MALAX KORSNÄS Förskolans läroplan Bildningsnämnden i Malax 24.11.2011 138 Kommunstyrelsen i Malax 28.11.2011 314 Kommunfullmäktige i Malax 12.12.2011 93
INNEHÅLL 1. Förskoleundervisningens uppgift och allmänna mål 3 1.1 Uppgift 3 1.2 Allmänna mål för fostran, utveckling och lärande i förskolan 4 2. Genomförandet av förskoleundervisningen 5 3. Förskoleundervisningens detaljerade mål och innehåll 5 3.1 Helhetsperspektiv på undervisningen 5 3.2 Centrala ämnesområden 5 3.2.1 Språk och interaktion 5 3.2.2 Matematik 6 3.2.3 Etik och livsåskådning 6 3.2.4 Natur och miljö 8 3.2.5 Hälsa 8 3.2.6 Fysisk och motorisk utveckling 9 3.2.7 Konst och kultur 9 4. Stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen 11 4.1 Allmänt stöd i förskoleundervisningen 12 4.2 Intensifierat stöd i förskoleundervisningen 12 4.3 Särskilt stöd i förskoleundervisningen 12 4.4 Stöd för växande och lärande i den lokala läroplanen 13 4.5 Plan för barnets lärande i förskolan och individuell plan för hur förskoleundervisningen skall ordnas 13 4.5.1 Plan för barnets lärande i förskolan 13 4.5.2 Individuell plan för hur förskoleundervisningen skall ordnas 14 5. Former av stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen 14 5.1 Stöd i anslutning till arrangemang i förskoleundervisningen 14 5.1.1 Specialundervisning 14 5.1.2 Förlängd läroplikt 14 5.1.3 Skolberedskap 15 5.2 Övrigt stöd i förskoleundervisningen 15 5.2.1 Samarbete med hemmet 15 5.2.2 Ordnandet av tolknings och assistenttjänster 15 5.3 Elevvård i förskolan och främjandet av trygghet och säkerhet 15 5.3.1 Elevvård 15 5.3.2 Krisplan och säkerhetsplan 17 1
5.3.3 Plan för att skydda barnet mot våld, mobbning och trakasseri 17 6. Förskoleundervisning för barn från olika språkliga och kulturella minoriteter, förskoleundervisning som bygger på en särskild princip samt förskoleundervisning på främmande språk och språkbad i de inhemska språken 18 6.1 Samisktalande barn 18 6.2 Romanitalande barn 18 6.3 Barn som använder teckenspråk 18 6.4 Invandrar barn 18 6.5 Förskoleundervisning som baserar sig på en viss världsåskådning eller på en pedagogisk princip 19 6.6 Förskoleundervisning på främmande språk och språkbad i de inhemska språken 19 7. Utvärdering 19 2
1. Förskoleundervisningens uppgift och allmänna mål 1.1 Uppgift I enlighet med lagen om grundläggande utbildning är kommunen skyldig att ordna förskoleundervisning året innan läroplikten börjar. Mål och innehåll i denna läroplan för förskoleundervisningen i Malax och Korsnäs kommuner följer de riktlinjer som Utbildningsstyrelsen och THL (Stakes) gemensamt utarbetat. Förskoleundervisningen ska främja barnets utveckling till en human människa och en etiskt ansvarsfull samhällsmedlem genom att handleda honom/henne att handla ansvarsfullt och att följa allmänt accepterade regler samt värdesätta andra människor. Förskoleundervisningens centrala uppgift är att främja gynnsamma förutsättningar för barnet att växa, utvecklas och lära sig. Barnets fysiska, psykiska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling ska stödjas och följas upp och eventuella svårigheter skall förebyggas. Det är viktigt att stärka barnets sunda självkänsla genom att erbjuda honom/henne positiva inlärningserfarenheter samt möjlighet till mångsidig interaktion med andra människor. Förskoleundervisningen ska berika barnets upplevelsevärld och hjälpa barnet att inrikta sitt intresse på nya områden. Även flickors och pojkars olika behov ska beaktas i förskoleundervisningen. Förskoleundervisningen ska garantera alla barn lika möjlighet att lära sig och att inleda sin skolgång. Småbarnsfostran inklusive förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen ska bilda en helhet som framskrider på ett följdriktigt sätt i enlighet med barnets utveckling. Förskoleundervisningen ska därför ordnas med beaktande av målen och innehållen i den övriga småbarnsfostran och grundläggande utbildningen. Målen för förskoleundervisningen och dess särprägel ska ändå alltid beaktas, oberoende av om förskoleundervisningen genomförs i en separat grupp eller tillsammans med andra åldersgrupper. En förutsättning för att de uppställda målen ska kunna nås är att förskolläraren och vårdnadshavaren samt den personal som medverkar i förskoleundervisningen gemensamt tar ansvar för att barnet regelbundet deltar i förskoleundervisningen. 3
1.2 Allmänna mål för fostran, utveckling och lärande i förskolan Målen för förskoleundervisningen är att: lära genom lek barnets positiva självuppfattning ska förstärkas och förmågan att inhämta kunskap utvecklas. barnet ska kunna ta till sig baskunskaper och basfärdigheter från lärandets olika delområden utgående från ålder och individuella förutsättningar. barnet lär sig förstå gruppens betydelse i lärandeprocessen, samt bevarar glädjen och entusiasmen att lära sig och vågar ta itu med nya utmaningar på ett frimodigt och kreativt sätt barnet lär sig reflektera över vad som är rätt eller fel och förmågan att handla som ansvarsfull medlem i gruppen förstärks barnet blir medvetet om konsekvenserna av sitt handlande barnet lär sig förstå spelreglarna i mänskligt umgänge och respektera dem barnet lär sig goda seder och bruk och inser deras betydelse i vardagen barnet utvecklar sin förmåga att behärska sig själv och lär sig klara sig i olika situationer i vardagen barnet lär sig förstå betydelsen av god hälsa och välbefinnande utgående från sin ålder barnets språkliga och kulturella identitet samt förmågan att uttrycka sig mångsidigt förstärks och utvecklas barnet bekantar sig med olika konstformer och med den lokala och nationella kulturen samt i mån av möjlighet med andra kulturer barnets intresse för naturen fördjupas och barnet får en uppfattning om sitt eget beroende av och ansvar för naturen och närmiljön 4
