Att vara ombud för Lärarnas Riksförbund En handbok i fackligt arbete för förtroendevalda 91
92
Att vara ombud för Lärarnas Riksförbund En handbok i fackligt arbete för förtroendevalda 1
Innehåll Inledning 3 1. Om Lärarnas Riksförbund 4 Medlemmarna 5 Organisationen 7 Lokalavdelningen 7 Kommunföreningen den interna föreningsverksamheten 9 Kommunföreningen och den särskilda föreningen det arbetsgivarrelaterade fackliga arbetet 9 Distrikten 10 Kongressen 11 Förbundsrådet 11 Tjänstemännen 13 2. Att vara ombud 14 Förbundets stöd 16 Ombudsetik 18 Tillgänglighet 18 3. Föreningsverksamheten 20 Rekrytera och behålla medlemmar 21 Lokal opinionsbildning 23 Anslag och ekonomi 23 Verksamhetsplan och budget 24 4. Det fackliga uppdraget 26 Förutsättningar för uppdraget 27 Lärarnas Riksförbunds stadgar 28 Lokal förhandling och samverkan 29 Arbetsmiljöarbete 30 Lokal partsställning 30 Central förhandling 31 5. Den fackliga tiden 32 Ideellt arbete 33 Lag och kollektivavtal 33 6. Praktiska tips 36 Ett personligt bemötande 37 Fackmöten på arbetstid 37 Utse fler ombud 38 Skola in nya ombud 38 Att hantera sina olika roller 38 Effektiva möten 39 Övernattning 39 2
Inledning Merparten av allt fackligt arbete inom Lärarnas Riksförbund utförs av förtroendevalda ombud. Förbundets regionalt och centralt anställda tjänstemän är specialistfunktioner som utgör stöd för de förtroendevalda ombuden. Att bli vald till ombud i Lärarnas Riksförbund är ett uttryck för medlemmarnas stora förtroende. Våra ombud medverkar till att Lärarnas Riksförbund uppfattas som en professionell facklig organisation, där lärare och studie- och yrkesvägledare väljer att bli medlemmar och stanna kvar hela sitt yrkesverksamma liv. Med denna skrift vill förbundet beskriva uppdraget att vara ombud för Lärarnas Riksförbund samt ge ombuden stöd i det fackliga arbetet. Välkommen att vara ombud i Lärarnas Riksförbund! 3
4
1 Om Lärarnas Riksförbund Lärarnas Riksförbund är ett yrkesförbund, som enbart ansluter behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Vi samarbetar naturligtvis med alla yrkesgrupper som arbetar i skolan, till exempel med rektorer, men eftersom arbetsgivare och vi har olika fackliga intressen att bevaka tillhör vi olika fackförbund. Med en homogen medlemsgrupp är det lättare för ombuden att driva och vara experter på medlemmarnas specifika frågor. Dit hör lönevillkoren och övriga villkor i arbetet, liksom professionsfrågorna. Lärarnas Riksförbunds mål i det fackliga arbetet är en uppvärdering av lärares och studie- och yrkesvägledares yrkesstatus, så att medlemmarnas löne- och anställningsvillkor svarar mot deras utbildning, ansvar och samhällsvärde. Medlemmarna Det är medlemmarnas energi och idéer som styr förbundets väg. Genom en stabil medlemstillväxt sedan starten 1884, fortsätter Lärarnas Riksförbund att vara den starkaste rösten i skoldebatten. Kraften och engagemanget i medlemskåren kom- 5
municeras genom en tydlig och effektiv intern organisation och snabba kontaktvägar. Lärarnas Riksförbund är en ideell organisation. En ideell organisation bygger på att de som väljer att vara medlemmar delar samma åsikter och idébas. För Lärarnas Riksförbund gäller att lärare och studie- och yrkesvägledare väljer att bli medlemmar för att de delar förbundets uppfattningar och målsättningar. I en annan bemärkelse skulle ett fackförbund i vissa avseenden kunna liknas vid ett tjänsteproducerande företag, vilket verkar på en marknad, i konkurrens med andra liknande