Segeltorpsskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2020-2021 Planen (bestämmelserna) gäller för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola och fritidshem. Varje verksamhet ska synliggöras i en plan mot kränkande behandling.
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och öppen fritidsverksamhet Ansvariga för planen Rektor är ansvarig för att planen upprättas och utvärderas. All personal är ansvarig för att känna till planen och dess innehåll samt arbeta efter planens intentioner. Vår vision Alla elever ska känna sig trygga och sedda och ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Alla ska få vara sig själva och bli bemötta med respekt av både andra elever och personal på skolan. Planen gäller från 2020-10-01 Planen gäller till 2021-09-30 Läsår 2020/2021 Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga i utformandet av planen mot kränkande behandling genom att den bygger på en enkät som genomförs en gång per läsår. Där får eleverna svara på frågor kring deras trygghet och trivsel på skolan. De har även möjlighet att under läsårets gång, via klassråd och elevråd, ta upp frågor med skolans personal, när som helst de finner det viktigt att lyfta frågeställningar eller funderingar. Vårdnadshavarnas delaktighet Mentor ansvarar för att varje vårdnadshavare årligen får reda på var planen kan läsas. De informeras om att de kan komma med synpunkter till mentor, som vidarebefordrar dessa till skolledningen och trygghetsteamen. Skolan bjuder in till föräldrasamråd, där vårdnadshavarna har möjlighet att komma med synpunkter och frågor. Personalens delaktighet Personalen får vid läsårets slut, utvärdera läsåret med fokus på trygghet och trivsel. Arbetslagen för diskussioner kring deras elevers mående, delaktighet och trygghet i skolan. Detta tar vi sedan vidare inför kommande års Plan mot kränkande behandling. Vi vill att detta arbete ska formas efter den aktuella elevgruppen.
Förankring av planen Planen skall genomsyra hela skolans verksamhet. När planen är reviderad och upplagd på hemsidan ska varje mentor informera sina elever och deras vårdnadshavare om förändringarna. De åtgärder som tas upp i planen, arbetas med under hela läsåret. Vi gör även en förenklad version av planen, så att den blir ännu tydligare för våra elever. Utvärdering Utvärdering av fjolårets plan Utvärdering av Plan mot kränkande behandling gjordes vid läsårets slut, då varje arbetslag fick arbeta med hur just deras fokusområden gav resultat i arbetet och relationen till eleverna. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Under förra läsåret fick arbetslagen själva sätta sina fokusområden, till skillnad mot tidigare år, då det var samma fokusområden för samtliga arbetslag. Vi kunde vid utvärderingen se att denna förändring, gjorde att arbetslagen ägde sina fokusområden och eftersom de själva hade valt dem, så fanns ett större engagemang och mer tid lades på detta arbete. Årets plan ska utvärderas senast 2021-09-30 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan utvärderas kontinuerligt vid uppföljningar av skolans fokusområden. I slutet av läsåret sker en större och mer omfattande utvärdering. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Jeanette Skaar
