Skrivna texter... Saga, fakta, instruktion, dikt

Transkript

1 Torshälla stads nämnd Datum Torshälla stads förvaltning Edvardslundsskolan Helena Arrebäck, Yvonne Manns Andersson, Sara Wigertz Sv, år 3 Beteckning LPP Skrivna texter... Saga, fakta, instruktion, dikt Inledning I kursplanen står att du som elev ska få möta olika slags texter så som sagor, myter, fakta- och instruerande texter samt dikter. Vi kommer att börja med att arbeta med olika slags sagor. Idag är det mest för barnen skull som vi läser sagor, men från början skrevs sagor mest för de vuxna(folksagor). Du kommer att få möta skönlitteratur från olika tider och olika delar av världen, vilket förhoppningsvis kommer att få dig som elev nyfiken på och intresserad av att skriva dina egna sagor. Följande syften från Lgr 11 ligger till grund för arbetsområdet iga strukturer och följa språkliga normer. Du ska efter avslutat arbetsområde ha utvecklat din förmåga att: a vanligt förekommande ord tex hade, och, aldrig, alltid, Kunna förklara och förstå skillnaden mellan sagor, fakta- och instruktionstexter. Centralt innehåll Läsa och skriva innehåll. språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. förtydliganden. vanligt förekommande ord i elevnära texter.

2 Tala, lyssna och samtala Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av sagor och myter. Berättande och förklarande texter, t.ex. faktatexter för barn, instruerande texter t.ex. spelinstruktioner Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar Språkbruk Skillnader mellan tal- och skriftspråk. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall. Bedömning Du kommer att få skriva en saga där jag bedömer din förmåga att: magiska tal tex tre, sju. iska sagobegrepp tex Det var en gång För länge sedan Du kommer även att få se några olika texter tillsammans med en kompis. Ni ska sedan tala om vad det är för slags text och förklara skillnaden mellan dessa (sagor, fakta- och instruktionstexter.) Undervisning För att du ska få möjlighet att lära dig allt det här ska vi på lektionerna lyssna på, skriva och läsa sagor. Vi tränar även på att beskriva personer och miljöer, muntligt och skriftligt. Eftersom Halloween är ett fängslande område kommer du att få möjlighet att skriva en spök- eller häxsaga med hjälp av typiska stödord t.ex. spökord eller häxord. Du kommer att få titta på olika sagors uppbyggnad, hur de inleds (inledning), vad som händer (handling) och hur sagan slutar (avslutning). Du kommer slutligen att få läsa upp din egen saga. När vi avslutat sagoområdet koncentrerar vi oss på skillnaden mellan sagor, fakta- och instruktionstexter. Du kommer att få skriva egna faktatexter om just det du är intresserad av (djur, sport, land ). Skriva instruktionstexter utifrån ditt favoritspel, recept eller annan beskrivning som du väljer själv. Vi kommer även bekanta oss med några poeter, läsa dikter och skriva egna. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

3

4

5

6

7

8

9

10 Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar. Bedömning Du kommer att få skriva en saga där jag bedömer din förmåga att: d, magiska tal tex tre, sju. Undervisning För att du ska få möjlighet att lära dig allt det här ska vi på lektionerna lyssna på sagor. Eftersom Halloween står för dörren kommer du att få skriva en spök- eller häxsaga med typiska stödord tex spökord eller häxord. Du kommer att få titta på olika sagors uppbyggnad, hur de inleds (inledning), vad som händer (handling) och hur sagan slutar (avslutning). Du kommer slutligen att få läsa upp din egen saga.