Presentation av program

Utvärdering av ett skolbaserat program för förebyggande av Alkohol-, Narkotika- och Tobaksbruk bland ungdomar Presentation av program Un-plugged Juli 2004 EU DAP- Utvärdering av ett skolbaserat program för förebyggande av Alkohol-, Narkotika- och Tobaksbruk bland ungdomar

Innehållsförteckning 1. PRESENTATION AV UN-PLUGGED... 3 1.1 LIFE-SKILLS MODELLEN... 3 1.2 UNGDOMSLEDARE... 3 1.3 FÖRÄLDRARS BETYDELSE... 3 2. HUR ÄR UN-PLUGGED STRUKTURERAT?... 4 2.1. BASPROGRAMMET... 4 2.1.1. En lektions struktur... 6 2.2 PROGRAM MED UNGDOMSLEDARE... 6 2.3. PROGRAM MED FÖRÄLDRAR... 7 3. UTBILDNING AV LÄRARE... 7 4. MATERIAL OCH STÖD... 8 APPENDIX... 9 REFERENSER... 13 EU DAP- Utvärdering av ett skolbaserat program för förebyggande av Alkohol-, Narkotika- och Tobaksbruk bland ungdomar

1. Presentation av Un-plugged Programmet Un-plugged syftar till att skjuta upp debutåldern för alkohol-, drog- och tobaksanvändning hos skolungdomar. Det har utvecklats inom projektet Eu-Dap för att ta reda på faktorer som kan skydda alternativt öka risken för användning av alkohol, tobak och droger. Ungdomar får idag normer och värderingar från media, musik, film och vänner. Dessa influenser strider ofta på många sätt mot de normer och värderingar som förmedlas i hemmet och i skolan. Det handlar alltså om att kunna koppla ur sig från de influenser som så småningom kan leda till att de testar alkohol, droger och tobak. 1.1 Life-skills modellen Life-skills eller Livskunskap modellens tillvägagångssätt bygger på en begreppsmodell som inriktar sig på att utveckla ungdomarnas Livskunskap och använder teoretiska metoder baserade på flera undersökningar och inom flera olika områden. Modellen inkluderar fakta och kunskaper om alkohol, droger och tobak liksom metoder för att lösa problem, kritiskt tänkande, fatta beslut, ta konsekvenser, kommunicera och sätta upp mål [1]. Vanligen används flera olika didaktiska metoder, såsom grupparbete och rollspel för att förmedla denna typ av program. Ett Livskunskaps program inriktar sig på den egna förmågan, de mellanmänskliga relationerna och att förbättra unga människors självdisciplin, självkänsla, tillit, integritet och individualitet, respekt för andra och deras känslor. Programmet täcker också områden som hur man tar ansvar, hur man uppfyller sina skyldigheter mot sig själv och andra, förmågan till en öppen och ärlig kommunikation samt att kunna handla självständigt. Då många ungdomar tror att det är vanligare med alkohol, droger och tobak bland ungdomar än vad det egentligen är, utgör så kallad normativ utbildning dvs. att få en rätt uppfattningen om hur vanligt förekommande det är med alkohol, tobak och droger, en viktig komponent i denna modell [2]. 1.2 Ungdomsledare En strategi med ungdomar som ledare i förebyggande insatser mot droger har visat sig vara effektiv [3].Ungdomar påverkas av den eller de sociala grupper de tillhör. Grupperna kan vara grundad på egenskaper som ålder, sexuell läggning, yrke, socioekonomisk och/eller hälsostatus etc. Det har länge ansetts att en viktig orsak till att ungdomar börjar använda alkohol, droger och tobak är grupptrycket från omgivningen. På sistone har emellertid betydelsen av sådant grupptryck ifrågasatts. Det har i stället hävdats att relationen till kompisarna har betydelse. Ungdomar väljer varandra och bildar grupper på basis av redan existerande normer, attityder och öppenheten för ett visst beteende (risktagande och användning av alkohol, droger och tobak). 1.3 Föräldrars betydelse Föräldrars normer och värderingar kan både skydda och öka risken för att ungdomar ska använda alkohol, droger och tobak [4-9]. Förutom föräldrars eget bruk har man kunnat identifiera faktorer som påverkar risken för att ungdomar ska använda alkohol, tobak och droger. Starka och positiva band inom familjen; tydliga regler i uppfostran samt föräldrar som är engagerade i barnens liv har en skyddande effekt. Faktorer som däremot ökar risken är: en kaotisk hemmiljö, särskilt där föräldrarna själva missbrukar droger eller lider av psykiska sjukdomar; lågt engagemang hos föräldrar till barn med problematiskt beteende [2]. 3

