Håkantorpsskolan 2013-09-04 Håkantorpsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1
Håkantorpsskolan 2013-09-04 Vision och mål s.3 Definitioner s.3 Årshjul s.4 Ansvarsfördelning s.5 Nuläge s.6 Uppföljning och utvärdering s.7 Förebyggande och främjande arbete s.8 Trivselregler s.9 Handlingsplan mot mobbning och trakasserier s.9 2
Vision På Håkantorpsskolan är alla barnen trygga och ingen utsätts för kränkande behandling. På vår skola ska inget barn känna sig diskriminerad eller kränkt. Alla ska trivas, utvecklas och känna sig trygga. Verksamheten skall utgå från allas lika värde. Medarbetarna ska reagera omedelbart vid kränkningar och diskrimineringar. Händelsen ska utredas och registreras via händelserapport. Detta gäller vid misstanke om kränkningar, mobbning elever emellan och även mellan elever och medarbetare. Mål Alla barn ska veta att de vuxna agerar direkt när de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Andelen barn som känner sig diskriminerade eller kränkta skall minska. Skolans mål och visioner mäts via uppföljningar av skolan egna trivselenkäter. Definitioner Skolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010:800) Kapitel 6 och av Diskrimineringslagen (2008:567). Diskriminering Är ett övergripande begrepp för missgynnande behandling och därmed kränkande behandling av individer eller grupper utifrån någon av diskrimineringsgrunderna kön, funktionshinder, religion, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Det kan vara: Fysiskt, till exempel slag och knuffar Verbalt, till exempel att bli hotad eller kallad hora, bög Psykosocial, till exempel att bli utfryst eller utsatt för rykten Text och bildburen, till exempel via sms, internet, lappar med mera Mobbing Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Befogade tillsägelser Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva tillrättavisningar som kränkande. 3
Källa Skolverket 2009 allmänna råd och kommentarer. Årshjul för likabehandlingsarbetet Läsåret Klassläraren ansvarar för att eleverna ges möjlighet att reflektera över normer och värderingar Elevhälsoteamet (EHT) träffas regelbundet Stödteamet träffas varje vecka och håller rektor informerad om sitt arbete Elevrådet träffas en gång i månaden Rektor implementerar likabehandlingsplanen för nyanställda medarbetare Klasslärare implementerar likabehandlingsplanen för elever under läsåret. Här ingår trivsel- och ordningsregler. Föräldrarådet har möte minst två gånger per termin Höstterminen Augusti Arbetslagsledare ansvarar för att rastvaktsschema är färdigt senast till skolstart. Schema och mötestider gällande klassråd, elevråd, EVT och stödteam färdiga senast till elevernas skolstart. Rektor ansvarig. Stödteam bildat senast till skolstart för eleverna. Rektors ansvar. Stödteam uppdaterar skolan hemsida gällande teamet. Rektor ansvarar för implementering av likabehandlingsplanen för alla medarbetare. Vid behov utifrån analysen av föregående läsårs resultat genomförs lämplig fortbildning kring likabehandlingsfrågor. Klasslärare ansvarar för implementeringen av planen för eleverna i de olika klasserna. Here 4 U elever utses av elever och lärare. Deras verksamhet leds av stödteamet. September/oktober/november December Klasslärare ansvarar för implementering av planen för föräldrarna i samband med föräldramöte. Hälsösamtal/Hälsoenkät görs av skolhälsovården i årskurs 4 Vecka 48 genomförs trivselenkäten i alla klasser. Klasslärare sammanställer resultatet och lämnar det till stödteam och rektor Rektor informerar och diskuterar likabehandlingsplanen med föräldrarådet Rektor sammanställer incidentrapporterna Vårterminen Februari/Mars/April Pedagogiska nämndernas enkät görs i klasserna i slutet av mars månad. Klasslärarna är ansvariga för genomförandet. Rektor tillhandahåller enkäterna 4
