AKTUELLA VÄPNADE KONFLIKTER



Relevanta dokument
JÄMFÖRA LÄNDER TEMA LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

VÄRLDENS LÄNDER RESAN

Bild Engelska Idrott

Världshandel och industrialisering

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

LATIN SPRÅK OCH KULTUR

Svenska som andraspråk, år 8

Upplägg och genomförande - kurs D

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Engelska Lyssna/förstå

Information till elever och föräldrar i skolår 5

HISTORIA. Ämnets syfte

SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE

DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Skogsbruk på ren svenska Lektion 1: Vad är svenskt skogsbruk? Tema: Hållbar utveckling Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9

Skriva B gammalt nationellt prov

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Artikel/reportage år 9

FINLAND I EUROPA 2008

Vi skall skriva uppsats

Syftet med en personlig handlingsplan

Ett undervisningsmaterial bestående av Film och lärarhandledning samt

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan

DEMOKRATI 2 DEN SKÖRA VALFRIHETEN

Minoritetsspråk Åk 9

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Jämförelse länder - Seminarium

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Skrivna texter... Saga, fakta, instruktion, dikt

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Flyktingläget på Tjörn Februari 2016

Målbeskrivningar för SFI kurserna A, B, C och D. Deltagarversion

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Planering samhällskunskap/svenska/bild år 6, vt 2016 demokrati mänskliga rättigheter brott och straff

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Två konstiga klockor

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Sag Mal 1 Woche DET HÄR SKA DU ARBETA MED: DU KOMMER LÄRA DIG: LÄXA: Kapitel 1 och 2 *Berätta om dig själv *Siffror *Böja verb i jag- och duform

Kristendomen i världen och i Sverige

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

FAIR JOBB. Vill du få lite mer koll på arbetslivet? Här är några bra sajter att kolla in:

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Distribuerade Informationssystem VT-04

Rapport uppdrag. Advisory board

Lathund, procent med bråk, åk 8

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Väga paket och jämföra priser

Kiwiböckerna metod och begrepp

Vad är Skrivrummet? *Se även sid

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Exempel på tentafrågor: Internationell politik

Hej! Mitt namn är Agota, och jag ringer från Smittskyddsinstitutet angående en telefonintervju om ditt deltagande i Sjukrapport. Pratar jag med XX?

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt

Kursens mål och innehåll

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Södervångskolans mål i svenska

Timeline dropbox för lärare och elever

Läraren som moderator vid problemlösning i matematik

Konsekvenser sv/sva åk 8 vt 13

Bra att veta om sexuella övergrepp. För barn

Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige

Lyssna & Va Med! Ett ljudmaterial i samhällsorientering på modersmålet för kortutbildade invandrare.

Centralt innehåll år 1-3

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Kvalitetsredovisning Läsår

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Repetitivt arbete ska minska

Låt din berättelse bli en värdefull del av våra samlingar!

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Under ett par veckor kommer vi att arbeta med arbetsområdet "What time is it?" i ämnet engelska.

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik

Agenda 2030 på Klarälvdalens folkhögskola

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk

Översikt. Rapport från skolverket. Förändring av matematikprestationerna Grundtankar bakom Pixel

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Kvalitetsrapport Så här går det

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Koll på cashen - agera ekonomicoach!

Food and Agriculture Organization of the United Nations

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

Offentlighetsprincipen. Kortfattat om lagstiftningen

Transkript:

LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA AKTUELLA VÄPNADE KONFLIKTER Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99

AKTUELLA VÄPNADE KONFLIKTER Målgrupp: Gymnasiet Form: Grupparbete eller parvis arbete Tid: 7-8 lektioner inkl. redovisningar Redovisningssätt: Muntlig redovisning i helklass eller i större grupper. Kan kompletteras med skriftlig inlämning. Material och verktyg: Tillgång till datorer (minst 2 datorer per grupp), Internet (Landguiden) och projektor (för redovisning). Pedagog: Robert de Vries Syfte med uppgiften Det primära syftet med uppgiften är att skapa förståelse för några av de stora aktuella konflikterna som pågår i världen. Uppgiften syftar också till att förbättra färdigheter med avseende på att kunna se orsaker och samband samt urskilja likheter och olikheter när det gäller komplicerade internationella händelser. VAD SÄGER KURSPLANEN? Relevant centralt innehåll för Samhällskunskap 1a1 50p och 1b 100p Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden. Relevant centralt innehåll för Samhällskunskap 1a1 50p och 1b 100p Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter. (Sk 1) Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter och debattartiklar. (Sk 1-2) Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor. (Sk 2) Tematisk fördjupning i samhällsfrågor. (Sk 2) Relevant centralt innehåll för Internationella relationer, 100p Olika aktörer, deras mål och medel samt hur dessa samspelar inom utrikes- och säkerhetspolitik. Orsaker till och följder av samarbeten och konflikter. Internationell rätt. Möjligheter och svårigheter med att säkerställa såväl staters som individers rättigheter och säkerhet. Muntlig och skriftlig presentation i olika former som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, vetenskapliga rapporter och essäer.

