Högskolan i Halmstad Sektion för lärarutbildningen Historia 31-60 hp Den socialdemokratiska kvinnopolitiken En studie om debatteringar i Halmstads kvinnoklubb Sawsen Hassan B-uppsats i historia vt 2011 Handledare: Jens Lerbom
Abstrakt Det socialdemokratiska kvinnoförbundet bildades år 1920 och har engagerat sig i den svenska politiken. Kvinnoförbundet består utav kvinnoklubbar runt om i landet. Syftet med min undersökning var att studera kring hur diskussionerna har gått i kvinnoklubben i Halmstad mellan 1950-1980 talet. För att sätta denna fråga i ett större perspektiv har undersökningen även innefattat en jämförelse mellan klubbens med kvinnoförbundets diskussioner på nationell nivå. Utförandet av min undersökning tog jag kvinnoklubbens medlemsprotokoll till hjälp och även avhandlingen Från broderskap till systerskap som ger kvinnoförbundets perspektiv i min undersökning. Resultatet på min undersökning visade på att diskussionerna i klubben och förbundet har generellt sett varit likartade men olika mycket i olika lägen.
Innehållsförteckning 1. Inledning..... 1 1.1 Syfte och frågeställningar....2 1.2 Forskningsläge.....2 1.3 Avgränsningar..2 1.4 Metod och material..3 2. Kvinnorörelsens historia...4 2.1 Medlemsredovisning......... 4 3. Vad verkade den socialdemokratiska kvinnoklubben?...7 3.1 1950-talet Upplysning vs. atomvapen.......7 3.2 1960 talet Familjen på topp.. 11 3.3 1970-talet Ett alltmer globalare samhälle...........14 4. Diskussionssammanfattning....17 5. Referensförteckning.....20 5.1 Litteratur. 20 5.2 Otryckta källor...20 5.3 Internetkällor..20
1. Inledning Inom den socialdemokratiska arbetarrörelsen har det dominerats av manliga medlemmar. Det var männen i partiet som bestämde om partiets frågor och beslutsfattningar utifrån deras manliga synsätt och villkor. Det fanns kvinnor i partiet men de var systrar, mammor, döttrar, och hustrur till de manliga partimedlemmarna. Kvinnofrågor som togs upp i samband med familjefrågor och alltså inte i enskilda frågor kring kvinnans självstädighet och anspråk. Detta tyder på att kvinnan inom socialdemokratin som också kan spegla samhället är bunden till mannen och vilken syn man hade på kvinnan. Kvinnorna i partiet kämpade för att få sina politiska åsikter lyhörda och har lyckats påverka politiken på olika sätt. Efter första världskriget lyckades exempelvis kvinnorna i partiet att lyfta fram frågor om befolkning som kallades för befolkningspolitik. Efter andra världskriget lyckades kvinnorna även föra in familjefrågor i på politiska agendan som fick kallat familjepolitik. Än hade man inga specifika politiska frågor om kvinnor som enskild fråga. Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund bildades 1920 i anknytning till rösträttskampen som började efter 1900-talets början. Även andra kvinnoförbund bildades vid denna tidpunkt. Kvinnoförbundet har genom tiden ifrågasatts varför förbundet är en sidoorganisation till det socialdemokratiska arbetarpartiet och inte inkluderat sig i partiets helhet. Anledningen till detta är att kvinnorna i partiet inte kände att de inte fick plats till inflytande bland männen i partiet. Jag är nu intresserad av att ta reda vad man diskuterade kring och gjorde i kvinnoförbundet på lokal nivå och vilka likheter och skillnader klubben har med förbundet. Därför jag ska jag nu göra en undersökning i den socialdemokratiska kvinnoklubben i Halmstad.
1.1 Syfte och frågeställning Mitt syfte med den här undersökningen är att utöka min kunskap om den socialdemokratiska kvinnoklubben i Halmstad. Mitt intresse är att ta reda på vad man gjorde och diskuterade kring i klubben för att gynna samhället. För att göra min undersökning möjlig kommer jag att läsa igenom klubbens protokoll från års- och medlemsmöten, styrelsemöten och medlemsmaterial. vissa tidsperioder som finns i folkrörelsearkivet i Halmstad. huvudfrågan jag kommer att utgå ifrån är; vilka frågor tyckte kvinnorna i Halmstads socialdemokratiska kvinnoklubb var viktiga gällande människor och samhälle? Jag undrar även kring vilka skillnader respektive likheter det finns mellan klubben och förbundet? Jag vill dessutom ta reda på hur medlemsantalen har sett ut genom åren i klubb och i förbund. För att få ett bredare perspektiv på undersökningen kommer jag att dra en jämförelse med förbundet. Varför jag har valt att undersöka om just den socialdemokratiska kvinnoklubben är för att jag personligen är mest intresserad av att undersöka just denna klubb och dels för att det är den äldsta kvinnoklubben i Sverige och dessutom den enda kvarstående kvinnoklubb i Halmstad. 