Vecka 15 genomförs trivselenkäter i alla klasser. Klasslärarna sammanställer resultat och tillhandahåller det till stödteam och rektor. Maj Juni Klassläraren tar med eleverna på trygghetsvandring och sammanställer mönster. Revidering av planen görs utifrån resultaten från trivselenkäter, hälsoenkät, PN-enkät, trygghetsvandringar. Elevråd, föräldraråd, stödteam och medarbetare lämnar synpunkter. Rektor och stödteam genomför revideringen. Eventuell fortbildning planeras Rektor sammanställer incidentrapporter Ansvarsfördelning Rektor Rektor har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen finns, att den följs, att den följer lagen, att den årligen utvärderas och uppdateras. Rektorn informerar föräldrarådet om likabehandlingsplanen och tar emot deras synpunkter. Rektor utreder eventuella kränkningar där vuxna är inblandade. Elevhälsoteamet Består av rektor, specialpedagog och sjuksyster. Undervisande lärare deltar vid behov. Teamet arbetar med frågor om barn i behov av särskilt stöd, ansvarar för att åtgärdsprogram upprättas och att föräldrar involveras vid behov. Teamet tar även beslut om att söka hjälp från t.ex. skolpsykolog, kurator, specialpedagoger, familjecentrum eller sociala myndigheter. Stödteam I skolans stödteam finns rektor och två pedagoger och skolsköterska. Stödteamet ansvarar för att planerade förebyggande åtgärder blir genomförda Stödteamet ansvarar för att akuta insatser blir vidtagna vid tillbud och agerar enligt handlingsplanen mot mobbing (se bilaga) Stödteamet hjälper rektor i arbetet med att årligen revidera likabehandlingsplanen. Stödteamet har regelbundna träffar med rektor och med elever som är inblandade i kränkande behandling. Here 4 U jr 2 pedagoger leder Here 4 U jr verksamheten. Klasslärare, stödteam och de vuxna i Here 4 U jr utser vilka elever som ska bara Here 4 U jr representanter. Here 4 U jr förväntas prata med den kamrat som verkar vara ensam och utanför. Here 4 U jr ska ta kontakt med någon vuxen, om man ser att någon är utanför eller mobbas eller på annat sätt utsätts för kränkande behandling. 5
Föräldrarådet Föräldrarådet lämnar synpunkter på likabehandlingsplanen i sin helhet och på revideringar. Medarbetare Alla vuxna har ansvar att reda ut konflikter och osämja bland barnen. Alla vuxna på skolan har ett gemensamt ansvar att tillse att likabehandlingsplanen är ett levande dokument. Alla ska ha god kännedom om var man hittar skolans likabehandlingsplan. All personal på skolan arbetar aktivt i enlighet med skolans plan för lika behandling. Vuxna ansvarar för gruppindelningar vid grupparbeten, idrott, spel och organiserade lekar. Skolan har ett väl fungerande rastvaktsschema som innebär att det alltid finns minst tre vuxna ute. Lärare och Here 4 U jr hjälps åt att se till att ingen är ensam. Klasslärare ser till att klassens elevrådsrepresentant för med sig klassens åsikter, idéer, frågor med mera till elevrådets möten. Elever Eleverna ska följa skolans trivselregler och rapportera all kränkande handling till klasslärare, stödteamet eller annan vuxen de har förtroende till. Kan eleven inte lösa en konflikt själv ska eleven kontakta en vuxen. Föräldrar Kontaktar personal vid vetskap om kränkande handling. I första hand kontaktas klasslärare. Kartläggning och nulägesanalys Kartläggning utförs av rektor med hjälp av stödteamet. Kartläggningen genomför genom analyser av trivselenkäten, pn-enkäten (Pedagogiska nämnderna), händelserapporter, trygghetsvandringar, utvecklingssamtal och stödteamets rapporter till skolledningen. Med hjälp av kartläggningen görs av rektor och stödteamet en nulägesanalys. Nuläget (augusti 2013) Mål och konkreta åtgärder Förra läsåret utökade vi antalet rastvakter till minst 3 vuxna medarbetare. Detta genomfördes till läsårsstarten. Den extra rastvakten ska finnas vid fotbollsplanen/skogskanten. Vi har fortsatt 3 rastvakter. 10 rasten på måndagar, tisdagar och onsdagar ansvarar fritidshemmet för. Stödteamet kommer fortsatt att träffas schemalagt en gång i veckan. Medlemmarna i stödteamet har nu genomgått 7,5 hp kurs på Mälardalens högskola. Målet är att stödteamet under året ska få ytterligare kompetensutveckling och att de ska hålla ett informationsmöte per termin med övriga medarbetare. Vi vill göra förskoleklassen, fritids och särskolan mer delaktiga i likabehandlingsplanen och rektorn kommer att lyfta planen med dem under konferenstid. 6
