Kvalitetsrapport 2013-14. Ås skola åk 4-9

Kvalitetsrapport 2013-14 Ås skola åk 4-9

Grundskola åk 4-9 Annika Lööf-Sjölund, rektor

Förord Denna kvalitetsrapport är en sammanfattning och resultat av det arbete som bedrivits vid Ås skola åk 4-9 under läsåret 2013-2014. Med våra prioriterade mål i fokus har vi systematiskt följt upp och kvalitetssäkrat verksamheten utifrån skolans styrdokument. Innehållet i rapporten har sammanställts av rektor och medarbetare.

Innehåll 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 7 1.3 Dokumentation... 7 2 Presentation av rektors ansvarsområde...9 2.1 Organisation... 9 2.2 Materiella förutsättningar... 9 3 Statistik...10 3.1 Personal... 10 3.2 Elever... 10 4 Ledning och utveckling av utbildningen...11 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål - Fritidshem... 11 4.2 Kommunövergripande verksamhetsmål Förskoleklass, grundskola och grundsärskola... 13 4.3 Rektors mål för enhet - Grundskola... 16 4.4 Läraravtalet... 17 5 Grundläggande värden och inflytande...18 5.1 Grundskola... 18 6 Trygghet, god miljö och studiero...19 6.1 Grundskolan... 19 7 Undervisning och lärande...20 7.2 Grundskola... 20 8 Arbetet med särskilt stöd...21 8.1 Grundskola... 21 9 Bedömning och betygsättning...23 9.1 i alla ämnen... 23 9.2 Nationella prov... 25 9.3 Betyg... 26 9.4 Genomsnittligt meritvärde... 30 9.5 Behörighet till gymnasiet... 31

1 Inledning Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom grundskolan åk 4-9. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret 2013-2014. 1.1 Bakgrund Vi har idag lagar, förordningar och styrdokument som visar på vad förskolan, fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan ska uppnå i det pedagogiska arbetet. Dessutom tillkommer kommunens egna mål som ska uppnås. Varje förskola och skola arbetar sedan med hur det ska uppnås. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete som vi är ålagda att utföra enligt skollagen får vi kontroll på om hur blir vad. Systematiskt kvalitetsarbete handlar om att äga, säkra och att ständigt förbättra processer genom att klargöra, vad som ska göras, hur och när samt var ansvaret ligger. Definition av kvalitet Hur väl verksamheten: uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK) Varje huvudman, rektor och förskolechef har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. En viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. 1.2 Syfte Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Kvalitetsrapporten ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är det viktigt att följa upp verksamheten och analysera utifrån de resultat som presterats. Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter. 1.3 Dokumentation Dokumentationen av det sysytematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt: Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete vilken används för verksamhetsmål, utvecklingsarbeten och läraravtalet m.m. Grundskolan dokumenterar pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, och betyg i lärplattformen InfoMentor. 7

Grundskolan använder Infomentor även till nationella prov. Åtgärdsprogrammens dokumentation sker för närvarande inte i InfoMentor då sekretessfrågan är under utredning. Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fritidshemmen dokumenterar i pedagogiska planeringar. Fritidshemmet kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever. Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada (Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB (Statistiska centralbyrån). 8

2 Presentation av rektors ansvarsområde 2.1 Organisation Ås skola har under läsåret 2013-2014 haft 19 klasser, från F-9. Det totala elevantalet har varit 409 elever. Av dessa har 246 elever gått i åk 4-9. Årskurserna 4-9 har varit 2 parallelliga förutom åk 9 som varit en grupp. All personal som undervisat i åk 4-9 har pedagogisk behörighet. Åk 4-9 har haft tillgång till 1 specialpedagog på 100%. Verksamheten har också haft tillgång till elevhälsopersonal i form av kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare. 2,5 tjänst av elevassistent och resurslärare har också funnits kopplade till verksamheten åk 4-9. Skolorna inom Ås barn och utbildning har haft tillgång till 100% skoladministratör. Eleverna i åk 6-9 har under skoldagen haft tillgång till 75% fritidsledare. Under 2 kvällar i veckan har fritidsgården haft öppet för Ås ungdomar i åldrarna 13-16 år. 2.2 Materiella förutsättningar Hösten 2011 invigde Ås skola en ny skolbyggnad. Den huskroppen är länkad till den äldre skoldelen. Sammantaget består Ås skola av många olika sammanlänkade moduler. Detta medför att hela skolan upplevs som spretig och osammanhängande. Förutom dessa sammanlänkade moduler inryms åk 4-5 i en byggnad en bit från huvudbyggnaden. Samma sak gäller även idrottshall och hem- och konsumentkunskapslokalen. Ur arbetsmiljösynpunkt är det inte bra att lokalerna är så utspridda. Det försvårar både samarbete och även tryggheten hos personalen. Ås skola har under många år upplevts av elever, föräldrar och personal som en byggarbetsplats. Detta på grund av att elevantalet ökat betydligt under flera år och det har av den anledningen behövts fler lokaler. Kopplat till detta kan elever, föräldrar och personal konstatera att skolgårdens utformning och kvalitet inte håller måttet för en bra och inspirerande utomhusmiljö. Elevantalet kommer på Ås skola fortsätta öka under ett flertal år framöver. Detta gör att skolans personal blir tvungna att involveras i arbetet med att finna lösningar på ändamålsenliga lokaler samtidigt som de skall fokusera på elevernas kunskapsresultat och välmående. Trots den trångboddhet och undermåliga utemiljö som råder, så upplever både elever, föräldrar och personal att skolan har en öppen och trygg stämning. Det visar olika enkätresultat på. Under innevarande läsår har vi haft ett omfattande arbetsmiljöarbete kring skolans slöjdlokaler. Dessa lokaler är ej ändamålsenliga. Ej heller är delar av dem säkerställda för så väl elever som personal att bedriva undervisning i. Problemen har varit kända hos ansvariga inom såväl Barn- och utbildningsförvaltningen som hyresvärden utan att åtgärder tidigare vidtagits. En anmälan har under innevarande läsår skickats till Arbetsmiljöverket. Jag som rektor har även avsagt mig mitt arbetsmiljöansvar för slöjdsalarna till dess att åtgärderna är vidtagna. 9