1.2 Forskningsläge Jag kommer att utgå min studie utifrån Gunnel Karlssons avhandling som gavs ut 1996 och dra jämförelser mellan det nationella som Karlsson skriver om, med mitt lokala resultat. Gunnel Karlsson är universitetslärare i Örebro och har tidigare forskat en del i genusvetenskap och kvinnopolitiska frågor. I min studie kommer jag använda mig utav hennes avhandlig, Från broderskap till systerskap som handlar om Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, SSKF. Avhandlingen handlar om kvinnoförbundets inflytande politiskt i det socialdemokratiska arbetarpartiet, SAP och samhällsmässigt. I avhandlingen beskriver hon kring kvinnoförbundets historia bland annat genom att undersöka medlemsantalens förändring och hur detta säger en del om kvinnoförbundets utveckling i sig när det lett till framgång eller nedgång. Karlsson har forskat kring vad kvinnorna i kvinnoförbundet nationellt sett har prioriterat och kämpat för i jämställdhetsfrågan. 1.3 Avgränsningar För att begränsa undersökningen har jag valt att kolla igenom protokollen inom vissa år. I Gunnel Karlssons forskning har hon sträckt ut sin forskning från början av 1900-talet till
1990-talet. Jag har valt att specificera mig inom de viktigaste åren för kvinnoförbundet och sedan jämföra kvinnoklubben med det nationella resultatet. De år jag har valt att specificera undersökningen kring tre år; 1958, 1964, och 1976. Ett år från varje årtionde mellan 1950-1980 talet som representation för 50-, 60-, och 70-talet. Varför jag valt just dessa år är för att det hände mycket under dessa år i svenska samhället. Inom varje årtal innefattar elva protokoll per år då diskussionerna omfattar internationella, nationella och lokala frågor. Jag ska även kolla igenom i protokollen om medlemsantalen för att kunna undersöka jämförelsen i medlemsutvecklingen med kvinnoförbundets medlemsantal. Dock saknas information om medlemsantalen för klubben mellan åren fram till 1929 och åren mellan 1966 och 1979. 1.4 Metod och källmaterial För att möjliggöra min undersökning kommer jag att använda mig utav protokoll från den socialdemokratiska kvinnoklubben i Halmstad från år 1919 1995. Jag kommer att analysera protokollen kring min huvudfråga och reflektera protokollen utifrån litteratur och andra material för att sedan komma fram till ett slutresultat i min undersökningsfråga. Halmstads socialdemokratiska protokoll kommer vara min primärkälla till min studie där jag kommer att skaffa svar på min fråga på min huvudfråga. Protokollen finns på Folkrörelsens arkiv i södra Halland, i Halmstad. Protokollen är en trovärdig källa på så sätt att protokollen är direkt handskrivna av klubbens egna medlemmar och är signerade med ordförandens, justerarens och sekreterarens namnteckning som förtydligar trovärdigheten. Dock är jag väl medveten om att läsa protokollen med mina kritiska glasögon eftersom jag vet att protokollen är skrivna utifrån ett kollektiv med egna åsikter präglat av deras erfarenheter och uppfattningar av omvärlden. Jag kommer även att använda mig avhandlingen Från broderskap till systerskap skriven av Gunnel Karlsson som handlar om det socialdemokratiska kvinnoförbundet. Boken ger ett brett perspektiv på kvinnoförbundet nationellt sett, allt från kvinnoförbundets bakgrunds historia till förbundets organisation. Jag kommer att använda mig utav avhandlingen när jag jämför mitt resultat på det lokala planet med vad man diskuterade kring på nationell nivå som avhandlingen redovisar.
För att bredda undersökningen kommer jag använda mig utav relevant litteratur rörande kvinnofrågor för att komplettera med ytterligare information. Jag kommer att bland annat använda mig utav 2. Kvinnorörelsens bakgrund I takt med industrialiseringens framväxt på 1800 talet förändrades kvinnors och mäns roller. Tidigare arbetade både män i hemmet på gården men genom industrin tvingades männen ut i fabriker bland annat och kvinnorna fick stanna i hemmet och ta hand om barnen vilket kvinnorna så småningom började ifrågasätta. År 1902 lämnade liberalen Carl Lindhagen in en motion där han krävde en utredning till kvinnors rösträttigheter. Denna fråga engagerade allt kvinnor till sammanslutningar av kvinnoförbund blev allt fler och runt år 1920 bildades socialdemokratiska kvinnoförbundet och högeraktiga kvinnoförbund. 1 På 1960 talet uppstod en ny feministisk rörelsevåg protesterandes mot kvinnosynen, den så kallade nya kvinnorörelsen eller andra vågen, där fokuseringen på systerskap var framhållet. Den nya kvinnorörelsen fick inspiration från upplysningstiden då stävan efter individualism och det förnuftiga tänkandet var hårt driven av även kvinnor. 