2. Genomförandet av förskoleundervisningen Förskoleundervisningen sker i samarbete med hemmen. Miljön i förskolan ska vara stimulerande och trygg för barnen så att de mår bra, utvecklas på alla delområden och kan lära sig nya saker. Alla barn har rätt till den elevvård de behöver för att kunna utvecklas till nyfikna och levnadsglada barn. Atmosfären i förskolan ska vara vänlig där både personal och barn ska behandla varandra med respekt. Dagen ska bestå av gemensamma aktiviteter, utevistelse, lek och även lugn och ro. Deltar barnen även i småbarnsfostran utöver förskoleundervisningen ska detta bilda en helhet. Med tanke på barnens helhetsmässiga utveckling ska förskolan samarbeta med småbarnsfostran, skolan, social och hälsovården och med övriga instanser som stödjer barnens växande och lärande. Den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren besöker regelbundet alla förskolor. Hon handleder personalen och tränar med en del barn som behöver extra stöd. 3. Förskoleundervisningens detaljerade mål och innehåll 3.1 Helhetsperspektiv på undervisningen Förskoleundervisningen bygger på en helhetssyn, där olika kunskapsområden ska ses som en del av helheten. Själva inlärningsprocessen är viktigare än de enskilda innehållsdelarna. Läraren skall sträva efter att ge barnen varierande erfarenheter och färdigheter från olika kunskapsområden. Beskrivningen av de olika ämnesområdena skall fungera som ett stöd för läraren. 3.2 Centrala ämnesområden 3.2.1 Språk och interaktion Målet är att barnets språkliga färdigheter utvecklas så att barnet kan, vågar och vill uttrycka sig. Barnet tränar sig att bli en aktiv talare och lyssnare. Barnets intresse för att fråga och dra slutsatser väcks. Den språkliga medvetenheten utvecklas och en grund läggs för läs och skrivinlärningen. Barnets tänkande, sociala förmåga och känslor utvecklas med hjälp av språket. Innehåll och arbetssätt samtal, diskussion barnets egna berättelser/lyssnadet till andras berättelser sagor, berättelser, bilder och faktatexter rim, ramsor och dikter språklekar sång och musik drama, teater rollekar och uppträdanden 5
skolförberedande läs och skrivövningar dialekt/standardsvenska 3.2.2 Matematik Målet är att utveckla barnets matematiska och logiska tänkande. Matematiken ska tas fram i vardagssysslor och genom olika problemlösningsuppgifter. I takt med barnets intresse och utveckling kommer man fram till förståelse av matematiska begrepp och symboler. Det är viktigt att barnet lär sig reflektera över sitt eget tänkande. Barnet uppmuntras att berätta vad eller hur det tänker. Innehåll och arbetssätt rums, form och storleksuppfattning lägesbegrepp geometriska grundbegrepp siffra antal, ordningstal addition, subtraktion problemlösning klockan, veckodagar, månader pengar ordna, sortera väga, mäta, jämföra experimentera, konstruera, bygga räknesagor, lekar, sånger, räkneramsor spel, pussel 3.2.3 Etik och livsåskådning Religions och samvetsfrihet är en rättighet som tryggas i 11 grundlagen och som i fråga om barn i förskoleåldern nyttjas av vårdnadshavaren. I förskolan ingår etisk fostran och kulturell åskådningsfostran. Enligt 6 grundlagen ingår även religionsfostran alternativt livsåskådningsfostran i förskoleundervisningen. I enlighet med vårdnadshavarens val deltar barnet i religionsfostran, livsåskådningsfostran eller i annan anordnad undervisning. I de fall då det är frågan om mycket få barn, som tillhör ett visst religiöst samfund, eller barn, som inte hör till något samfund alls, eller då andra vägande skäl föreligger, kan den som anordnar förskoleundervisningen besluta att inte anordna vare sig religionsfostran enligt ifrågavarande samfunds övertygelse eller livsåskådningsfostran. 6