3 Statistik 3.1 Personal 3.1.1 Grundskola Tabell 1. Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2013 Enhet Antal elever per lärare (heltidstjänst) Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning Andel (%) kvinnor Grundskola 4-6 16,0 100% 71% Grundskola 7-9 10,8 100% 58% 3.2 Elever 3.2.1 Grundskola Tabell 2. Antal inskrivna elever 15 okt 2013 Enhet Totalt Flickor Pojkar Grundskola åk 4 52 32 20 Grundskola åk 5 48 28 20 Grundskola åk 6 41 28 13 Grundskola åk 7 40 24 16 Grundskola åk 8 36 14 22 Grundskola åk 9 29 13 16 10

4 Ledning och utveckling av utbildningen 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål - Fritidshem 4.1.1 Folkhälsa Mål I samarbete med skolan ska fritidshemmen komplettera skolans värdegrund och uppdrag Mätning Varje elevs IUP beskriver det enskilda barnets kunskapsnivå. I samarbete med fritidshemmet planeras eventuella insatser som kompletterar det enskilda barnets kunskapsnivå och utveckling. Målet är delvis uppnått Kommentar Skolan och fritidshemmet genomför gemensamma planeringar för att synkronisera sina aktiviteter i undervisningen. 4.1.2 Demokrati Mål Alla vuxna inom fritidshemmet ska bedriva verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där elevernas inflytande och delaktighet tas tillvara, särskild hänsyn ska tas till våra nationella minoriteter. Målet är delvis uppnått Kommentar Detta mål ingår i vårt värdegrundsarbete och är ett ständigt kvalitetsarbete för att vidmakthålla och utveckla. 4.1.3 Trygghet Mål Alla barn i fritidshemmet ska känna sig välkomna, respekterade och uppleva trygghet. Mätning Genom samtal med barnen, vardaglig kontakt med vårdnadshavarna samt vid utvecklingssamtalet kontrolleras att vi når och arbetar med detta mål. 11

Målet är delvis uppnått Kommentar Det är varje personals ansvar inom fritidshemmet att ständigt kontrollera att vi når detta mål och vidta åtgärder då så inte är fallet. 4.1.4 Tillväxt och utveckling Mål 1 Verksamheten ska främja kultur, kreativitet och mångfald i enlighet med gällande styrdokument. Målet är delvis uppnått Kommentar Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Skolan och fritidshemmets aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet. Mål 2 Alla elever i fritidshemmet ska ha god kännedom om regionens ursprung, arv och framtida möjligheter för kommunens näringar Målet är delvis uppnått Kommentar Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Skolan och fritidshemmets aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet. 4.1.5 Krokoms kommun som länsaktör Mål Aktiviteterna i fritidshemmet ska genomföras så att kreativitet, fantasi och uppfinningsrikedom stimuleras. Mätning I samband med fritidshemmens utvärderingsdag sammanställs aktiviteter som har haft extra mycket av ovanstående karaktär. Målet är delvis uppnått 12

4.2 Kommunövergripande verksamhetsmål Förskoleklass, grundskola och grundsärskola 4.2.1 Folkhälsa Mål 1 Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Mätning Betyg i årskurs 9 Målet är inte uppnått Kommentar Antal behöriga elever till gymnasiet är 88,1 procent. Mål 2 (Målet gäller inte för grundsärskolan) Alla elever i åk 3, 6 och 9 ska ha godkänt på nationella proven. Mätning Nationella prov Målet är inte uppnått Kommentar Alla elever har inte godkänt på alla delprov. Vi arbetar med att förbättra analyserna för att få kunna se vad som behöver åtgärdas. Mål 3 Nolltolerans mot droger, alkohol och tobak bland ungdomar. Mätning Luppen, CAN och hälsosamtal Målet är uppnått Kommentar Nolltolerans är ett mål, men det finns ungdomar i kommunen som nyttjar droger, alkohol och tobak på fritiden. Arbete pågår för att motverka detta. Mål 4 Inom verksamheterna ska varje enskild persons situation och förutsättningar beaktas så att delaktighet och gemenskap möjliggörs. 13

