Matchad arbetsmarknad 2020!? Validering spännande möjlighet för flera! Hur tar vi steget vidare? Dokumentation från konferensen på Scandic Crown, Göteborg 12 november 2014 1
Matchad arbetsmarknad 2020!? Validering en spännande möjlighet för flera! Hur tar vi steget vidare? Konferens 12 november 2014 på Scandic Crown, Göteborg. Konferensen arrangerades av Validering Väst och Västra Götalandsregionen i samarbete med Boråsregionens kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och Skaraborgs kommunalförbund. Välkommen! Björn Dufva Hellsten hälsade välkommen. Björn är ansvarig för Validering Väst som är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland. Han visade en film om vad validering är. Filmen och mycket annan information om validering finns på www.valideringvast.se. Det talas om validering lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. Validering är hett nu! Ytterligare ett tecken på det är det stora intresset för den här konferensen. De 110 platserna tog slut på ett dygn, berättade Björn. Kristina Jonäng, regionråd i Västra Götalandsregionen, har under fyra år suttit med i den av regeringen tillsatta arbetsgruppen för kompetensförsörjning: I den gruppen har jag ibland känt mig nästan schizofren. Ena dagen pratar vi om hur hög arbetslösheten är och nästa dag undrar vi hur vi ska få tag i arbetskraft. Det finns många som inte får den utbildning som de behöver för att få ett jobb så matchning och validering är viktigt. Därför stöttar Västra Götalandsregionen valideringsarbetet på olika sätt. 2
Ett bra sätt att visa på allt som finns under ytan Ingen motsättning mellan individ och arbetsmarknad Pär Sellberg är nationell valideringssamordnare på Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH). Han inledde med att visa en bild på ett isberg: Vi är alla individer som är mer än den formella kompetens vi besitter. Det är som toppen på ett isberg och validering är ett bra sätt att visa på allt som finns under ytan. MYH har ett främjandeuppdrag och ansvarar för att samordna och stödja en nationell struktur för validering. Syftet med en nationell struktur är att validering ska ske på ett rättssäkert sätt, att kvaliteten ska vara likvärdig och tillgänglig över hela landet och att valideringen blir legitim det vill säga att valideringen och dess slutprodukter erkänns av de arbetsgivare och utbildare som individen vill bevisa sin kompetens för. Pär skissade på en nationell roll- och ansvarsfördelning både när det gäller validering av reell kompetens och i fråga om bedömning av utländsk utbildning. Han efterlyste också studier som visar på de statsfinansiella och samhällsekonomiska vinsterna med att satsa på validering. Senare i år eller i början på 2015 kommer de reviderade europiska riktlinjerna för validering. De kommer att vara mer operativa än tidigare. De känns väl adresserade till Sverige med en betoning på att undvika fragmentering, bygga legitimitet och ha individen i fokus för det man gör. n LÄNKTIPS! Webbplatsen www.valideringsinfo.se är ett stöd för den som vill veta vart man ska vända sig för att få sin kompetens bedömd. Asta Modig, undervisningsråd på Skolverket, inledde med att säga att Skolverket välkomnar regional samverkan över alla gränser. Hon berättade att validering till viss del regleras inom vuxenutbildningen, det finns en definition i skollagen och en skrivning i förordningen om vuxenutbildning. All validering ska utgå från individens behov och förutsättningar och det behöver inte vara en motsättning mellan vad individen respektive arbetsmarknaden behöver, sa hon. Skolverket har gett ut ett stödmaterial för validering, Validering inom vuxenutbildning. Det innehåller grundläggande information om syftet med validering och en beskrivning av valideringsprocessen. Vid bedömning och betygssättning ska Skolverkets Allmänna råd om bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen tillämpas. Asta berättade att en relativt stor andel av all validering sker inom vuxenutbildningen men hur vanligt det är vet ingen eftersom det saknas uppgifter på individnivå: När vi frågar kommunerna ser vi att vård och omsorg ligger i topp men vi skulle behöva veta mer. Skolverket samverkar på olika sätt med aktörerna på arbetsmarknaden. Bland annat sitter Skolverket med i ett nationellt forum för validering och har kontakter med arbetsmarknaden. Men det finns en önskan om ökad samverkan. n 3