Trygghetsarbete Trygghetsteamen Detta läsår har vi gjort en förändring gällande representanter i trygghetsteamet. Vi har valt att bygga upp teamen på våra socialpedagoger, elevresurser och personal från vår öppna fritidsverksamhet. Trygghetsteamens arbete fokuserar på att skapa en trygg skola, samt förebygga och åtgärda diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsteamen kopplas in i vissa av de fall, där en elev har blivit utsatt för kränkande behandling. De utreder då händelsen, via samtal med inblandade elever och nödvändiga åtgärder sätts in. Trygghetsteamen består av; År 4-6 Märta Ottosson marta.ottosson@huddinge.se Ebba Edman ebba.edman@huddinge.se Anastacia Herrera anastacia.herrera@huddinge.se År 7-9 Josefine Hammarstad josefine.hammarstad@huddinge.se Johan Korkis johan.korkis@huddinge.se Evalotta Ek Törnberg evalotta.ek-tornberg@huddinge.se Erik Hedblom Persson erik.hedblom-persson@huddinge.se Samarbete med vårdnadshavare En förutsättning för trygghetsarbetet på skolan är ett gott samarbete mellan skolan och vårdnadshavarna. En ömsesidig tillit mellan skola och hem och respekt för varandras olika uppgift, i att fostra elever respektive uppfostra barn, skapar helhet och trygghet för eleven. Därför är skolan ytterst angelägen att eftersträva öppenhet och samverkan med vårdnadshavarna, i såväl det förebyggande som i det främjande trygghetsarbetet, på såväl individ- som gruppnivå. Vårdnadshavarnas och skolans, ibland olika bild och kunskap om eleven, tillsammans med elevens egen bild, ska ses som värdefull och kompletterande information som kan skapa större förståelse för eleven och ge bättre förutsättningar att möta hen på rätt sätt. Skolans absoluta strävan är att vårdnadshavarna alltid skall känna sig välkomna att kontakta mentorer, andra pedagoger, trygghetsteam, elevhälsa och skolledning vid oro för sitt barn, liksom
att vårdnadshavare ska kunna känna trygghet i att skolan alltid kontaktar dem vid oro för eleven. Kartläggning Kartläggningsmetoder Alla elever i år 4-9 har fått svara på en enkät där samtliga diskrimineringsgrunder och övrig kränkande behandling har omfattats. Rastvärdar är ute på alla raster, för att stötta och hjälpa vid behov. Kameror är uppsatta i skolan. På klassråden tas ev. frågor och funderingar från elever upp och dessa tar sedan elevrådsrepresentanterna vidare till elevrådet. Elevernas del i kartläggningen Eleverna har besvarat en kartläggningsenkät samt deltagit i diskussioner i klassen. Aktiva åtgärder utifrån elevenkät och analys av skolledning, elevhälsoteam och arbetslag Fokusområde värdegrund Segeltorpsskolan visar upp relativt goda resultat gällande trygghet och trivsel bland våra elever, dock finns det en atmosfär i korridorerna, där kränkande ord kan höras och ett tufft bemötande kan urskiljas. Vi konstaterar att det finns en tillåtande attityd, där kränkande ord används på ett sätt som många elever inte upplever som kränkande. Det har blivit en norm. Syftet bakom orden behöver inte vara att utsätta andra för obehag eller att såra någon, men vi vuxna och till viss del elever reagerar på att detta sker och vi vill bryta detta beteende. Därför har vi beslutat att under kommande läsår, lägga mycket tid och arbete med att uppmärksamma detta och tillsammans med eleverna diskutera, utvärdera och skapa en förändring. Våra socialpedagoger kommer kontinuerligt under läsårets gång, besöka klasserna och prata om värdegrund och mentorerna kommer sedan att fortsätta arbetet med eleverna under mentorstiden, som nu har bytt namn till värdegrundstid. Allt för att markera att det är just värdegrunden som ska få ta plats. Detta arbete kommer att utvärderas i slutet av vår- och hösttermin.
