Vad vi snackar om. Tänk igenom vad som är de stora samtalsämnena på din arbetsplats. Grundläggande ombudsutbildning September 2010

Transkript

1 1 Vad vi snackar om Tänk igenom vad som är de stora samtalsämnena på din arbetsplats.

2 2 Mina medlemmar Lista medlemmarna och fundera på nedanstående: Hur bra kontakt har du med personen? Är detta en person som du knappt känner, som du har bra vardaglig kontakt med eller som du känner väl? Hur aktiv är medlemmen? Är detta en person som Lärarförbundet inte lyckats intressera, som Lärarförbundet lyckats intressera i något högre grad så att den t.ex. kommer på möten och tar ställning i frågor eller är detta en person som Lärarförbundet lyckats intressera i så hög grad att den är aktiv och t.ex. kan hjälpa till att organisera, uppvakta, fråga eller skriva vid tillfälle? Namn Handlingsplan Sätt upp mål och gör en plan för att öka värdena. Bättre kontakt med flera: Fler aktiva:

3 3 Ömsesidiga förväntningar Mina förväntningar Chefens förväntning Mina förväntningar Medlemmens förväntningar på mig Avdelningens förväntningar Mina förväntningar

4 4 Våra verktyg De verktyg som man har som facklig varierar med frågorna och med läget i beslutsprocessen. Vissa verktyg är kulturella/lokala typ mötesplatser mm. Andra är professionella verktyg typ skollag, läroplan mm. Dessa ger oss inte någon särskild facklig position men ofta god argumentation. Ytterligare andra är mer traditionellt fackliga och ger oss vissa rättigheter men är i sig ofta otillräckliga för att hitta lärares lösningar på lärares frågor. Framgång ligger i att kunna kombinera verktygen på rätt sätt till rätt fråga. Ta någon av dina snackisar och typiskt intressanta frågor och fundera i vilken utsträckning dessa verktyg är tillämpliga. Lönesamtal Uppdragsdialog Informella medlemskontakter Formella kontakter Informella möten med chefen Formella möten Kontakt i avdelningsstyrelsen Kontakter/Opinion Infokanaler Skollagen Läroplanen Yrkesetiken Kollektivavtal om inflytande Kollektivavtal om villkor Anställningsavtalet Medbestämmandelagen (MBL) Arbetsmiljölagen (AML) Lagen om anställningsskydd (LAS) Lagen om facklig förtroendeman Prof. verktyg Arbetsrättsliga verktyg Lagar...

5 5 Hemuppgifter Mellan utbildningstillfällena får du som ombud tre arbetsuppgifter. De handlar alla om att utveckla de kontakter som du är beroende av som ombud genom att diskutera och dokumentera ömsesidiga förväntningar. 1. Medlemmarna på din arbetsplats Gör en plan för hur du lättast kommer till tals med så många av dina medlemmar som möjligt. Praktisera några av de idéer du fick när ni arbetade med att nå alla under kursen. Om det går att hålla möte så är det bra men det är också viktigt att prata en och en med några av medlemmarna kanske genom att fika strategiskt. Ta din utgångspunkt i de antaganden om förväntningar som du gjorde under utbildningen. Sakfrågor: Vad intresserar? Hur ser medlemmarna på lönefrågan (nivåer, lönesättning, kriterier)? Vad ska förbundet engagera sig i? Förväntningar på dig: Stämmer dina antaganden? Dina förväntningar på medlemmarna: Vad kan du förvänta dig av olika personer? Är det några du har extra förväntningar på till exempel någon som du gärna vill bolla frågor med eller någon som kan hjälpa till med kontakter på en del av arbetsplatsen som du sällan träffar var då inte rädd för att uttala det. Klargör vilket stöd du behöver för att fullgöra ditt uppdrag. Är ni flera ombud så bör ni också diskutera sinsemellan och kanske tillsammans genomföra diskussionen om förväntningar. Dokumentera med minnesanteckningar, mallen i Vem ska vara vårt ombud eller någon annan bra form för att bevara diskussionen. 2. Din avdelning och resten av förbundet Se till att få en kontakt med någon i din avdelningsstyrelse. Ta din utgångspunkt i de antaganden om förväntningar som du gjorde under utbildningen och för en diskussion: Sakfrågor: Presentera Mina snackisar, stämning, rekryteringsläget på arbetsplatsen mm. Fråga efter avdelningens centrala frågor, vad kan komma att påverka oss. Fråga särskilt efter din (eller gör anspråk på en) roll i arbetet med lön. Förväntningar på dig: Stämmer dina antaganden? Vad finns det för förhoppningar både generella förväntningar som man har på alla ombud och förväntningar/förhoppningar som är knutna till dig som person och din arbetsplats? Finns det förväntningar på att du deltar i avdelningsgemensamma aktiviteter? Dina förväntningar på styrelsen: Dina intressen, behov och åtaganden inte minst behov av stöd och utbildning för uppdraget. Det kan handla om att du vill ta tag i vissa frågor men känner dig osäker för andra. Kan ni utse en kontaktperson eller skapa rutiner för kontakt? Dokumentera i en plan med ömsesidiga åtaganden. Gör upp om att stämma av regelbundet, kanske efter ett år. Erfarenheter visar att regelbunden personlig kontakt utöver möten och större gruppträffar bidrar till att göra uppdraget lättare och till att göra styrelsen kunnigare om sin avdelning.

