Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd, antaget av styrelsen den 26/9 2007 samt Radiohjälpens stadgar. Grunden är att stödja internationellt humanitärt arbete där bredden och mångsidigheten i Radiohjälpens nuvarande verksamhet behålles. Via internationell verksamhet ska därutöver främjas solidaritet och biståndsvilja i Sverige. Stödet ska dessutom ge möjlighet för en återkoppling i programbolagens verksamhet. 1.1 Organisationerna Vi har idag en önskvärd balans mellan olika stora liksom mellan olika typer av organisationer. Avvägningen här är en svårighet men just bredden är en del av Radiohjälpens identitet och styrka. Radiohjälpen ska därför värna både en nära och kontinuerlig samverkan med de stora biståndsgivarna och ett fortsatt stöd till de många små organisationerna. För alla gäller att organisationen ska arbeta för demokrati och jämställdhet och mot all form av diskriminering. Men organisationen får inte använda medel för att främja vissa politiska eller religiösa syften, inte ta ställning partipolitiskt och inte heller prioritera mottagare efter ras, religion eller nationalitet. 1.2 Biståndets inriktning Även verksamhetens inriktning är bred. Medlen ska fördelas så balanserat och effektivt som möjligt såväl utifrån varje enskilt ansökningstillfälle som i ett flerårigt perspektiv. Basen för biståndet är arbetet med att förändra strukturer för att nå långsiktiga resultat och varaktig förbättring. Men vi ska från fall till fall hantera denna grundläggande inriktning även gentemot behovet av enskilda korttids - eller engångsinsatser när så kan motiveras på humanitär grund. Vid akuta insatser efter katastrofer är det omedelbara humanitära behovet vägledande. Det är inte möjligt att fastslå exakta kriterier som alltid täcker allas behov. Radiohjälpens styrelse ska fortlöpande utvärdera tillämpningen av kriterierna och tillse att stiftelsens humanitära principer är vägledande. Styrelsen ska fortlöpande diskutera balansen mellan givarnas uppfattning, förväntning och önskemål och den faktiska verksamheten. 2. Tillämpning Radiohjälpen är starkt inriktad på konkreta och mätbara verksamheter. Vi ska ha en tydlig koppling mellan insatsbeskrivning och önskade resultat.
Ambitionen med varaktig förändring resulterar dock oftast i fleråriga program, där synliga resultat kan dröja. En förutsättning för bibehållen trovärdighet är att Radiohjälpen även framgent har uppdraget att utvärdera och pedagogiskt rapportera insatser inför tittare och lyssnare. Vi ska aldrig göra avkall på kvalitétskravet. Även när alla behovskriterier är uppfyllda bör en ansökan avslås eller bordläggas om insatsen av olika skäl vid tillfället bedöms mer eller mindre ogenomförbar. 2.1 Kort- och lång sikt Vi ska inte kortsiktigt och enbart fokusera på projekt som väl kan åskådliggöras i SVT och SR utan engagera oss i långsiktiga program, de stora linjerna och strukturella och bestående förändringar. Även här är avvägningen en svårighet men Radiohjälpen ska bibehålla dagens balans mellan kortsiktigt mätbara projekt och stödet till övergripande program även för sådant som attitydpåverkan, medvetandegörande, lokala organisationers kapacitetsuppbyggnad etc... 2.2 Enskilda projekt Vi ska pröva om önskade engångsinsatser och kortare projekt riskerar att bli permanent bistånd och i så fall vara restriktiva (se även 2.4 och 2.5). Men vi ska inte avstå från att stödja enskilda projekt när så är humanitärt motiverat. Det kan även gälla satsningar på infrastruktur och byggnation eller en enskild investering som krävs för att komma vidare i ett behjärtansvärt långsiktigt program. 