företag. Fackförbundet kan sägas erbjuda ett paket med förmåner till medlemmarna, bestående av kollektivavtalade anställningsvillkor, tjänstepensioner och försäkringar samt fackligt stöd och rådgivning vid behov. I paketet ingår också komponenter av mera immateriell karaktär, som politisk påverkan, opinionsbildning och professionellt utbyte och utveckling. Därtill kommer sådant som många värderar i vilket föreningssammanhang som helst, sådant som har med gemenskap och känsla av samhörighet att göra. Alla dessa aspekter av det fackliga medlemskapet kan sägas utgöra förbundets totala erbjudande till faktiska och presumtiva medlemmar. Eftersom Lärarnas Riksförbund är påtagligt konkurrensutsatt, från andra organisationer och från alternativet att inte alls vara medlem i något fackförbund, behöver vårt medlemserbjudande ständigt utvecklas och förbättras. Det måste också dagligen kommuniceras så effektivt som möjligt. Mot bakgrund av allt detta är förbundets företrädare, valda ombud såväl som anställda, både producenter, leverantörer och marknadsförare av förbundets medlemserbjudande. Alla förbundets företrädare måste känna att de både kan och vill verka som ambassadörer för Lärarnas Riksförbund. 6
Organisationen Att Lärarnas Riksförbund, i likhet med andra fackliga organisationer, är en så kallad ideell förening, innebär att förbundet har bildats genom att medlemmarna antagit stadgar och utsett styrelse och revisorer. En ideell förening står och faller med sina medlemmar. Lärarnas Riksförbund är helt beroende av att lärare och studie- och yrkesvägledare varje månad väljer att stå fast vid sitt medlemskap och betala sina medlemsavgifter. Av lika stor vikt är att dessa medlemmar ger ett antal kollegor förtroendet att i förbundets namn representera dem och föra deras talan. Detta förutsätter att det också finns ett antal medlemmar som under en period av sin yrkesverksamma tid är beredda att göra en facklig insats och ta emot, utveckla och förvalta det ideella förtroendeuppdraget. Lärarnas Riksförbund återfinns i Sveriges samtliga geografiska kommuner. Där bedriver förbundet dels intern föreningsverksamhet, dels arbetsgivarrelaterat fackligt arbete för medlemmarnas räkning. Lokalavdelningen Basen i Lärarnas Riksförbunds organisation är lokalavdelningen. Oavsett om arbetsgivaren är en kommun, ett landsting, ett gymnasieförbund, ett privat företag eller en statlig myndighet bildar Lärarnas Riksförbunds medlemmar lokalavdelningar på sina arbetsplatser. Lokalavdelningen utser lokalombud och skyddsombud. Ombuden företräder medlemmarna på den egna arbetsplatsen. Att samverka med arbetsgivaren omkring tjänstefördelning, läsårsplanering och arbetsmiljö och ge stöd till enskilda medlemmar är exempel på lokalombudens och skyddsombudens fackliga arbetsuppgifter. 7
Så är Lärarnas Riksförbund uppbyggt Kongress Hålls vart fjärde år Förbundsråd Hålls årligen mellan kongresserna Förbundsstyrelse Distrikt Arbetsgivarrelaterat arbete Kommunförening Kommunombud Samverkan, förhandling, lokala avtal, individärenden etc. Medlemmar vid kommunala skolor Intern föreningsverksamhet Kommunförening Ordförande Förbundsdemokrati, rekrytering, medlemsaktiviteter, opinionsbildning etc. Alla medlemmar oavsett huvudman Arbetsgivarrelaterat arbete Särskild förening Föreningsombud Samverkan, förhandling, lokala avtal, individärenden etc. Medlemmar vid fristående och statliga skolor, landsting och gymnasieförbund Lokalavdelning Lokalavdelning Lokalavdelning Lokalavdelning Lokalavdelning Lokalavdelning 8