GÖR SÅ HÄR: 1. Introduktion. Introducera eleverna i det nya arbetsområdet. Här är även lämpligt att redogöra för olika nyckelbegrepp som: allians, etnicitet, FN, folkrätt, fred, fredsbevarande insatser, Genèvekonventionerna, globalisering, GUSP, Haagkonventionen, ICC, inbördeskrig, mänskliga rättigheter, nationalism, NATO, neutralitet, NGO, ockupation, propaganda, Röda korset, väpnad konflikt, världssamfundet, värnplikt etc. 2. Dela in eleverna i mindre grupper eller i par. 3. Varje grupp väljer en aktuell konflikt som de vill fördjupa sig i. Se lista med aktuella konflikter (www.landguiden.se/konflikter). 4. Dela ut arbetsuppgifter till grupperna (se nedan) och hjälp eleverna att komma igång med arbetet. 5. Redovisning görs i helklass eller i större grupper. 6. Avsluta varje redovisning med en kort lärarledd diskussion där alla får chansen att reflektera kring konflikten som tagits upp. Går det t.ex. att urskilja några likheter och skillnader med andra konflikter? ARBETSUPPGIFTER: Basfakta om de inblandade länderna Gruppen börjar med att ta reda på basfakta om landet eller länderna som konflikten handlar om. Syftet är att ge gruppens medlemmar förförståelse innan de fördjupar sig men också att i samband med redovisningen ge åhörarna bredare kunskaper om ämnesområdet. Använd Landguidens avsnitt om världens länder. Utgå från den korta introduktionstexten till varje avsnitt. I det här momentet måste gruppen sortera och prioritera bland fakta och enas om vad som är viktigt att ta med för att ge en bra bakgrund till de inblandade länderna och till själva konflikten. Det är många olika faktorer som är intressanta att titta närmare på. Eleverna kan t.ex. kortfattat och punktvis redogöra för ländernas befolkning, geografi, historia, religion, sociala förhållanden, ekonomi, naturtillgångar och energi, industri, utrikeshandel, utrikespolitik och försvar, etc. Använd här även Landguidens avsnitt om statistik (www.landguiden.se/statistik) för att göra överskådliga jämförelser mellan olika länder. Jämför ibland också med Sverige.

Fördjupning och konfliktanalys Läs om den aktuella konflikten i Landguidens avsnitt om världens konflikter (www.landguiden.se/konflikter). Här finns både en kortare sammanfattning och en längre fördjupning. Se även avsnittet om Internationella organisationer (www.landguiden.se/organisationer) där det kan finnas fakta om andra inblandade aktörer. Uppmuntra eleverna att resonera självständigt. Frågor att utgå från: - Vilka nationella och internationella aktörer är inblandade i konflikten? Beskriv kortfattat de inblandade parterna. Vilka är deras ledare? Finns några allierade? Vilken är deras geografiska bas? - Varför har konflikten uppstått? Vad vill aktörerna uppnå? Hur kan konflikten förklaras och förstås? Berätta om bakgrund och orsaker till konflikten. Gör en kort sammanfattning i några punkter och redogör för hur konflikten har utvecklats sedan den startade fram tills idag. - Vilka starka och svaga sidor verkar de inblandade aktörerna ha? - Vilken roll spelar etnicitet, nationalism och naturtillgångar i dessa konflikter Förklara och analysera. - Finns några lösningar på konflikten i sikte? Diskutera också inom gruppen hur konflikten skulle kunna lösas.

Landguiden I databasen Landguiden hittar du snabbt och smidigt information om världens alla länder. Innehållet uppdateras dagligen och omfattar information om allt från de olika ländernas geografi, befolkning, språk och kultur till historia, politik och sociala förhållanden. Landguiden rapporterar inte om alla nyhetshändelser utan lägger betoningen på att skildra den grundläggande utvecklingen i ett land. I Landguiden finns alltid uppdaterad information om regeringsskiften, partiombildningar, författningsändringar, stora politiska kriser, lansering av viktiga politiska och sociala reformer, förändringar i den ekonomiska politiken med mera. I Landguidens statistikverktyg kan du jämföra hur länder har utvecklats socialt och ekonomiskt under många år tillbaka. De flesta skolor och bibliotek abonnerar på tjänsten. Som privatperson kan du köpa tjänsten för en dag eller längre. www.landguiden.se/provalandguiden Hej! Har du sett de här? Utrikespolitiska institutet Utrikespolitiska institutet (UI) är ett oberoende institut och en plattform för forskning och information om utrikespolitiska frågor. Utrikespolitiska institutets uppdrag är att fördjupa och berika det utrikespolitiska samtalet genom att främja intresset för och vidga kunskapen om utrikespolitiska frågor. Det gör institutet genom forskning, evenemang och medverkan i media. Med egna publikationer, UI-bloggen, deltagande i internationella nätverk och genom Anna Lindh-biblioteket bidrar UI till spridning av kunskap om internationell politik och förhållanden i andra länder.