Projekt säker förlossningsvård Kunskapsstödet Skador på Kvinnan

Transkript

1 Projekt säker förlossningsvård Kunskapsstödet Skador på Kvinnan Överläkare KK och Bäckenfunktionsenheten Linköping Registerhållare Bristningsregistret V ordförande SFOG

2 Upplägg idag: Bakgrund till kunskapsstödet Exempel på rekommendationer Diskussion om hur det fungerar i vår region Utrymme för förbättring, vad krävs?

3 Varför behövs ett kunskapsstöd om skador på kvinnan? Det blir inte alltid så bra Fysiskt och psykiskt lidande Brist på kunskap ger dålig arbetsmiljö Ekonomiska konsekvenser- personligt, vårdkostnader, ersättning från LÖF

4 Bristningsregistret, årsrapport 2016

5 Syfte: Kunskapsstödet ska bidra till kunskap om förlossningars påverkan på bäckenbottens strukturer hos läkare och barnmorskor på Sveriges samtliga kvinnokliniker Det handlar om att förebygga, hitta, behandla och följa upp förlossningsskador på kort och lång sikt Yrkesorganisationernas gemensamma mål är att alla läkare och barnmorskor som arbetar aktivt inom förlossnings- och eftervården i Sverige skall ta del av programmet

6 Metod: Bästa praxis, goda exempel från en heltäckande nationell revision Vetenskaplig bakgrund Consensusförfarande Web-baserat utbildningsprogram

7 Rekommendationer- när evidens saknas: Stark rekommendation: fördelarna>>nackdelarna Svag rekommendation: fördelarna >nackdelarna Balansen mellan fördelar och nackdelar grundar sig på: Effektmåttets kliniska betydelse: Överlevnad eller livskvalitet är viktigare än t ex mindre förbättringar av laboratorievärden Grundläggande risk: Om prognosen är allvarlig ger det en högre rekommendationsgrad Behandlingseffekt: Om den är stor blir rekommendationsgraden starkare Biverknings/komplikationsrisken: Om dessa risker är stora sänks rekommendationsgraden Kostnaderna: Höga kostnader sänker rekommendationsgraden (Läkartidningen nr )

8 Författare utbildningsprogrammet: SFOG och SBF har utsett expertgruppen För SFOG deltar Marie Bolin, Monica Orrskog, Gunilla Tegerstedt och Eva Uustal (sammankallande) För Barnmorskeförbundet deltar Malin Edqvist, Ann Olsson och Marianne Weichselbraun För fysioterapeuterna (med patientperspektiv) Mia Fernando

9 Websida liknande CTG-programmet LÖF.se Rekommendationer först Texter, bilder, filmer Öppet

10 Var är vi? Texter klara Remissrunda klar Webbsidan börjar byggas 9/3 Målbild färdigt program våren 2017 Revisioner årligen

11 Rekommendationer om prevention En riskbedömning för bristning bör göras under förlossningen. Hos kvinnor med kända riskfaktorer ska kompetens hos de förlösande samt skyddsåtgärder beaktas extra noga. Långsamt framfödande ska eftersträvas, från det att huvudet syns i vulva. Tång bör undvikas. Yttre press bör undvikas. Varm våt duk mot perineum bör användas under utdrivningsskedet Förlossningsställningen i utdrivningsskedet ska bereda överblick över perineum och möjliggöra manuellt perinealskydd Manuellt perinealskydd ska användas Tvåhandsgreppen bör användas Hur man utövat perinealskydd ska dokumenteras Välj förlossningsställning beroende på om förloppet behöver skyndas på eller fördröjas

12 Rekommendationer om klipp Vid spontan förlossning bör klipp endast användas på barnindikation Klippet ska läggas mediolateralt grader från medellinjen Klipp vid sugklockeförlossning minskar, men eliminerar inte risken för analsfinkterskada Klipp är en iatrogen skada som kan ge svåra konsekvenser och ska sys med rätt kompetens och assistans. Bedövning ska ges före klipp.

13 Rekommendationer instrumentell förlossning Använd checklista inför vakuumextraktion Överväg klipp vid sugklocka på förstföderska Använd PDB som bedövning inför sugklocka Traktion (ej extraktion) rekommenderas om möjligt Tång bör undvikas på grund av kraftig överrisk för skada.