2.3 Del i större program Vi accepterar ansökningar även där Radiohjälpens andel bara är en del, eller mindre del, i stora organisationers fleråriga och ibland globala program. I realiteten är ofta den sortens verksamhet en förutsättning för varaktiga resultat. Men vi strävar då efter att kunna synliggöra vår del i övergripande verksamheter. Det är viktigt att i dialog med organisationerna försöka bryta ut enskildheter som kan beskriva hur just tittarnas/lyssnarnas pengar tas tillvara, i såväl ansökningar som redovisningar. Radiohjälpen kan prioritera mellan flera ansökningar efter en bedömning av en organisations/projekts övriga finansiering men ska enligt samma resonemang som ovan inte exkludera stöd till organisationer med anledning av att den har en god grundekonomi. Samverkan med en eller flera organisationer kan ha ett värde i sig och även för ett solidaritetsarbete i Sverige. 2.4 Huvudmannaskap Huvudmannaskapet är ytterst viktigt. Både i ansökningar och redovisningar är beskrivningen av det långsiktiga och framförallt det lokala ansvaret centralt. Radiohjälpen kan efter prövning bistå även med löner, inköp, underhåll och normal verksamhetsdrift men organisationerna ska då kunna beskriva hur de, i samverkan med lokala organisationer och institutioner och myndigheter och/eller andra internationella organisationer, avser att etablera ett långsiktigt huvudmannaskap i mottagarländerna. Ett vanligt exempel är byggen av skolor och barnhem där Radiohjälpens insats ofta är avgörande men organisationen ska då redovisa hur ett fortsatt ansvarstagande för driften är tänkt. 2.5 Lokalt ägande Den lokala förankringen är fundamental och ska tydliggöras för att anslag ska beviljas. Lokala partners ska beskrivas.
Radiohjälpen ska undvika att skapa ett framtida beroende av våra bidrag och stimulera verksamhet som stöder lokal kapacitetsutveckling så att människor själva kan driva processer vidare. 2.6 Egeninsats 10% Vi ska avslå eller starkt nedprioritera ansökningar som syftar till att helt använda Radiohjälpens medel som den tiondel som krävs för att söka Sida-stöd. Det är inte Sidas avsikt att egeninsamlade medel ska bestå av sådana bidrag. Om hela den tiondelen är ett anslag från Radiohjälpen förloras den solidaritetsaspekt som eftersträvas i svenskt biståndsarbete. 2.7 Fattigdom utsatthet Radiohjälpen prioriterar de mest behövande och utsatta. Fattigdomskriteriet är grundläggande vid varje enskilt ansökningstillfälle. Fördelningen av medel präglas även av en fokusering på de mest fattiga länderna och områdena i världen. Hänsyn tas också till om vissa grupper inom dessa länder är eftersatta och har hamnat vid sidan av annan internationell hjälp Vi strävar fortsatt efter en balans mellan riktade insatser även för små men extra utsatta grupper och ambitionen att nå så många som möjligt. Vi strävar fortsatt efter att stödja barn och mödrar. Ett genderperspektiv präglar den övergripande fördelningen av medel och i vissa länder/kulturer är en riktad satsning mot flickor/unga kvinnor särskilt motiverad. 3. Val av länder Primära områden är Afrika och delar av Asien/Mellanöstern samt vissa länder i Latinamerika. Vi ska inte kategoriskt säga nej några länder men ställa särskilda krav utanför kärnområdet. En del länder kan ha svårt att generellt hävda sig efter ett strikt fattigdomskriterium men insatser kan ändå väl motiveras från fall till fall. Den geografiska spridningen av biståndsmedlen är i sig ingen faktor, behoven ska styra. Vid akuta katastrofsituationer, då insatser efterfrågas, underordnas ländervalet styrelsens bedömning av hjälpbehovet. 3.1 Sverige och EU Insatser i Sverige och inom EU har mycket låg prioritet. Vi ska fullfölja våra ingångna åtaganden men vara restriktiva till nya projekt, synnerliga och omedelbara humanitära skäl krävs. Bristen på humanitärt stöd inom en viss sektor liksom arbete för strukturella förändringar kan vara ett sådant skäl, som t ex inom arbetet mot människohandel och för dess offer eller särskilt utsatta gatubarn. Behov i ett nytt EU-land kan också vara knutna till ett icke EU-grannland, som t ex människohandeln från/i Rumänien/Moldavien. 3.2 Östeuropa Insatser inom övriga Östeuropa har inte högsta prioritet. Vi säger inte kategoriskt nej men ska extra noga studera såväl organisation som ansökans innehåll för kunna motivera stöd och för bifall betona att fattigdomen här ser annorlunda ut än utanför Europa. Det finns alltjämt motiv för att hjälpa utsatta barn och ungdomar, framförallt flickor, på vissa platser men pågående verksamhet, som snabbt växte fram efter 1991, ska inte
