Svar på skrivelse från Miljöpartiet de Gröna (MP) om patientsäkerheten för födande kvinnor i Stockholm

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anne Siltamäki TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsnämnden (5) HSN Svar på skrivelse från Miljöpartiet de Gröna (MP) om patientsäkerheten för födande kvinnor i Stockholm Ärendebeskrivning I detta ärende redovisas förvaltningens svar på skrivelse från Miljöpartiet de Gröna (MP) om patientsäkerhet för födande kvinnor i Stockholm. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Skrivelse från Miljöpartiet de Gröna (MP) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att anse skrivelsen besvarad. Förvaltningens motivering till förslaget I skrivelsen från Miljöpartiet ställs ett antal frågor om patientsäkerhet för födande kvinnor i Stockholm. 1. Planerar Stockholms läns landsting att utbilda barnmorskor i det program som Svensk förening för obstetrik och gynekologi tillsammans med Barnmorskeförbundet tagit fram? En särskild utbildning som bygger på det utbildningsprogram som Svensk förening för obstetrik och gynekologi tillsammans med Barnmorskeförbundet har startats. Målgruppen är både barnmorskor och förlossningsläkare och alla förlossningsenheter i länet deltar i utbildningen. Utbildningen har tagits fram i samarbetet mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, BLUBB (Baskurs i prevention, diagnostik och behandling av förlossningsskador). 2. Kommer förlossningsmottagningarna få resurser för att kunna följa programmet? Förlossningsenheterna har redan fått och kommer att få ytterligare resurser för att kunna följa programmet. Utbildningen finansieras med hjälp av de statliga stimulansmedlen för förlossningsvård som Stockholms läns landsting erhållit under 2016 och Sammanlagt har 32 miljoner kronor avsatts under 2016 och Medlen används till att finansiera

2 2 (5) kursavgiften samt att anställa vikarier. Planen är att bevilja ytterligare medel 2018 och ) Planerar Stockholms läns landsting andra åtgärder för att minska riskerna för svåra bristningar för födande kvinnor i länet? Förlossningsenheterna arbetar med olika åtgärder för att förebygga bristningar, såsom teamträning för barnmorskor och läkare. Med hjälp av statsbidraget finansieras även andra projekt i syfte att förbättra förlossningsvården och minska riskerna för svåra bristningar. Ett exempel på projekt som finansieras med statsbidraget är att varje förlossningsenhet får hjälp av en förbättringscoach som stödjer klinikens förbättringsarbete på plats. Vidare har ansvariga för Graviditetsregistret beviljats medel för att utveckla rapportsystemet för att förlossningsenheterna ska få tillgång till aktuell information om utfall online. Detta för att kunna arbeta med förbättringar som baseras på aktuella resultat. Inom vårdval förlossning är det krav att rapportera till Bristningsregistret och ett antal kvalitetsindikatorer ingår i uppföljningen, bland annat antalet svåra bristningar. Resultaten är kopplade till målrelaterad ersättning. Statistik från Graviditetsregistret visar att andelen med bristningar har minskat år 2016 i jämförelse med Andelen kvinnor som drabbats av allvarliga bristningar (grad III och IV) vid vaginala förlossningar har successivt minskat från 4,8% 2013 till 3,8% Statistik avseende första kvartalet 2017 tyder på att trenden håller i sig. Tredje gradens bristning är skada på den yttre och ibland den inre ändtarmsmuskeln. Fjärde gradens bristning är skada på ändtarmsmusklerna och väggen i ändtarmskanalen. I följande tabeller visas resultat avseende allvarliga bristningar. I första tabellen visas resultat avseende svåra bristningar uppdelat i instrumentella och icke-instrumentella vaginala förlossningar totalt för hela länet för åren 2013, 2014, 2015 och Därefter visas två tabeller avseende förstföderskor, dels instrumentella, dels icke instrumentella förlossningar. Kända riskfaktorer för svåra bristningar är att kvinnan är förstföderska, föder ett stort barn eller att förlossningen avslutas instrumentellt, det vill säga med tång eller sugklocka. Risken för bristningar är högre bland förstföderskor födda utanför Norden i jämförelse med förstföderskor födda inom Norden. Andelen bristningar är högst bland kvinnor födda i afrikanska länder, följt av kvinnor födda i Asien. Orsaken antas bland annat vara bristande kommunikation mellan

3 3 (5) kvinnan och vårdpersonal. Könsstympade kvinnor tenderar också att ha en ökad risk för bristningar. (Källa: Öppna Jämförelser, Jämlik vård 2016, Socialstyrelsen.) Med hjälp av de statliga stimulansmedlen för förlossningsvård och kvinnors hälsa finansieras ett försök med kulturtolksdoulor i syfte att överbrygga språkliga och kulturella skillnader mellan den födande kvinnan och vården. Med statsbidraget finansieras också utökade utbildnings- och informationsinsatser om könsstympning. Bild 1. Bristningar (grad III-IV) uppdelat i instrumentella och icke instrumentella vaginala förlossningar totalt Stockholms läns landsting. Källa Graviditetsregistret

4 4 (5) Förstföderska - icke instrumentell förlossning Bild 2 Bristningar (grad III och IV) förstföderska icke-instrumentell vaginal förlossning. Källa Graviditetsregistret 25 Förstföderska - instrumentell förlossning Bild 3 Bristningar (grad III och IV) förstföderska instrumentell vaginal förlossning. Källa Graviditetsregistret

5 5 (5) 4) Hur planerar Stockholms läns landsting att använda de extra pengar till förlossningsvården som regeringen nu delar ut? Beslut om 2016 och 2017 års medel har fattats i HSN (ärendenummer ) respektive HSN (ärendenummer ). Överenskommelse mellan staten och SKL om de medel som regeringen tillförde i vårändringsbudgeten har ännu inte träffats, vilket innebär att direktiven och målen för dessa medel inte är kända. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Kitty Kook Wennberg Avdelningschef

6 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämnden SKRIVELSE Angående Patientsäkerheten för födande kvinnor i Stockholm Födande kvinnor drabbas i Stockholms läns landsting oftare av svåra bristningar än någon annanstans i landet. Danderyds sjukhus har högst andel skador. Där drabbas närmare fem procent av de födande kvinnorna av svåra bristningar. Skadorna leder ofta till permanenta handikapp för kvinnan i form av inkontinens, framfall eller kroniska smärtor i underlivet. För att minska risken för svåra bristningar har Svensk förening för obstetrik och gynekologi tillsammans med Barnmorskeförbundet tagit fram ett utbildningsprogram för barnmorskor och förlossningsläkare. Arbetet har finansierats av Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag och är ett program för hur man kan förhindra, upptäcka och laga svåra bristningar. Det handlar bland annat om att förlossningen ska få ta tid i det sista stadiet, att två barnmorskor ska finnas med i utdrivningsskedet och att barnmorskorna ska veta vilka grepp och verktyg som går att använda för att undvika förlossningsskada. Det bör också finnas bäckenbottenmottagningar för de kvinnor som inte läker som de ska i underlivet efter förlossning. Miljöpartiet vill därför ha svar på följande: 1. Planerar Stockholms läns landsting att utbilda barnmorskor i detta program? 2. Kommer förlossningsmottagningarna få resurser för att kunna följa programmet? 3. Planerar Stockholms läns landsting andra åtgärder för att minska riskerna för svåra bristningar för födande kvinnor i länet? 4. Hur planerar Stockholms läns landsting att använda de extra pengar till förlossningsvården som regeringen nu delar ut?