Aktivt perinealskydd förebygger sfinkterskador Roland Boij, Carin Boij och Gunilla Sjöberg KK länssjukhuset Ryhov, Jönköping SFOG-veckan i Skövde
SFINX ett tvärprofessionellt projekt för att sänka sfinkterskadefrekvensen på KK, länssjukhuset Ryhov i Jönköping
bakgrund tusentals svenska kvinnor lider av gas- och avföringsinkontinens efter sfinkterskador i samband med förlossning ett flertal studier har visat kroniska sequele på 30-40 % i form av olika former av inkontinens och smärta efter sfinkterskada
bakgrund SFOG:s årsmöte i Göteborg 1998 redovisade signifikanta riskfaktorer för sfinkterskada ARG-rapport om sfinkterskador kom 2001 en av klinikens barnmorskor gjorde studie om välbefinnande och sexuell funktion efter genomgången sfinkterskada
incidens kraftig ökning i Sverige ca 1 % 1990 ca 3 % 2000 ca 4 % 2004 striktare diagnostik?
bakgrund läget i slutet av 90-talet i Jönköping andelen sfinkterskador 3,4 % andelen perineotomier > 20 % andelen instrumentella förlossningar drygt 9 %
projektet SFINX 2000 startades en projektgrupp bestående av 2 läkare och 3 barnmorskor två tydliga riskfaktorer identifierades bristande perinealskydd instrumentella förlossningar andelen perineotomier bedömdes vara för hög studiebesök till Åbo
syfte primärt: minska andelen sfinkterskador till högst 2 % sekundärt: minska andelen perineotomier till 5 % minska andelen instrumentella förlossningar till 6 %
metod återkommande teoretisk och praktisk undervisning 1-2 ggr/år för alla barnmorskor och läkare om perinealskydd och samarbete vid instrumentella förlossningar. ny personal introduceras i aktivt perinealskydd
undervisningens syfte att ha uppsikt över perineum vid slutfasen av utdrivningsskede att utöva aktivt perinealskydd också vid framfödande av axlar. att arbeta i team för att barnmorskor ska lära av varandra att undvika yttre press att minska andelen instrumentella förlossningar att när sfinkterskada uppstått dokumentera tänkbar orsak att minska frekvensen perineotomier genom strikta och väl dokumenterade indikationer
aktivt perinealskydd viktigaste delen av projektet
fördelar med perinealskydd (från ARG-rapport) kontroll av förlossningsförloppet vid huvudets passage möjliggör att påverka hastigheten av barnets passage tillåter mjukdelarna att tänjas successivt. möjliggör styrning av barnet i bäckenaxelns riktning ger överblick över perineum möjliggör bedömning för ev perineotomi
Vad gjorde vi mer? ST- läkare går med barnmorska i 6 veckor. ej rutinmässig perineotomi vid instrumentell förlossning utbildning om instrumentell förlossning i läkargruppen utbildning om och träning av samarbete mellan bm och läkare vid VE traktion som alternativ vid instrumentell förlossning
aktuell statistik publiceras på anslag och klinikens intranät. Uppdateras 2 ggr/månad med målvärden mätvärde 1 januari 2008 mål normal vaginal förlossning 76,6 % 80 % sectiofrekvens Robson 1 5,9 % 5 % andel instrumentell förlossning 7,3 % 6 % sfinkterskador 1,7 % 2 % blödning >1 L vid vag förl 5,6 % 3 % metabol acidos hos nyfödda 0,26 % 0,5 % AS < 7 vid 5 min 1,3 % 1 % VAS av förl upplevelse 2 5,1 % 5 %
resultat sfinkterskador 4 3,5 3 2,5 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 1,5 1 0,5 3,4 2,3 2,8 2,5 3,3 2,8 2,1 2,0 1,7 1,6 0 år1999 år2000 år2001 år2002 år2003 år2004 år2005 år2006 år2007 år 2008
resultat sfinkterskador 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 3,9 3 1,9 0 år1995-1999 år 2000-2004 år 2005-
resultat instrumentella förlossningar 10 9 8 7 6 6 6 6 6 6 6 6 6 5 4 3 9,2 8,7 7,7 9,1 8,4 8,2 5,9 7,3 2 1 0 år2000 år2001 år2002 år2003 år2004 år2005 år2006 år2007
25 resultat andel traktion av sugklocksförlossningar 20 15 10 5 11,8 20,9 0 år2000-2002 år 2005-2007
resultat - sfinkterskador vid instrumentella förlossningar 16 14 12 10 8 6 4 2 0 13,7 10,3 7,7 5,3 5,6 år2003 år 2004 år2005 år2006 år2007
resultat - perineotomier 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 5 5 5 5 5 5 5 5 18,4 14,4 8,1 8,5 8,5 7,2 5,4 4,6 0 år2000 år2001 år2002 år2003 år2004 år2005 år2006 år2007
diagnostik -andel sfinkterskador som är totala 40 35 30 25 20 15 10 5 0 30 31,9 39,5 2000-2003 2005-2007 sydöstra regionen
möjliga orsaker till förbättring? betoning av perinealskydd uppsikt av mellangården vid förlossningen minskat antal perineotomier? reflektion vid skada med dokumentation förbättrad handläggning av instrumentell förlossning minskad andel instrumentella förlossningar traktion istället för extraktion i ökande frekvens vid sugklocksförlossning regelbunden återkoppling genom att aktuell skadefrekvens publiceras på anslagstavlan
allra viktigast engagerade medarbetare som tar till sig fakta och arbetar efter klinikens uppsatta mål