utan särskild prövning fortsätta. Solidaritetsaspekten i Sverige kan gynnas av fortsatta insatser i Östeuropa men något som behövdes 1991 behövs nödvändigtvis inte idag. Ryssland är klart nedprioriterat men även här kan akuta humanitära behov beaktas. 3.2.1 Lägerverksamhet Det tidigare stödet till flera organisationers lägerarrangemang för barn/unga i/från Östeuropa inklusive nya EU-länder nedprioriteras till förmån för fattigare länder. Vi ska dock besluta från fall till fall och undvika att alltför abrupt avveckla samverkan med mångåriga partner, dock undvika att stödja nya intressenter inom det här och liknande fält. 3.3 Semi-rika länder Radiohjälpen ska successivt avveckla ett brett stöd till länder med snabbt växande ekonomier. Men vi ska inte utan vidare överge bra pågående verksamheter i länder i Sydostasien och Latinamerika och heller inte kategoriskt säga nej till nya ansökningar. Trots god tillväxt och rik medelklass finns svåra fattigdomsfickor kvar i flera av dessa länder. I varje enskilt fall ska det dock finnas ytterligare ett argument för att bevilja medel förutom fattigdomskriteriet. Exempel här är riktade insatser för att hjälpa föräldralösa, gatubarn, etniska minoriteter, flyktingar, offer för krig och katastrofer etc.. Flera pågående projekt inriktas mot inhuman behandling av barn och svår diskriminering av flickor. 3.3.1 Icke-demokratier Riktade insatser bör ge indirekta värden genom att insatsen t ex påverkar beslutsfattare och/eller syns i inhemska massmedia och därmed förändrar attityder och främjar en demokratisk och humanitär utveckling. Uppbyggnad av lokala strukturer för att driva en sådan utveckling framåt kan också förtjäna stöd. I varje enskilt fall under 3.3 ska en helhetsbedömning göras om insatsen - trots landets positiva ekonomiska utveckling och eventuellt bristande demokrati - behövs och kan prioriteras med argument liknande ovanstående. I de här fallen ska ytterst tydliga krav ställas på dialog och återkoppling och redovisning av hur projektet fortskrider. 3.4 Oroshärdar Behovet av hjälp i krigs- och konfliktsituationer är oftast akut. Men Radiohjälpen ska vara restriktivt med att bevilja medel som kanske aldrig kan användas eller hamna fel. Innan beslut tas ska vi ta del av bedömningar från UD och Sida liksom från relevanta organisationer och deras samarbetspartners. En rekommendation från UD/Sida att inte bevilja medel p g a konflikt och/eller bristande säkerhet väger mycket starkt, Sökande organisationer måste kunna visa att de kan genomföra en insats. Det måste väl kunna beskriva målgrupp, lokala partners och sina kanaler för att nå ut med biståndet samt presentera en riskanalys. Av särskild vikt är att lokala partners är beprövade och bedöms kunna bedriva verksamheten utan orimlig fara och risk för att medlen missbrukas 4. Redovisning Radiohjälpen ska fortsatt ställa krav på kvalité i ansökningar och redovisningar. Målgrupp och kort- och långsiktiga mål ska väl preciseras. Budget måste överensstämma med dessa mål. Varje projekt ska redovisas i en slutrapport efter det att insatsen avslutats, fleråriga projekt beskrivas i en årlig delrapport.
I rapporteringen ska uppnådda resultat stämmas av mot uppställda mål. Faktiska kostnader ska stämmas av mot den uppsatta budgeten vid ansökningstillfället. Alla avvikelser mot mål och budget ska redovisas och förklaras. Bristande redovisning ska påverka beslut om tilldelning av nya medel till pågående eller nya projekt.