Ämnesområdet etik och livsåskådning består av fyra delar: Etisk fostran Målet med etisk fostran är att utveckla barnets självkänsla och sådana sociala färdigheter som behövs i det vardagliga livet. Den etiska fostran som ingår i förskoleundervisningen genomsyrar all verksamhet och är gemensam för hela gruppen. Religion Målet för religionsfostran är att ge barnet möjlighet att möta frågor som hör samman med religion och att bekanta sig med de religiösa högtiderna samt med hur och varför de firas. Målet är också att barnen ska ha möjlighet att bekanta sig med det viktigaste innehållet i den egna religionen. Alla barn ska möjlighet att få känna trygghet och ges möjlighet till andakt och stillhet. Livsåskådning Livsåskådning har som mål att utveckla förmågan att möta frågor i anslutning till människorelationer, kulturidentitet, förhållandet mellan människa och miljö och gemenskap. Som dimensioner av denna verksamhet behandlas tolerans, måttfullhet, rättvisa och hederlighet, mod och egen identitet samt god vilja och omsorg. Den kulturella åskådningsfostran Den kulturella delen av åskådningsfostran är gemensam för alla barn. Barnet ska ha rätt att bli hört i livsfrågor, och möjlighet att lära sig mera om sederna i den egna kulturen och övriga religioner och kulturer som är representerade i barngruppen. Innehåll och arbetssätt etik och hållbar utveckling fredsfostran rätt och fel, samvete fostran till medmänsklighet, vänlighet, empati, tolerans, ärlighet, jämlikhet och vänskap hjälpsamhet, samarbete och ansvar goda seder kristendomens innehåll religiösa högtider och traditioner stillhet och andakt andlig musik, konst respekt för olika åsikter, religioner och kulturer mänskliga rättigheter 7
3.2.4 Natur och miljö Målet är att barnets intresse för naturen och miljön väcks samt att barnet lär sig uppskatta naturens skönhet med dess skiftningar genom sin lek och upptäckarglädje. Barnet får uppleva naturen med alla sinnen. Barnet lär sig visa hänsyn både mot växter och djur och förstå hur egna handlingar påverkar miljön. En förutsättning för att skapa ett positivt förhållande till miljön är att barnet upplever sin livsmiljö som en trygg och intressant plats. Innehåll och arbetssätt människan och närmiljön naturutflykter växter djur miljövård, avfallssortering odling jorden och rymden årstider, väder, klimat energifrågor trafik utforska och iaktta 3.2.5 Hälsa Målet är att barnet ska utveckla sunda levnadsvanor. I naturliga dagliga situationer främjas barnets förmåga att förstå och ta ansvar för sin hälsa och säkerhet. Läraren visar barnen hur de kan röra sig tryggt i näromgivningen. Barnets växande och utveckling stöds genom att den vuxne skapar balans mellan arbete, vila och rekreation. Innehåll och arbetssätt personlig hygien tandvård regelbunden dygnsrytm hälsosamma matvanor och gott bordsskick ändamålsenlig klädsel av och påklädning, knyta skosnören 8
ta ansvar för sin integritet rekreation/motion 3.2.6 Fysisk och motorisk utveckling Målet är att skänka glädje åt barnet och förbättra barnets fysiska och motoriska färdigheter samt stödja barnets medfödda instinkt att röra sig. All rörelse grundar sig på följande grovmotoriska färdigheter: åla, rulla, krypa, gå, hoppa, springa, stödja och balansera. Hit kan även räknas följande grovmotoriska färdigheter: skutta, sitta, svänga, sparka, kasta, fånga, snurra och studsa. Barnet ges tillfälle både till ledd gymnastik och till självständiga fysiska aktiviteter och lek. Barnet uppmuntras till att fungera självständigt, ta initiativ och visa samarbetsvilja i gruppen samt till att frimodigt delta i olika rörelseaktiviteter. Den vuxne lär barnet förstå motionens betydelse för människans välmående och hälsa. Innehåll och arbetssätt: aktiviteter som utvecklar grov och finmotoriken öga handkoordination (klippa, limma, rita, måla, sy, snickra) bollövningar fria och ledda lekar inne och ute rörelsesånger och lekar rörelse till musik, sagogymnastik, dans och ringlekar vinteraktiviteter; skridskoåkning, skidning, pulkåkning, snölekar friidrott redskapsgymnastik naturstigar daglig motion 3.2.7 Konst och kultur Målet är att väcka intresse för kultur och musik. Målet är också att väcka barnets estetiska känsla och kreativitet. Barnet får uppleva skapandets glädje genom det egna arbetet. Barnet lär sig värdesätta sitt eget och andras arbete. Barnet lär känna sin egen hembygd och skapar sin egen kulturidentitet. Konst och hantverk: Målet är att väcka barnets intresse för konst och estetik, utveckla kreativitet samt att uppmuntra barnets fantasi och skaparglädje. Barnet skall känna glädje och tillfredsställelse med sitt eget arbete, både processen och resultatet. Målet är också att lära barnet att arbeta koncentrerat och med uthållighet både enskilt och i grupp. Innehåll och arbetssätt: materialkännedom 9
användning av olika tekniker inom hantverk och konst textilslöjd träslöjd färg och formlära media exkursioner, utställningar och konstupplevelser Musik: Målet är att väcka barnets intresse och glädje för musik samt att utveckla barnets förmåga att lyssna och koncentrera sig. Genom sång, spel och rörelse skall barnet ges möjlighet att njuta av och leva ut inneboende känslor och rytmer i kroppen. Barnet bör också få erfarenheter och upplevelser från olika musikinriktningar och kulturer. Innehåll och arbetssätt: sånger finger och sånglekar rytm, rim och ramsor musiksagor instrument lyssnande/utforskande av ljudvärlden drama/dans olika sorters musik, framträdande, konserter Kultur och hembygd Målet är att barnet bekantar sig med sin hemby och sin hemkommun. Barnet får kännedom om hembygdens traditioner och historia. Genom sitt kulturella arv ges barnet möjlighet att utveckla sin egen kulturidentitet. Innehåll och arbetssätt: utflykter i närmiljön, exkursioner till olika byar i kommunen högtider, traditioner fester kontakt över generationsgränser museibesök, sevärdheter hantverk förr och nu 10