2. Hur är Un-plugged strukturerat? Un-plugged är baserat på livskunskap, och använder metoder där eleverna är aktiva under lektionerna. Programmet finns i tre versioner för att man skall kunna se vilka komponenter som visar sig mer effektiva. De olika versionerna är: Basprogram bestående av en lektion i veckan under 12 veckor. Ett program med kamratstöd. Ett program där föräldrarna involveras. 2.1. Basprogrammet Basprogrammet består av 3 delar uppdelat på 12 lektioner totalt. DEL ETT: KUNSKAP OCH ATTITYDER Lektion 1: Vad är Un-plugged Eleverna har tillfälle att: få en introduktion till programmet och de 12 lektionerna sätta upp mål och regler för lektionerna ha tankar kring vad man vet och inte vet om droger Lektion 2: Vad väljer du? Eleverna har tillfälle att: lära sig att effekten av en drog kan påverkas av miljö- och personliga faktorer arbeta i grupper presentera sitt arbete inför gruppen Lektion 3: Hur farligt är droger? Eleverna lär sig: hur man skiljer mellan positiva och negativa effekter samt risker mer kring de fakta som samlades in under lektion 2 Lektion 4: Tobak- en drog? Eleverna lär sig: de (negativa) effekterna av rökning att förväntade effekter inte alltid stämmer överens med de verkliga effekterna att positiva kortsiktiga konsekvenser ofta är viktigare för oss än långsiktiga negativa effekter diskutera varför folk röker trots att de känner till de skadliga effekterna det har på deras hälsa 4

DEL TVÅ: MELLANMÄNSKLIGA RELATIONER Lektion 5: Vad tror du? Eleverna har möjlighet att: uppleva och förstå att man måste se kritiskt på tillgängliga informationskällor uppleva skillnaderna mellan uppfattningar eller åsikter och faktiska data uppnå en verklig bedömning av ungdomars droganvändning. Lektion 6: Att vara eller inte vara? Eleverna lär sig att: att urskilja i hur hög grad deras beteende modifieras av gruppen eller hur de modifierar sitt beteende inför gruppen uppleva och fundera på hur det känns att bli utesluten. Lektion 7: Hur gör du? Eleverna får möjlighet att lära sig: hur man kommunicerar en känsla på ett adekvat sätt att se skillnaderna mellan muntlig och icke muntlig kommunikation att uppleva att kommunikation är mer än att bara tala Lektion 8: Party-tiger Eleverna lär sig: att se andra människors starka sidor och ge komplimanger (positiv feedback) att ta emot komplimanger att ta kontakt med andra människor att öva icke-muntliga och muntliga sätt att presentera sig att använda muntliga och icke-muntliga sätt att visa vem de är och att reflektera över olika sätt att göra det. DEL TRE: INRE PERSONLIG FÖRMÅGA Lektion 9: Ta plats? Eleverna lär sig. att ge och höra exempel på uttryck för bestämdhet hur man försvarar sina rättigheter uppleva respekt för andra människors rättigheter och åsikter Lektion 10: Hur hanterar man problem? Eleverna lär sig: tala med kompisar om svåra erfarenheter eller känslor att negativa känslor som hänger samman med svagheter inte är fel eller farliga hantera svagheter och begränsningar på ett konstruktivt sätt. Lektion 11: Hur du löser problem Eleverna lär sig: en teknik för att lösa problem kreativt tänkande 5

