FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

Transkript

1 FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Ingenjörer

2 INNEHÅLL Facklig handbok om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter i lag och avtal 1. Inledning Det lokala fackliga uppdraget Förtroendemannalagen - Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen... 4 Lagens giltighet... 4 Definition av fackligt arbete... 4 Antal förtroendemän och skälig tid... 5 Ledighet för fackligt uppdrag... 5 Rätt till ledighet 6 5 Rätt till betald ledighet 7 5 Fackliga kurser 5 Ledighet för fackligt uppdrag utan lön 6 Tolkningsföreträde Centrala kollektivavtal... 6 Kommunal sektor (AFF 76/LAFF 76)... 6 Fortlöpande ledighet 6 Ledighet vid vissa tillfällen 7 Statlig sektor... 7 Avtal om fackliga förtroendemän 7 ALFA 7 Samverkan för utveckling 7 Privat sektor... 7 AkademikerUtbildning, juni (7)

3 1. Inledning Denna fackliga handbok vänder sig i första hand till dig som är lokalt förtroendevald. Handboken är gemensam för Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund och Sveriges Ingenjörer alltså de sex Saco-förbund som äger AkademikerUtbildning. Läs mer om bolaget på Vi har valt att ta upp några av de vanligaste frågorna kring vilka rättigheter och skyldigheter du har som fackligt förtroendevald. Vi går däremot inte närmare in på de olika fackliga uppdragen som finns inom varje förbund. 2. Det lokala fackliga uppdraget I uppdraget som facklig förtroendeman ingår att företräda medlemmarna i olika frågor och sammanhang. Fackliga organisationer/förbund skiljer sig åt i uppbyggnaden av den inre organisationen. Ditt förbunds struktur styrs i grunden av förbundets stadgar. Sedan byggs organisationen vidare för att med en ändamålsenlig uppbyggnad på bästa sätt kunna företräda medlemmarna. Utförligare information om ditt förbunds organisation och uppbyggnad finns på förbundets webbplats. Som lokal facklig företrädare kan du ha många olika roller. Företrädare, partner, problemlösare Du företräder medlemmarna gentemot arbetsgivaren men du uppmuntrar dem också att ta egna initiativ i sina kontakter med arbetsgivaren. Du ger medlemmarna stöd och driver olika frågor fram till resultat. Du är den samtalspartner och det bollplank som medlemmen och arbetsgivaren behöver för att utveckla verksamheten Ambassadör Du är förbundets och Sacos ansikte utåt och bidrar till omvärldens syn på oss samtidigt som du ger våra yrkeskategorier en profil. Samordnare Genom ditt fackliga arbete får du kunskap om det som händer på arbetsplatsen. Du samordnar och förankrar idéer för att påverka arbetsgivaren och verksamhetens utveckling. Förhandlare I lokala medbestämmandeförhandlingar eller förhandlingar om t ex lokala kollektivavtal om löner eller arbetstid företräder du medlemmarna och ska bevaka och ta tillvara deras intressen. Kunskapsförmedlare Din roll är att ta emot, bearbeta och föra informationen vidare. Du är på så sätt en viktig länk mellan medlemmar, arbetsgivare, förbunden, Saco och respektive central part. Det finns en styrka i att många har kunskap, så behåll den inte för dig själv! Det finns ofta lokala uppdelningar/uppdrag som gör att endast vissa roller passar in på just dig! AkademikerUtbildning, juni (7)