2 Kvinnoklubb är en del av kvinnoförbundet. Det finns en kvinnoklubb i nästan varje kommun i Sverige 3 Socialdemokratiska beskrivningen av kvinnoklubbar lyder; klubbarna är förbundets själ och centrum 4. I kvinnoklubbarna jobbar man bland annat för att förbättra kvinnornas inflytande i politik och samhälle. 2.3 Medlemsredovisning Medlemsantalen har varierat genom kvinnoförbundets historia. Den här tabellen visar Halmstads socialdemokratiska kvinnoklubbs medlemsutveckling från 1930-1995 (med undantag för 1970 och 1975). 1 Kyle, Gunhild. Handbok i svensk kvinnohistoria (1987). Carlssons bokförlag, Malmö. Sid. 215-217 2 Olson, Lena. Kärlek, makt & systerskap (2002) Centraltryckeriet, Göteborg. Sid. 9-11 3 Karlsson, Gunnel. (1996) Från broderskap till systerskap. Lund Arkiv förlag, sid 53 4 http://www.socialdemokraterna.se/webben-for-alla/s-kvinnor/s-kvinnor/om-s-kvinnor/vara-klubbar/
På den här tabellen visar Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbunds medlemsutveckling från 1920-1995. Källa: Karlsson, Gunnel. (1996) Från broderskap till systerskap. Lund Arkiv förlag, sida 55 Tabell på antalet medlemmar: År Antalet i klubben (Halmstad) Antalet i förbundet 1920 3000 1925 5 219 1930 71 7 302
1935 73 17 795 1940 103 26 882 1945 186 38 787 1950 198 59 968 1955 219 70 216 1960 180 70 804 1965 176 63 491 1970 54 329 1975 45 357 1980 143 45 579 1985 154 42 047 1990 150 33 484 1995 143 25 610 5 I Halmstad fanns under 1970 - talet sex olika kvinnoklubbar varav sextio medlemmar deltog aktivt i Halmstads socialdemokratiska kvinnoklubb. Idag finns enbart en kvinnoklubb kvar i Halmstad och det är Halmstads socialdemokratiska kvinnoförbund. Idag finns cirka femton aktiva medlemmar kvar i klubben. Jag frågar mig själv varför det är så få aktiva medlemmar kvar inom kvinnoklubbar. Även om vi har kommit långt i Sverige inom jämställdheten så har vi fortfarande en del kvar på vägen. I jämförelse med klubben och förbundet kan man se både likheter och olikheter utvecklingskurvan. Kurvorna ser generellt lika ut men man se en aning skillnad över att medlemsantalen. Antalet medlemmar ökade mer och mer under en trettio års period från 1930-1960 har ökat kraftigt genom åren och sedan sjunkit igen efter 1970 talet, men att det skett i olika fart och tidsperioder. Runt 60-talet sjunker medlemsantalen i både förbundet och i klubben. Kan bero på samhällsförändringen De generella dragen mellan den lokala klubben och nationella förbundet är exempelvis visar tabellerna på att medlemmarna ökade mycket från 30- talet fram till år 1955 och att det sedan minskades antalsmässigt igen. Man kan se år 30 35 så har förbundets totala medlemmar ökat rejält med ungefär 10 000 fler, från 7 302 till 17 795. Samtidigt hade det bara ökat med 2 medlemmar i Halmstad, från 71-73. Åren mellan 1955 1960 fortsätter antalet medlemmar att öka i förbundet från 70 216 70 804, samtidigt minskar medlemmar i Halmstad från 219 180 personer. I halmstad har medlemmarna redan minskat vid 1955, medan landets totala medlemsantal minskar vid 1960. 5 Karlsson, Gunnel. (1996) Från broderskap till systerskap. Lund Arkiv förlag, sid 56
vad det kan bero på vet jag inte. Kanske fanns det andra klubbar av olika slag som trädda fram på framgångsrikare sätt, eller så kanske man bara tyckte att kvinnoklubben hade gjort sitt. Åren 1980 1990 ökar medlemsantalen en aning igen i kvinnoklubben från 143 till 254 personer samtidigt som medlemsantalen på nationellnivå minskar från 45 579 till 42 047. Kanske var man besviken på att politiken ur ett kvinnoperspektiv inte kom fram i Halmstad och därför stöttade kvinnoklubben för framgång. Karlsson förklarar skälet till minskningen efter 1960-talet av antalet medlemmar bland annat på samhällsförändringen under efterkrigstiden. Efter andra världskriget medgav till att omorganisering i befolkningen. Människor förflyttade sig från glesbygden in till storstäderna. Arbets- och samhällslivet förutsättningar förändrades som till följd förändrade således politiken. Kvinnoförbundet hann inte med i samma takt som samhället förändrades vilket gjorde att förbundet inte längre var anpassat till det nya levnadssättet. Därmed minskades medlemsantalen eftersom medlemmarna inte kunde känna tillhörighet i samma uträckning som tidigare. 6 3. Vad verkade det socialdemokratiska kvinnoklubben? Genom protokollen har jag tagit reda på vad man verkade för i klubben som är min huvudfråga. Jag kommer nu att presentera resultatet. För att strukturera upp vad jag kommit fram till i protokollen kommer jag i min redovisning dela upp diskussionsområdena i tre kategorier; internationella, nationella, och lokala frågor inom åren 1958, 1964, och 1976. Sedan kommer en jämförelse med förbundet. 3.1 1950-talet Upplysning vs atomvapen 1958 diskuterade man inom de internationella frågorna om; bistånd till barnorganisationer och andra hjälporganisationer som hjälper barn och människor runt om i världen som. De föreslog även att samla in kläder till de behövande och stödja barnhem i Ungern. Inom de nationella frågorna diskuterade man om husmoderförsäkran i Folksam som är en försäkran arbetslösa kvinnor. Man kritiserade regeringens politik då man menade att politiken leder till tre ekonomiska svårigheter, varor blev allt dyrare, arbetslöshet och fattigdom. Man tog även upp frågan om atomvapen var en stor fråga under 1950-talet. man ställde sig emot att 6 Karlsson, Gunnel. (1996) Från broderskap till systerskap. Lund Arkiv förlag