Kommunföreningen den interna föreningsverksamheten Lärarnas Riksförbunds interna föreningsverksamhet består huvudsakligen av ideellt arbete. Hit hör till exempel förbundsdemokratiska frågor, medlemsaktiviteter och rekrytering. Föreningsarbetet finansieras av medlemsavgiften och ges som ekonomiskt anslag från förbundet till kommunföreningen. Den interna föreningsverksamheten i Lärarnas Riksförbund är lika för alla medlemmar, oavsett vilken typ av arbetsgivare medlemmarna arbetar hos kommunal, privat eller statlig. Därför kan de i den delen av sitt fackliga medlemskap få sina intressen tillgodosedda inom en och samma förening, Lärarnas Riksförbunds kommunförening. Den interna föreningsverksamheten leds av kommunföreningens ordförande. Det är viktigt att involvera alla medlemmar i den interna föreningsverksamheten, oavsett vilken typ av arbetsgivare de har. Detta ställer särskilda krav på kommunföreningen när det gäller att informera och engagera medlemmar med annan arbetsgivare än kommunen. Antalet olika arbetsgivare i kommunen påverkar komplexiteten i kommunföreningens interna föreningsverksamhet. Ju fler olika arbetsgivare det finns, desto komplexare blir verksamheten. Kommunföreningen och den särskilda föreningen det arbetsgivarrelaterade fackliga arbetet Det arbetsgivarrelaterade fackliga arbetet, såsom förhandling, samverkan, tecknande av lokala kollektivavtal och individärenden, ser olika ut hos olika typer av arbetsgivare kommunal, privat eller statlig. 9
För att det fackliga arbetet ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt hos olika arbetsgivare, kan förbundsstyrelsen bevilja en grupp medlemmar, som har en annan arbetsgivare än kommunen, att bilda en särskild förening hos sin arbetsgivare. I det fackliga arbetet gentemot arbetsgivaren representeras Lärarnas Riksförbund av kommunföreningen när arbetsgivaren är en kommun och av den särskilda föreningen när arbetsgivaren är ett gymnasieförbund, landsting eller privat företag samt när arbetsgivaren är en statlig myndighet. Inför arbetsgivaren företräds kommunföreningen av kommunombudet och den särskilda föreningen av föreningsombudet. Många av förbundets privatanställda medlemmar är anställda av stora företag med skolor i många kommuner. Det innebär att även Lärarnas Riksförbunds särskilda förening vid dessa företag griper över flera kommuner. Andra arbetsgivare inom den privata sektorn är små och driver endast en skola. Om medlemmarna på en sådan skola inte bildat en särskild förening, har kommunföreningen förbundets mandat att företräda dessa medlemmar även i det arbetsgivarrelaterade fackliga arbetet. Det arbetsgivarrelaterade fackliga arbetet bekostas av arbetsgivaren genom facklig tid och bibehållna anställningsförmåner, som till exempel lön, vid sådant fackligt arbete och facklig utbildning som rör relationen mellan Lärarnas Riksförbund och arbetsgivaren. Distrikten Lärarnas Riksförbunds distrikt samordnar kommunföreningarnas och de särskilda föreningarnas verksamhet. Representanter från kommunföreningar och särskilda föreningar ingår i distriktets styrelse och arbetet leds av en vald distriktsordförande. 10
