KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM - 2006 -



Relevanta dokument
Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink

Kvalitetsarbete i skolan

Rapport Gemensam skolundersökning åk 8 Göteborgsregionen 2011

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Den här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006.

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2008/2009 -

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun

Munkfors kommun Skolplan

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

Resultat Lässcreening åk 2, 4 och åk 7 med analys och åtgärder

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Verksamhetsplan Malmgårdsskolan f-1 Hagenskolan

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Lokal arbetsplan för skolan

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KALENDERÅRET MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE 3. LOKALA MÅL ATT FÖRHÅLLA SIG TILL

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.

KVALITETSREDOVISNING

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Kvalitetsanalys. Lärandesektion

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Årsrapport Gamla Påvelundsskolan

Arbetsplan/Beskrivning

Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

KVALITETSREDOVISNING 2007/08

Beslut för grundsärskola

Lokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan.

Skolplan Trelleborgs kommun

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Beslut för förskoleklass och grundskola

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Utsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun

Utbildningsinspektion i Bromölla kommun

IUP skriftliga omdömen årskurs 1-4

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

NORDMALINGS KOMMUN 1. Artediskolan. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14

Verksamhetsrapport

Kvalitetsuppföljning läsår Elundskolan

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Yttrande över Förslag till skolplan för Stockholms stad

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Norrköpings kommun Brukarundersökning April 2011 Genomförd av CMA Research AB

Resursskolan Karlskrona kommun. Emotionell, social och kognitiv utveckling

Visioner. Mål. Arbetsorganisation. Hjälmstaskolan 2011/2012. Arbetsplan

Kommunal - Åk 2 - Partille kommun

Egentillsyn av skolor i Knivsta kommun Ängbyskolan och Ängbyskolans fritidshem - återrapport av rektor Pia Zingmark Marklund UN-2014/408

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Ugglumskolan - Åk 2 - Partille kommun

Samhälle, samverkan & övergång

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Verksamhetsrapport 2012/2013

Båtbacken friskola. Kvalitetsredovisning Grundskola och förskoleklass Läsåret 2009/10

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

PEDAGOGISKT PROGRAM FÖR HUMLESKOLAN

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

1. Enkäter till elever och vårdnadshavare 2013

Kvalitetsredovisning för. Grundskoleverksamheten i Storfors kommun. Bjurtjärns skola

Kvalitetsredovisning Grundskolan Melleruds kommun. Fagerlidsskolan Melleruds södra Läsåret

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun

Vår vision är att Södermalms skola skall vara en trygg skola där välbefinnande, glädje och lust att lära är centrala begrepp.

Likvärdig skola med hög kvalitet

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan

Kvalitetsredovisning

Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola

Kvalitetsrapport nr 2 Lärare

Transkript:

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM - 2006 - OMRÅDE: Hindby Skoldaghem Stadsdelsövergripande SU-grupper STADSDEL: Fosie MALMÖ den 15 januari 2007 UPPGIFTSLÄMNARE: Göran Dahlström 040 346503 1

A. Områdesbeskrivning. Inledande sammanfattning Sedan 060101 administreras Fosies stadsdelsövergripande SU grupper utav rektor vid Hindby Skoldaghem. Grupperna benämns 6-9 E, F, G & H och har tidigare tillhört Hermodsdals rektorsområde. Grupperna arbetar med olika elevkategorier. E- svagpresterande, F- elever med autistiska drag, G- elever med neuropsykiatrisk diagnos typ Damp/ADHD och H- gruppen utagerande elever utan diagnos. Eleverna på Hindby Skoldaghem har ofta en neuropsykiatrisk diagnos men även elever utan diagnos finns på skoldaghemmet. Ett antal elever har dessutom dubbla diagnoser. Målsättningen är att för alla skapa förutsättningar för fortsatta studier på gymnasieskolan. Elevernas resultat varierar mellan åren allt efter de förutsättningar varje individ har. Verksamhetens förutsättningar Upptagningsområde:Hindby Skoldaghem hela Malmö stad. SU grupperna stadsdelen Fosie. Eleverna på Hindby kommer huvudsakligen från Fosie & Rosengård (8 elever) en vardera från Husie, Hyllie, Oxie samt S.Innerstaden. Personal: Hur ser personalsammansättning ut ur t.ex. kompetens och åldersstruktur? Finns personella resurser för barn/elever med behov av särskilt stöd, specialundervisning eller liknande? Statistik/Nyckeltal 1. Lärartäthet. Hindby Skoldaghem 4,25 lärare 3 assistenter 1 kurator 0,2 SYV för 12 elever. SU grupperna 10,75 personal för 30 elever därav 6,75 lärare samt timmar utav lärare på närbelägna skolor (slöjd, musik). Kurator, SYV och skolhälsovård sköts av elevernas hemskola. 2. Antal lärare som har fullgjort lärarutbildning/annan utbildning. Hindbys lärare har samtliga lärarutbildning. Utav SU gruppernas lärare saknar 2 svensk lärarexamen men har pedagogisk utbildning från sina hemländer. 3. Antal lärare med specialpedagogisk kompetens. På Hindby har två lärare speciallärarutbildning och en specialpedagogutbildning. 4. Antal övrig personal som arbetar med pedagogisk verksamhet. Alla arbetar med pedagogisk verksamhet. 5. Antal övriga yrkeskategorier. På Hindby arbetar kurator på heltid. 2