14 Rekommendationer, diagnostik, suturering Kvinnan ska informeras om att undersökning av vagina och ändtarm görs för att upptäcka och kunna åtgärda skador Tillräcklig bedövning, i första hand PDB, ska erbjudas innan diagnostik Vid riklig blödning från en djup vaginal bristning ska man överväga att packa vagina med våta dukar för att få rådrum, spara blod och få möjlighet att komma in med rätt kompetens. Diagnostik ska regelmässigt innefatta kombinerad rektal och vaginal palpation Avståndet mellan fingret i anus och fingret mot vaginalväggen före sutur ska dokumenteras Vid misstanke om sfinkterskada kan ultraljud av perineum övervägas Bristningens utseende före suturering ska dokumenteras Den interna sfinktern ska beskrivas Kvinnan ska informeras om vilken typ av bristning som har uppstått Antibiotika ska ges vid bristning grad 3-4 och övervägas vid omfattande vaginalbristning

15 Ökad risk för analinkontinens vid infektion Bristningregistret årsrapport 2016 (OR: 3.68 ( 2.1, 6.54 ); p: <0.001) EU 2016

16 Intern sfinkter Bedömning ifylld i Bristningsregistret 2016

17 Rekommendationer uppföljning Smärtlindra väl Förhindra obstipation Undersök kvinnan innan hemgång, om möjligt i gynläge Informera muntligt och skriftligt (patientinformationen) Säkerställ att kvinnan vet vart hon kan vända sig om frågor uppkommer Vid efterkontroll, fråga efter smärta, miktion, avföring, samliv Om kvinnan upplever bristande funktion i underlivet ska varje klinik ha rutiner för var kvinnan ska erbjudas fortsatt utredning

18 Rekommendationer Registrering Deltagande i Bristningsregistret rekommenderas En rutin för hur man hanterar resultat och patienters svar behöver upprättas på kliniken Bedömning av komplikationer bör följa förslagen i Gynopregistret

19 Utvärdering av kunskapsstödet Resultaten efter behandling av förlossningsbristningar utvärderas i Bristningsregistret på idag 38 av 46 kliniker i Sverige Man kan följa om den patientupplevda vårdkvaliteten förbättras i och med utbildningsprogrammet

20 Rekommendationer vårdens organisation Öppenhet kring förebyggande, diagnostik och uppföljning kring förlossningsbristningar främjar förtroende och ger bra förutsättningar för att skador inte missas. Vården bör organiseras så att det finns möjlighet att vara två barnmorskor vid framfödande, diagnostik och ev suturering efter förlossning Lokala rutiner ska finnas för vart kvinnan kan vända sig vid problem under tiden mellan BB-vård och efterkontroll och efter efterkontrollen Varje region ska ha tydliga remissvägar för kvinnor med besvär efter förlossning Bäckenbottencentra med fysioterapeuter, läkare, barnmorskor och/ eller andra relevanta yrkesgrupper bör etableras för att ge kvinnor med besvär efter förlossning optimal bedömning och utredning

21

22 Målbild, stämmer den hos er? På förlossningen På BB: Mellan BB och efterkontroll Vid efterkontroll Vid kvarstående besvär/obehag efter förlossning ( se avsnittet om efterkontroll) länk Vid analinkontinens Två barnmorskor eller BM och läkare assisterar varandra vid framfödande, diagnostik och suturering Barnmorska inspekterar grad 1-2 och klipp Läkare inspekterar grad 3 och 4 Öppenvårdsmottagning kan erbjuda besök hos barnmorska /FT som har möjlighet att rådfråga gynekolog/ obstetriker vid behov Barnmorska undersöker kvinnor efter grad 1-2 och klipp Obstetriker/gynekolog eller person med reell klinisk kompetens tex fysioterapeut eller uroterapeut undersöker bidigitalt efter grad 3 och 4 Obstetriker/gynekolog bedömer, behandlar vb eller remitterar om kompetens inte finns lokalt Obstetriker/gynekolog remitterar till bäckenbottencentrum eller motsvarande för utredning och behandling

23 Hur passar utbildningsprogrammet in i din organisation? Möjligheter Hinder Hur ser era möjligheter ut för att ta följa rekommendationerna Vad behöver ni ändra Hur ska det gå till