införa atom och vätevapen och då en medlem sade: som om det kommer till använd. De diskuterade vidare och menade att sådan vapenpolitik är något som socialdemokratin inte står för, socialdemokratin är för att skapa ett samhälle att utveckla sig i. Kvinnorna efterfrågade höjning på barnbidrag, studiebidrag och andra bidrag som kan underlätta samhällssituationer. Inom de lokala frågorna skrivs ett flertal gånger om anordning av kurser för upplysning av olika slag, som exempelvis kurs för inflytande i kommunala styrelsen, teaterkurser, och skrivelsekurser. Man har i princip på varje möte någon slags upplysning som gäller hem och familj som till exempel att varor har blivit dyra och därför bör vara prismedveten och tänka ekonomiskt och även lära sina barn besparing av pengar. Man upplyser om konsumtion att köpa varor med kvalitet eftersom det är hållbart, och var man kan köpa kläder och vilka skönhetsprodukter man kan använda sig utav. De tipsade även varandra om skötsel av kläder, bland annat genom att använda mild tvål. Man tar upp om bristen på pensionslägenheter och de äldre har inte nog med lägenheter att bo i. Man efterfrågar pensionslägenheter I Halmstad där det då fanns 155 lägenheter och man ville utöka detta till 300 lägenheter. Man pratar om socialdemokratins innebörd som innebär allas bästa i landet oavsett vad man har i plånboken eller i vilken familj man råkar bli född. Man ville sänka skatterna och att politiken skulle gynna även ensamstående och förbättring av sjukvårdssystemet. Sedan pratade man även om utbyggnad av daghem, förskola, familjedaghem var nödvändigt och att förbättra skolmåltidsverksamheten som skulle omfatta alla skolbarnen. Man talade även om att spriten vara en fara för samhället och att avhålla sina ungdomar mot sprit. En annan fråga man tog upp var angående televisionen, som man sa uttryckte det. Det stod inte vad man direkt tyckte om den nya uppfinningen men man prata om att denna apparat är dyr och att få har en sådan men att det börjar bli populärt. För att redovisa vad man diskuterat kring under året 1958 så har jag gjort en tabell som sammanställer inom vilka frågor man tagit upp inom året och hur många gånger man tar upp olika frågor. Nr: Antal gånger: Ämnesområde 1 10 Kurser och upplysningar
2 7 Bistånd till organisationer av olika slag 3 5 Familjefrågor (innefattar frågor om daghem och skola etc.) 4 5 Frågor angående konsumtion 5 5 Ekonomi så som bidrag och försäkringar 6 4 Pensionsfrågor 7 4 Skattepolitik 8 3 Frågor gällande bostäder 9 2 Ökad Semester 10 2 Televisionen 11 2 Atomvapenfrågan 12 1 Sprit Jag menar på att ju mer man diskuterar kring något ämnesområde desto viktigare tycker man frågan som gäller är. I Karlssons avhandling uppnår hon ett nationellt resultat som visar på att de under 1950 talet var atomvapenfrågan den mest omtalade frågan och det kvinnorna i det socialdemokratiska kvinnoförbundet kämpade emot. Varför debatten om atomvapen var aktuellt under 1950-talet var på grund utav det som resulterades efter andra världskriget. Bombningen i Hiroshima och Nagasaki resulterade till Den socialdemokratiska kvinnoförbundet drev under 1950-talet frågan om atomvapen. Det socialdemokratiska arbetarpartiet, som då var dominerat av män var för atomvapen medan kvinnoförbundet var emot att inskaffa atomvapen i Sverige. Representativt menade man i socialdemokratin att efter världskriget så kunde man inte lita på vad som kunde inträffa. Sverige stod sig delvis neutralt i kriget men man kunde inte förlita sig på att inte bli anfallna. När kriget slutade menade man att genom att inskaffa atomvapen skulle det vara ett för Sverige mot motstånd i eventuellt kommande krig. Enligt militären rekommenderade man atomvapen för att hänga med i utvecklingen. Kvinnoförbundet hade en annan syn på detta. Man menade på att resultatet i Hiroshima och Nagasaki var förödande och barbariskt. Att använda sig utav atomvapen resulterar endast i brutalitet och omänskligt. Skulle konflikter inträffa skulle man kunna använda sig utav andra metoder än med atomvapen.