Mätning Medarbetarenkät, Luppen och samtal. Målet är uppnått Kommentar Ett ständigt pågående arbete i våra verksamheter. Elevråd och klassråd finns på alla skolor. Elever i årskurs 8 deltar i åsiktscafe tillsammans med politiker på alla skolområden. Dessa caféer resulterar i att medborgarförslag skrivs av ungdomarna. 4.2.2 Demokrati Mål Alla vuxna inom skolan ska bedriva verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där elevernas inflytande och delaktighet tas tillvara, särskild hänsyn ska tas till våra nationella minoriteter. Mätning Luppen och enkäter. Målet är delvis uppnått Kommentar Arbetet med våra nationella minoriteter behöver förbättras. En fortbildningsdag har genomförts för personal i samverkan med den samiska samordnaren. 4.2.3 Trygghet Mål Alla barn i skolan ska känna sig välkomna, respekterade och uppleva trygghet. Mätning Utvecklingssamtal, Olweusenkäten, Luppen och hälsosamtal. Målet är delvis uppnått Kommentar Alla elever ska ha samma rätt att känna sig trygga, respekterade och välkomna till skolan. Kränkningar finns fortfarande i våra skolor och arbetet med att förhindra och förebygga kränkningar är ett ständigt arbete i våra verksamheter. Enligt senaste Olweusenkäten har mobbningen i Krokoms kommun minskat med hälften sedan starten 2007. 14

4.2.4 Tillväxt och utveckling Mål 1 Verksamheten ska främja kultur, kreativitet och mångfald i enlighet med gällande styrdokument. Målet är delvis uppnått Kommentar Arbetet fortgår Mål 2 Alla elever i skolan ska ha god kännedom om regionens ursprung, arv och framtida möjligheter för kommunens näringar. Målet är delvis uppnått Kommentar Kommunen har under året genomfört en Framtidsdag för alla elever i åk 9, där kommunens verksamheter och näringslivet i kommunen har medverkat. Syftet var att visa eleverna på de möjligheter till sysselsättning som finns i kommunen. Representanter för näringslivet har också besökt elever på några av kommunens skolor. 4.2.5 Krokoms kommun som länsaktör Mål Öka samverkan mellan skolan och näringsliv. Målet är uppnått Kommentar Samverkan mellan skola och näringsliv sker i samband med skolbesök och Framtidsdagen. 15

4.3 Rektors mål för enhet - Grundskola Mål enligt styrdokument Betyg och bedömning Lärarnas arbetsbörda Säkerställa att åtgärdsprogram upprättas om så beslutas Handlingar/ insatser Skapa förutsättningar för alla pedagoger att genomföra strukturerade samtal i ämnesgrupper och mellan stadierna åk 1-9 med fokus på att skapa samsyn kring hur man bäst utvecklar undervisningen för att alla elever skall nå en högre måluppfyllelse och för en likvärdig bedömning. Utifrån den handlingsplan som upprättades 2012-2013 kring lärares arbetsbörda, skapa förutsättningar för att handlingsplanen genomförs. Med nya riktlinjer kring upprättande av åtgärdsprogram, säkerställa tillsammans med specialpedagogen att kartläggningar genomförs kring alla berörda elever och eventuella åtgärdsprogram upprättas och efterlevs. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Alla pedagoger har i sina personliga scheman haft tid avsatt för samplanering både ämnes- och årskursvis. Som rektor och pedagogisk ledare har jag varit delaktig i ett flertal av dessa planeringsmöten. Därutöver har konferenserna på torsdagarna haft fokus på det formativa arbete och förhållningssätt som forskningen tydligt visar gagnar elevens lärande. Samtal har förts både inom respektive arbetslag och även inom hela 1-9 perspektivet. Vid skolstarten hösten 2013 genomfördes tjänsteplaneringssamtal mellan rektor och varje pedagog. Detta var inledningen till handlingsplanen för lärarnas arbetsbörda. Handlingsplanen har följts upp under samverkansmöten, enskilda samtal mellan rektor och medarbetare och slutligen i form av en enkät innan läsårets slut. En tydlig arbetsgång kring att säkerställa att åtgärdsprogram eventuellt upprättas har tagits fram. Den har implementerats i hela åk 4-9. Analys av resultatet Alla 3 målområden har varit i fokus under detta läsår på ett mycket framgångsrikt sätt. Det går att peka på tydliga önskade effekter inom alla 3 områdena. Önskad effekt Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Eftersom alla 3 målområdena är områden som är fortlöpande. Därför kommer arbetet fortsätta på likartat sätt även nästa år. 16

4.4 Läraravtalet Mål enligt styrdokument Konkretisera formativ bedömning så att elevens lärande utvecklas. Handlingar/ insatser Vi ska sträva efter att det formativa arbetssättet ska genomsyra undervisningens alla delar. Nedanstående handlingar ska fortsättningsvis utgöra grunden i varje arbetsområde. Vad ska göras? Vi ska skapa samsyn genom pedagogiska planeringar med tydliga krav. Vi ska skapa bedömningsmatriser och hitta bra sätt för formativ återkoppling till eleverna. Eleverna ska ges möjlighet till självbedömning Vi behöver skapa aktiviteter och uppgifter där vi kan se var eleven befinner sig i sitt lärande Vi måste utforma träningsuppgifter och examinationsuppgifter där förmågorna används och bedöms. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Resultatet är ett tydligare innehåll kopplat mot kunskapskraven. Trots ämnenas skilda karaktär finns ett gemensamt tankesätt hur genomförandet ska se ut. Detta har gynnat elevernas inlärning och måluppfyllelse. Analys av resultatet Ovanstående handlingar har haft positiv inverkan på elevens lärande. Eleverna har fått en djupare insikt i sitt eget lärande. Önskad effekt Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Vi ska sträva efter att det formativa arbetssättet ska genomsyra undervisningens alla delar. Ovanstående handlingar ska fortsättningsvis utgöra grunden i varje arbetsområde. 17