Lokaler: 1. Beskriv inre miljö med begreppen bra/varken bra eller dålig/dålig. Lokalerna på Hindby är väl anpassade för verksamheten så lokalerna är att betrakta som bra. SU grupperna befinner sig i provisoriska lokaler som inte är anpassade efter verksamheten och lokalerna är dåliga. 2. Beskriv yttre miljö med begreppen bra/varken bra eller dålig/dålig. Hindbys yttre miljö är bra men SU gruppernas är dålig. Ekonomi: En elevplats på Hindby kostar 429 000 kronor, därav uppgår kostnaden för lokaler till 58000/elev. (Samma som 2005) En elevplats i SU-grupperna kostar 176 000 kronor därav lokalkostnader 21000/elev. (Uppgifterna går ej att jämföra med tidigare år pga. organisationsförändring samt en viss sammanblandning kvarstår med Hermodsdals ekonomi) Arbetet i verksamheten Organisation: Hindby och SU grupperna leds av en rektor som tidsmässigt använder ca 65 % av tiden till skoldaghemmet och resterande tid till SU grupperna. Ingen övrig administrativ personal. Hindby ett arbetslag. SU grupperna är fortfarande uppdelade i fyra separata grupper. Organisationsskiss Rektor Hindby Skoldaghem 6-9 F (101án) 6-9 E, G & H, Lindängsplan 3 Pedagogisk inriktning. Hela verksamheten bedriver undervisning utav elever med olika svårigheter i sitt skolarbete/beteende. Elevinflytande. På Hindby skoldaghem försöker vi ha stormöte varje vecka då eleverna ges möjlighet att påverka vissa beslut. Föräldrainflytande. I samband med föräldramöten på Hindby skoldaghem ges föräldrarna möjlighet att påverka skolans regler. 3

B. Utbildningsresultat för kunskapsmålen. Nationella prov skolår 9, 4 elever utav 4 i skolår 9 på Hindby har gjort de nationella proven. Svenska Matematik Engelska 2005 (6 elever) 4 G 3 G 1 G 2006 (4 elever) 2 G 2 G 2 G SU gruppernas resultat redovisas av hemskolorna. Betyg. Alla ämnen Svenska Matematik Engelska Behörighet 2005 90 4 G 1VG 2 G 1 G 1/6 2006 63,75 2 G 2 G 2 G 1/4 SU gruppernas betyg redovisas av hemskolorna. C. De prioriterade områdena i Malmö skolplan. C1.1Språkutveckling. Hindby. Mål: Att stärka, berika och utveckla elevernas språk genom att läsning betraktas som en prioriterad del i alla ämnen. Insatser: Tid avsattes så att en lektionstimme i veckan blev en lästimme. Syftet var att läsningen av skönlitteratur skulle få en kontinuitet och betraktas som lustbetonad. Måluppfyllelse: Koncentrerad läsning i 40 minuter möttes till en början med visst motstånd men blev efter hand en naturlig del i skolarbetet som smittade av sig på övriga ämnen. Detta medförde ett naturligare arbetssätt vad gäller att läsa, jämföra och analysera olika texter för att nå en fördjupad kunskap i de ämnen som behandlades av eleverna i t.ex. historia. Följden blev också att en del elever läste mycket mer än den planerade lästimmen. Planerade åtgärder: En fortsatt attityd hos personalen som trycker på vikten av läsning. Fortsatt arbete med attityden hos eleverna så att läsningen i större utsträckning betraktas som lustbetonad och berikande oavsett om det är skönlitterära texter eller facktexter som behandlas. C1.2. På Hindby har alla elever tillgång till ett skolbibliotek. 4