stanna till, lugna ner sig och fundera när de har ett problem i stället för att reagera impulsivt Lektion 12: Hur når du målet? Eleverna lär sig: öva på att sätta upp kortsiktiga och långtsiktiga mål reflektera över möjligheter att tillämpa det vi har lärt oss i ett personligt sammanhang bedöma styrka och svagheter i detta program komma på olika sätt att befästa det positiva inflytandet som dessa lektioner haft i gruppmiljön 2.1.1. En lektions struktur SYFTEN Beskriver önskvärda resultat av de olika delarna av lektionen, såsom förberedelser, inledning, huvudaktiviteter och avslutning. För de flesta lektioner finns det tre syften. VAD DU BEHÖVER En lista på material som behöver förberedas eller finnas till hands under lektionerna. En anteckningsbok för eleverna som används bara för dessa lektioner är ett exempel. INLEDNING En föreslagen aktivitet att börja lektionen med. Den kan också kallas för lektionens utgångspunkt. HUVUDAKTIVITETER För varje lektion finns en detaljerad lista med förslag på aktiviteter. Forskning har visat att en noggrann tillämpning av ett förebyggande program ökar dess effektivitet. Därför bör inte ordningen, strukturen eller karaktären av aktiviteterna under lektionerna förändras. AVSLUTNING Innehåller en summering av de viktigaste aktiviteterna och ibland en utvärdering av dessa. Det kan vara en frågerunda i gruppen eller en dialog med öppna frågor. Avslutningen kan också göras som en kort lek. 2.2 Program med kamratstöd Varje klass som kör detta program ska ha minst två ansvariga elever. Eleverna har inte en undervisande eller stödjande roll utan istället en form av övervakande roll dvs. de ska garantera, kontrollera och övervaka tillämpningen av programmet i klassen. De utgör en länk mellan klassen och läraren och är inte assistenter till läraren. Programmet består främst av Klassmöten. Ungefär en gång i veckan ska ungdomsledarna organisera ett 15 till 30 minuters möte i klassen utan lärare och på frivillig basis. Sammanlagt 7 informella möten som grundar sig på Un-plugged lektioner är planerade. Kamratstödjarna kommer att utbildas för att kunna leda och organisera dessa möten. 6

2.3. Program med föräldrar Detta program innehåller: 3 föräldrakvällar i skolan (en per månad) Ett nyhetsbrev som skickas ut till alla föräldrar. Alla föräldrar kommer att bjudas in till 3 temakvällar. Efter kvällarna kommer ett nyhetsbrev skickas ut till alla föräldrar även de som inte var närvarande, med information kring det som hände och de diskussioner som förekom på mötet. Föräldrakvällarna består av: Inledning Föreläsning Diskussion i hela gruppen Arbete i små grupper Rollspel eller dramatisering Avslutning Mötet kommer att vara 3 timmar och behandla följande teman: Bättre förståelse av tonåringar Att vara förälder till en tonåring innebär att man växer upp tillsammans. En bra relation med mitt barn betyder också att bestämma regler och gränser 3. Utbildning av lärare Lärarna som ska leda basprogrammet kommer att utbildas i 2 dagar under september 2004. Utbildningen leds av en expert inom området. Dag 1 - Huvudsyfte: Teoretiska grunder Välkommen Introduktion till EU-Dap Lära känna varandra Programmets teoretiska bakgrund: En introduktion Livskunskaps programmets tillvägagångssätt Studier i effektivitet Gruppdynamik (lärarens roll) Ungdomars utveckling och användning av droger Information om droger Överblick av manualen Feedback första dagen 7