lokala konstnärer och hantverkare näringsliv, företag och yrken vår kommun världsarvet 4. Stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen Principerna som styr ordnandet av stöd Grunden för verksamheten och stödet i förskoleundervisningen är de mål som ställts upp i samråd med hemmet och som upprätthåller barnets grundtrygghet och stöder barnets helhetsmässiga växande. I första hand ska man stöda utvecklingen av barnets positiva jaguppfattning och sunda självkänsla, samt sörja för ett jämlikt medlemskap i gruppen. Arbetet ska vara lekfullt och bygga på aktiv handledning av individen och gruppen med utgångspunkt i barnets utvecklingsnivå. Stödet för växande och lärande innebär både lösningar i anslutning till gemenskapen och den pedagogiska miljön och lösningar som möter barnens individuella behov. Då förskoleundervisningen och stödet planeras ska man beakta att barnets behov av stöd kan variera från tillfälligt till kontinuerligt, från mindre till mer omfattande och från en form av stöd till flera former av stöd. Varje barn ska ha möjlighet att utgående från sina förutsättningar få stöd för växande och lärande. Förskoleundervisningen ska ta hänsyn till mångfalden av barn och barns olika förutsättningar för lärande och sätt att lära sig, samt till barnens kulturella bakgrund. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att bedöma behovet av stöd hos ett barn som beviljats uppskov med skolstarten. Barnen ska uppmuntras till att ta initiativ och ansvar och de ska erbjudas utmaningar och få sådan handledning och sådant stöd som främjar utvecklingen. Barnets sunda självkänsla stärks genom möjligheter till positiva inlärningserfarenheter, uppmuntrande respons och med att erbjuda mångsidig interaktion. Uppmärksamhet ska ägnas åt att i ett tidigt skede upptäcka faktorer som utgör hinder för lärandet och inlärningssvårigheter. Barnet har rätt att få tillräckligt stöd genast när behov uppstår. Anordnaren av förskoleundervisningen ska se till att barnets rätt till stöd kan tillgodoses i praktiken, bland annat genom att definiera ansvaret och arbetsfördelningen då behovet av stöd konstateras och stödåtgärder genomförs. Då behovet av stöd bedöms kan resultat från barnets hälsoundersökningar samt från resultat i eventuella andra undersökningar utnyttjas. För att i tidigt skede upptäcka behovet av stöd ska barnets växande och lärande utvärderas kontinuerligt. För att trygga barnets växande och lärande är det av avgörande betydelse att sätta in rätt nivå och rätt form av stöd vid rätt tidpunkt. De stödåtgärder som barnet ges skall vara flexibla och långsiktiga och förändras i enlighet med barnets behov. Formerna av stöd kan användas enskilt eller kombineras så att de kompletterar varandra. Stödet och nivån av stöd ges så länge behovet finns. Vårdnadshavaren ska informeras om stödåtgärderna och ges möjlighet att ge sin syn på att barnet ges stöd. Barnet ges stöd i den egna förskolegruppen om ordnandet av stöd inte nödvändigt förutsätter att barnet flyttas till en annan förskolegrupp eller till en annan lämplig plats där förskoleundervisning ordnas. Den fysiska och sociala pedagogiska miljön och de stödåtgärder som behövs ska ordnas så att 11
barnet kan delta i förskolegruppens aktiviteter i så stor utsträckning som möjligt. Barnet kan stödas med olika flexibla arrangemang så som kompanjonundervisning, arbete i smågrupp eller individuellt arbete. Det är speciellt viktigt att se till att stödet fortsätter då barnet övergår från den övriga småbarnsfostran till förskoleundervisning och från förskoleundervisningen till den övriga grundläggande utbildningen. Den mottagande skolan skall få nödvändig information gällande elevens behov av stöd. Se blanketten: Elevinformation vid stadieövergång förskola åk 1. Daghemsföreståndaren/skolans rektor har ansvar för lösningar i anslutning till ordnandet och genomförandet av stöd. Den pedagogiska sakkunskapen och det mångproffessionella samarbetet är viktigt när det gäller att upptäcka behovet av stöd samt planerandet och genomförandet av stöd. Vid behov planeras och genomförs stödet i ett yrkesövergripande elevvårdsarbete. Stöd i särskilda situationer Ett barn kan behöva stöd i vissa särskilda situationer, till exempel i samband med sjukdom. En kommun inom vilken ett sjukhus är beläget är skyldig att för elever som är patienter på sjukhuset ordna utbildning i den omfattning detta är möjligt. Kommunen där barnet bor ansvarar för att ordna förskoleundervisning för barn som är placerade utanför hemmet. 