Alla elever ska arbeta mer med TRAAM under kommande läsår och detta kommer att genomföras bland annat på stormöten en gång per termin. Lilla likabehandlingsplanen revideras och skickas ut till föräldrarna strax före nästa PN-enkät. Sammantaget är målet att minska antalet elever som känner sig mobbade och minska antalet kränkningar. Skolan ska också arbeta med att skapa en lugnare miljö i korridorer och klassrum, detta genom att skärpa reglerna gällande spring och andra störande moment. Alla medarbetare ska nu ha samma regler och grundsyn gällande till exempel möjligheterna att lämna klassrummet, använda mobiltelefoner med mera. Vi har producerat en ny regelsamling som fortsättningsvis ska skickas till vårdnadshavarna för påseende och underskrift att de tagit del av skolans regler. Skillnaden mot tidigare är att vi skriver ut detaljerade regler och vi framför önskemål om hur föräldrar ska agera. Exempel på tydliga förändringar är att vi nu säger att alla elever ska ut på rasterna, det är inte tillåtet att vistas i korridorerna under lektionstid, inga mobiltelefoner tillåts inomhus, det är förbjudet att fotografer eller film någon mot dennes vilja, inga yttekläder och huvudbonader inomhus, vi tolererar inte kränkande språk och att vi inte tillåter att någon störs på lektionerna. Förändringarna ovan har tillkommit efter analys av skolans enkäter och händelserapporter avseende förra läsåret. Uppföljning och utvärdering Incidentrapporterna visar att de flesta fall av konflikter fortfarande äger rum på rasterna och oftast kring och på fotbollsplanen. En skillnad vi ser från föregående år är att konflikterna i korridor och klassrum har ökat. Om detta beror på fler konflikter eller att vi blivit bättre på att skriva händelserapporter är svårt att säga. Antalet rapporter har ökat. Vi kan också se att det fortfarande är ett fåtal elever som är inblandade i konflikterna. Vi kan inte få fram ett mönster där någon eller några få med avsikt är utsatta för upprepade negativa handlingar, det vill säga de skulle vara utsatta för mobbning. Vad gäller formen av konflikter och kränkningar har det skett en förändring och det är att kränkande tilltal används mer ofta än tidigare. Detta har vi pratat mycket noggrant om och alla är överens om att detta inte ska passera obemärkt. Även i trivselenkäten framkommer att endast ett fåtal elever markerar att de trivs mindre bra i skolan och på fritids. Endast en elev har markerat det lägsta alternativet gällande trivsel i klassen. 24 av 208 elever av har markerat att det finns ställen där de känner sig otrygga och det är främst de yngre eleverna. De platser som kommer upp är fotbollsplanerna och skogen. På dessa platser är det främst de äldre eleverna som leker. Vi har försökt förbättra detta genom att vi tillför en rastvakt vid planerna/skogen och genom att dela upp tiden på fotbollsplanerna mellan de olika årskurserna. Barnen vet vem de ska vända sig till om något händer och alla tycker att de vuxna lyssnar på dem, 4 elever tycker inte vuxna lyssnar vilket är en liten ökning. 7 elever har markerat de två lägre alternativen (5 gradig skala) på frågan om någon är dumma mot dem, vilket är en mer än förra året. Det är ett fåtal namn som återkommer i dessa sammanhang och dessa barn har lärarna talat med och vi har extra uppmärksamhet kring dessa. Ingen elev har markerat att de inte skulle ha några kompisar. I PN-enkäten februari 2013 framgår att andelen elever som känner sig otrygga har ökat från 0% till 5% och andelen som inte upplever arbetsro i skolan har ökat från 3% till 17%. I båda dessa kategorier ligger vi under snittet för Västerås stad. Detta är naturligtvis inte acceptabelt och insatser har vidtagits, se tidigare text. Vi känner också att vi har järnkoll på varför dessa siffror stigit och vad de beror på. Vi jobbade hela läsåret med detta och upplevde att vi fick bättre grepp om det. Anledningen till dessa siffror var 3 elever i en och samma klass. De har nu slutat på skolan. I övriga delar har vi bra resultat. Dessutom finns det en fråga om arbetsro i klassrummet och i den får vi ett bättre resultat än övriga staden men den är lägre än resultatet 7