6 6 3. Din chef Be att få en tid med din chef och diskutera igenom hur ni båda ser på din roll som ombud och vilka chefens åtaganden bör vara i relation till dig. Med fördel bör detta ske efter mötet med avdelningen. Det händer att chefer är reserverade i förhållande till facken. Om det gäller din chef var tydlig kring att dina förväntningar är positiva, att mötet handlar om att hitta former för att samverka och att ni har gemensamma intressen i en fungerande verksamhet. Ta din utgångspunkt i de antaganden om förväntningar som du gjorde under utbildningen och i den offert till chefen som du gjorde. Sakfrågor: Presentera Våra snackisar i lämpligt urval. Fråga efter vilka frågor som chefen anser att ni som parter bör diskutera/där du förväntas vara inne i beslutsprocessen. Förväntningar på dig: Stämmer dina antaganden? Hur ser förväntningarna på formella/informella möten/samtal/beslutsprocesser ut? Hur ser du på de förväntningar som chefen har? Har du något att erbjuda som chefen inte förväntar sig? Vad har du som företrädare för Lärarförbundet och för dina kollegor för förväntningar på chefen? Här finns naturligtvis både förväntningar om ett gott samarbete och om en vilja att följa gällande regelverk att det ska bli både bra och rätt. Öppen dörr? Tidig information? Hur ser du på ditt uppdrag såhär långt? Dokumentera och gör upp om att stämma av, kanske efter ett år. Tankestöd Följande matris används vid redovisningarna nästa gång och kan med fördel användas som tanke/planeringsstöd inför arbetet. Sakfrågor Medlemmarna Avdelningsstyrelsen Chefen Förväntningar på dig rimliga och orimliga Vad du kan förvänta dig av Övrigt

7 7 Var landar frågorna?

8 8 Delaktighet Vilka är dina möjligheter idag att påverka de dagliga beslut som direkt berör din arbetssituation, t.ex. hur arbetet ska utföras? Kan du påverka inköp av material, arbetsorganisationen, utveckling osv? Hur går det till hos dig idag när beslut fattas, som berör alla eller de flesta anställda? Finns det skillnader i delaktighet på din arbetsplats? Fråga/område All personal Vissa yrkesgrupper Ombud Arbetsgivaren Får information Kan yttra sig Är delaktig i att analysera problem och besluta om åtgärder Fattar självständiga beslut Får information Kan yttra sig Är delaktig i att analysera problem och besluta om åtgärder Fattar självständiga beslut Får information Kan yttra sig Är delaktig i att analysera problem och besluta om åtgärder Fattar självständiga beslut Får information Kan yttra sig Är delaktig i att analysera problem och besluta om åtgärder Fattar självständiga beslut