4.1. Allmänt stöd i förskoleundervisningen Varje enskilt barns behov och förutsättningar skall beaktas i förskoleundervisningen. Samarbete mellan barnen och gruppens gemensamma lärande betonas samtidigt som personalen skall ta hänsyn till det enskilda barnet och dess behov. Personalen skall uppmuntra och stöda barnen att hitta sina resurser och starka sidor. Genom differentiering och flexibla arrangemang kan alla barn stödas i lärandet. För att främja barnets utveckling och inlärning i förskolan är engagemang, omsorg och en positiv atmosfär av stor betydelse. När förskoleundervisningen inleds görs en individuell plan tillsammans med vårdnadshavare. Barnträdgårdsläraren/förskolläraren ansvarar för uppgörandet. Se blankett: Barnets individuella plan inom det allmänna stödet. 4.2. Intensifierat stöd i förskoleundervisningen Barn som för sitt växande och lärande och som för sin inlärning eller skolgång behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt ska utgående från en pedagogisk bedömning ges intensifierat stöd i enlighet med en plan för barnets lärande. Se blanketterna: Pedagogisk bedömning och Plan för lärande. Intensifierat stöd ges då det allmänna stödet inte är tillräckligt. Det intensifierade stödet planeras långsiktigt, helhetsbetonat och är mer omfattande än det allmänna stödet. Ett dagvårdsteam bestående av barnomsorgsledaren, daghemsföreståndaren, barnträdgårdsläraren/förskolläraren och specialbarnträdgårdsläraren diskuterar och tar ställning till den pedagogiska bedömningen. Barnträdgårdsläraren/förskolläraren ansvarar för att den pedagogiska bedömningen och planen för lärande görs. Eventuellt kan andra sakkunniga höras. Ett gott samarbete med vårdnadshavarna är betydelsefullt och utformas enligt behov och önskemål. 4.3. Särskilt stöd i förskoleundervisningen Särskilt stöd ska ges barn som inte kan tillgodogöra sig den allmänna förskoleundervisningen p.g.a. handikapp, sjukdom, funktionsstörning eller riskfaktorer i anslutning till uppväxtmiljön. Barnet ges ett helhetsmässigt och systematiskt stöd som främjar barnets självkänsla, lärande samt motiva tion 12
till lärande. Särskilt stöd ordnas antingen inom den allmänna läroplikten eller inom en förlängd läroplikt. Det särskilda stödet kan bestå av handledning åt undervisningspersonal, assistent, anpassade undervisningsmetoder, specialundervisning, samt övriga stödformer inom förskoleundervisningen. Beslutet om särskilt stöd föregås av en pedagogisk utredning. För barn som får särskilt stöd ska en individuell plan göras upp. Se blanketterna: Pedagogisk utredning och Individuell Plan. Pedagogisk utredning Innan beslut om särskilt stöd fattas ska en pedagogisk utredning om barnet göras. Vid sammanställningen av den pedagogiska utredningen ska den pedagogiska bedömningen samt planen för elevens lärande beaktas. Med vårdnadshavarnas tillstånd kan barnets eventuella habiliteringsplan beaktas. Vårdnadshavarna ska höras i samband med uppgörandet av den pedagogiska utredningen. Ett yrkesövergripande barnteam bestående av rådgivningsläkaren, hälsovårdaren per område, psykologen, barnträdgårdsläraren/förskolläraren per förskola, daghemsföreståndaren/skolans rektor per daghem/skola samt specialbarnträdgårdsläraren per område diskuterar och tar ställning till den pedagogiska utredningen. Eventuellt kan andra sakkunniga höras. Specialbarnträdgårdsläraren ansvarar för att den pedagogiska utredningen görs. Bildningsdirektören tar beslut om särskilt stöd. Vårdnadshavarna kan överklaga beslutet om särskilt stöd. I beslutet bestäms barnets huvudsakliga undervisningsgrupp, eventuellt behov av assistent, undantagsarrangemang samt eventuella andra tjänster som barnet behöver. Alla bedömningar/utredningar dokumenteras skriftligt. Beslutet ska granskas då barnets behov av stöd förändras. En ny pedagogisk utredning görs och om man bedömer att barnet inte längre behöver särskilt stöd fattas nytt beslut om att stödet avslutas och barnet övergår då till intensifierat stöd. Eftersom man på kort tid i allmänhet inte kan konstatera vilken inverkan stödet haft är det ovanligt att det särskilda stödet avslutas under barnets förskoletid. Individuell plan För barn med beslut om särskilt stöd uppgörs en individuell plan för hur förskoleundervisningen ska ordnas. Specialbarnträdgårdsläraren ansvarar för planens uppgörande. Den individuella planen ersätter planen för barns lärande. Den individuella planen beskriver hur man förverkligar beslutet om särskilt stöd. Tidigare dokumentation om barnet står som grund. Vårdnadshavarna deltar i uppgörandet av planen. Vårdnadshavarnas samtycke till överföring av information kan bifogas till planen. Planen ska granskas minst en gång per år och vid behov oftare. Det är inte möjligt för vårdnadshavarna att genom besvär söka ändring i planen. 4.4 Stöd för växande och lärande i den lokala läroplanen Se stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen. 4.5 Plan för barnets lärande i förskolan och individuell plan för hur förskoleundervisningen skall ordnas 4.5.1 Plan för barnets lärande i förskolan 13