I kongressen 1952 valdes Inga Thorsson blev vald till ordförande för kvinnoförbundet vilket hon dominerade i frågan om atomvapen och tog kampen på en hög nivå. Debatten om atomvapen var som mest aktuellt mellan åren 1956-1960. Förbundet vägrade trots all motstånd ändra sig ge upp kampen mot atomvapen och partstyrelsen misslyckades med att övertala förbundet till sin sida i frågan. Kvinnoförbundets strid mot tillåtelse för atomvapen i landet blev ett för stort motstånd för männen i partiet vilket ledde till att partimedlemmarna lade denna fråga på is och deras vilja trädde inte i kraft. För kvinnorna handlade kampen inte enbart om att de var emot atomvapen, utan även om kampen över kvinnornas inflytande i politiken. Männen kände sig hotade av kvinnoförbundet som hade saker att säga till om. Kvinnorna var emot atomvapenförbrukning i Sverige men detta var även ett tillfälle för kvinnoförbundet att kunna inflyta i politiken som gjorde kampen ännu viktigare för dem. De stora skillnaderna mellan klubben i Halmstad och förbundet är att man i klubben nämner atomvapen enbart en gång medan man i förbundet hade stort fokus på atomvapen frågan. Inom klubben tog däremot upplysningar och kurser i olika ämnesoråden stor del av tiden. Jag kan tänka mig att det bland annat beror på att under 1950-talet uppkom den tekniska utvecklingen vilket var väldigt nytt och mötena var ett ypperligt tillfälle för kvinnorna att upplysa varandra och diskutera kring den nya utvecklingen. Att konsumtions frågor var viktiga kan jag dra slutsats om genom att kolla tabellen angående vad de pratat kring så handlar det mesta om just konsumtion av olika slag så som tv:s, sprit, och ständiga samtalade kring konsumtion. Bistånd av olika slag var något man även prioritera högt i klubben. Jag tror att det kan ha med och göra att man ville ta ansvar till att göra världen bättre inte bara på nationell plan utan även globalt. I förbundet var stöd till organisationer av olika slag också viktigt men i Karlssons avhandling pratar man mestadels kring atomvapen. I Halmstad tar man upp frågan enbart två gånger. Jag har inget svar på varför förbundet hade mer drift i denna fråga men jag kan tänka mig att det beror på vilka som är drivande i förbundet respektive klubben. I förbundets fall var Inga Thorsson bland huvudpersonerna som drev atomfrågan högt. I Karlssons avhandling förklarar hon hur Thorsson engagerade sig i frågan och var personen som lyckades övertala arbetarpartiet till att inte få igenom lagen till atomvapen. Varför jag tror att atomvapenfrågan var så viktigt i förbundet var att det fanns en annan aspekt på frågan gällande kvinnorna
utöver att atom är ett farligt ämne. Det handlade även om kvinnornas inflytande i politiken, att få sina röster igenom. Likheterna man kan se mellan det lokala och nationella är att man uppmuntrar varandra i klubben respektive förbundet att ta för sig mer i samhället och öka inflytande och ta del av männens sysselsättning genom att isätta sig inom politik. Den slutsatsen kan jag dra eftersom man i klubbens protokoll informerar om hur man kan bli inflytelserik i styrelser och i kommunens bestämmelser. Det här kan man även se genom att kolla tabellen på vad man tagit upp för frågor där kurser som berör inflytningslika ärenden men även kurser av andra informella inslag, visar på att de ville utbilda sig för att kunna integrera sig i högre positioner i samhället. 3.2 1960-talet Familjen på topp Året 1964 diskuterade man angående de internationella frågorna om bistånd till u-länder i organisationsprojekt bland annat till Afrika. Angående de nationella frågorna uppmanade man att stödja hjälporganisationer även inom landet. Man vill skapa en politik som gynnar familjeförhållanden som exempelvis att öka daghem och krav på bättre skolmåltider och läroböcker för att förbättra standarden i skolmiljön. Man diskuterar även kring att underlätta adoption och utvidga rätt till abort. Min uppmuntrar fler familjestöd av olika slag och bostadsrabatt. Pensions politiken är en fråga som ofta diskuteras och menar på att pensionsförhållandena bör skärpas. Man talar även om handikappade där man till exempel ger förslag till införskaffa vårdbidrag till handikappade för att förbättra deras situationer. Inom de lokala diskussionerna talar man kring bristande barndaghem. Familjepolitiken är en fråga som ständigt tas upp som exempelvis att man vill ha en höjning i vårdbidrag, barn- och studiebidrag där man vill ha en höjning på minst 25 kr i månaden. De efterfrågar fler lekskolor och vill förbättra barnfamiljers ekonomiska ställning genom att till exempel ordna barnpassning, nattmamma nattjour på barndaghemmen, obligatoriska lekskolor och daghem så att kvinnorna kan jobba. Någon rekommenderar att två barn per familj är lagom för att hinna jobba och uppfostra dem. Man vill inskaffa ett system för att tillgodose alla individer i samhället allt från handikappade, ensamstående till flerbarnfamiljer där man menar att det ska finnas samhällsservice för alla.