Dag 2 - Huvudsyfte: Att lära känna programmet Övningar gjorda för programmet med syfte att känna sig bekväm med lektionerna. Lärare förbereder lektionerna i programmet i små grupper och redovisar dem för sina kollegor. Feedback Presentation av frågeformuläret Förklaring av proceduren för bedömning av processen Utvärdering av utbildningen och avsked 4. Material och stöd Allt material som behövs för programmet kommer att skickas ut av EU-Dap. En help-desk kommer att finnas vid varje center för att besvara frågor och ge support till lärare och engagerade elever. 8

Appendix Modeller och komponenter i framgångsrik prevention Traditionella modeller för förebyggande arbete är kunskapsmodellen och den emotionella modellen [10]. Dessa modeller har haft begränsade framgångar. Kunskapsmodellen är baserad på antagandet att fakta om alkohol, droger avskräcker ungdomar från att testa [11]. Informationen kan förmedlas på flera sätt t.ex. genom föreläsningar av lärare eller experter, videoband, affischer och trycksaker. Den emotionella modellen har ett bredare tillvägagångssätt. Den inriktar sig på faktorer relaterade till självkänsla, beslutsfattande och att sätta upp mål och utesluter ofta detaljerad information om konsekvenserna för hälsan i själva beteendet. De komponenter som har visat sig kunna öka effektiviteten av skolbaserade program är: (i) utbildning av lärare och stöd av experter i förebyggande arbete. (ii) information om droger inklusive information om kortsiktiga effekter och långsiktiga konsekvenser. (iii) normativt lärande och en kunskap om att de flesta ungdomar inte använder alkohol, tobak eller andra droger. (iv) utveckling av personliga och sociala egenskaper och förmågan att säga ifrån, att kunna stå emot grupptryck och reklam. (v) strukturerad utbildning i hur man sätter upp mål, stresshantering, kommunikationsförmåga, allmänna sociala färdigheter och hur man står för sin åsikt. (vi) aktivt deltagande av familj och omgivning. (vii) kulturell anpassning exempelvis genom att inkludera aktiviteter som kan påverkas av lärare, elever och miljön i skolan och klassrummet [12, 13]. Livskunskapsmodellen är en modell som inkluderar tidigare komponenter och som har visat sig ha en drogförebyggande effekt. Oberoende av den underliggande teoretiska modellen har en interaktiv läroplan visat sig effektivare än en icke-interaktiv för att förebygga användning av droger bland ungdomar. Icke-interaktiva program använder sig av traditionella föreläsningar av lärare. Medan interaktiva program använder metoder som brainstorming, rollspel, diskussion och grupparbete [14]. Programmen bör dessutom löpa över lång tid och aktiviteterna bör förstärkas just kring övergångarna från mellan- till högstadiet och mellan högstadiet och gymnasiet. Läraren har en nyckelroll i det drogförebyggande arbetet på skolan. Lärarnas motivation och entusiasm samt att hela programmet fullföljs kan förbättra effekten av en intervention [15]. Det är därför viktigt att de är bekanta med teorin och den begreppsapparat som programmet bygger på liksom de riktlinjer som finns. Vad är Livskunskap? Livskunskap innebär förmågan att uppskatta och respektera andra och skapa positiva relationer med familj och vänner, att kunna lyssna och kommunicera effektivt, att lita på andra och att ta ansvar. Med denna definition kan livskunskap skilja sig mellan olika kulturer och miljöer. Det finns dock en kärna av egenskaper som utgör hjärtat i 9