4 3. Förtroendemannalagen - Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen De fackliga organisationerna garanterats en rätt att bedriva facklig verksamhet genom Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen. Lagen brukar förkortas LFF, men eftersom den också kallas för Förtroendemannalagen använder man ibland förkortningen FML. Lagen är en grundförutsättning för att kunna utföra fackligt arbete. Oavsett om arbetet avser traditionella fackliga frågor, som förhandlingsarbete om löner och allmänna anställningsvillkor, eller om det är andra för organisationen viktiga frågor, exempelvis utbildnings-, professions- och yrkesfrågor. Förtroendemannalagen är en förutsättning för att umgänget mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer ska kunna fungera ute på arbetsplatserna. Det är därför viktigt att alla som innehar fackliga uppdrag känner till lagens grundläggande bestämmelser och vilka rättigheter och skyldigheter man har som förtroendevald. Förtroendemannalagen innehåller några viktiga grundförutsättningar som särskilt bör uppmärksammas; definitionen av vad som är fackligt arbete, rätten till ledighet för att utföra uppdraget och rätten att utföra uppdraget med bibehållna anställningsförmåner, d v s lön från den egna arbetsgivaren. Lagen innehåller också ett utökat skydd mot uppsägningar och försämrade arbetsvillkor som en följd av det fackliga uppdraget. Lagens giltighet Det finns tre viktiga krav som måste vara uppfyllda för att en arbetstagare i lagens mening ska betraktas som facklig förtroendeman. Förtroendemannalagen gäller/omfattar endast: Arbetsgivare som har kollektivavtal. Den fackliga organisationen måste underrätta arbetsgivaren om vem som har ett fackligt uppdrag först då börjar lagen gälla för den personen! Lagen gäller endast den som är anställd hos arbetsgivaren. Definition av fackligt arbete Lagen gäller alla frågor som rör förhållandet till arbetsgivaren på den egna arbetsplatsen. Det kan också uttryckas som med facklig verksamhet sammanhängande frågor. I lagens mening har begreppet facklig verksamhet en vidsträckt innebörd. Naturligtvis är förhandlingsverksamheten i lagens mening det centrala. I förhandlingsarbetet ingår både förberedelse, genomförande och uppföljning. Sedan lagens förarbeten skrevs i början av talet har det skett stora förändringar i arbetslivet och en mängd olika frågor tillkommit i relationen mellan parterna på arbetsmarknaden. Den fortlöpande utvecklingen påverkar vad som är att betrakta som facklig verksamhet. Så kallade inre föreningsangelägenheter är inte facklig verksamhet i lagens mening. En återkommande fråga är om den fackliga organisationen kan ha möten på arbetstid. Medlemsmöten kan inte hållas på arbetstid med stöd av Förtroendemannalagen, eftersom lagen endast är tillämplig på den som är facklig förtroendeman! Det dock finnas regler i kollektivavtal om medlemsmöten på arbetstid. När det gäller styrelsemöten förhåller det sig lite annorlunda. Alla i styrelsen är ju att betrakta som fackliga förtroendemän - under förutsättning att alla är anmälda till arbetsgivaren! Möjligheten att ha styrelsemöte på arbetstid beror på vad som behandlas under mötet. Om innehållet är att betrakta som AkademikerUtbildning, juni (7)

