Brief Intervention har många namn och ansikten

Relevanta dokument
Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer

Om beteendeanalyser: Analysmodeller. Raimo Lappalainen Professor i klinisk psykologi och psykoterapi Psykologiska institutionen Jyväskylä universitet

samhälle Susanna Öhman

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Blir man sjuk av stress?

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Blir man sjuk av stress?

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.


Att leva med Parkinsons sjukdom

De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är:

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

SKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD. Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och inkludering i skolan!

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Integrerad beteendehälsa

Vetenskapligt Förhållningssätt

IBH-KONFERENSEN 2018

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Icke-farmakologisk behandling vid sömnstörning Regional läkemedelsdag 6 oktober 2015

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Utmanande beteenden Utmanade verksamheter. Utmanande beteenden. Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression

Dag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem

V 4. Veckan som gått. APT 9 Februari. Förskolan stänger Föräldrarådsmöte 24 Februari. Kl. 18:00. APT 10 Mars. Förskolan stänger kl16.

SÅ FÅR DU INTEGRERAD BETEENDE- HÄLSA ATT FUNGERA I PRAKTIKEN

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Sömnproblematik, stress och behandling

Skolperspektivet Elevhälsa

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

FoU Sörmland Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Hälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Stadens sociala samband

Lära om diabetes eller lära för livet

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Webbregistrering pa kurs och termin

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Plugga och må bra. Samtidigt.

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Depression hos äldre i Primärvården

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

Olaus Petriskolan Svenska, Engelska och NO 8c LOVE ACTUALLY ETT PROJEKTOMRÅDE FÖR ÅR 8 MED TEMAT KÄRLEK

Samtalskonst steg 2+ Och sen då?

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Utmanande beteenden Utmanade verksamheter

Spel- och dataspelsberoende

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten. Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning

Mitt arbete kommer att handla om schack för förskolebarn i förskoleklassen på min skola.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Motiverande samtal MI

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

Att minska hälsoklyftor

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Utvärdering FÖRSAM 2010

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten

Kvalitetsbokslut BUP Sörmland

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

DEPRESSION. Esa Aromaa PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum:

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Bättre hälsa: antagande

Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Transkript:

Brief Intervention har många namn och ansikten Erik Johnsson leg. psykolog, 070-66 701 66 erik.johnsson@psykkologpartners.se Presentation Arbetat med Brief Intervention sedan 2010 Läst på psykologprogrammet i Linköping Praktik hos Kirk Strosahl och Patricia Robinson 2009 Sambo och son på 2,5 år Friluftsliv, träning, familj och vänner Finsnickare Psykologpartners Psykologföretag med tjänster utifrån kognitiv Beteendeterapi (KBT) och Tillämpad beteendeanalys (TBA) Ett 60-tal legitimerade psykologer med KBT-inriktning Finns i Linköping, Norrköping, Stockholm, Göteborg, Västerås, Malmö och Helsingborg Erbjuder tjänster inom samtalsterapi, organisation och ledarskap, utbildning och handledning Mål med dagen Ge introduktion till fokuserad KBT/ACT Lära sig anpassa kunskaper i KBT och ACT till den egna arbetsplatsen och/eller mindre tid/utrymme Ide om implementering på den egna arbetsplatsen

Tider 0900-1000 1000-1020 Fika 1020-1200 1200-1300 Lunch 1300-1430 1430-1500 Fika 1500-1530 1530-1600 Behov av integrerad vård 30 % av de som söker VC har psykiska besvär. 50 % av behandlingen av psykisk ohälsa sker i PV. 90 % av besöken i PV ingen organisk orsak. 70 % av psykofarmaka skrivs ut av PVL. 50-60 % följer inte föreskrifterna för sin psykofarmaka. 40 % av sjukskrivna har depression el ångest som huvudsymtom (FK 2007) 60 % rehabpotential efter 2 mån. 20 % efter 1 år (FK 2007) 22 % uppfyller Axel-1 diagnos = ca 2milj svenskar! Behov av integrerad vård Bättre resultat än för varje enhet/profession för sig Primärvården första linjens psykiatri. Behov av ökad tillgänglighet av evidensbaserad vård. Många patienter som remitteras vidare uteblir. Nya riktlinjer Kostnadseffektivt? Fokuserad KBT/ACT (i ex. primärvård) Reda ut lite begrepp, Brief, KBT, ACT, KFBA PCBH... Anpassad till de förhållanden som råder i PV. Ingen väntetid. Träffar patienten i regel i samband med läkarbesök. Avlastar och kompletterar den övriga vården. Avstigmatiserar psykisk ohälsa Alternativ/komplement till sjukskrivning och/el. medicinsk behandling

