Scintigrafiska undersökningar av ENDOKRINA ORGAN Docent, öl, Rimma Axelsson Specialist i Nuklearmedicin Specialist i Medicinsk Radiologi Karolinska Universitetssjukhus, Huddinge 1 oktober 2009 Endokrina organ Thyreoidea Parathyreoidea Pheochromocytoma Neuroblastoma Binjurebark Binjuremärg Bröst Sentinel node 1
Undersökning av thyreoidea Klinisk undersökning med palpation Blodprover med bestämning av hormonstatus Scintigrafi Ultraljud Punktion med cytologi Sköldkörtel (embriologi) Utvecklas från a primitive foregut Anläggs i 2-3 v. av fosterlivet och är klar till 11-e veckan Flesta medfödda anomalier relateras till migrationsstörningar från en primitive foregut mot dess normala pretrakeala läge eller icke-fullständig obliterering av ductus tyroglossus ( påbörjas vid 6 v.) 2
Anatomi Fjärilliknande form med 2 lober kopplade med isthmus ventralt om 2-3-e trakeala ringen Ca. 20g Loberna ca: 40 mm längd, 15-20 mm bredd och 20-39 mm tjocklek (asymmetri, prevalens för hö sida) ANATOMI 3
Histologi Uppbygd av follikler 0.2-0.9 mm i diameter Follikler innehåller kolloidmaterial vilken produceras av follikulära epiteliala celler 1%-parafollikulära celler/c-celler, separata ansamlingar mellan follikler, ansvariga för calcitoninproduktion Undersökningsmetoder Klinisk Lab Tyroideascintigrafi, upptagsmättningar Ultraljud Röntgen av halsens mjukdelar Rtg lungor och CT-thorax 4
Radioaktiva isotoper Ställa diagnos Behandling Funktionsstudie Scintigrafi Hyperthyreoidism Cancermetastaser THYREOIDEA Binds organiskt och inkorporeras i thyreoideahormon Na-131-J Na-123 J Tas upp aktivt till follikelcellerna med jodidpumpen 99m-Tcperteknetat 5
SCINTIGRAFI Storlek Läge Aktivitetsfördelning Normal bild 6
Lägesanomalier Asymptomatiska; Hypertrofi ( pubertet, graviditet)- disfagia, disfonia, dispne Hypotyroidism (15-33% lingual tyroidea) Malignisering förekommer Övriga tyroidea sjukdomar( struma, adenom, tyroidit) Lingual tyroidea 7
Intratorakallt Upptag Homogent: ordinär intensitet ökat intensitet nedsatt intensitet avsaknad av upptaget Icke-homogent kallt hett varmt område nodulus= palpabel anomali 8
Homogent: ökat / nedsatt SCINTIGRAFISKA FYND KALLT NODUL HET NODUL Adenoma Cysta Kolloid struma Cancer Adenoma Normalvävnad i sjuk thyreoidea 9
Multinodulär struma Tyroideascintigrafi: Graves sjukdom, toxiskt nodulus) 10
Kallt defekt Kolloid cysta (70-75%) Adenoma Carcinoma (10-20%) Fokal tyroidit Abscess Blödning Lymfoma Metastas Paratyroid adenoma Lymfkörtel Asymmetrisk normal variation Kallt nodulus 11
Kallt nodul-struma/ cancer? 12
?? PARATHYREOIDEA Symtomen vid hyperparathyreoidism trötthet tarm-, skelett-, hjärt- och njurbesvär psykisk och muskulär trötthet depression 13
Biokemisk analys Förhöjd serumcalciumnivå Förhöjt parathormon Primär hyperparathyreoidism Adenom 83% Hyperplasia 15% Cancer 2% 14
Paratyreoideascintigrafi 201-Tl-chlorid Selenium 75 99m-Tc-Sestamibi 99m-Tc-tetrofosmin PET Parathyreoideaspecifika antikroppar Dubbel fas studie Subtraktion SPECT Parathyreoideascintigrafi Utredning vid ektopiskt läge Ordinärt 75% Ektopiska 25% Supernumeriska (>4) 5% Utredning inför reoperation 15
Statiska bilder Subtraktion Tomografi 16
Tomografi, sagittala snitt Statiska bilder 17
Subtraktion Fallgropar Storlek: detekteras 500mg och mer < 300mg mycket lägre sensitivitet Normala körtlar 20mg- visualiseras inte Metoden är bättre för att diagnostisera adenom än hyperplasi Knölar i sköldkörtel 18
Statiska bilder 19
SCINTIGRAFI Estrogen receptor skintigrafi Radioimmunoskintigrafi PET Skintigrafi med tumörsökande agenter: 201-Tl, 99m-Tc-MDP, 99m-Tc-tetrofosmin, 99m-Tc- Sestamibi, 99m-Tc-Ceretec SKINTIMAMMOGRAFI Standard undersökningsprocedur: 740 MBq-1100 MBq 5-10 min efter injektionen statisk undersökning patient ligger på mage sidoprojektioner + anteriort 20
BRÖSTMADRASS SIDOBILDER 21
FRONTALBILD BEGRÄNSNINGAR Små tumörer ( under 1 cm) Tumörens läge ( nära thorax väggen, medialt belägna) Tumörens typ ( in situ tumörer) 22
SKINTIMAMMOGRAFI ersätter ej mammografi och används som a kompletterings metod Skintimammografi som kompletteringsmetod till Trippel diagnostiken Metod Sensitivitet Specificitet Mammografi 84.3 % 61.6 % TD 92.7 % 41.6 % Scintimammografi 85.5 % 75.0 % TD+Sc 98.7 % 27.7 % 23
Känd cancer i höger bröst + cysta i vänster bröst Metastas i hö axill utan känd primär tumör 24
Multifokal cancer i vänster bröst Multifokal cancer i vänster bröst med lymfkörtelmetastaser 25
Täta bröst: 25 patienter med 32 förändringar Metod Sensitivitet Specificitet Mammografi 72.2 % 78.5% TD 88.8% 57.1% Scintimammografi 88.8% 78.5% TD+Sc 100% 25.7% DETEKTION AV SENTINEL NODE HOS PATIENTER MED BRÖSTCANCER Rimma Axelsson Specialist i Nuklearmedicin Specialist i Medicinsk Radiologi Karolinska Universitetssjukhus 26
UNDERSÖKNING AV REGIONAL SPRIDNING Klinisk undersökning Mammografi Ultraljud Datortomografi MRT Scintigrafi PET KONCEPT Spridning av tumörceller från den primära tumören sker via lymfa. Lymfdränaget går till den första-echelong körteln (Sentinel node). Förekomst eller avsaknad av metastaser i Sentinel node är ett pålitligt kriterium på regional spridning 27
DETEKTION Färgämnet- metylen blått Radioaktiva ämnet- lymfoscintigrafi Gamma-rör (under operation) Kombination av ovanstående LYMFOSCINTIGRAFI: 4-26 timmar före operationen INJEKTION: subkutant, peritumoralt, intratumoralt, subareolärt - 40 MBq ( 60MBq) 99m-Tc-nanokoll VOLYM: 1 till 10ml ( 0.4-0.5 ml) BILDTAGNING: 5-10min efter injektionen, samt varje timme tills Sentinel node identifieras (1 och 2 timmars bilder) PROJEKTIONER: frontalt + sida 28
Injektion av Tc-nanokolloid Gammakamera undersökning Före och efter snittet 29
Fördelar och nackdelar Lägre operationstid/ kostnader Lägre morbiditet Bättre staging ( mikrometastaser) Passar inte alla patienter ( efter tidigare operationer) Skip metastaser 30