I protokollen rapporterar olika kurser de har varit på som kurs i att vara andlig och ung, kurs i miljöpolitik, kurs i kostfrågor, kurs i studiematerial för hemmet, familj, ekonomi, De uppmanar varandra till att söka jobb utanför hemmen för att få inflytande i samhället och för att inte bli beroende av någon man. Man diskuterar kring kvinnans situation där kvinnor sämre lön och menar på att det är svårt att skilja sig eftersom man blir beroende man rent ekonomiskt. Bättre utbildning och välja ett manligt yrke för att få bättre betalt kan möjliggöra bättre ekonomi, säger de. De skriver en motion till kommunen för barnvänlighet. När barn leker utomhus och mamman inte har möjlighet till att följa med ut av olika anledningar underlättar igenkänningsmärken för att lekande barnen ska hitta hem igen. Märkena ska vara av exempelvis av djur och i barnhöjd. En annan motion skrev för bättre förhållande i trafiken för att till exempel skärpa parkeringsbristen och att bussar kör fler turer. Här följer en sammanställning kring vad man diskuterat kring under året 1964. Kring vilka frågor man tagit upp inom året och hur många gånger man tar upp olika frågor. Nr: Antal gånger: Ämnesområde 1 8 Familjefrågor (innefattar frågor om daghem och skola etc.) 2 6 Kurser och upplysningar 3 6 Pensionsfrågor 4 4 Skattepolitik 5 4 Bistånd till organisationer av olika slag 6 3 Handikappade 7 3 Frågor gällande bostäder 8 3 Ekonomi så som bidrag och försäkringar 9 2 Frågor angående konsumtion 10 2 Trafik 11 1 Adoption och abort Inom kvinnoförbundet kämpade man på 1960-talet framförallt om jämställdhet. Det vill säga att man krävde inte enbart att kvinnorna skulle få lika mycket inflytande i politiken som
männen utan man ville bland annat förbättra familjepolitiken så att kvinnorna kunde bli oberoende ekonomiskt av männen och att männen skulle ha lika stort ansvar för barnen som kvinnorna hade. Man ville inskaffa en solidarisk lönepolitik för att bryta kvinnors låga löner. Barnomsorg och äldreomsorg är funktioner som utgör grund för kvinnors frihet. Utgångspunkten var genom familjelivet som under detta årtionde en fick allt större betydelse. För att gynna kvinnorna i det föränderliga samhället behövde man en familjepolitik som gynnade kvinnorna till att kunna bege sig in i arbetslivet. Familjelivet var nyckeln till ett tillfredställande vardagsliv. För att uppnå jämställdhet har man olika idéer kring vad man skulle förändra för absolut optimala jämställdheten mellan könen bland annat genom att förbättra yrkesutbildningarna och uppvärdering i vårdyrken, deltidsarbeten och barntillsyn. Stöd i barnomsorgen var också en viktig punkt då man menade att samhället skulle ta hand om barnen i olika hem för att kvinnorna kunde gå ut i arbete. Även var valfrihet en viktig ståndpunkt så att man själv mellan man och kvinna om uppdelningen av vårdnaden av barnen. Arbetsuppgifterna i hemmet och utanför hemmet skulle ske på samma villkor mellan könen. Kvinnoförbundets roll i detta var att bistå med kvinnornas perspektiv i processen till jämställdhet. Grunden för jämställdhetsdebatten är det egna arbetet för den egna lönen. En annan drivkraft i frågan handlar om att kvinnor vill vara självständiga och inte vara beroende av någon man. Här var valfrihetsdebatten en stor förutsättning till att välja sin egen livsstil. För att valfriheten skulle bli möjlig behövde staten ta ansvar till att göra valen möjliga genom att exempelvis föreslå vårdomsorg och andra möjligheter till oberoende. År 1964 var ett år då könsrollsdebatten var som hetast i kvinnoförbundet och i arbetarpartiet. 7 På 1960-talet är frågorna i klubben och förbundet mer likartad än på 1950-talet. På klubbens diskussionstabell kan man se att familjefrågorna diskuteras mest om under året 1964. Pensionsfrågan trappar upp på tabellen jämfört med tabellen år 1958 då pensionsfrågan låg på nummer sex i omdiskuterade antalen och i året 1964 kommer pensionsfrågan på nummer tre. Detta kan bero på att man kvinnorna börjar komma in mer i på arbetsmarknaden och därefter kommer långsiktiga frågorna med arbetslivet där pensionen är till följd och därför behöver en politik som gynnar ålderdomslivat och pensionen. I diskussionerna i protokollen kan man 7 Karlsson, Gunnel. (1996) Från broderskap till systerskap. Lund Arkiv förlag
även se att pensionen är viktig för att eftersom kvinnorna kom in senare i arbetslivet jämfört med männen I protokollen kan jag även se att de tycker det är viktigt med en politik som kan gynna alla människor i samhället oavsett om man är pensionerad, arbetslös eller har toppjobb. De nämner att politiken inte enbart ska gynna människor som har jobb. Ibland blir man sjuk eller åldras då måste det finnas en samhällsservice som kan hjälpa dessa människor. Man föreslår försäkringsskydd mot arbetslöshet, ålderdom, olycksfall som skyddar mot svårigheter. Ett antal gånger uppmanar medlemmarna till att bidra till ett bättre samhälle. Inom klubben diskuteras inte direkt om jämställdhetsfrågan som begrepp däremot handlar diskussionerna kring familjefrågan, pensionen och upplysningar av olika slag som man kan se står högst på tabellen, vilket egentligen handlar om jämställdhet. Man vill genom att lösa problemen kring dessa punkter uppnås jämställdhet mellan könen precis som man diskuterat kring i förbundet. Utöver jämställdhetsfrågan byts några frågor ut från året 1958 och 1967. År 1958 pratade man om sprit och tv:s växande roll, semester och atomvapen. År 1967 talar man inte längre om dessa frågor men istället talar man om handikappade, adoption, aborter och trafik. Hur detta kommer sig kan enligt mig bero på politikens förändringar då en ny omställning leder till andra diskussioner. Jag tror även det har med samhällsförändringen att göra eftersom man diskuterar kring det aktuella i samhället. 3.3 1970-talet Ett alltmer globalare samhälle När man diskuterade kring de internationella punkterna uppmanade man bland annat till att stödja världsaktionsplanen. En kvinnokonferens i Mexico hade ägt rum där 133 stater hade deltagit. Konferensen syftade till att förbättra kvinnornas situation runt om i världen. Kurser och kampanj sattes igång kring detta för att uppmuntra till förändring. Till följd hade till exempel Columbia sett över sin arbetslagstiftning. och hjälpa kvinnor i u-länder till en bättre tillvaro bland annat genom utbildning. De menar att kvinnor i andra länder har det svårt ställt och vill därmed stödja deras rättigheter. Protokollen visar även på att man skänkt pengar till välgörenhet och stöttade deklaration mot tortyr och våldshandlingar. På den nationella planen pratade man bland annat om den ökade invandringen i Sverige. Talade om den ökade invandringen i landet. Det grupperade in tre olika sorters invandrare;