5 Grundläggande värden och inflytande 5.1 Grundskola 5.1.1 Lgr 11 I arbetslagens prioriterade mål återfinns både värdegrunds- och hälsofrämjande frågor. Utifrån resultaten som framkommit i arbetslagens utvärderingar samt resultaten från de enkäter som genomförts under året kan vi konstatera att vi har haft framgång med de inplanerade handlingar som genomförts. Eleverna har blivit mer medvetna om vad som förväntas av dem. Eleverna är i många fall delaktiga i valet av redovisningssätt och svårighetsgrad av de arbetsuppgifter som de jobbar med. I samtal med Skolinspektionen vid deras inspektionsbesök under våren 2014 framkom att elever, lärare och rektor upplever att eleverna har inflytande i sitt skolarbete men att det behöver utvecklas så det blir en systematik i det. Vi behöver fortsätta arbeta för att eleverna skall få ett större inflytande i hela sin lärprocess, allt från planering av ett område, genomförande och slutligen på vilket sätt det skall redovisas. 5.1.2 Redovisning av enkäter, barnintervjuer, elevråd, klassråd och föräldraforum Åk 4-6 har under läsåret haft tydligt inplanerade elevråd. Dessa elevrådsmöten har föregåtts av klassråd. Eleverna har arbetat fram flera olika förslag som gett laga kraft på skolan vilket visat en positiv effekt på elevers möjlighet att påverka och göra skillnad i skolan. Åk 7-9 har under läsåret haft Högstyrelsemöten varannan vecka. Även här har eleverna arbetat fram flera olika förslag på aktiviteter som gett laga kraft på skolan. Ås skola har under innevarande läsår haft 5 stycken föräldrasamrådsmöten. Det har varit god uppslutning på mötena. Varje åk från F-klass till och med åk 9 har varit representerade. Dessa möten har främst handlat om trafiksituationen runt skolområdet samt skolans utemiljö. Skolan och föräldrarna delar uppfattningen om att åtgärder måste vidtas när det gäller båda dessa områden. Samrådet har bjudit in verksamhetschef för skolan för att få diskutera skolmiljön och få svar på vad Barnoch utbildningsförvaltningen tillsammans med sin egen nämnd och Saby har för idéer kring att åtgärda skolgården. Under senare delen av våren kom beslut från Saby att man avsätter 490 000:- i ett första skede till att upprusta skolgården. Föräldrasamrådet har också haft besök av nämndordförande i Samhällsbyggnadsnämnden som diskuterat dels utemiljön men även trafiksituationen med samrådsgruppen. 18

6 Trygghet, god miljö och studiero 6.1 Grundskolan 6.1.1 Arbetet med diskriminering och kränkande behandling Skolan har nolltolerans mot kränkningar och trakasserier. Alla elever skall känna sig trygga och sedda i sin lärmiljö. Inför läsårsstarten reviderades skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering. Varje arbetslag har utformat handlingar att arbeta med under läsåret som främjar en god värdegrund. Kan konstatera att arbetslagen lyckats väl med de inplanerade handlingar som varit uppsatta under läsåret. Resultaten av hälsoenkäterna, Olweusenkäterna, Skolinspektionens enkäter till både elever och föräldrar, skolgårdskartläggningen samt lärarnas utvecklingssamtal med elever och föräldrar visar på att eleverna upplever Ås skola som en öppen och trygg skola. I de fall där eventuella konflikter förekommer så upplever man även här att vuxna på skolan reagerar och skyndsamt utreder varje specifik situation. 6.1.2 Olweusprogrammet Värdegrundsarbetet är ett av de prioriterade mål som arbetslagen arbetar med. Vi har dessutom ett årshjul med specifika värdegrundsinsatser som vi följer. Här kan nämnas genomförande av skolgårdskartläggning under tidig del av höstterminen, uppföljning och planerade insatser utifrån kartläggningens resultat, upprättande av ordningsregler, hälsosamtal i åk 4 och 7, genomförande av Olweusenkäten, uppföljning av enkäten och upprättande av nya handlingar som främjar en god värdegrund. När det gäller Olweusprogrammet så upplever jag som rektor att det inte är ett täckande program för att arbeta djupgående med värdegrundsfrågor. Jag anser att vi behöver beakta andra arbetsformer kring mobbing/värdegrund. 6.1.3 Redovisning av enkäter, barnintervjuer, elevråd, klassråd och föräldraforum Eleverna åk 4 och 7 genomför årligen en hälsoenkät som skickas ut och sedan sammanställs av skolsköterskan. Den ger personalen en bra värdemätare hur väl eleverna mår och trivs på skolan. Övriga enkäter som genomförs är CAN, LUPP och Olweusenkät. En samlad bild av samtliga enkätresultat visar på att eleverna upplever Ås skola som öppen och trygg. Under innevarande läsår har elever och föräldrar i åk 5 och 9 genom en enkätundersökning som Skolinspektionen lämnat ut, haft möjlighet att tycka till om hur väl de upplever att Ås skola uppfyller kraven i läroplanen. Resultatet av den undersökningen visar att både elever och föräldrar är nöjda med skolans arbete både socialt och kunskapsmässigt. 19