5 facklig verksamhet kan man hålla mötet på arbetstid, medan inre föreningsangelägenheter faller utanför lagens tillämpningsområde. Antal förtroendemän och skälig tid Vem som utses till det fackliga uppdraget bestäms utan förbehåll av den lokala arbetstagarorganisationen. Lagen innehåller inte heller några begränsningar när det gäller antalet förtroendemän. Det finns inte något hinder mot att organisationen anmäler många av sina medlemmar på en arbetsplats som fackliga förtroendemän. I praktiken får inte detta någon betydelse, eftersom lagens ledighetsregler förutsätter att den totala tiden som det fackliga arbetet får ta ska vara skäligt med hänsyn till förhållandet på arbetsplatsen. Ledighet för fackligt uppdrag Enligt förtroendemannalagen har en facklig förtroendeman rätt till den ledighet som behövs för att hon/han ska kunna utföra sitt fackliga uppdrag. Lagen skiljer på rätt till ledighet och rätt till betald ledighet. Rätt till ledighet 6 Det finns inga regler som ger besked om exakt hur mycket tid som en facklig förtroendeman har rätt att vara ledig. Ledigheten ska vara skälig och lagen förutsätter att parterna enas om ledighetens omfattning. När man beräknar skälig ledighet ska man inte bara ta hänsyn till hur mycket tid själva uppdraget tar, utan också t ex skälig restid, raster och måltidsuppehåll. Ledighetens omfattning och förläggning bestäms efter överläggning mellan arbetsgivaren och den fackliga organisationen. Detta gäller både den fortlöpande ledigheten som behövs för det löpande fackliga arbetet och enstaka eller tillfälliga ledigheter för t ex facklig utbildning. Rätt till betald ledighet 7 Alla fackliga uppdrag på den egna arbetsplatsen gentemot den egna arbetsgivaren får utföras med bibehållna anställningsförmåner. Det betyder att det fackliga arbetet jämställs med utfört arbete och medför alla rättigheter enligt gällande kollektivavtal. Så länge den fackliga insatsen på ett naturligt sätt anknyter till den fackliga verksamheten på den egna arbetsplatsen har förtroendemannen rätt till betald ledighet. Det gäller även om själva utförandet inte sker i omedelbar anslutning till arbetsplatsen! Man kan också få övertidsersättning om det beror på arbetsgivaren att arbetet utförts utanför ordinarie arbetstid. Arbetsgivaren ska också ersätta eventuella merkostnader som kan uppstå, exempelvis reseersättning - om det beror på arbetsgivaren att uppdraget utförs på annan ort än det egna arbetsstället. Fackliga kurser Deltagande i facklig utbildning är i princip att betrakta som facklig verksamhet och behandlas därför enligt förtroendemannalagens regelverk. Varje form av facklig utbildning som har direkt betydelse för verksamheten på arbetsplatsen ger rätt till betald ledighet. Den fackliga utbildningen ska dock vara relevant för det fackliga uppdraget. Ledigheten får inte ha större omfattning än vad som är skäligt med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen och karaktären på förtroendemannens uppdrag. För mindre organisationer är det ofta inte möjligt att på central nivå utforma kursutbud som exakt motsvarar varje enskild kursdeltagares speciella behov och lokala uppdrag. Arbetsdomstolen (AD) har vid sådana tvister konstaterat att det ibland måste accepteras att utbildningen blir något vidlyftigare än vad som skulle vara motiverat i det enskilda fallet, om alternativ/mer lämplig utbildning inte står till förfogande. Det väsentliga syftet med utbildningen måste vara att stärka förtroendemannens förmåga att hantera frågor som uppkommer på den egna arbetsplatsen. AkademikerUtbildning, juni (7)

6 Ledighet för fackligt uppdrag utan lön Centrala fackliga uppdrag, t ex i förbundsstyrelse, eller andra fackliga uppdrag som inte direkt har med den egna arbetsplatsen att göra ger rätt till ledighet, men inte rätt att få lön från arbetsgivaren. Statligt anställda förtroendemän har dock rätt till 10 dagars betald ledighet för centrala fackliga uppdrag enligt det statliga kollektivavtalet ALFA. Tolkningsföreträde Om arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen inte är överens om förtroendemannalagens tillämpning uppstår en tvist och den centrala fackliga organisationen kan utnyttja sitt tolkningsföreträde. Det betyder att den fackliga organisationen har rätt att bestämma hur lagen ska tillämpas under den tid som förflyter till dess tvisten avgjorts rättsligt. De tvister som avses är bl a tvister om ledighet och om bibehållna anställningsförmåner. Det är den fackliga organisationen som förfogar över tolkningsföreträdet och inte den enskilde förtroendemannen. Tolkningsföreträde läggs under skadeståndsansvar och först efter att arbetsgivare och arbetstagarorganisation vid överläggning eller motsvarande har konstaterat att man har skilda meningar och inte kan komma överens. Det är alltid förbundet centralt som avgör om tolkningsföreträde ska kunna utnyttjas. Vänd dig därför till förbundet för råd om hur du/ni ska agera om en facklig företrädare inte får ledighet med lön! 4. Centrala kollektivavtal Kommunal sektor (AFF 76/LAFF 76) I kommuner och landsting finns ett centralt kollektivavtal, AFF/LAFF 76, som är ett anpassningsavtal till förtroendemannalagen. En viktig punkt i kollektivavtalet är att organisationen ska underrätta arbetsgivaren skriftligt om det fackliga uppdraget och så nära som möjligt ange uppdragets art. Kollektivavtalet innehåller även bestämmelse om att arbetsgivaren ska underrättas när uppdraget upphör eller till sitt innehåll väsentligen förändras. Tyvärr slarvas det en hel del med detta. Det finns anledning att årligen se över och aktualisera den lokala organisationens förtroendemannakår! Enligt förtroendemannalagen har den förtroendevalda rätt att disponera lokal eller motsvarande som fordras för det fackliga uppdraget. Kollektivavtalet kompletterar lagen och säger att förtroendemannen även ska ha tillgång till telefon hos arbetsgivaren. Det kan också finnas lokala kollektivavtal eller praxis om rätt att kopiera material och använda intern postdistribution. Fortlöpande ledighet Den lokala fackliga organisationen ska anmäla till arbetsgivaren vilka förtroendemän som behöver s k fortlöpande ledighet, dvs vara ledig för fackligt arbete på hel- eller deltid. En överenskommelse om detta ska träffas och protokollföras. När man beräknar hur mycket tid som kan behövas för det fortlöpande fackliga arbetet (s k facklig tid) utgår man från att tiden normalt inte överstiger 4 timmar per medlem och år. Denna lösning är av naturliga skäl mest förekommande vid stora arbetsplatser med många medlemmar och för förtroendevalda med omfattande uppdrag som tar mycket tid i anspråk. Inom större kommuner och landsting är det vanligt att Saco-förbunden lägger ihop sin fackliga tid och på så sätt skapar utrymme för fackliga sekreterare på hel- eller deltid. AkademikerUtbildning, juni (7)