verksamheten när det gäller främjandet av hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar [1, 16]. Dessa är: - Kritiskt tänkande - Beslutsfattande - Problemlösning - Kreativt tänkande - Effektiv kommunikation - Förmåga till mellanmänskliga relationer - Självmedvetenhet - Medkänsla - Hantera känslor - Hantera stress - Normativ inställning Kritiskt tänkande är förmågan att analysera information och erfarenheter objektivt. Kritiskt tänkande kan bidra till hälsan genom att hjälpa oss att känna igen faktorer som påverkar attityder och beteende, såsom värderingar, grupptryck och påverkan från media. Beslutsfattande hjälper oss att hantera beslut om våra liv på ett konstruktivt sätt. Detta är tillämpligt på hälsoområdet om unga människor aktivt tar beslut, som har att göra med deras personliga hälsa genom att bedöma olika alternativ och konsekvenserna som olika beslut kan medföra. Problemlösning gör det möjligt för oss att hantera problem i våra liv på ett konstruktivt sätt. Då olösta problem kan orsaka psykisk stress och åtföljande fysiska påfrestningar. Kreativt tänkande bidrar både till beslutsfattande och problemlösning genom att göra det möjligt för en person att undersöka tillgängliga alternativ och olika konsekvenser av handlingar eller brist på handling. Det hjälper att se bortom den direkta erfarenheten. Även om inga problem identifieras eller något beslut ska tas, kan kreativt tänkande hjälpa en att reagera på ett anpassat sätt och med flexibilitet i det dagliga livets situationer. 10

Effektiv kommunikation är förmågan att uttrycka sig, både muntligt och icke-muntligt på ett sätt som är lämpligt i ens kultur och situation. Detta innebär att man kan uttrycka alternativ och önskningar, men också behov och rädsla. Det kan också innebära att man kan be om råd och hjälp när man behöver det. Förmåga till mellanmänskliga relationer hjälper en att förhålla sig till andra människor på ett positivt sätt. Att kunna skapa och bibehålla bra relationer med andra är en viktig källa till socialt stöd. Att kunna avsluta en relation konstruktivt är en del av det. Självmedvetande inkluderar ett beaktande av oss själva, av vår karaktär, vår styrka och våra svagheter, vår smak och motvilja. Att utveckla självmedvetande kan hjälpa oss att inse när vi är stressade eller känner oss pressade. Det är också ofta en förutsättning för effektiv kommunikation och mellanmänskliga relationer, liksom för utvecklandet av relationer med andra. Medkänsla är förmågan att föreställa sig vad en annan person kan uppleva i en situation som vi inte är bekanta med. Medkänsla kan hjälpa oss att förstå och acceptera andra, som är mycket olika oss själva. Den kan förbättra social samverkan och uppmuntra till omsorgsfullt beteende mot människor som behöver vård, hjälp och tolerans. Hantera känslor innebär att känna igen känslor hos andra och oss själva, att vara medveten om hur känslor påverkar beteendet och att kunna besvara känslor på ett lämpligt sätt. Starka känslor som ilska eller sorg kan ha negativa effekter på vår hälsa om vi inte reagerar på ett lämpligt sätt. Att kunna hantera stress handlar om att erkänna källorna till stress i våra liv och hur dessa påverkar oss, och att kunna agera så att stressen kontrolleras. Detta kan innebära att man vidtar åtgärder för att reducera källorna till stressen (exempelvis genom att göra förändringar i ens fysiska omgivning eller livsstil) liksom att lära sig hur man slappnar av, så att spänningar skapade av oundviklig stress inte ger upphov till hälsoproblem. Normativt tänkande och missuppfattningar angående förekomsten av och toleransen för användning av droger kan rättas till genom riktig information av antingen lärare eller genom egna undersökningar [1]. Undervisningstekniker Två tekniker som ofta används på livskunskaps lektioner är brainstorming och rollspel. Brainstorming är en kreativ teknik för att generera idéer och förslag om ett visst ämne. Alla ämnen kan undersökas med brainstorming. En fråga kan ställas eller ett ämne tas upp och alla ombes att ge idéer kring det, helst med ett ord eller en kort mening. Under brainstorming säger folk bara högt vad de tänker. Man bör inte behöva gå runt i gruppen till var och en. Alla förslag skrivs ned så att gruppen kan se dem och sammanfattas. 11