7 Undervisning och lärande 7.2 Grundskola 7.1.3 Lgr 11 Eleverna ska ges möjligheter att utveckla sina kunskaper och färdigheter/förmågor utifrån läroplanen. Kan konstatera att eleverna har blivit mer medvetna om vad som förväntas av dem utifrån kunskapskraven. Pedagogerna har genomfört ämnesanalyser i samtliga ämnen åk 4-9, vilket ger ett bra underlag till skolans fortsatta arbete för en hög måluppfyllelse. Under läsåret har vi använt större delen av den gemensamma konferenstiden till att diskutera vad som främjar en god utveckling av elevens lärande. Vilket förhållningssätt pedagogen behöver utveckla i sin undervisning för att eleverna skall nå så långt som möjligt. Fokus har legat på tydliggörande av kunskapsmålen, feedback och feedforward, utformande av tydliga bedömningsmatriser och studieteknik. 7.1.4 Pedagogiska planeringar Att utforma tydliga pedagogiska planeringar med bedömningsmatriser är ett långsiktigt arbete som vi arbetar fortlöpande med. Samtliga pedagoger har i sitt personliga schema utsatt samplaneringstid med sina ämneskollegor. Detta har bidragit till att gemensamt utforma pedagogiska planeringar, sambedöma elevarbeten och samplanera de arbetsområden som skall behandlas. Detta i sin tur leder till att pedagogerna utvecklar ett gemensamt lärande. 7.1.5 Individuella utvecklingsplaner Under senare delen av höstterminen 2013 kom ett nytt lagbeslut kring IUP och skriftliga omdömen. Detta beslut innebär att skolans åk 1-5 är skyldiga att skriva IUP och skriftliga omdömen enbart 1 gång per läsår. För åk 6-9 innebär beslutet att det räcker med betygen som ges varje termin. Jag som rektor har tillsammans med samtliga pedagoger i åk 4-9 utformat en tydlig arbetsgång hur vi förhåller oss till det nya beslutet. Denna arbetsgång har presenterats för samtliga elever och föräldrar. Det har mottagits mycket positivt av alla berörda och som rektor upplever jag att vi fått en bättre kontinuitet att diskutera hela lärprocessen för varje elev och vad den behöver utveckla i stället för som tidigare lägga mest fokus på hur man skriver och uttrycker sig i de skriftliga omdömena. 7.1.6 Redovisning av enkäter, barnintervjuer, elevråd, klassråd och föräldraforum Även här kan konstateras att resultaten från hälsoenkäter, utvecklingssamtal, Skolinspektionens enkät och dialog i föräldrasamrådsgruppen visar på att elever och föräldrar är nöjda med skolans arbete för att uppnå läroplanens mål. 20

8 Arbetet med särskilt stöd 8.1 Grundskola 8.1.1 Organisering av elevhälsoarbete Elevhälsoteamet består av rektor, skolsköterska, kurator och specialpedagog. Teamet har under läsåret regelbundna möten. Fokus för teamet skall vara hälsofrämjande och förebyggande arbete. Enskild pedagog eller delar av arbetslag kan via specialpedagogen anmäla ärenden man önskar lyfta med EHT. Efter att ärendet har presenteras diskuterar vi tillsammans hur vi ska gå vidare i det speciella fallet. Det är en framgångsfaktor att teamet består av olika kompetenser. Dokumentation sker vid varje träff. Kurators uppdrag består bland annat av enskilda elevsamtal för att stödja elevens lärprocess, trivsel och sociala samspel. Även arbete i mindre grupper med fokus på konflikthantering och socialt samspel. Handledning och stöd i det praktiska arbetet till pedagoger utifrån ett socialpedagogiskt perspektiv samt deltagande i värdegrundsarbetet om så önskas. Skolsköterskans uppdrag är i stora delar lagstyrt. Här kan nämnas vaccinationer av olika slag i åk 5 och 8 samt de hälsosamtal som skall erbjudas alla elever i förskoleklass, åk 4 och 7. Dessa samtal kan många gånger leda till vidare insatser så som skolläkare, kurator, remiss till primärvård eller specialistvård. Det kan också röra sig om kontrollbesök av tillväxt, hörsel och syn. Resultaten av hälsosamtalen återkopplas till föräldrar, handledare och EHT. Både kurator och skolsköterska medverkar i skolans arbete med sex- och samlevnadsfrågor. Under innevarande läsår har även kurator och skolsköterska genomfört utbildning i åk 5 och 8 utifrån samhällets sociala skyddsnät samt hur olika uppväxtförhållanden påverkar hälsan och hur elever kan få stöd och hjälp. Som rektor tycker jag att EHT har en strukturerad arbetsgång för att arbeta med enskilda elevärenden och elevgrupper tillsammans med berörda pedagoger. Teamet behöver utveckla arbetsformer tillsammans med respektive arbetslag som främjar ett vardagsnära samarbete så långt det är möjligt. 8.1.2 Åtgärdsprogram Om en elev är i behov av stöd görs en kartläggning och utifrån denna tar rektor beslut om det ska upprättas ett åtgärdsprogram eller inte. Om åtgärdsprogram skall upprättas så diskuterar specialpedagog och berörda lärare om hur detta ska utformas. Elev, vårdnadshavare, handledare och specialpedagog träffas och diskuterar upplägget. Uppföljning sker efter 4-6 veckor. Åk 4-6 har 10 stycken pågående åtgärdsprogram och åk 7-9 har 11 åtgärdsprogram. Inom ramen för åtgärdsprogram blir elever med låg avkodning erbjuden kurs i Bravkod i 6 veckor. Om insatsen inte gett önskat resultat så erbjuds ytterligare en kurs. Tio elever har fått erbjudande och tackat ja till nedladdning från MTM.s digitala bibliotek. Det innebär att elever får lyssna på böcker och för en del av böckerna finns även möjlighet att se texten. 21