Fokuserad KBT/ACT (i ex. primärvård) Mål att öka den total hälsan i populationen Träffar upp till 10 patienter per dag. 10-30 minuters samtal. Uppföljningssamtal efter behov. Ingen snabbterapi. Alltid välkommen åter. Mål att öka funktionsnivå inte minska symtom. Tar tillvara på patienternas potential. Sprider inlärningspsykologisk kompetens till övriga behandlare Preventivt arbete och tidiga insatser. Fokuserd KBT/ACT i praktiken Av 9000 patienter som sökte terapi så var det vanligaste antalet besök 1 (Brown & Jones, 2004) Eminem - Lose Your Self (2002) Look, if you had one shot, or one opportunity. To seize everything you ever wanted. One moment. Would you capture it or just let it slip? Yo Ökad funktion och meningsfullhet inte minskade symtom. Anpassa kunskapen Trust the system... Work, Love, Play, 3T (time, trigger, trajectory) Rätta mun efter matsäck. Sätt ramarna direkt. Utmaning: övergången från bedömning till intervention. Ångest, depression, smärta, insomni, beroende, diabetes, fetma, hälsoångest, somatisering, kris, låg följsamhet, sjukskrivning... Fokuserad vs. Standard KBT Dimension Primärvårdspsykiatri Specialistpsykiatri Utgångspunkt för vård Populationsbaserad Klientbaserad Primär uppdragsgivare Vårdgivare (läkare, SSK, etc.), sedan patient Patient, sedan andra Huvudsakliga mål 1. Stödja vårdgivarens effektivitet och därigenom öka påverkan på många patienter 2. Stödja små förändringsstrategier hos många patienter 3. Motverka hälsorisker/ livsstilsproblem. 4. Sprida kunskap 5. Minska vårdkostnader 1. Erbjuda intensiva insatser med mål att bota, utreda och öka funktion Struktur Del av en bredd av primärvårdsinsatser Del av en specialiserad mottagnings insatser Huvudsaklig vårdgivare Läkare Behandlaren ex. psykologen Huvudsaklig verksamhet Konsultationer Specialiserad psykolgisk behandling och utredning Tillgång till vård Styrs av övriga vårdgivare: Samma dag; Alla dagar Styrs av resurser och remiss, vanligtvis med väntetid Vårdkostnad per individ Låg Mycket varierad, beroende av patientens problematik INTERVJUMALL FÖR FÖRSTA BEDÖMNINGSSAMTAL TRUST THE SYSTEM GENOMFÖR FUNKTIONELL ANALYS AV PROBLEMET SOM PRESENTERATS 1. När började problemet? (Är det ett kroniskt problem?) Finns det något som hänt nyligen som har gjort detta problem värre? 2. Vilka situationer eller händelser upplever du triggar problemet? 3. Finns det något du kan göra som gör problemet bättre? Sämre? 4. Hur påverkar problemet ditt liv i termer av arbete, relation, fritid? 5. Hur kan det jag har framför mig sammanfattas? (Diagnos? Annan klassifikation?) GENOMFÖR EN KONTEXTUELL BEDÖMNING 1. Arbetar du? Vad tycker du om ditt arbete? Kommer du överens med dina kollegor? Är du på något sätt hindrad att utföra ditt arbete fullt ut (t.ex. funktionshinder)? Varför? För hur länge? 2. Är du gift eller är i en intim relation (sambo, särbo)? Hur fungera det? (Om svarat är negativt) Finns det någon form av våld eller annan misshandel (t.ex. verbal) i samband med konflikter. 3. Vem bor du med? Har du barn? Bor de ihop med dig? Hur går det för dem? Är de myndiga? Kommer du överens med dina barn? Har du kontakt med dem? 4. Har du några vänner? Hur ofta träffas ni? När var den senaste gången ni sågs? 5. Vad gör du på din fritid eller när du vill ha roligt? Vad gör du mer än detta? När var den senaste gången du gjorde något av dessa saker? (Fråga ev. om andlighet, självutveckling?) 6. Tränar du regelbundet? På vilket sätt? Hur ofta? När hände det senast? SCREENA FÖR RISKBETEENDEN 1. Dricker du alkohol? Hur många dagar i en typisk vecka dricker du alkohol? Hur mycket dricker du då? Har du någon gång haft/fått problem till följd av din alkoholkonsumtion? 2. Använder du någon annan form av drog (t.ex. hasch) 3. Röker du? Hur många per dag? Hur länge har du rökt? 4. Dricker du kaffe? Te? Andra energidrycker? Ungefär hur mycket per dag? 5. Äter du regelbundet? Vilken sort mat äter du en typisk dag? 6. Hur är det med träning /fysisk aktivitet? 7. Använder du någon form av medicin? Receptbelagd? Äter du någon form av alternativmedicin? (Kolla noga, inte bara det som står i journalen) 8. Hur är det med sömnen? Somnar du som du vill? Vaknar du på natten? 9. Är du sexuellt aktiv? Har du haft mer än en sexpartner? Hur många sexpartners senaste året? Skyddar du dig i samband med sex? Vilken form av skydd?!