Även arbetet i distrikten måste struktureras så att alla medlemmars medlemskap, oavsett arbetsgivare, är lika mycket värt. Lärarnas Riksförbunds representativa demokrati måste fungera i alla led inom förbundet. Distriktens verksamhet finansieras av medlemsavgiften och ges som ekonomiska anslag från förbundet till distrikten. De huvudsakliga användningsområdena för distriktsanslaget är utbildning, rekrytering, samordning av den fackliga verksamheten i distriktet samt fullgörande av arbetsuppgifter som Lärarnas Riksförbunds centrala ledning ålägger distriktet. Kongressen Kongressen är Lärarnas Riksförbunds högsta beslutande organ. Ordinarie kongress hålls vart fjärde år. Kongressledamöterna nomineras och väljs i enlighet med förbundets stadgar. Kongressen leds av ett mötespresidium bestående av en av kongressen vald ordförande som assisteras av sakkunniga tjänstemän. En kongress hanteras mycket formellt och proceduren kring omröstning och beslutsfattande är noggrant reglerad i syfte att säkerställa att den demokratiska processen hanteras korrekt, så att beslutsfattandet inte ska komma att ifrågasättas i efterhand. Förbundsrådet Mellan kongresserna hålls årligen förbundsråd. Förbundsrådet består av ombud för Lärarnas Riksförbunds distrikt och studerandeförening och deltagarantalet utgörs av ungefär hälften av de till kongressen valda ombuden. Vid förbundsrådet 11
12
beslutas bland annat i frågor som kongressen hänskjutit till förbundsrådet och förbundets ekonomiska förvaltning granskas. Förbundsrådet kan också extrainkallas för att behandla viktiga frågor. Så kan exempelvis förbundsstyrelsen kalla in förbundsrådet under en avtalsrörelse. Tjänstemännen När behov av stöd uppstår i det fackliga arbetet ska såväl kommunföreningar som särskilda föreningar vända sig till Lärarnas Riksförbunds regionala ombudsmän. De regionala ombudsmännen är tjänstemän, anställda av förbundet. De är knutna till Lärarnas Riksförbunds centrala kansli och arbetar tillsammans med det centrala kansliets experter. 13
14
2 Att vara ombud Lärarnas Riksförbunds ombud är valda av medlemmarna. De möter medlemmarna i deras vardag och är förbundets ansikte utåt. Att lärare och studie- och yrkesvägledare som låter sig väljas till ombud för Lärarnas Riksförbund fortsätter att vara också aktiva yrkesutövare, ger dem god kännedom om medlemmarnas arbetssituation. Det bidrar till ombudens och förbundets trovärdighet. Förbundets policy är att förtroendevalda inte ska vara heltidsfackliga utan ha kvar tjänstgöring som lärare eller studie- och yrkesvägledare. Därmed har Lärarnas Riksförbund en stabil förankring i medlemmarnas vardag. Lärarnas Riksförbunds ombud är representanter och lokala talespersoner för förbundet. Det ingår i ombudsuppdraget att hålla sig uppdaterad om förbundets ställningstaganden i villkors- och utbildningspolitiska frågor. 15
Förbundets stöd Den som blivit vald till ombud för Lärarnas Riksförbund behöver aldrig känna sig ensam i det fackliga arbetet och behöver inte kunna allt från början. Förbundet erbjuder gedigna fackliga ombudsutbildningar, vars målsättning är att ombud i Lärarnas Riksförbund ska känna samhörighet och delaktighet i förbundet och utveckla en professionell och etisk hållning i förtroendeuppdraget. Genomgående för de fackliga utbildningarna är att ombuden ska tränas i att tänka strategiskt och taktiskt för att nå bästa möjliga resultat för de medlemmar man företräder. 1 2 3 Introduktionsutbildning Grundutbildning Kontinuerlig utbildning Utöver de fackliga utbildningarna utgör Lärarnas Riksförbunds webbplats och nyhetsbrev, liksom förbundets tidning Skolvärlden, viktiga kanaler för spridning av information och kunskap till ombuden. 16
17