om arbetsro i skolan. Dessutom var det ingen av eleverna i år 5 tycker sig ha utsatts för mobbning. Enligt föräldrarna har trygghet och trivsel minskat kraftigt och vi ligger nu i nivå med övriga skolor i Västerås. Andelen föräldrar i åk 5 som tycker att deras barn har mobbats har stigit från 5% till 11%. Detta tar vi på största allvar och har satt in åtgärder och gjort förändringar till innevarande läsår. Dock visar inte våra egna enkäter på någon mobbning. Däremot tycker 6% av föräldrarna i samma enkät att deras elever har utsatts för mobbning. I våra egna enkäter får vi en lägre andel och i utvecklingssamtalen framkommer egentligen inte något fall av mobbning. Vi lyckades också dämpa antalet konflikter i slutet på förra läsåret. Detta genom tät uppföljning av eleverna och vi har även tagit hjälp av Ida in i klassrummet som innebär att vi fått ytterligare en vuxen som hjälpt till i bemötandet av elever. I årskurs 2 PN-enkät har vi bättre resultat. Här ligger vi över snittet vad gäller trivsel, trygghet och arbetsro. Faktum är att vi har bättre resultat än snittet i nästan alla frågor. Andelen föräldrar som anser att deras barn blivit mobbade har sjunkit från 15% till 7%. Det är fortfarande en för hög siffra och vårt arbete fortsätter. En skillnad är också att i den förra åk2 hade vi några väldigt tydliga problem att jobba med. De var anledningen till de höga siffrorna t.ex. vad gäller mobbning. Dessa problem har vi nu fått bättre bukt med under deras skolgång i åk 3. Årets åk 2 har inte samma individer i klassen. Detta tror vi beror på att det har varit oroligt i båda klassera då enstaka elever har stört klassen. Innevarande termin har vi också resurslärare ute på rasterna som följer ett antal elever och även detta har givit positivt resultat. I fritidshemmet och särskolan finns inga större avvikelser och resultaten är bra i PN-enkäten. Det enda som sticker ut är andelen främlingsfientliga ord i särskolan. De har ökat markant beroende på enstaka individer och olika tolkningar av främlingsfientlighet. Här jobbar vi med frågan direkt med eleverna. Förebyggande och främjande arbete Skolnivå Vårt arbete utgår från det övergripande uppdraget att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet Vi har gemensamma ordningsregler som syftar till att skapa trygghet och trivsel, (se bilaga). Vid terminsstart implementeras likabehandlingsplanen i alla klasser och hos alla föräldrar. Håkantorpsskolans värdegrundsarbete utgår från TRAAM (se bilaga). Vi kommer att stärka upp detta arbete genom att återigen ägna stormöten till TRAAM arbete. Vi arbetar aktivt med att skapa trygghet mellan de olika årskurserna, bland annat då vi har skolgårdfest, gemensamma friluftsdagar och stormöten. Vi har klass och elevråd samt kamratstödjare (se bilaga), de är viktiga inslag i det förebyggande arbetet då de hjälper oss att få kunskap om var vi behöver rikta insatser. 8
Vi har minst tre rastvakter ute på gården och särskolan har egna rastvakter till deras elever. Ute har rastvakterna västar för att synas för eleverna. Rastvakterna ska ej gå tillsammans och de ska täcka så mycket som möjligt av skolgården. Rastvaktssystemet planeras utifrån resultatet av de olika enkäterna och trygghetsvandringarna. Vi vidareutbildar personal kring värdegrund och likabehandling. Medarbetarna i särskolan, fritidshemmet, förskoleklass och PREST-lärarna har tagit del av en heldags föreläsning kring lösningsfokuserat arbetsmetoder. Vi ger barn, elever, personal och föräldrar återkommande möjligheter att reflektera kring normer, värderingar och relationer. Klass/gruppnivå Vi arbetar värdegrundsstärkande med t ex. etik och moral undervisning i alla grupper. På klassråden diskuteras situationen i respektive klass. Frågeställningar som påverkar andra elever förs vidare till elevrådet. Arbetslagen diskuterar situationen i de olika klasserna. Eventuella konflikter och extra åtgärder för detta prioriteras. Den allmänna situationen i skolan diskuteras på arbetslagsmöten och konferenser. Stödteamet har riktade samtal med enskilda elever eller små elevgrupper när problem