2 Assessment: The Love, Work, Play and Health Questions Love Work Play Health Where do you live? With whom? How long have you been there? Are things okay at your home? Do you have loving relationships with your family or friends? Do you work? Study? If yes, what is your work? Do you enjoy it? If not working, are you looking for work? If not working and not looking for a job, how do your support yourself? What do you do for fun? For relaxation? For connecting with people in your neighborhood or community? Do you use tobacco products, alcohol, illegal drugs? Do you exercise on a regular basis for your health? Do you eat well? Sleep well? Assessment: The Three Ts Questions Time When did this start? How often does it happen? What happens before / after the problem? Why do you think it is a problem now? Trigger Trajectory Workability Question Are there times or places when the problem is more likely to occur? Is there anything or anyone that seems to set it off? What s this problem been like over time? Have there been times when it was less of a concern? More of a concern? And recently... getting worse, better? What have you tried (to address the problem)? How has that worked in the short run? In the long run or in the sense of being consistent with what really matters to you? Mall$för$första$samtal$ 23 Problembeskrivning /symtombild: Utlösare/ nuvarande stressorer: Hanteringsstrategier: Kontextuell analys: Familj/hemmet Fritid Arbete Avkoppling Fysisk aktivitet Vänskap Övrigt (tobak, alk/droger, sömn): Plan: 30 minuters konsulta0on Remiss Introduktion (5 min) Diagnostisk screening och funktionell analys (10-15 min) Utarbeta en plan för beteendeförändring (5 min) Konsultation till PVL (5 min)

Översiktlig biopsykosocial modell Utlösande faktorer Symtombild Copingstrategier Konsekvenser Symtombild Livet i stort Remissen Tydlig fråga ger tydlig ingång i konsultation Underlättar feedback Patienten vet varför den träffar psykologen Önskvärt med direkt överlämnande, verbala remisser - Pedagogiska och tidsmässiga vinster Introduk0on Mål: Presentera förutsättningarna för mötet Profession och titel Tystnadsplikt Förklara min (konsultens roll) Strukturen på mötet Möjliga arrangemang, ev återbesök Återkoppling PVL Mall för första samtal 23 Problembeskrivning /symtombild: Utlösare/ nuvarande stressorer: Hanteringsstrategier: Kontextuell analys: Familj/hemmet Fritid Arbete Avkoppling Fysisk aktivitet Vänskap Övrigt (tobak, alk/droger, sömn): Plan:

Diagnos0sk screening & Funk0onell analys Klargörande av problemställningen: När började problemet? Fanns en tydlig trigger? Problem (duration, intensitet och frekvens) Vad påverkar problemet till det sämre? Vad påverkar problemet till det bättre? Vad vidmakthåller? Bygger på inlärningsprinciper klinisk beteendeanalys. Funk0onell analys Konkretisera problemet: - Vad är problemet? Vad är det svåraste/ störst hinder? - Bryt ner till tydliga beteendetermer lista på över och underskott av beteenden - Stress passivitet, ältande, vila passivitet - Funktionell analys av vidmakthållande Funk0onell analys Problemets inverkan på Arbete (tempo, frånvaro, prestation) Familjen (konflikter, minskat deltagande) Socialt (tillbakadragen, förlorat intresse) Rekreation (förlorat nöjet) Fysisk träning (minskad frekvens och duration) Sömn, energi, koncentration, aptit, självkänsla, sexuellt Mood (ångest, depression, stress) Funk0onell analys Påverkansfaktorer: Kaffekonsumtion Nikotinkonsumtion Alkohol/droger Medicinering Hur ser en typisk arbetsdag ut? Hur ser en typisk helg ut?

ProblemsammanfaEning Empati / fånga patienten. Koll på processen / har jag fattat problemet? Hörde jag patienten? Förenkla och normalisera problemet. Skapa en ram och motivation för beteendeförändring. Och hur rullar det här hjulet då?... Stämmer det med dina värderingar? Socialt Arbete Intima relationer Hälsa Fritid Familj/släkt Plan för beteendeförändring Fokusera på funktion, inte bota.. Erbjud flera alternativ Sök efter tidigare copingresponser När gjorde du X sist? Hur fungerade det? Vad kan PVL göra? Sök efter stöd i omgivningen Undersök hur säker pat känner sig med interventionen (skatta 1-10) Tid för ev uppföljning 30 minuters konsulta0on Feedback 0ll PVL Verbal och samma dag, om möjligt Feedbacken ska innehålla: Klargör problemet och dess långsiktiga funktion Presentera planen för beteendeförändring Rekommendationer om hur PVL kan stödja planen Min roll i uppföljning och hur jag kan stödja PVL Tidsplan för uppföljning och utvärdering av interventionen

Uppföljningssamtal Uppföljning av förändringsplanen Problemlös runt hinder Förstärk alla försök till beteendeförändring Normalisera misslyckanden Avsluta om pat rör sig i rätt riktning Återbesök vid behov bättre än att boka in ny tid Håll dörren öppen för snabb konsultation Pat ansvarig för sin egen förändring inte bota! Fokuserd KBT/ACT hos dig Olika nivåer av integrering. Våga vara tillgänglig Informera/visa vad du kan hjälpa till med Vara på samma våningsplan Tydlig och direkt i återkopplingar Anpassa din kunskap Verktyg som får plats på baksidan av receptblocket. Utbilda övrig personal Litteraturlista Robinson, P., J. & Reiter, J., T. (2007). Behavioral consultation and primary care: A guide to integrating services. New York: Springer Robinson, P., J., Gould, D., A. & Strosahl, K., D. (2011). Real behavior change in primary care: improving patient outcomes & increasing job satisfaction. Oakland: New Harbinger. Robinson, P., Strosahl, K., D. & Gustavsson, T. (2012). Brief intervention for radical change. Oakland: New Harbringer Publications Hunter, C., L., Goodie, J., L., Oordt, M., S. & Dobmeyer, M., S. (2009). Integrated behavioral health in primary care: Step-by-step guidance for assessment and Intervention. New York: American Psychological Association Kadowaki, Å (2010). Svensk sjukvård till vanvett - om patienten får bestämma. Ödeshög: Psykologinsats Tack för mig!