För alla barn i förskolan görs en individuell plan/allmänt stöd, plan för lärande eller individuell plan/särskilt stöd upp. Se blanketterna: Barnets individuella plan inom det allmänna stödet, Plan för lärande, Individuell plan inom särskilt stöd. Planerna är ett skriftligt pedagogiskt dokument som syftar till att öka personalens kunskap om barnens färdigheter och utvecklingsnivå. Verksamheten utformas utgående från barnens planer. 4.5.2 Individuell plan för hur förskoleundervisningen skall ordnas För verkställandet av beslutet om särskilt stöd görs en individuell plan upp för barnet. I planen beskrivs hur beslutet om särskilt stöd ska förverkligas samt målen för barnets växande och lärande, pedagogiska metoder och andra stödåtgärder. Se blankett: Individuell plan 5. Former av stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen 5.1 Stöd i anslutning till arrangemang i förskoleundervisningen 5.1.1 Specialundervisning Då ett barn beviljats beslut om särskilt stöd utgår förskoleundervisningen från barnets individuella plan. Inom särskilt stöd är specialundervisningen det viktigaste delområdet. I den individuella planen beskrivs formerna för specialundervisning. Specialundervisningen ordnas i samband med den övriga förskoleundervisningen. Specialundervisningen planeras av barnträdgårdsläraren/förskolläraren tillsammans med specialbarnträdgårdsläraren. Barn med beslut om särskilt stöd kan också få stödundervisning på deltid. 5.1.2 Förlängd läroplikt Barn med grava handikapp inom något utvecklingsområde, omfattas av förlängd läroplikt. Beslut om förlängd läroplikt fattas i regel före barnet blir läropliktigt. Samtidigt fattas beslut om särskilt stöd för barnet. Beslutet fattas av bildningsdirektören i Malax och Korsnäs kommuner. Vårdnadshavarna besluter om barnet deltar i förskoleundervisningen. Hur länge barnet går i förskola och när barnet inleder den grundläggande utbildningen bedöms utgående från barnets framsteg, behov av stöd och barnets helhetssituation. Förlängd läroplikt kan enligt lagen om grundläggande utbildning ordnas enligt följande alternativ: Barnet börjar i frivillig förskoleundervisning det år då barnet fyller fem år, fortsätter följande år inom den läropliktsenliga förskoleundervisningen, och inleder därefter den grundläggande utbildningen. Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år barnet fyller sex år, deltar i förskoleundervisningen ett år och inleder därefter den grundläggande utbildningen. Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år barnet fyller sex år och deltar i förskoleundervisningen två år. Barnet inleder då den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts, det vill säga det år då barnet fyller åtta år. Ett separat förvaltningsbeslut (beslut om skoluppskov) ska fattas av bildningsdirektören om inledandet av den grundläggande utbildningen sker ett år senare än vad som bestämts. För ett barn som omfattas av förlängd läroplikt och ges särskilt stöd, ska alltid en individuell plan göras upp för hur förskoleundervisningen ska ordnas då den inleds. Då planen görs upp ska, med 14
vårdnadshavarens tillstånd, den plan för småbarnsfostran och den habiliteringsplan som eventuellt gjorts upp för barnet utnyttjas. I den individuella planen definieras vilket stöd barnet behöver och hur det stödet förverkligas. Om ett barn inte längre omfattas av förlängd läroplikt, ska ett beslut fattas om att den förlängda läroplikten upphör och barnet då övergår till att omfattas av den allmänna läroplikten. 5.1.3. Skolberedskap Skolberedskapen följs längs hela förskoleåret genom observation och föräldrasamtal. De barn vars mognad verkar oklar har möjlighet till en bedömning av psykolog. 5.2 Övrigt stöd i förskoleundervisningen 5.2.1 Samarbete med hemmen Det främsta ansvaret för barnets fostran ligger hos vårdnadshavarna som känner sitt barn. Förskoleundervisningen och småbarnsfostran ska bilda en helhet. Detta förutsätter växelverkan mellan dessa fostrare så att de kan stöda en allsidig god uppväxt, utveckling och inlärning hos barnet. Förskolepersonalen stöder hemmen i deras fostringsuppgift och ansvarar i förskolan för barnets fostran. När förskolan inleds klargörs, att även om förskoleundervisningen är frivillig, är det nödvändigt att barnet deltar regelbundet för att målen i läroplanen ska kunna uppnås. Vårdnadshavarna informeras om läroplanen för förskoleundervisningen, hur förskoleundervisningen anordnas, barnets behov av stöd och möjligheter att få stöd. Vårdnadshavarna informeras också om personalens tystnadsplikt. Under läsåret anordnas utvecklingssamtal, föräldramöten och andra gemensamma aktiviteter. Kontakthäfte eller vecko, månadsbrev kan utgöra en del av samarbetet, likaså telefonsamtal. Vid träffarna med vårdnadshavarna behandlas förutom praktiska frågor sådant som berör barnets fostran och inlärning. 5.2.2 Ordnandet av tolknings och assistenttjänster Assistent eller tolkningstjänst kan fås inom alla stödformer och bedöms utgående från barnets behov. Personalen planerar i samråd med sakkunniga barnets kommunikationsstöd. Alternativa kommunikationsmedel kan användas (teckenspråk, olika symbolsystem, kommunikator osv.) Andra stödåtgärder t.ex. barnets placering i olika situationer, individuella läromedel och eventuella andra hjälpmedel som behövs planeras. Barnträdgårdsläraren/Förskolläraren planerar och undervisar barnet, assistenten stödjer och hjälper barnet att utföra sina uppgifter. 5.3 Elevvård i förskolan och främjande av trygghet och säkerhet 5.3.1 Elevvård Elevvården i förskolan strävar till att i tidigt skede förebygga, upptäcka, lindra och eliminera hinder för växande och lärande, inlärningssvårigheter och andra problem. I Malax och Korsnäs kommuner sköts elevvården av ett yrkesövergripande barnteam. Det yrkesövergripande barnteamet består av rådgivningsläkaren, hälsovårdaren per område, psykologen, barnträdgårdsläraren/förskolläraren per förskola, daghemsföreståndaren/skolans rektor per daghem/skola samt specialbarnträdgårdsläraren per område. Andra sakkunniga kan delta vid behov. Målet är att skapa en sund, trygg och säker inlärnings och uppväxtmiljö för barnet. Syftet med 15