krigsinvandrare, invandrare från andra världskriget och arbetskraftsinvandrare som främst kom från Jugoslavien. Den ökande befolkningen från 1940 talet bestod fyrtio procent och av invandringen och fortsatte diskutera kring detta. Man resonerade kring olika åtgärder som skulle kunna förbättra familjelivets förhållande genom att man exempelvis kunde inför så att föräldrarna kunde behålla daghemsplats vid arbetslöshet och även vid syskons födelse samt att inskaffa förtur tillämpad för syskon på daghemmet. Man talar även om sjukvård och upplyste om att efter det åttonde sjukvårdsbesöket är besöket gratis. Miljöfrågor diskuteras där man kritiserar Pilkington och menar på att svavel som kommer därifrån är hälsofarligt för människor och natur. Året 1976 var ett valår och man pratade om att valet skulle bli svårt för socialdemokratin och talade vidare om vad samhället skulle förändras till det negativa om högern skulle vinna. Man menade att socialdemokratin står för mer tid för barnen, ökad omsorg för äldre och handikappade prioriteras före sänkta skatter. Rösta ej bort tryggheten!. Inom de lokala frågorna talde man bland annat om bebyggelseprojekt för den ökade befolkningen. Befolkningsökning skapar problem eftersom den sociala servicen i både kommunikation och markdisponering försämras vilket kan skapa segregation och bostäder räcker inte till. Byggnadsprojekt var igång då småhus byggdes i Frennarp och Bäckargård, man kunde även köpa villor där. Första servicehuset förlades i Nyhem där fler familjehem anlades. I Fyllinge skulle femhundra nya lägenheter byggas och i Snöstorp byggdes femtiosex rad- och kedjehus. Även på 70-talet upplyste man om konsument och hade en egen konsumentkommitté och inrättade även pensionärsråd. Man hade kurser för bildning inom olika områden som exempelvis föräldrar - utbildning. Här följer en sammanställning kring vad man diskuterat kring under året 1976. Kring vilka frågor man tagit upp inom året och hur många gånger man tar upp olika frågor. Nr: Antal gånger: Ämnesområde 1 10 Familjefrågor (innefattar frågor om daghem och skola etc.) 2 8 Kurser och upplysningar 3 6 Pensionsfrågor 4 4 Frågor gällande bostäder och byggprojekt
5 4 Bistånd till organisationer av olika slag 6 4 Invandring 7 4 Ekonomi så som bidrag och försäkringar 8 4 Miljöfrågor 9 4 Sjukvård 10 3 Handikappade 11 2 Frågor angående konsumtion 12 2 Trafik 13 2 Skattepolitik 14 1 Sextimmars arbetsdag 15 1 Pappaledighet Under 1970-telet var 6-timmars arbetsdag hjärtefrågan i kvinnoförbundet. Efter 1960-talets jämställdhetspolitisk infann 1970-talet en fortsättning på detta. Villkoren för att inrätta jämställdheten krävdes åtgärder för att verkliggöra målen, dels genom 6-timmars arbetsdag men även genom pappaledighet. Kvinnor krävde att männen skulle förändra mansrollen och menade på att även männen har ett ansvar för att uppnå fullkomlig jämställdhet i samhället. 6-timmar arbetsdag var blev början i debatten som frågan egentligen en handlar om arbetstider i sig. De menar att genom att minska arbetstimmarna skulle skillnaden på lönen minska mellan könen och jämställdheten i hemmet skulle därmed öka. Ett annat viktigt syfte med sextimmars arbetsdag var för att gynna familjelivet då man med färre arbetstimmar får mer tid åt familjen, samtidigt som förutsättningarna mellan man och kvinna skulle vara lika. Jämställdhet skulle också innebära att även fadern skulle ta pappaledighet som blev en annan viktig fråga. 8 Diskussionerna inom klubben och förbundet är ganska lika. Överlag handlar frågorna om en fortsättning på 1960-talets jämställdhets kamp. I kvinnoförbundet är sexdagars arbetsdag och pappaledighet bland de viktigaste frågorna. I klubben syns inte det lika tydligt. Klubben tar upp sextimmars arbetsdag och pappaledighet enbart en gång var under året. Det kan möjligen vara så att dessa punkter diskuteras oftare senare på 70-talet men just detta år så omtalas det inte lika mycket som det gör i förbundet. Man är dock överlag inne på samma spår då 8 Karlsson, Gunnel. (1996) Från broderskap till systerskap. Lund Arkiv förlag. Kap 6