Brainstorming ger tillfälle för allas idéer att värdesättas och godtas utan kritik. Den representerar också ett tillfälle för Livskunskaps läraren att få reda på hur mycket barnen förstår av ett ämne och se hur de beskriver detta med egna termer. Detta är också ett mycket effektivt sätt att höra idéer från hela gruppen på begränsad tid. Senare under lektionen kan de idéer som har genererats under brainstorming sättas i relation till de begrepp som har lärts ut [1]. Rollspel innebär att man spelar upp ett scenario baserat på situationer som har beskrivits av lärare eller elev. I rollspel kan olika aspekter av samma situation prövas och de studerande kan ges en möjlighet att tillämpa de förmågor som de lär sig. Rollspel kan ha avsevärd betydelse för att hantera känsliga ämnen som kan orsaka ångest i situationer i verkliga livet, eftersom den studerande kan öva alternativa beteenden i en trygg och kontrollerad miljö [1]. 12

Referenser [1]. The Development and dissemination of Life Skills Education: An overview. The Development and dissemination of Life Skills Education: An overview. Geneva: Division of Mental Health, WHO; 1994. [2]. Using Multiple Strategies in Tobacco Use Prevention Education. First Look Report. Washington: American Legacy Foundation; 2002:8. [3]. School-Based Drug Education: a guide for practioners and the wider community. School-Based Drug Education: a guide for practioners and the wider community.. United Nations Office for Drug Control and Crime Prevention; 2003. [4]. Brook JS, Brook D, Gordon AS, Whiteman M, Cohen P. The Psychosocial Etiology of Adolescent Drug Use: A Family Interactional Approach. Genetic,Social and General Psychology Monographs. The Psychosocial Etiology of Adolescent Drug Use: A Family Interactional Approach. Genetic,Social and General Psychology Monographs.. ; 1990. [5]. Petraitis J, Flay BR, Miller TQ. Reviewing theories of adolescent substance use: Organising pieces of the puzzle. Psychol Bull 1995;117:67-96. [6]. Steinberg L, Lamborn SD, Dornbusch SM, Darling N. Impact of parenting practices on adolescent achievement: Authoritative parenting, school involvement, and encouragement to succeed. Child Dev 1992;63:1266-81. [7]. Mendes F et al. Family relationships and primary prevention of drug use in early adolescence. Coimbra - Portugal.: IREFREA; 1999. [8]. Simons-Morton B, Crump AD, Haynie DL, Saylor KE, Eitel P, Yu K. Psychosocial, school, and parent factors associated with recent smoking among early-adolescent boys and girls. Prev Med 1999;28(2):138-48. [9]. Velleman R, Mistral W, Sanderling L. Taking the message home: involving parents in drug prevention. Bath: University of Bath; 2000:117, pp 67-96. [10]. Botvin G, Botvin E, Ruchlin H. School-Based Approaches to Drug Abuse Prevention: Evidence for Effectiveness and Suggestions for Determining Cost- Effectiveness. Cost-Benefit/Cost-Effectiveness Research of Drug Abuse Prevention: Implications for Programming and Policy. Rockville, Maryland: NIDA; 1998:176, pp 59-82. [11]. Cuijpers P. Effective ingredients of school-based drug prevention programs. A systematic review. Addict Behav 2002;27(6):1009-23. [12]. Komro KA, Toomey TL. Strategies to prevent underage drinking. Alcohol Res Health 2002;26(1):5-14. [13]. Tobler N, Stratton H. Effectiveness of School-based Drug Prevention Programs: A Meta-Analysis of the Research. J Prim Prev 1997;18(1):71-128. [14]. Tobler NS, Roona MR, Ochshorn P, Marshall DG, Streke AV, Stackpole KM. School- Based Adolescent Drug Prevention Programs: 1998 Meta-Analysis. J Prim Prev 2000;20(4):275-335. [15]. Kealey KA, Peterson AV, Gaul MA, Dinh KT. Teacher training as a behavior change process: principles and results from a longitudinal study. Health Educ Behav 2000;27(1):64-81. [16]. Training Workshops For development and implmentation of Life Skills Programmes. part 3 of the document in schools. Training Workshops For development and implmentation of Life Skills Programmes. part 3 of the dociment in schools. Genenva: Division of Mental Health, WHO; 1994. 13