Ombudsetik Uppdraget att vara ombud för Lärarnas Riksförbund vilar på de etiska riktlinjer som förbundsstyrelsen antagit. Enligt dessa riktlinjer ska ombuden: dela förbundets värderingar och policy och vara beredd att arbeta enligt dem förankra krav och ställningstaganden hos medlemmarna avvisa sådana förslag eller åtgärder från arbetsgivaren som uppenbart försämrar medlemmarnas arbetssituation sträva efter att hänvisa ärenden till rätt nivå i förbundet ge medlemmar i likartade situationer samma form av stöd tillvarata medlemmens intresse i enskilda medlemsärenden använda uppgifter ur medlemsregister och andra uppgifter om medlemmar med stor varsamhet vara tillgängliga inom de gränser som FFM-tiden medger bemöda sig om att samarbetet med andra FFM fungerar väl respektera andra skolverksamma yrkesgruppers roller, kompetenser och ansvarsområden bemöda sig om att samarbetet i samverkansgrupper av olika slag fungerar väl, utan att göra avkall på Lärarnas Riksförbunds integritet undvika att försätta sig i jävsituationer och inte i eget intresse utnyttja sin fackliga ställning ta ansvar för att kontinuerligt utveckla sin kompetens Tillgänglighet Det är viktigt att Lärarnas Riksförbund syns på arbetsplatsen och att såväl medlemmar som förbundet lätt kan nå ombuden dels för att frågor ska bli besvarade inom rimlig tid, dels för att viktig information ska nå ut i organisationen. Därför måste ombuden, på samma sätt som medlemmarna, hålla sina uppgifter i Lärarnas 18
Riksförbunds medlemsregister uppdaterade. Ombuden måste också anslå sina telefonnummer och e-postadresser på lämpligt sätt, så att medlemmarna lätt kan komma i kontakt med dem. Kommunföreningarna och de särskilda föreningarna har egna e-postadresser enligt modellen foreningsnamn@lr.se. En viktig del av kommunföreningarnas och de särskilda föreningarnas tillgänglighet är att finna system för hur bevakningen ska gå till, så att inkommande ärenden kan tas om hand även under ledigheter. Lärarnas Riksförbunds informationsmaterial underlättar för ombuden att synliggöra förbundet på arbetsplatsen och kan beställas från webbutiken på www.lr.se. 19
20
3 Föreningsverksamheten Lärarnas Riksförbunds stadgar innehåller normalstadgar för distrikt, kommunförening, särskild förening och studerandeförening. Där regleras hur föreningarnas ordinarie årsmöte och andra möten ska genomföras och hur val av föreningsfunktionärer ska gå till. Rekrytera och behålla medlemmar Lärarnas Riksförbunds lokalombud och skyddsombud är nyckelpersoner i förbundet. Det är dem kollegorna på skolan associerar med Lärarnas Riksförbund. Lokalombudens och skyddsombudens uppträdande och agerande är därför i mångt och mycket avgörande för huruvida redan anslutna medlemmar väljer att stanna kvar i förbundet och i vilken utsträckning oorganiserade och lärarstudenter på skolan, liksom de som är anslutna i andra förbund, väljer att bli medlemmar i Lärarnas Riksförbund. Förbundets representanter ställs inför frågor om vad facket gör för nytta egentligen och varför lärare och studie- och yrkesvägledare ska vara med i just Lärarnas 21
22 Riksförbund. Ombuden måste därför ha övertygande argument för att på ett trovärdigt sätt kunna förklara att Lärarnas Riksförbund är det självklara valet för behöriga lärare i ungdomsskola, vuxenutbildning, högskola och universitet liksom för studie- och yrkesvägledare med föreskriven utbildning. Medlemskap i Lärarnas Riksförbund ska framstå som attraktivt även för studerande och pensionärer inom dessa grupper. Stöd, tips och argument för medlemskap finns på förbundets webbplats www.lr.se.