9 9 Mitt uppdrag

10 10 Beskrivning av kollegahandledning Bestäm vem som är ledare för omgången. Ledaren har ansvar för att ordet går laget runt, att var och en kan säga pass och att det inte ges möjlighet att ta ordet utanför turordningen (med undantag för korta ouppklarade arbetsformsfrågor). Bestäm vem som är observatör om ni är fler än fem personer. Kom överens om tystnadsplikt. Ni kan givetvis prata om själva handledningen men inte innehållet. Var och en tänker en kort stund på sitt ärende. Ledaren förbereder sig genom att gå igenom de olika faserna. Laget runt; var och en presenterar sitt ärende kort. Ledaren noterar ärendeformuleringarna på tavlan eller blädderblock. Gruppen väljer ärende genom att gå laget runt och rösta. Ledaren har utslagsröst. Påminn om vilka regler som gäller för tystnadsplikten. Ärendeägaren, den vars ärende har valts, berättar närmare om sitt ämne. Inget utrymme för frågor ännu. Frågestund laget runt med korta öppna frågor för att förstå ärendet bättre. Inga följdfrågor, en fråga i taget. Man kan säga pass. Gå flera rundor tills frågorna tar slut eller så länge tiden medger. Ärendeägaren svarar på varje fråga kort och koncist. Ärendeägaren redogör för vilka lösningsförslag hon/han nu kan se. Ledaren antecknar på blädderblock. Ärendeägaren godkänner formuleringarna. Rådgivande rundor, ett råd i taget, man kan säga pass. Ledaren skriver upp råden på blädderblock. Gå flera rundor tills alla gett sina råd eller så länge tiden medger. Ärendeägaren går igenom listan med råd, uppifrån och ned och tänker högt kring dem och väljer ut några som hon bedömer som tänkbara att agera efter och motiverar gärna varför. En kort summering av ledaren eller observatören. Vilket var problemet? Vilka lösningsförslag kom fram? Eventuellt något att tillfoga? En kort diskussion (5 10 minuter) om själva handledningen: Hur upplevde ärendeägaren övningen? Vilket utbyte upplevde hon/han? Vad upplevde de övriga deltagarna? Vad lärde ni er? Hur fungerade de olika momenten? (Börja med observatörens bild). Vad krävs för att detta ska fungera?

11 11 Etik för ombud några etiska riktlinjer Grunden för förtroendeuppdraget, liksom för medlemmens rättigheter och skyldigheter, finns i våra stadgar och i lagar och avtal. Medlemmar som behöver stöd måste givetvis behandlas korrekt rent rättsligt så att inte rättegångskostnader och skadestånd blir följden. Men att företräda medlemmarna på bästa sätt handlar om mer än att ha juridisk kunskap och följa givna regler. Det handlar också om att i varje situation ställa sig frågan vad som är ett etiskt förhållningssätt. Några sådana etiska riktlinjer som bör ligga till grund för den förtroendevaldas agerande sammanfattas här i sju punkter: Den förtroendevalda ska i alla lägen företräda medlemmen utifrån de rättigheter han eller hon har. Alla medlemmar har rätt att få sin sak prövad opartiskt. Den förtroendevalda har tystnadsplikt och lämnar inte ut uppgifter om enskilda medlemmar utan deras medgivande. Den förtroendevalda ska agera i enlighet med förbundets värderingar och policy. Den förtroendevalda ska undvika att försätta sig i jävssituationer. Den förtroendevalda får inte utnyttja sin fackliga ställning till att skaffa sig ekonomiska fördelar. Den som har ett fackligt uppdrag måste acceptera att en viss del av arbetet sker ideellt. Syftet med riktlinjerna är inte att ge entydiga regler för hur de förtroendevalda ska agera i varje uppkommen situation. Det är i sig en omöjlighet den som slaviskt följer regler handlar ju inte längre etiskt. Avsikten är i stället att skapa en medvetenhet om de etiska överväganden som det kan vara befogat att göra i en rad situationer som möter de förtroendevalda.

12 12 Handlingsplan