elevvården är att värna om den mentala hälsan, att förebygga utslagning, främja gemenskapen och välbefinnandet i förskolegrupperna. Varje barns helhetsmässiga välbefinnande följs upp och om behov finns ges barnet, i samarbete med vårdnadshavarna, stöd och handledning. Elevvårdsarbetet bygger på tillit och respekt för individen och tystnadsplikten beaktas. Vårdnadshavarna ska alltid vara informerade när ett enskilt barns ärende behandlas. Barnteamets möten dokumenteras och följande skall framgå av dokumentationen; vem som initierat ärendet vad ärendet gäller beslut om åtgärder och motivering till dessa vem som deltagit i behandlingen av ärendet samt vilka uppgifter om barnet som lämnats och till vem de lämnats. Barnteamet samlas en gång per termin/område, oftare vid behov. Barnteamet kan inom sig besluta om den interna arbetsfördelningen gällande vem som sammankallar till mötet och vem som skriver anteckningar över beslut som görs i varje enskilt fall. Den barnteamsmedlem som initierat ärendet förbereder och föredrar ärendet på mötet. Tystnadsplikt och sekretess Inom elevvårdsarbetet behandlas många uppgifter som gäller barnet eller familjen och som enligt lagstiftningen är sekretessbelagda. Med sekretess avses både att en handling ska hållas hemlig och att en uppgift inte får röjas muntligen, det vill säga tystnadsplikt. En sekretessbelagd uppgift får inte användas till egen fördel eller till skada för andra. Uppgifter som är sekretessbelagda är bl.a. barnets och familjens personliga förhållanden, ekonomiska situation, hälsotillstånd och handikapp. Sekretessbelagda är också uppgifter om att ett barn fått intensifierat eller särskilt stöd och handlingar som gäller elevvård och de uppgifter som ingår i dem. Även resultat i psykologiska test av ett barn eller lämplighetsprov är sekretessbelagda. Det intyg som barnet får efter avslutad förskoleundervisning är offentligt. All personal, även praktikanter, inom förskola och småbarnsfostran är bundna av TYSTNADSPLIKT. Detta innebär att de inte får yttra uppgifter om barnen eller deras familjer till utomstående, som t.ex. andra barns föräldrar, personalens familjemedlemmar, vänner eller facebook vänner. Även efter att personalen inte längre är anställda inom dagvården eller förskolan gäller denna tystnadsplikt. De som deltar i elevvårdsarbetet inom förskolan har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att av varandra få och till varandra samt till barnets lärare och den myndighet som ansvarar för verksamheten ge ut information som är nödvändig för att ändamålsenligt anordna undervisningen för barnet eller för att trygga säkerheten. Med specifikt skriftligt samtycke av vårdnadshavaren kan sekretessbelagda uppgifter även begäras från andra håll då det är nödvändigt för att ordna undervisningen. När det gäller småbarnsfostran får enligt Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (810/2000) uppgifter ur en sekretessbelagd handling lämnas ut med vårdnadshavarnas uttryckliga samtycke. Om samtycke inte kan erhållas får utan hinder av sekretess lämnas ut uppgifter som är nödvändiga för att vård och omsorg ska kunna utredas, ordnas eller genomföras. 16
När ett ärende som gäller ett enskilt barn behandlas i barnteamet får endast de som deltar i barnets växande och lärande och anordnar elevvård och till vars uppgifter behandlingen av barnärenden omedelbart hör delta i behandlingen. Enligt barnskyddslagen har alla som arbetar med barn utan hinder av sekretessbestämmelserna skyldighet att anmäla till de sociala myndigheterna om de i sin uppgift fått kännedom om att ett barn på något sätt far illa. 5.3.2 Krisplan och säkerhetsplan Planen/Planerna ska göras upp på enheten och ska innehålla beskrivning på följande: förebyggande av krissituationer och beredskap inför sådana samarbetet och den inbördes arbets och ansvarsfördelningen i beredskapen inför och i krissituationer samordning av räddningsplan och övriga säkerhetsanvisningar anvisningar vid olika plötsliga krissituationer principer för ledning och intern och extern informationsgång, informationsgången mellan förskoleenheterna och anordnaren av förskoleundervisning vid plötsliga kriser ordnandet av psykosocialt stöd och psykosocial eftervård information om krisplanen, handledning om innehållet i planen, samt övningar i beredskapen uppdatering och utvärdering av krisplanen 