Lokal opinionsbildning En stark identitet i Lärarnas Riksförbund gör det lättare att få medlemmar, beslutsfattare och allmänhet att uppmärksamma och lyssna till förbundet. Enstaka utspel har stor betydelse men de får ökad tyngd om förbundet mobiliserar på alla nivåer och genom olika kanaler. Därför ska Lärarnas Riksförbund vara den självklara talesmannen för frågor som rör skola och utbildningspolitik på såväl förbundets centrala som lokala nivå. Vem vill vi påverka? Vad vill vi påverka? Lokal opinionsbildning När ska vi påverka? Kommunföreningar och särskilda föreningar kan ladda ner material till stöd för ett lyckat lokalt påverkansarbete från Lärarnas Riksförbunds webbplats www.lr.se. Hur ska vi påverka? Anslag och ekonomi Registrerade kommunföreningar och särskilda föreningar har rätt till årsanslag för sin föreningsverksamhet. Anslaget betalas ut från det centrala kansliet och ska täcka kostnader för till exempel föreningsmöten, informationsträffar och rekrytering av nya medlemmar. Föreningens anslag beräknas på en fast del som är lika för alla föreningar och en rörlig del som är beroende av antalet medlemmar i föreningen. Beräkningen sker 23
i början av ingående år och utbetalning av anslaget sker i två omgångar, vår och höst. För att erhålla anslag har föreningen en skyldighet att årligen avlämna en ekonomisk rapport till förbundet. Verksamhetsplan och budget Varje förening av Lärarnas Riksförbund är också skyldig att varje år upprätta en verksamhetsplan och fastställa en budget som grund för sin verksamhet. Styrande för den enskilda föreningens verksamhetsplan är den verksamhetsplan som förbundsstyrelsen antagit för hela förbundet och vilken i sin tur bygger på de av kongressen beslutade målen för kongressperioden. Hur föreningen använt sitt årsanslag ska i efterhand redovisas till förbundsstyrelsen. Föreningens kassör har till uppgift att hantera föreningens ekonomi och föra en noggrann bokföring över föreningens inkomster och utgifter. Den ekonomiska hanteringen ska sedan granskas av den revisor som föreningen valt vid sitt årsmöte. Revisorn ska kontrollera att kvitton och bokföringsböcker är korrekta, att attestrutinerna följts och att saldot i handkassa och på konto stämmer. Dechargeutskottet och av kongressen valda revisorer ska årligen granska ett urval av kommunföreningarnas och de särskilda föreningarnas verksamhet. Revisionen ska följa upp hur föreningarna har arbetat i enlighet med förbundets verksamhetsplan och den egna upprättade planen samt hur föreningarna använt de anslagna medlen. Detaljerad information om anslag och ekonomi, verksamhetsplan och budget återfinns på Lärarnas Riksförbunds webbplats. 24
25
26
4 Det fackliga uppdraget Att vara ombud för Lärarnas Riksförbund medför höga förväntningar från medlemmar som behöver hjälp och stöd. Därför är det viktigt att kommunföreningar och särskilda föreningar ständigt utvärderar sitt arbete och funderar över frågor som: Gör vi rätt saker? Gör vi dem på rätt sätt? Hanterar vi den fackliga tiden effektivt? Det fackliga ombudsuppdraget återfinns i relationen arbetsgivare arbetstagare, och ombudens uppdrag består i att företräda medlemmarna inför arbetsgivaren. Vid problem som kan uppstå i medlemmens förhållande till försäkringskassa, arbetsförmedling eller andra myndigheter företräder medlemmen däremot sig själv. Likväl ska medlemmar i Lärarnas Riksförbund kunna påräkna att få råd och vägledning från förbundet även i sådana situationer. Det innebär dock inte att Lärarnas Riksförbund tar över ansvar och arbetsuppgifter som åligger andra aktörer. Förutsättningar för uppdraget En förutsättning för fackligt inflytande är att arbetsgivaren har kollektivavtal. De flesta arbetsgivare som bedriver skolverksamhet har kollektivavtal. Därmed är de 27