jämställdheten är den viktigaste frågan, att kvinnorna ska få ökad plats i arbetslivet osv. men man resonerar om det i olika perspektiv i klubb och förbund. Den absolut likaste jämförelsen är att familjepolitik är en stor omdiskuterad punkt under året både i klubben och i förbundet. Miljöfrågor tas dessutom upp några gånger och börjar omtalas på 1970 talet. genom att ha läst protokollen kan jag koppla detta till att industrialisering kommer växande in på 50-talet och med den växande industrin skapas biverkningar som på industrins bekostnad som då exempelvis miljön som man tar upp i kvinnoklubben. I Karlssons avhandling dokumenteras däremot inte att frågan har omtalats kring i kvinnoförbundet. Det är möjligen säkert att man pratat om det i förbundet men inte rapporterats kring, det kan även bero på att kvinnoklubben talade miljöproblem från ett lokalt perspektiv då Pilkingtons var ett bolag i Halmstad som hade stora utsläpp som man ansåg var farligt för miljön. Frågan angående byggprojekt är också en fråga som står högt upp på diskussionstabellen Varför jag tror att bebyggelse är en så debatterad fråga kan bero på den stora befolkningsökningen och som de själva påpekar i protokollen. På grund av den allt mer stigande invånarantalet efterfrågade kvinnorna en politik som kunde lösa bostadsproblemen. 4 Diskussionssammanfattning Kvinnoklubbarna har haft en betydande roll för det samhället vi har åstadkommit idag. Kvinnoförbundet har varit en del av rösten inom socialdemokratin och med deras kamp fått igenom politiska frågor. Med hjälp av kvinnoförbunden har vi internationellt sett uppnått en jämställdhet mellan könen på en hög nivå idag. Jag har studerat om Halmstads socialdemokratiska kvinnoklubb (som är en del av kvinnoförbundet) och vilka frågor som de tagit upp under åren. Kvinnoklubben är politisk vriden vilket innebär att andra kvinnoklubbar tycker annat. Den här klubben är bara en av ett antal kvinnoklubbar som funnits i Halmstad. Den här undersökningen representerar enbart den socialdemokratiska kvinnoklubben och inte andra klubbar vilket inte är representativt för landets totala kvinnobefolkning. Jag har satt den lokala studien i ett nationellt perspektiv då jag använt mig av Gunnel Karlssons avhandling som har bidragit inom den nationella delen i min undersökning. Jag har även sammanställt klubbens medlemsantal genom åren då jag kom fram till att sedan år 1930-1955 har
medlemsantalen ökat från 71 till 219 medlemmar. Därefter har medlemsantalet sjunkit 143 året 1995. Medlemskurvan ser generellt sett lika ut som i förbundet. I förbundet hade även medlemsantalen ökat från år 1930, däremot började antalet medlemmar sjunka år 1960. Jag har fått svar på att medlemsantalen har sjunkit rejält men jag har inte funnit något svar på varför antalet medlemmar har sjunkit eller varför just runt 60-talet. Jag kan anta att det delvis kan bero på samhällets totala förändring som där man hade en politik som gynnade kvinnor. Jag tror att när man är belåten med hur samhället ser ut så har man heller inget behov av att medverka i organisationer i olika slag. I min undersökning om vad man debatterat om i kvinnoklubben i Halmstad, har jag specificerat mig i åren; 1958, 1964 och 1976. Dessa tre år visar på hur världen blir allt mer mindre och sambunden och man blir allt mer globalt intresserad engagerad. De gemensamma dragen mellan dessa tre år som jag kan se är att man efterfrågar en samhällspolitisk som gynnar familjelivet. I tabellerna om vad man har samtalat om under åren har i samtliga åren familjefrågor varit på listans topp. I diskussionerna som sker i protokollen kan man se hur man har diskuterat kring familjeliv och visar på att genom en politik som gynnar familjelivet och familjemedlemmarna så kan man uppnå ett samhälle i harmoni, där genom en bra familjepolitik gynnar jämställdheten och kvinnor till att bege sig in på arbetsmarknaden. Man diskuterar bland annat om efterfrågan av daghem, ungdomshem, nattdaghem så att kvinnor har råd och tid med att arbeta. Under dessa tre år, som egentligen representerar en trettio års period, infann en politik som missgynnade kvinnornas integrering i samhället. Argumentationerna till daghem och förslag till märkningar i lägenheter för barn är även för att kvinnorna ska kunna få en möjlighet till att orientera sig i samhället genom arbete och annat som männen också utövar. Även i kvinnoförbundet kan ge i Karlssons avhandling se att familjepolitik har varit en viktig fråga. Med åren har diskussionerna skiftat beroende på de samhällsaktuella frågorna och samhällsförändringar. År 1958 är exempelvis frågor om den tekniska utvecklingen viktig då så som televisionen blev ny på arbetsmarknaden. Kring dessa frågor upplyste man varandra kring till mesta dels kring den nya industrialiseringen utveckling. År 1964 började pensionsfrågorna komma upp på agendan och även angående trafik och handikapp. I förbundet är huvuddebatten under 60-talet om jämställdhetsfrågan. Klubben förutsätter också om jämställdhetsdebatterna men under året handlar debatterna inte direkt om jämställdhetsfrågan i sig utan även mycket kring att uppnå rättvisa för alla människor.
År 1976 diskuterar man vidare om hur man kan förbättra jämställdheten. I klubben ökar man debatten om pensionen och invandringen. I förbundet är däremot sextimmars arbetsdag - frågan den högsta prioritering medan man i klubben talar om sextimmars arbetsdag en enda gång. Möjligtvis kan debatterna kring detta ha blivit mer aktuella senare åren. Jämställdheten är kvinnoklubbens och kvinnoförbundets huvudsakliga debatterings fråga. Genom åren har man kämpat och uppnått en lång bit på vägen för jämställdhet mellan könen. Än finns en bit kvar för den absoluta jämställdheten. Det intressanta är om vilka frågor och debatter man måste ta sig igenom i framtiden för att nå dit.
5 Källförteckning 5.1 Litteratur Karlsson, Gunnel. (1996) Från broderskap till systerskap. Lund Arkiv förlag Kyle, Gunhild. Handbok i svensk kvinnohistoria (1987). Carlssons bokförlag, Malmö. Olson, Lena. Kärlek, makt & systerskap (2002) Centraltryckeriet, Göteborg. 5.2 Otryckta källor Folkrörelsernas arkiv i södra Halland, Halmstad Halmstads socialdemokratiska kvinnoklubb, protokoll från 1955-1980. 5.3 Internetkällor http://www.socialdemokraterna.se/webben-for-alla/s-kvinnor/s-kvinnor/om-s-kvinnor/varaklubbar/ (2011-05-20)