5.3.3 Plan för att skydda barnet mot våld, mobbning och trakasseri Planen/Planerna ska göras upp på enheten och ska innehålla beskrivning på följande: förebyggande av mobbning och ingripande när sådant förekommer förebyggande av våldsamt och aggressivt beteende samt ingripande när sådant förekommer förebyggande av trakasserier och ingripande när sådant förekommer hur ärendet behandlas på individens, gruppens och hela förskolegemenskapens nivå, det individuella stödet för barnet och den behövliga vården både för den som har varit föremål för handlingen och den som har utfört handlingen förfaringssätt för kontakt till hemmet och samarbetet med vårdnadshavare samarbetet med myndigheter information om planen och hur personalen i förskoleundervisningen, barnen och vårdnadshavarna samt samarbetsparter ska göras förtrogna med planen uppdatering av planen, uppföljning av genomförandet av planen, och den dokumentation som ska göras vid uppföljning av planen 17
6. Förskoleundervisning för barn från olika språkliga och kulturella minoriteter, förskoleundervisning som bygger på en särskild princip samt förskoleundervisning på främmande språk och språkbad i de inhemska språken 6.1 Samisktalande barn Samisktalande barn har rätt till förskoleundervisning på någon av de tre varianter av samiska som talas i Finland: enaresamiska, koltsamiska och nordsamiska. Vid behov kan förskoleundervisningen för samisktalande barn ordnas i kommunen enligt Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2010. 6.2 Romanitalande barn I förskoleundervisningen för rombarn måste hänsyn tas till de speciella behov som beror på romernas kultur och i mån av möjlighet anordnas undervisning i romani. Målen för undervisningen i romani är att barnen får bekanta sig med språket genom lek och ramsor, att utvidga deras ordförråd, att främja deras satsförståelse samt att uppmuntra dem att använda sitt eget språk när de umgås med varandra. Undervisningen bör stöda bevarandet och förstärkandet av den muntliga traditionen. Att främja och berätta om romernas kultur, livsstil, yrken och historia är en viktig del av förskoleundervisningen. Förskoleundervisningen ska i synnerhet ge rombarnen undervisning i finska/svenska och i handens färdigheter. Ifall detta blir aktuellt i Malax eller Korsnäs kommuner kontaktas sakkunniga inom området. 6.3 Barn som använder teckenspråk Förskoleundervisning med teckenspråk kan ges till barn med följande språkliga bakgrunder: teckenspråk som modersmål, teckenspråk som första språk eller teckenspråk som andra språk. Barnet med teckenspråk integreras i den övriga gruppen eller får undervisning i teckenspråkig grupp. För barn med teckenspråk skrivs en individuell plan utgående från förskoleundervisningens allmänna mål med barnets bakgrund som utgångspunkt. 6.4 Invandrarbarn I Malax och Korsnäs integreras invandrarbarn i förskolegrupperna. Förskolorna fastställer i sin arbetsplan hur man ska ta hänsyn till invandrarbarn i gruppen. Förskoleundervisningen för 18
invandrarbarn ska stöda deras integration i det finländska samhället genom att erbjuda dem möjligheter att bekanta sig med vardagsliv, fester och kultur. Det är också viktigt att stärka barnets självkänsla och uppmuntra barnet att värdesätta den egna kulturen. Hemspråksundervisning ordnas i mån av möjlighet. Viktigt är också att barnet får hjälp och stöd vid inlärning av svenska. Målet är att barnet har tillräckliga kunskaper i det svenska språket innan det börjar skolan. 6.5 Förskoleundervisning som baserar sig på en viss världsåskådning eller på en pedagogisk princip Enligt 7 i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) kan statsrådet bevilja en registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att ordna sådan undervisning, även förskoleundervisning, som avses i lagen om grundläggande utbildning. I tillståndet att ordna utbildning kan utbildningsanordnaren ges en särskild undervisningsuppgift som baserar sig på en viss världsåskådning eller en viss princip. Ifall detta blir aktuellt bör en egen läroplan uppgöras för denna verksamhet. 6.6 Förskoleundervisning på främmande språk och språkbad i de inhemska språken I kommunen ges ingen förskoleundervisning på främmande språk eller som språkbad. Om behov av sådan förskoleundervisning uppkommer uppgörs då en läroplan för den undervisningen. 7. Utvärdering Utvärderingen i förskoleundervisningen baserar sig på hur de allmänna målen för förskoleundervisningen och eventuella, för barnet, uppställda andra mål, som antingen finns nedskrivna i planen för barnets lärande i förskolan eller på annat ställe, har förverkligats. Utvärderingen sker kontinuerligt i samverkan mellan läraren och barnet under arbetets och lärandeprocessens gång. Läraren utvärderar tillsammans med vårdnadshavarna vid regelbundet anordnade samtal i vilka barnet kan delta. I utvärderingen ska inriktningen vara på barnets växande och inlärningsprocess snarare än på uppnående av målen. Efter slutförd förskoleundervisning kan barnet tilldelas ett allmänt intyg över vad som övats och tränats under förskoleåret. 19