Årets strukturerade arbete med åtgärdsprogrammen har varit en framgång. Det har också varit ett av årets prioriterade mål för rektor. 8.1.3 Övrigt I början av varje termin har rektor och specialpedagog. klasskonferenser, där elever i behov av särskilt stöd tas upp. Berörda ämneslärare diskuterar sedan med rektor och specialpedagog vilken form av stöd som kan vara aktuellt. 22

9 Bedömning och betygsättning För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp: i alla ämnen Nationella prov Betyg Meritvärden Behörighet till gymnasieskola 9.1 i alla ämnen Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling 9.1.1 Årskurs 4 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 3. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 4, läsåret 2013/14 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 0 52 0 Biologi 0 0 0 Engelska 3 49 0 Fysik 0 0 0 Geografi 0 0 0 Hem- och 0 0 0 konsumentkunskap Historia 0 0 0 Idrott och hälsa 1 51 0 Kemi 0 0 0 Matematik 3 49 0 Modersmål 0 0 0 Musik 0 52 0 Naturorienterade 0 52 0 ämnen Religion 0 0 0 Samhällskunskap 0 0 0 Samhällsorienterade 0 52 0 23

Ämne ämnen Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Slöjd 0 52 0 Svenska 4 48 0 Källa: InfoMentor 9.1.2 Årskurs 5 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 4. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 5, läsåret 2013/14 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild 2 39 6 Biologi 0 0 0 Engelska 5 24 18 Fysik 0 0 0 Geografi 0 0 0 Hem- och 0 0 0 konsumentkunskap Historia 0 0 0 Idrott och hälsa 3 44 0 Kemi 0 0 0 Matematik 9 28 10 Modersmål 0 0 0 Musik 0 38 9 Naturorienterade 3 34 10 ämnen Religion 0 0 0 Samhällskunskap 0 0 0 Samhällsorienterade 2 35 10 ämnen Slöjd 0 47 0 Svenska 2 34 11 Svenska som 0 0 andraspråk Teknik 0 47 0 Källa: InfoMentor Målet är inte uppnått 24

Analys Flertal av de elever som står under inte uppnår kunskapskraven bör uppnå kunskapskraven åk. 6. De står i kolumnen därför att de riskerar att inte uppnå kunskapskraven åk. 6. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden De elever som riskerar att inte uppnå kunskapskrav åk.6 kommer även kommande läsår erbjudas: mindre grupper, hjälpmedel, varierade utlärningsmetoder för att på så vis tillgodose individers olika inlärningssätt. 9.2 Nationella prov Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som nationell nivå. 9.2.1 Årskurs 6 Mål Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO. Resultat Tabell 5. Andel (%) elever i åk 6 med godkänt provbetyg per ämnesprov läsåret 2013/14 Ämnesprov - ämne Andel (%) elever med godkänt provbetyg Engelska åk 6 - EN 97,5% Matematik åk 6 - MA 87,5% NO-ämnen åk 6 - KE 90% SO-ämnen åk 6 - GE 90% Svenska åk 6 - SV 92,5% Källa: InfoMentor Målet är inte uppnått Analys De elever som inte nått målen är elever som har svårigheter i alla teoretiska ämnen. En framgångsfaktor har varit att de haft möjlighet att jobba i liten grupp. Vi har även gjort omtag i engelska för att befästa grundkunskaper vilket gett mycket goda resultat. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Inom alla ämnen gäller att lägga mer vikt vid att undervisa i läsförståelse. Eleverna ska tränas i att tyda och följa instruktioner, reflektera, se samband och dra slutsatser. 25