enligt lag skyldiga att sköta sina åligganden gentemot Lärarnas Riksförbund i samverkan med förbundets ombud. Det är en prioriterad fråga för förbundet att få till stånd kollektivavtal om lön och andra anställningsvillkor hos det fåtal arbetsgivare som fortfarande saknar kollektivavtal. För att Lärarnas Riksförbunds ombud ska kunna verka i sina respektive uppdrag och omfattas av det skydd och de rättigheter och skyldigheter som den fackliga förtroendemannalagen och arbetsmiljölagen ger, måste lokalombud, kommunombud och föreningsombud vara utsedda i enlighet med förbundets stadgar och skyddsombud i enlighet med arbetsmiljölagens bestämmelser. Därutöver måste kommunföreningar och särskilda föreningar underrätta arbetsgivaren om vem som har blivit vald till vilket fackligt uppdrag. Även Lärarnas Riksförbund behöver motsvarande information för att kunna kalla ombud till fackliga utbildningar och ge relevant stöd i det fackliga arbetet. Lärarnas Riksförbunds stadgar Huvuduppgifterna för Lärarnas Riksförbunds ombud framgår av den så kallade ändamålsparagrafen i de av kongressen beslutade stadgarna. Ombuden ska tillvarata medlemmarnas intressen rörande anställnings- och lönevillkor och förhållandet i övrigt till arbetsgivare. Därutöver ska ombuden: aktivt arbeta för en förbättrad arbetsmiljö och förbättrade arbetsförhållanden för medlemmarna verka för undervisningens bästa och utbildningsväsendets ändamålsenliga utformning arbeta för upprätthållandet av en yrkeskunnig och ansvarskännande yrkeskår samt för ett yrkesetiskt förhållningssätt verka för samarbete och förståelse mellan lärare, studie- och yrkesvägledare samt övriga i skolan verksamma 28
Lokal förhandling och samverkan Ett informellt samarbete och goda relationer mellan Lärarnas Riksförbund och arbetsgivaren skapar förutsättningar att hitta goda lösningar och nå framgång i det fackliga arbetet. Arbetsgivarens formella skyldighet att förhandla och samverka med Lärarnas Riksförbund följer av lagstiftning, bland annat medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen. Medbestämmandelagen reglerar hur förhandlingsarbetet mellan arbetsgivare och fack ska gå till. Förhandlande parter är ömsesidigt skyldiga att inställa sig vid förhandlingen, bedriva förhandlingen skyndsamt och vid behov lägga ett motiverat förslag till lösning på den fråga som förhandlingen avser. Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivare och arbetstagare skyldiga att samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren å sin sida ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall, medan arbetstagaren å sin sida ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av nödvändiga åtgärder. Villkors-, professions- och arbetsmiljöfrågor hänger intimt samman och är integrerade med varandra på arbetsplatsen. I stället för att hanteras i skilda spår mellan arbetsgivaren och Lärarnas Riksförbund, inför arbetsgivarens olika beslut, är det därför vanligt att frågorna förs samman till ett gemensamt forum, ofta benämnt lokal respektive central samverkan. Formerna för hur medbestämmandelagens och arbetsmiljölagens rättigheter och skyldigheter ska hanteras mellan de samverkande parterna beskrivs då i ett lokalt samverkansavtal. Lärarnas Riksförbunds ombud måste vid sin samverkan med arbetsgivaren vara förtrogna med Lärarnas Riksförbunds policy i olika frågor och så långt som möjligt 29
driva förbundets uppfattning. Att förhandla innebär dock att olika partsuppfattningar ska jämkas samman till ett förhandlingsresultat, vilket ställer krav på ombuden att förstå skillnaden mellan policy och verklighet. Ombuden måste vara beredda att ta ansvar för och förmedla realiteter till medlemmarna. Det ligger i ombudsuppdragets natur att bemöta kritik från missnöjda medlemmar. Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöaspekten ska vägas in i ett tidigt skede av all verksamhetsplanering, och därför behöver Lärarnas Riksförbunds lokalombud, kommunombud, föreningsombud och skyddsombud samarbeta sinsemellan och i samverkan med arbetsgivaren. Enligt arbetsmiljölagstiftningen ska arbetsmiljöarbete bedrivas på ett förebyggande sätt. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön. Skyddsombudets uppgift är att med sin kunskap om förhållandena på arbetsplatsen samverka med arbetsgivaren och påverka arbetsgivaren att fatta de för medlemmarna bästa besluten rörande arbetsvillkor och arbetsmiljö, så att risker för ohälsa och olycksfall kan undanröjas. Lokal partsställning Lärarnas Riksförbunds kommunföreningar och särskilda föreningar har lokal partsställning gentemot arbetsgivaren. Det innebär, att när de centrala parterna delegerar frågor till de lokala parterna, så är det kommunföreningen eller den särskilda föreningen som har förbundets mandat att företräda medlemmarna inför arbetsgivaren. Så är fallet vid till exempel tecknandet av lokala arbetstidsavtal och vid genomförandet av löneöversyner. Även om ett lokalt kollektivavtal omfattar bara en viss skolform, skola eller medlemsgrupp ligger Lärarnas Riksförbunds mandat att teckna lokala kollektivavtal alltid 30