Fokusområde elevernas deltagande Vi har sett i våra enkätresultat, att vi behöver få höja elevernas känsla av deltagande. Vi tänker att detta går hand i hand med känsla av trygghet och trivsel och vi har därför gjort en förändring i vårt trygghetsteamsarbete. Våra trygghetsteam består numera av våra socialpedagoger, elevassistenter och personal från vår öppna fritidsverksamhet. Elevrepresentanter består av två elever från varje årskurs och dessa elever kommer att få vara med och anordna aktiviteter för övriga elever och på detta vis, vara mer aktiva och vara en del i trivselskapandet på skolan. I undervisningen kommer elevernas deltagande att uppmärksammas i och med att pedagogerna kommer att belysa olika moment, där eleverna har möjlighet att göra olika val kring former av arbets- och redovisningssätt. Fokusområde förtroendefull vuxen Vi ser att våra elever, framförallt i de äldre åldersgrupperna, hellre vänder sig till jämnåriga kompisar, än till vuxna på skolan då de är i behov av stöd. Det behöver i sig inte vara något negativt, men vi önskar att i de fall vuxenstöd verkligen behövs, så ska eleverna känna att de har förtroende och tillit till någon i personalen. I och med vårt värdegrundsarbete, kommer mentorerna tillsammans med eleverna diskutera och ventilera frågor som rör trygghet och förtroende och vi hoppas att den kommunikationen kan öppna upp för en ännu mer positiv relation vuxen elev. Vi uppmuntrar också all personal att vara mer ute bland eleverna - i korridoren, på skolgården och i gemensamma utrymmen. Fokusområde studiero Vi vill öka elevernas upplevelse av studiero både för att höja känslan av trygghet och trivsel, men också för att öka elevernas kunskapsinhämtning. Vi har valt att tillsätta en förstelärare i ledarskap i klassrummet. Försteläraren kommer att ansvara för - fortbildning i lektionsdesign, ledarskap i klassrummet och ökat fokus på anpassningar. Dessutom kommer varje arbetslag att formulera sociala mål, utifrån behoven i deras elevgrupper. Dessa följs upp vid terminsslut.
Rutiner för situationer där en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling Policy Vi vill att alla elever ska känna sig trygga och sedda och att ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skolan har ett rastvärdsystem där de vuxna aktivt rör sig bland eleverna, för att få god uppsikt över alla platser där eleverna finns på lektionsfri tid. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Varje elev har en mentor, som de kan vända sig till i lägen där de behöver stöd. Skolan har en kurator, som eleverna själva eller med hjälp av en vuxen kan kontakta vid behov. Skolan har ett trygghetsteam på respektive stadie, som ibland kopplas in vid händelser där en elev har känt sig utsatt eller kränkt. Riktlinjer för arbetet Grundskolenämnden i Huddinge kommun har fastställda Riktlinjer för skollagreglerade verksamheters arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Anmälningsskyldighet Av 6 kap10 skollagen framgår att en lärare, förskollärare eller annan personal, som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling ska anmäla det till rektor. Rektor är i sin tur skyldig att anmäla detta till huvudmannen (som enligt Huddinge kommuns Riktlinjer för området är grundskolechef), som är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna. Skyldighet att utreda händelser och möjlighet att delegera Skyldigheten för huvudmannen att utreda händelser i grundskolan decentraliseras i Huddinge kommun till rektor, som ska se till att händelsen utreds, åtgärdas och följs upp. Samtliga grundskolor använder det digitala strukturstödet för detta. När elev upplever sig utsatt av personal Elev som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkt av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion ska därför ansvara för en sådan utredning. Det är viktigt att den enskildes upplevelse av vad som inträffat är utgångspunkten för utredningen om vad som hänt. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall.