SU grupperna saknar tillgång till eget skolbibliotek. Tidsperspektiv för när målet är uppfyllt saknas i nuläget. C1.3. Samtliga elever erbjuds undervisning, studiestöd samt svenska som andraspråk. Gäller både Hindby skoldaghem och SU-grupperna. C2.1. Trygghet, säkerhet och hälsa. Alla känner inte att det känns bra att gå till skolan varje dag. Händelser som inträffar både i skolan och på fritiden påverkar både elever och personal både positivt och negativt. Att uppnå målet att det skall kännas bra. är självklart en ambition men när det är uppfyllt och om det går att uppfylla, är tveksamt. C2.2. Samverkan med IOF har inte utökats sedan tidigare år. Kraftiga skillnader förekommer mellan olika förvaltningar. Tyvärr kan jag konstatera att handläggningstiden allt som oftast är allt för lång och att vissa problem hamnar mellan våra olika ansvarsområden. C3.1 Demokrati och inflytande (Hindby) Mål: Att alla elever skulle få en ökad insikt, ett ökat intresse samt förstå vad som krävs av dem utifrån kunskapsmålen. Insatser: Genom en förändring i planeringsarbetet av arbetsområden i skolans olika ämnen gick vi från lärarplanering till samplanering. I ämnena Svenska, Engelska, Matematik, SO- ämnen och NO-ämnen valde eleverna individuellt intresseområden vilka kunde vara genomgående i alla ämnen, t.ex. fiske. Utifrån intresseområdet planerade varje elev vilka deluppgifter som skulle genomföras i respektive ämne för att täcka in de olika färdigheter som beskrivs i kunskapsmålen. Planeringen omfattade även tidsperiod och målsättning vad gällde betyget på de planerade uppgifterna. Aktivt fortlöpande arbete med de begrepp som utifrån läroplanen utgör grunden för elevernas individuella utvecklingsplaner IUP. Arbetet skedde i elevgrupp, personalgrupp och av vårdnadshavare. Måluppfyllelse: Förändringen i planeringsarbetet medförde ett lugn i elevgruppen. De tog planeringsarbetet på allvar, de kände en ökad delaktighet och en möjlighet att påverka innehållet i undervisningen. Det medförde också en förståelse för de olika delar skolämnena består av och genom möjligheten att arbeta utifrån intresseområden uppstod en vilja att arbeta så heltäckande som möjligt för att prestera resultat i linje med alla kunskapsmål, inte bara några. 5

De skattningar som gjordes i IUP-arbetet utgjorde en grund samtal mellan skolans personal, eleven och vårdnadshavaren så att en bättre helhetsbild av elevens hela situation kunde diskuteras. Målen i den individuella utvecklingsplanen kunde därmed bli mer konkreta och tydliga. Planerade åtgärder: Fortsatt arbete enligt ovanstående modell. Ambitionen är att vi även ska kunna införa detta arbetssätt i de praktiska ämnena i större utsträckning. Fortsatt arbete med att utveckla de individuella utvecklingsplanerna så att de verkligen blir ett verktyg som får genomslag i samarbetet mellan elev, vårdnadshavare och skola. C3.2 Mål: Öka antalet elever som känner en vilja att delta i den pedagogiska verksamheten för att det är roligt och stimulerande. Insatser: Införandet av arbetssättet som beskrivs i under punkten C3.1 Måluppfyllelse: Nästan alla elever beskrev det nya arbetssättet som roligt och stimulerande. Detta avspeglades i deras prestationer och ambitionsnivå. Det skedde samtidigt en minskning i störande beteenden eleverna emellan vilket bidrog till att öka lusten att ägna skoltiden åt det är ämnad till. Planerade åtgärder: Fortsätta arbetet med intresseområden så att de blir ämnesövergripande i större utsträckning. C3.3 Elevernas delaktighet varierar år från år allt beroende på deras egna möjligheter att kunna påverka på ett adekvat sätt. Detta gäller både eleverna på Hindby och i SU grupperna. C4. Interkulturellt arbete. Under det gångna året har en viss samverkan skett mellan Hindby Skoldaghem och SUgrupperna men allt är i sin linda. Gemensam friluftsdag, spontana besök, gemensamma studiedagar, möjlighet att låna material är exempel på vad som skett under året. Målsättningen är att utbytet skall utökas. 6

Alla elever upplever inte att de har samma möjligheter i skolan som vissa andra. Oftast bottnar detta i känslor som de bär med sig innan de får möjligheten att antingen gå på Hindby eller får plats i SU grupp. Många elever och även föräldrar har ibland bristande kännedom om skolans kunskapsmål och vilka krav skolan har och detta kan leda till frustration hos elever och föräldrar. C5. Lämnas obesvarad. Vissa moment förekommer under andra rubriker. C6. Lämnas obesvarad. F. Främsta uppgiften under det kommande året är att hitta acceptabla lokaler för SU-grupperna. De har under de senaste 2 läsåren levt med en osäkerhet om var ska vi vara, vart hör vi, hur skall det organiseras. Min uppfattning är att en viss struktur börjar skönjas i horisonten men det är långt till mål än. För Hindbys del har den ekonomiska åtstramningen märkts under de gångna åren. Ytterligare ett år med oförändrad avgift hade varit en omöjlighet utan att börja minska personaltätheten. G. Kontaktperson Göran Dahlström Hindby Skoldaghem Ekgatan 40 213 63 Malmö 040/346 503 7