Validering internationella trender och omvärldsbevakning Validering och kompetensförsörjning inom vård och omsorg Per Andersson är professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Hans presentation byggde på en nyutkommen bok, Handbook of the Recognition of Prior Learning Research into practice. Per inledde med att peka på de olika perspektiv och fokus som finns på valideringsfrågan: utbildning arbetsliv/arbetsmarknad samt social rättvisa ekonomisk utveckling. När man talar om validering som kvalifikationsramverk så tenderar det att skjuta fokus mer mot arbetsmarknad och ekonomisk utveckling snarare än mot social rättvisa, sa Per. Han menade att validering är ett urskiljbart tema i diskussionen om kunskapssamhället och det livslånga lärandet. Det är både ett socialt och ekonomiskt projekt samtidigt som livslångt lärande och validering också kan ses som ett demokratiskt projekt. Validering har historiskt handlat mycket om demokrati, rättvisa och tillträde till utbildning. Idag är det vanligare med betoning av arbetsmarknadsdelen och nyttiggörande av kompetens. Den enskildes utbildning och arbetsmarknadens behov kan stå långt ifrån varandra men måste mötas. Vad är det då för kompetens som behövs för att jobba med validering? I det sammahanget är de två dimensionerna vägledning och bedömning viktiga. Det krävs ett pedagogiskt förhållningssätt till de man ska vägleda medan bedömning handlar om mätning men också om förståelse och kommunikation. En person som kommer från ett annat sammanahang ska göra sig förstådd men den som bedömer ska också förstå. n Kerstin Casselblad, enhetschef på Jonseredsgården i Partille, berättade att man för fyra år sedan beslutade att utbilda fler undersköterskor och därför kontaktade vuxenutbildningen i kommunen. Med utgångspunkt i Skolverkets norm för att utbilda till undersköterska skräddarsyddes en utbildning. När satsningen startade för fyra år sedan var 57 procent av personalen utbildade undersköterskor. Nu är siffran 86 procent. Vi tycker att den här valideringen har gett jättebra resultat och hoppas att fler vill ta efter. Kom gärna och se hur vi har gjort i Partille! Vi tycker att den personal som genomgått validering och utbildning har fått en ökad förståelse om väldigt mycket och det är tydligt att de känner sig mer stolta. n BOKTIPS! Handbook of the Recognition of Prior Learning Research into practice Av Christine Wihak, Joy van Kleef och Judy Harris Kunskapers värde validering i teori och praktik Av Per Andersson och Andreas Fejes 4
Praktikanter ska vilja jobba i detaljhandeln Arbetsförmedlingens satsning på validering av nyanlända Helena Kamph är HR och Security manager på Lindex där många anställda börjar som praktikanter. Vi har sett att den viktigaste kompetensen är personen själv och språket att kunna kommunicera med kunder och annan personal. Vi är inte så beroende av att nyanställda kan allt om hur det är att jobba i butik, det lär vi ut. Men att ha utbildning i någon form av service, det är viktigt. Vi har stora möjligheter att ta in praktikanter men vi är restriktiva. Våra praktikanter ska vilja jobba i detaljhandeln, sa Helena. Hon fick frågan om Lindex har något samarbete med Arbetsförmedlingen. Helena svarade att de har försökt på vissa orter men hon upplever att det har varit svårt att matcha den typ av kompetens som Lindex vill ha. Hon skulle önska ett närmare samarbete och ökad förståelse för att det krävs resurser för att ta emot praktikanter och en diskussion om vem som ska betala för det. n Dala valideringscentrum Conny Danielsson, strateg kompetensförsörjning, Region Dalarna berättade att det nyinrättade Dala valideringscentrum bland annat ska ses mot bakgrund av behovet att hantera generationsväxlingen på arbetsmarknaden. Syftet är också att öka kännedomen om validering och göra validering mer tillgänglig, få till stånd snabbare omställningar och kortare etableringstid, öka tillgången till arbetskraft, nyttja resurser bättre och förbättra matchning. Läs mer på www. dalavalideringscentrum.se. Conny poängterade också att regionalt arbete inte räcker valideringsarbetet kräver