Eleverna ska också träna argumentation skriftligt och muntligt. Kunskaper måste befästas innan man går vidare. Tydlig struktur; Vad ska göras, när ska det vara färdigt, hur ska det redovisas samt vilka mål och kunskapskrav som ska nås. 9.2.2 Årskurs 9 Mål Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO. Resultat Tabell 6. Andel (%) elever i åk 9 med godkänt provbetyg per ämnesprov läsåret 2013/14 Ämnesprov ämne Andel (%) elever med godkänt provbetyg Engelska åk 9 EN 96,4% Matematik åk 9 MA 96,4% NO-ämnen åk 9 KE 100% SO-ämnen åk 9 HI 96,4% Svenska åk 9 SV 96,4% Målet är inte uppnått Analys I fyra ämnesprov har en och samma elev inte nått målen. Eleven har haft stöd i form av individuell undervisning under hela högstadietiden. Eleven har ej deltagit i ordinarie undervisning utan jobbat med kurser på sin egen nivå där hen gjort synnerligen stora framsteg. I övrigt är resultatet mycket bra. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Att fortsätta utveckla undervisningen och tidigt fånga upp elever i behov av stöd. 9.3 Betyg 9.3.1 Årskurs 6 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Resultat Tabell 7. Antal elever med betyg F-A i årskurs 6 per ämne, läsåret 2013/14 Ämne - F E D C B A Total Bild 0 0 13 13 9 5 1 41 Engelska 0 2 7 7 7 13 5 41 26

Ämne - F E D C B A Total Hem- och konsumentkunskap 0 0 14 13 13 0 1 41 Idrott och hälsa 0 0 11 9 13 7 1 41 Matematik 0 5 6 9 10 7 4 41 Modersmål 1 0 0 0 0 0 0 1 Musik 0 0 24 11 3 3 0 41 Naturorienterade ämnen 0 2 15 12 11 1 0 41 Samhällsorienterade ämnen 0 2 9 10 13 7 0 41 Slöjd 0 0 4 12 12 7 6 41 Svenska 0 1 5 13 12 9 1 41 Teknik 0 0 3 6 19 9 4 41 Källa: InfoMentor Analys av resultatet Några elever som inte nått målen har inte gjort sitt bästa och några har ännu inte förmågan. I kemi och geografi hade vi inte hunnit läsa hela kursen. Många ämnen ska hinnas med i åk 4-6 och det är svårt att få tiden att räcka till. Nej Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Öva på argumentation, reflektera, se samband och dra slutsatser. Både muntligt och skriftligt. Fördjupad undervisning i läsförståelse även i faktatexter. Ge tillfällen att arbeta i liten grupp, ge förförståelse, befästa och repetera. Kurserna bör vara klara innan vecka 11 när de nationella proven börjar. 9.3.2 Årskurs 7 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Resultat Tabell 8. Antal elever med betyg F-A i årskurs 7 per ämne, läsåret 2013/14 Ämne - F E D C B A Total Bild 1 1 16 13 5 4 0 40 Biologi 1 0 10 10 15 3 1 40 Engelska 1 5 5 10 17 2 0 40 Fysik 1 0 9 13 12 5 0 40 Geografi 0 2 15 6 11 2 4 40 Hem- och konsumentkunskap 0 0 14 16 10 0 0 40 Historia 1 0 19 11 8 0 1 40 Idrott och hälsa 1 0 7 13 13 6 0 40 Kemi 1 0 12 7 17 3 0 40 Matematik 1 0 9 7 20 3 0 40 27

Ämne - F E D C B A Total Moderna språk 0 0 3 11 15 2 0 31 Modersmål 0 0 0 0 1 0 0 1 Musik 1 0 11 17 10 1 0 40 Religionskunskap 1 2 13 12 4 5 3 40 Samhällskunskap 1 0 12 5 10 8 4 40 Slöjd 1 0 0 18 12 7 2 40 Svenska 1 1 17 6 11 1 3 40 Teknik 1 0 8 19 11 1 0 40 Källa: InfoMentor Analys av resultatet 7 elever har fått F i något ämne. 6 av 7 elever hade redan åtgärdsprogram och stöd i respektive ämne. Stödet har gett resultat men eleverna har inte nått ända fram. I ena klassen har det under stora delar av läsåret varit flera olika vikarier i eng & sv. Nej Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Åtgärdsprogram följs upp och fortsatt stöd ges där behov finns. 9.3.3 Årskurs 8 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Resultat Tabell 9. Antal elever med betyg F-A i årskurs 8 per ämne, läsåret 2013/14 Ämne - F E D C B A Total Bild 1 0 12 11 7 6 0 37 Biologi 0 0 7 12 9 7 1 36 Engelska 1 3 8 6 12 7 0 37 Fysik 0 0 7 8 16 5 0 36 Geografi 1 0 7 5 14 7 3 37 Hem- och konsumentkunskap 1 0 7 14 12 2 1 37 Historia 1 0 12 4 12 4 4 37 Idrott och hälsa 1 1 6 8 13 8 0 37 Kemi 0 0 12 8 14 2 0 36 Matematik 1 2 8 8 9 8 1 37 Moderna språk 0 0 5 4 8 11 0 28 Modersmål 0 0 0 0 0 0 1 1 Musik 0 0 20 8 4 3 1 36 Religionskunskap 0 1 13 3 8 9 2 36 Samhällskunskap 0 0 12 13 6 4 1 36 Slöjd 1 0 2 14 11 6 3 37 Svenska 1 3 7 13 8 4 1 37 28