7 Ledighet vid vissa tillfällen För förtroendemän som inte behöver fortlöpande ledighet för fackligt uppdrag bestäms den fackliga tidens omfattning och förläggning från fall till fall enligt lagens bestämmelser. Behov av enstaka eller tillfälliga ledigheter, för t ex facklig utbildning, ska anmälas till arbetsgivaren snarast eller om möjligt senast 14 dagar före ledighetstillfället. När det gäller ledighet för förhandlingar ska man ta hänsyn till vad lagen stadgar om förberedelsetid, genomförande och avslutning. Statlig sektor Avtal om fackliga förtroendemän För facklig verksamhet inom den statliga sektorn kompletteras förtroendemannalagen med Avtal om fackliga förtroendemän. För att man ska omfattas av avtalet gäller att man är anmäld som facklig förtroendeman hos sin arbetsgivare. En sådan anmälan ska vara skriftlig och om möjligt innehålla uppgifter om uppdragets art. En av de viktigaste frågor som avtalet behandlar är omfattningen på den ledighet som kan behövas för att fullfölja det fackliga uppdraget. Parterna har här varit eniga om att ledigheten bör motsvara en lokal facklig förtroendeman på heltid per helt 500-tal medlemmar i den lokala föreningen. Denna ledighet ska användas för fackliga frågor som ligger utanför det lokala förhandlingsarbetet t ex MBL och löneförhandlingar eftersom det är arbetsgivaren som förfogar över tidsåtgången för detta. Exempel på sådant som ligger inom ramen är när ni träffar medlemmar enskilt eller har medlemsmöten. När ni lägger upp strategier för ert arbete och när ni är på konferenser och utbildningar. Avtalet förtydligar dessutom er rätt till bibehållna anställningsförmåner och ersättningar under den tid ni arbetar fackligt samt ger er rätt att sitta ostört i myndighetens lokaler. ALFA I ALFA finns en bestämmelse som ger rätt till ledighet för fackligt förtroendemannauppdrag med högst tio arbetsdagar per kalenderår. Hit räknas vanligen ledighet för centrala uppdrag t ex ledamot i förbundsstyrelse eller förhandlingsdelegation, men det kan även gälla för enskilda utredningsuppdrag. Samverkan för utveckling I bilagan till avtalet Samverkan för utveckling regleras rätten att på betald arbetstid samla medlemmarna för facklig information. Ledigheten får för varje medlem uppgå till högst fem timmar per år. En förutsättning för att ledigheten ska beviljas är dock att arbetsgivaren har blivit informerad om när informationen kommer att ske. Privat sektor I allmänhet gäller förtroendemannalagen i sin helhet inom privat sektor, men det finns centrala kollektivavtal som kompletterar lagen. Det kan också finnas lokala avtal på arbetsplatser. Kontakta ditt förbund, eller mer erfarna kollegor på arbetsplatsen, för ytterligare information. AkademikerUtbildning, juni (7)