eller behov uppkommer. Stödteamet samtalar med utsatta elever men även med dem som har utsatt någon annan för trakasserier. Individnivå Vi vill skapa goda relationer genom att finnas till hands för eleverna under hela skoldagen. Klasslärare tillsammans med elevgrupp ansvarar för lämplig implementering av likabehandlingsplanen för eleverna i de olika årskurserna. Klasslärare lyfter elevens sociala situation i samband med utvecklingssamtalet (minst en gång per termin). Klasslärare och stödteam samtalar med elever vid misstanke om att denne utsatts/utsätts/utsätter andra för kränkande behandling. Vi har närvarokontroll. Frånvaro kontrolleras. Håkantorpsskolans trivselregler Alla har rätt till trygghet. Alla har rätt att mötas med respekt. 9
Alla har rätt till arbetsro. Alla har ansvar för att vårda skolans miljö. Handlingsplan mot mobbning och trakasserier Gäller för elever vid mobbning eller trakasserier av annan elev eller av någon vuxen. När vi på skolan misstänker, upptäcker eller får reda på att en elev känner sig utsatt eller upplever sig mobbad av en annan elev eller av någon vuxen ska skolan genast inleda åtgärdande arbete genom att utreda misstanken eller händelsen enligt nedan. Arbetet registreras i händelserapport. Om arbetet inte ger resultat eller om det är allvarligare fall överlämnas ärendet till stödteam som registrerar och jobbar enligt nedan. Om elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling skall rektor anmäla detta till huvudmannen. 1. Upptäckande, undervisande lärare och rastvakter Avbryter trakasserierna, för ett första samtal med de inblandade, skriver händelserapport och lämnar över ärendet till klasslärare för den drabbade eleven. Om klassläraren ej finns på plats under dagen kontaktar någon ur stödteam föräldrarna. Föräldrarna ska kontaktas snabbast möjligt. Barn ska inte möta andra barns föräldrar utan närvaro av sina egna föräldrar. Klasslärare eller stödteam agerar därefter enligt nedan. Om en elev upplever sig ha utsatts för kränkande behandling meddelar medarbetaren rektor som anmäler detta till skolans huvudman. Utredning genomförs och dokumenteras enligt nedan. Dokumentationen skickas sedan till registrator. 2. Samtal med den mobbade Vad har hänt? När? Hur ofta? Vilka är inblandade? Hur går vi vidare? 3. Enskilda samtal Så snabbt som möjligt tar stödteamet mobbarna till enskilt samtal. Individuella överenskommelser sker med mobbaren/mobbarna. Utredning sker och dokumenteras. 4. Föräldrakontakt Föräldrarna informeras samma dag som händelsen når medarbetaren. 5. Iakttagelser De inblandade iakttas under kommande vecka/veckor. Hur följs överenskommelsen? 10
6. Uppföljning Efter en vecka har vi enskilda samtal med den mobbade och mobbarna. Då bestämmer vi när nästa uppföljning ska ske. 7. Föräldrakontakt Föräldrakontakt tas alltid. Stödteamet avgör vid vilken tidpunkt det sker. 8. Rektorskontakt Om konflikten ej upphör kallar rektor till möte där föräldrar, stödteam och rektor deltar. 9. Sociala myndigheter kontaktas om ytterligare behov finns. Om rektor eller lärare bedömer det rådfrågas sociala myndigheter. Efter samråd kan det eventuellt bli aktuellt med en anmälan. Vid varje samtal deltar minst två personer ur stödgruppen. Enklare minnesanteckningar förs. Med Internet och mobiltelefoner suddas gränserna mellan förskolan eller skolan och fritiden ut. Om kränkningar som begås på barnens och elevernas fritid även fortsätter i verksamheten har skolan ansvar för att agera. Socialtjänstlagen Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldig att göra anmälan till Socialtjänsten enligt 14 kap.1 socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna bestämmelse är både skolmyndigheten och alla anställda hos myndigheten, dvs. personal i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola, skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Uppföljning och utvärdering Stödteamet ansvarar för att denna plan följs upp och vid behov revideras. Stödteamet ansvarar för att insatser och åtgärder dokumenteras, sammanställs och redovisas regelbundet och i skolans årliga kvalitetsredovisning. 11