Ämne - F E D C B A Total Teknik 0 0 3 13 17 3 0 36 Källa: InfoMentor Analys av resultatet En elev har varit sjukskriven under detta skolår och ska börja om i åk 9 nästa termin. Han är redan inlagd i den nya gruppen (åk 8) för att inte få med honom i analysen av åk 9. Detta förklarar skillnaden med 35 eller 36 elever. 5 av 6 elever hade redan åtgärdsprogram och stöd i respektive ämne. Stödet har gett resultat men eleverna har inte nått ända fram. Nej Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Åtgärdsprogram upprättas för ytterligare en elev. 9.3.4 Årskurs 9 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Resultat Tabell 10. Antal elever med betyg F-A i årskurs 9 per ämne, läsåret 2013/14 Ämne - F E D C B A Total Bild 0 0 2 13 3 6 4 28 Biologi 0 0 4 4 15 5 0 28 Engelska 0 1 0 5 11 5 6 28 Fysik 0 0 4 5 13 5 1 28 Geografi 0 1 3 6 10 8 0 28 Hem- och konsumentkunskap 0 0 5 10 7 6 0 28 Historia 0 1 4 5 8 7 3 28 Idrott och hälsa 0 0 2 6 9 4 7 28 Kemi 0 0 3 4 9 12 0 28 Matematik 0 1 2 4 16 4 1 28 Moderna språk 0 0 4 5 2 7 4 22 Musik 0 0 12 9 6 0 1 28 Religionskunskap 0 1 7 5 12 3 0 28 Samhällskunskap 0 1 2 8 14 3 0 28 Slöjd 0 0 0 4 10 9 5 28 Svenska 0 1 6 7 8 5 1 28 Teknik 0 0 3 5 14 6 0 28 Källa: InfoMentor Analys av resultatet Mycket goda resultat efter långsiktigt och strategiskt arbete. 29

Nej Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsätta arbeta med att tydliggöra kunskapskraven för eleverna, vad som förväntas av dem. Detta sker genom tydliga planeringar, avgränsade arbetsområden, dvs göra korta begripliga planeringar för de elever som har svårigheter att överblicka helheten. Kontinuerlig feedback till eleverna under hela arbetsprocessen. 9.4 Genomsnittligt meritvärde 9.4.1 Årskurs 6 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 betygen i elevens slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 6. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs sex. Mål Höja meritvärdet Resultat Tabell 11. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 6 jämfört över tid År 2013 2014 Genomsnittligt 213,3 209,5 meritvärde Källa: InfoMentor Analys av resultatet Alla elever som varit i behov av särskilt stöd har tydligt påvisat att de ökat sin kunskapsnivå. Trots det har alla ej nått upp till godkänd nivå. Nej Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsätta det strategiska arbetet för högre måluppfyllelse. Att följa upp och analysera elevresultaten i samtliga ämnen i samtliga årskurser. Att sätta in stödåtgärder tidigt där det behövs. Viktigt att samtidigt utvärdera de stödinsatser som sätts in för att kunna bedöma om det ger effekt i rätt riktning. 30

9.4.2 Årskurs 9 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Har eleven läst moderna språk räknas även det in som ett 17:e ämne. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16/17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 320/340 poäng. Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs nio. Mål Höja meritvärdet Resultat Tabell 12. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 jämfört över tid År 2010 2011 2012 2013 2014 Genomsnittligt 211,5 208,0 213,0 228,6 241,8 meritvärde Källa: InfoMentor Analys av resultatet Meritvärdet har höjts efter strategiskt och långsiktigt arbete. Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsätta det strategiska arbetet för högre måluppfyllelse. Att följa upp och analysera elevresultaten i samtliga ämnen i samtliga årskurser. Att sätta in stödåtgärder tidigt där det behövs. Viktigt att samtidigt utvärdera de stödinsatser som sätts in för att kunna bedöma om det ger effekt i rätt riktning. 9.5 Behörighet till gymnasiet För att vara behörig till ett nationellt program krävs, lägst betyg E i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt för den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha betyg E i ytterligare valfria fem ämnen. För de högskoleförberedande programmen krävs förutom lägst betyg E i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik även betyg E i ytterligare nio ämnen. För behörighet på Ekonomi-, Humanistiska eller Samhällsvetenskapsprogrammet måste ämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap ingå i dessa nio ämnen. För att vara behörig på Naturvetenskaps- eller Teknikprogrammet måste även ämnena biologi, kemi och fysik ingå i dessa nio ämnen. För de Estetiska programmen finns inga krav på vilka nio ämnen som ska ingå. 31

Redovisningen avser andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapsmålen för att få behörighet till de olika nationella programmen i gymnasieskolan. Mål Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Resultat Tabell 13. Andel (%) elever behöriga till gymnasieprogrammen, läsåret 2013/14 År Antal elever Andel behöriga EHS i % Andel behöriga ES i % Andel behöriga NT i % Andel behöriga Yrkesprogram i % Andel ej behöriga elever 2012/13 29 96,6 96,6 96,6 96,6 3,4 2013/14 28 96,4 96,4 96,4 96,4 3,6 Källa: InfoMentor Analys av resultatet Resultatet speglar övriga resultat. En elev är inte behörig till gymnasiets nationella program. Nej Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Att fortsätta arbeta systematiskt med elevernas måluppfyllelse så att alla elever når behörighet till gymnasiet. 32