Mer eller mindre omfattande utredning En enklare utredning kan anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och det räcker med några frågor för att få händelsen klarlagd och därefter uppklarad. Utredningen avslutas av rektor och Incidentrapport/ Anmälan skickas digitalt till huvudman i direkt samband med händelsen. Vid allvarligare händelser bör huvudman också informeras via telefon. I andra fall kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler barn eller elever samt personal, uppföljning av åtgärder över tid kan bli aktuella. Vad ska dokumenteras Dokumentationen ska främst fånga skolans åtgärder, åtgärdskedjan ska kunna följas. Incidenter mellan elever ska kort beskrivas men det är viktigt att fokus sedan ligger på vilka åtgärder skolan beslutat att sätta in för att pågående kränkningar ska upphöra. Vidare ska dokumentationen visa hur och när skolans åtgärder följs upp samt en analys av läget inför avslut av ärenden. En utredning med anledning av upplevd kränkande behandling ska inte förväxlas med polisutredning. Skolan har alltid en skyldighet, oavsett polisanmälan, att göra en egen utredning som ska syfta till att inblandade elever får det stöd man behöver så att kränkningar upphör och så att alla elever känner sig trygga i skolan. Vårdnadshavare Om en elev upplever sig, eller av annan upplevs, utsatt för trakasserier eller kränkande behandling ska vårdnadshavare för inblandade elev informeras så snart som möjligt. Utlämnande av dokumentation En stor insynsrätt finns för den som är part i ett ärende som gäller myndighetsutövning. Detta framgår av 16 förvaltningslagen (1986:223). Vårdnadshavare till en elev som är utsatt för kränkning är part i ett mål och har rätt att ta del av alla uppgifter i ett ärende innan beslut fattas. Sekretessen faller gentemot en part, vilket innebär att vårdnadshavarna har rätt att ta del av namn på de elever som kränkt och innehållet i övrigt i det ärende det gäller. Skulle disciplinära åtgärder övervägas gentemot en kränkande elev utifrån vad som framkommit i utredningen är även dennes vårdnadshavare part och har då samma rätt till full insyn i ärendet. Insynsrätten är så stark att den även ger parten rätt att ta del av uppgifter som normalt är sekretessbelagda. Orsaken är att en part inte på grund av sekretess ska hindras från att tillvarata sin rätt. Undantag från parts insynsrätt finns i 10 kap. 3 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Där sägs att handlingar eller material i vissa fall inte får lämnas ut till en part om det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I dessa fall ska
parten på annat sätt få upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs. Nätkränkningar eller andra kränkningar som sker utanför skoldagen I de fall kränkningar sker utanför skoldagen men har koppling till verksamheten i skolan, får återverkningar för eleven i skolan, måste skolan utreda händelserna. Gäller även nätkränkningar. Det är den vuxne som har ansvar att stoppa Det är den vuxne i skolan som har ansvar för att stoppa trakasserier och kränkande behandling. Budskapet från de vuxna i samtal med den utsatta eleven ska vara att det inte är tillåtet att trakassera eller kränka och att ingen ska behöva känna sig utsatt för det. Den som är utsatt ska vara trygg med att de vuxna i verksamheten tar ansvar för att stoppa övergrepp. Enskilda samtal ska planeras in som en åtgärd för att följa upp att insatta åtgärder har gett avsedd effekt. Det finns anledning att vara restriktiv med så kallade medlingssamtal då en elev utsatts för kränkande behandling. Det är av två skäl: 1. Den som är utsatt ska inte behöva medverka i att trakasserier eller kränkningar ska upphöra. I värsta fall kan ett medlingssamtal i fel sammanhang uppfattas som ett övergrepp och göra mer skada än de ursprungliga kränkningarna, dessutom iscensatt av vuxna som förväntas vara de som ska skydda/hindra att kränkningar sker. 2. Den som utsätter en kamrat som har svårt att försvara sig för trakasserier och kränkningar ska entydigt få budskap från vuxna i verksamheten att beteendet omedelbart måste upphöra och aldrig är acceptabelt. Ett medlingssamtal kan leda tanken fel, att även den som blir utsatt har ansvar för att kränkningarna sker. Den elev som upplevs trakassera eller kränka bör tidigt ges möjlighet att själv beskriva vad som har hänt. Ingen elev får vara dömd i förväg, inte minst av det skälet att inträffade händelser ibland kan vara svåra att exakt definiera, eftersom ord kan stå mot ord. Den vuxne som har samtalet med den elev som upplevs utsätta bör berätta om den information man har (vad, hur och när) ifråga om olämpligt beteende. Den eller de som håller i samtalet bör undvika att ställa varför-frågor då skäl till trakasserier och kränkande behandling aldrig finns. Budskapet från verksamheten ska vara att de kränkande handlingarna omedelbart måste upphöra och att man från verksamheten kommer följa upp att så sker. Frågan man bör utreda är vad den som upplevs utsätta andra behöver för stöd för att upphöra med detta.