hos kommunföreningen eller den särskilda föreningen, aldrig på lokalombudet på en enskild skola. Central förhandling I de fall då varje möjlighet är uttömd att lösa en fråga i förhandling och samverkan mellan lokala parter, överlämnar kommunföreningen och den särskilda föreningen ärendet till en regional ombudsman för eventuell vidare hantering. Enligt Lärarnas Riksförbunds delegationsordning är det de regionala ombudsmännen som har förbundets mandat att påkalla central förhandling eller lokal tvisteförhandling, när så är lämpligt. 31
32
5 Den fackliga tiden Ideellt arbete På samma sätt som i varje annan förening förväntas den som åtar sig ett förtroendeuppdrag i Lärarnas Riksförbund utföra visst arbete ideellt, utan någon särskild ersättning. Arbetsgivaren behöver alltså inte bekosta Lärarnas Riksförbunds interna föreningsverksamhet. Arbetsgivaren kan däremot vara skyldig att bevilja ombud ledighet för internt arbete, dock utan lön. Lag och kollektivavtal Med stöd av lagar och avtal tillförsäkras Lärarnas Riksförbunds ombud samma rättigheter vad gäller arbetsvillkor som övriga medlemmar. Ombuden ska inte ha sämre anställningsvillkor till följd av sitt fackliga uppdrag. 33
Förtroendemannalagen ger fackliga ombud: Rätt till ledighet för den fackliga verksamheten i allmänhet Rätt till bibehållna anställningsförmåner, som till exempel lön, vid ledighet för fackligt arbete på den egna arbetsplatsen Rätt till bibehållna anställningsförmåner, som till exempel lön, vid ledighet för nödvändig facklig utbildning Skydd mot försämrade villkor till följd av uppdraget, även efter det att man lämnat uppdraget Fackligt arbete relaterat till arbetsgivaren bekostas alltså av arbetsgivaren. Därför ska det huvudsakligen utföras av en facklig förtroendeman som är anställd hos arbetsgivaren. I förtroendemannalagen finns bestämmelser om hur parterna kan avtala om de närmare villkoren för fackliga företrädare, framför allt om vilka tidsresurser som ska finnas för det fackliga arbetet. Av lagens förarbeten framgår, att lagstiftaren har förutsatt att sådana avtal normalt ska komma till stånd, eftersom en lag inte kan ta hänsyn till de skiftande förhållandena på alla arbetsplatser. De flesta av Lärarnas Riksförbunds medlemmar och ombud är verksamma inom den kommunala sektorn. Där finns sedan länge ett centralt avtal om fackligt arbete. Inom den privata sektorn finns ingen motsvarighet till den kommunala sektorns centrala avtal. Där finns i stället företagsvisa avtal eller inga avtal alls. Det betyder inte att facklig verksamhet inte förekommer eller ersätts, utan att arbetet bedrivs 34
med stöd av förtroendemannalagen och underhandsöverenskommelser med arbetsgivaren. I samband med de återkommande centrala avtalsrörelserna om lön och andra anställningsvillkor inom den privata sektorn, verkar Lärarnas Riksförbund för att också villkoren för det fackliga arbetet ska regleras. 35
36
Ett personligt bemötande 6 Praktiska tips Ett personligt bemötande är A och O i kontakten med medlemmar och blivande medlemmar. Se till att information om Lärarnas Riksförbund och kontaktuppgifter till ombuden syns väl på arbetsplatsen. Välkomna nyanställda och lärarstudenter så fort som möjligt, gärna första dagen, för att utröna huruvida de redan är eller önskar bli medlemmar i förbundet. Om arbetsgivaren kallar nyanställda till möte, tveka inte att be om tio minuter för att berätta om Lärarnas Riksförbunds verksamhet. Fackmöten på arbetstid Diskutera med arbetsgivaren om möjlighet att ha fackmöten på arbetstid. I de allra flesta fall behandlar ju mötet frågor som rör relationen mellan arbetsgivaren och arbetstagarna på arbetsplatsen, vilket gör det rimligt att möten hålls på arbetstid. Vissa samverkansavtal reglerar möjligheten till facklig information på betald arbetstid. 37