmet
Arena för påverkan Kändisar påverkar våra attityder
Social norm Varför borstar vi tänderna? Skön känsla Social norm Utseende Hälsofrämjande förbli frisk eller undvika att bli sjuk igen Hattne et al Acta Odontol Scand 2007 Jensen et al, submitted 2010
Borsta tillräckligt ofta? 25% av tonåringar borstar inte tänderna dagligen Koivusilta et al 2003 Bruno-Ambrosius et al 2005 Ungdomar som borstar mer sällan drivs i större utsträckning av sociala normer
Fluortandkräm till små barn När första tanden kommer Klick som barnets lillfingernagel 1000 ppm fluor Från 8 år: 2 cm tandkräm 1450 ppm fluor Från 5-6 år Ca 1 cm 1000 ppm fluor
2 ggr dagligen efter frukost, före läggdags Borsta i minst 2 minuter Använd 2 cm tandkräm Använd lite vatten Låt munnen vila 2 timmar efter borstningen
Compliance definieras som patientens villighet att följa någon annans önskningar, råd eller direktiv.
Empowerment man tar själv kontrollen över sitt liv Enligt WHO är målet med hälsofrämjande arbete att människor ska få förutsättningar att själva ta ansvar för sin hälsa. Detta kräver att människor får kunskap och kan se nyttan av att genomföra förändringar, får en inre motivation.
Individuell riskbedömning Risktänder/ytor Riskgrupper Populationsinriktad Kommersiella krafter Vardagsarenor Lagstiftning Samhällsstruktur o levnadsvillkor
För individer med hög kariesrisk ges ett förstärkt basprogram och tilläggsprofylax baserad på orsaksutredning. Individuell riskbedömning Risktänder/ytor Riskgrupper Populationsinriktad 1,5-3 år (nyligen erupterade primära molarer) 5-7 år (förestående eller nyerupterad 6-årsmolar) 12-14 år (nyerupterade premolarer och andra molar) Ett förstärkt basprogram i sociodemografiskt utsatta områden Lära ut och motivera barn och föräldrar att borsta tänderna 2 gånger om dagen med fluortandkräm
Tandhygienist i skolan I skolan 4 tim/vecka Öppen mottagning Riskbarn preventiv behandling Alla fluorlackas var 6:e mån Lektioner Påverka skolan hälsoprofil Tandborstar+tandkräm
Är preventiva program effektiva? Moberg Sköld et al 2005 (fluorlack i skolan) Hausen och medarbetare, Universitetet i Uleåborg Hedman et al 2013 (tandhygienisten i skolan) Brukiene och Aleksejuniene. An overview of oral health promotion in adolescents. Int J Paediatr dent 2009;19:163-71 Preventiva program utförs inte enhetligt Ofta görs ingen vetenskaplig utvärdering Därför svårt att veta vilka metoder som är effektiva
Individuell riskbedömning Risktänder/ytor Riskgrupper Populationsinriktad Kommersiella krafter Vardagsarenor Lagstiftning Samhällsstruktur o levnadsvillkor
Från högriskstrategi till riskbedömning friskbedömning Friska individer identifieras, deras friskfaktorer förstärks Resurser frigörs för individer med hög risk och stora behandlingsbehov
Individuell riskbedömning och tilläggsprevention förutsätter: Karies förekommer hos en mindre del av befolkningen Det finns bra prediktorer för att bedöma risk Det finns effektiva behandlingsmetoder för riskindivider
Cariogram Hanterar bara caries Inte så bra för små barn
R 2
Sammanfattning Kariesförekomsten minskar i de Nordiska länderna Karies är ojämnt fördelat sett till befolkningsgrupper och individer Karies kan förebyggas med komplexitet gällande riskfaktorer och indikatorer gör att flera behandlingsstrategier måste användas parallellt
Populationsstrategier för att öka välfärd och skapa sociala normer Strategier riktade mot grupper i befolkningen: - Öka kunskap, påverka attityder - Sjukdomsförebyggande behandling (fluor) - Använda skolan och andra arenor utanför tandkliniken - Inga punktinsatser, utan kontinuerligt Individuell riskstrategi
Superhjältarna