nationell samordning och större ekonomiska resurser. n Ingela Söderman, uppdragsledare, Arbetsförmedlingen beskrev regeringsuppdraget som går ut på att utveckla metoderna för och omfattningen av validering av nyanländas kompetens. Att identifiera kompetens och behov av validering i ett tidigt skede är svårt. Den första identifieringen är svår i många fall beroende på språket och bristen på kunskap om våra respektive yrkesroller och hur de ser ut i olika länder, sa Ingela. Hennes erfarenhet är att när en validering utförs så ligger språkkunskaper mera till grund för bedömningen än yrkeskunskapen. Klart man kan ha kompetens inom yrket utan att man kan uttrycka det! Men det kanske inte kan ske på svenska. Vi måste tänka nytt för att identifiera nyanländas kompetens. Hon anser också att validering kan behöva ske i olika faser en del när man kommer och en del när man varit i landet ett tag. Arbetsförmedlingens uppdrag kring validering av nyanlända fokuserar på att ge individen förutsättningar att ta tillvara på sin kompetens. Bland annat erbjuds yrkeskompetensbedömning på modersmålet. Det är en praktik på tre veckor för att känna på hur det är att jobba med yrket, utan att det ställs krav på språkkunskaper. Ingela avslutade med att betona att Arbetsförmedlingen vill utöka kontakterna med branscher och arbetsgivare. Och att det är viktigt att arbetsmarknadens parter samverkar för att sänka tröskeln in på arbetsmarknaden. n 5
Överblickbara system för validering Elin Landell, särskild utredare på Regeringskansliet, har i uppdrag att kartlägga nuläget och lämna förslag på vad som behöver göras för att fler personer ska få sin komptens validerad. Detta ska ske genom effektivare användning av resurser, tydligare roll- och ansvarsfördelning samt bättre samverkan och ökad överblickbarhet för individen. Bakgrunden till uppdraget är bland annat Europeiska rådets rekommendation att det år 2018 ska finnas arrangemang för validering som man bedömer motsvarar landets behov. Åtskilliga utredningar har pekat på att det är svårt att hitta rätt i systemet. Omfattningen av valideringsverksamheten är också ganska liten. Till bilden hör även att oklara ansvarsförhållanden gör att man riskerar att missa att göra det som är samhällsekonomiskt bäst. Hög invandring gör också att behoven ökar. Samtidigt är alla i grunden överens om att validering är ett verktyg som alla tjänar på, konstaterade Elin. Och skälen till detta är många. Det finns en tydlig samhällsnytta med validering om arbetsgivare söker folk samtidigt som arbetslösa som har kompetensen inte kan visa det. Nu aviserar regeringen ett nytt kunskapslyft och då är validering ett självklart redskap så att människor inte utbildas i det de redan kan utan istället fyller på med det som var och en har behov av, sa Elin. Inom ramen för regeringsuppdraget har det gjorts en enkät till kommunerna om hur de jobbar med validering i vuxenutbildningen. Enkäten visar att var femte kommun inte genomför validering alls. Samtidigt är det fler kommuner som uppfattar att validering har ökat snarare än minskat. För att öka omfattningen på validering inom vuxenutbildningen krävs samverkan, enligt Elin. Många kommuner är små och det är svårt att ha ett bra utbud i en enskild kommun. Därför krävs regional samverkan där också branscher och Arbetsförmedlingen involveras. Även den enskilda kommunen behöver jobba med information, ansvarsfördelning och kompetensutveckling av de som ska göra jobbet. Författningarna på området behöver också förtydligas. n 6
Tack för idag! Marja-Leena Lampinen på Enheten forskning, utveckling och utbildning i Västra Götalandsregionen avslutade med att uppmana till fortsatt mobilisering: Vi behöver ha våra politiker på nationell, regional och lokal nivå införstådda med samhällsvinsterna med validering. Jag tror också att regionerna behöver samarbeta mera och att det behövs en regional infrastruktur. För validering sker inte av sig själv. Och så är det väldigt viktigt med en nationell satsning. n 7
Dokumentation från konferensen finns på www.valideringvast.se. Där finns föredragshållarnas presentationer, anteckningar från föredragen, en sammanfattning samt fullständiga anteckningar från rundabordssamtalen, deltagarlista samt bilder från dagen. 8