Verksamhetsidé som ledningsverktyg Katina Thelin, Fil Dr i pedagogiskt arbete Skolledarkonferensen, Tylösand den 25 september 2014
Bakgrund Skolutveckling Utveckling Skola Def. medvetna förändringar som sker på enskilda skolenheter och omfattar hela eller större delar av skolans verksamhet (Scherp, 2003, s. 10)
Studie av medarbetares visioner om skolan (Thelin, 2003) A B Utgår från eleven/elevens verklighet. Utgår från ett givet stoff/ämne /kursplan och/eller lärobok. Flexibel gruppindelning. Gruppens sammansättning styrs av elevernas problem och frågor eller av ett tema. Årskursindelning. Flexibel skolmiljö med stor variation när det gäller lokalernas storlek, utformning och utrustning. Lokaler som lämpar sig dels för arbete i en lite större grupp (klass) och för individuellt arbete. Samarbete mellan lärare. Huvudsakligen gemensam planering. Fördelning av arbete mellan lärare. Huvudsakligen individuell planering (men med inslag av samarbete). Skolan är en del av samhället och lärande bör till stor del äga rum utanför skolbyggnaden. Rektor organiserar, samordnar och stöttar. I skolan studerar eleverna samhället och förbereds för att delta i det. Studiebesök. Skolan bör anpassas till samhället. Rektor ställer krav, fattar beslut och ser till att beslut efterlevs (samt organiserar, samordnar och stöttar).
Studie av sex utvecklingsbenägna skolor (Thelin, 2004) - Gemensam idé - Tolerans för olikheter ( högt i tak ) Samsyn och variation Skolutvecklingens paradox
Kvalitativ studie Djupintervjuer med 15 skolchefer Fenomengrafisk ansats beskriva variationen i sätt att se En verksamhetsidé (funktion och karaktär) Sättet att arbeta med en verksamhetsidé
Skilda sätt att se en verksamhetsidé 1. Verksamhetsidé som Varumärke 2. Verksamhetsidé som Kitt 3. Verksamhetsidé som Kompass 4. Verksamhetsidé som Karta 5. Verksamhetsidé som Raster
Verksamhetsidé som Varumärke Syftar till att påverka inställningen eller attityden till verksamheten hos människor (individer eller grupper av individer) som befinner sig utanför densamma En idé om vad man vill vara och hur man vill uppfattas. Jag tror det, du kan ta en massa såna här exempel som är kända från näringslivet. SAS eller Ikea eller vad vi ska komma med då Fyller en konkurrensstärkande funktion
Generell (forts. verksamhetsidé som Varumärke) Den ska vara möjlig för många att förstå och kunna omfatta Originell den bör vara mer unik [ ]. En bra idé är lite kortare och lite mer intressegivande i själva anslaget sen ska man bli nyfiken
Verksamhetsidé som Kitt Syftar till att påverka medarbetares inställning, eller attityd, till verksamheten. Skapa en känsla av samhörighet ett starkare vi mellan medarbetare på olika nivåer inom en enhet, mellan enheter i en stadsdel och mellan stadsdelar. Att man känner en vi-känsla. Att nu ska vi tillsammans göra detta [ ]. Ja jag tror att en idé kan förena Fyller en enande, och därigenom motivationsskapande funktion
(forts. Verksamhetsidé som Kitt) Uttrycker (verksamhets)gemensamma uppfattningar och värderingar Att det finns en idé är det viktigaste (inte vilken idé). Viktigt att den är förankrad; att de som finns i verksamheten kan relatera till den och ställa sig bakom den.
Verksamhetsidé som Kompass Syftar till att påverka verksamheten (snarare än människors inställning till den) styrande funktion Specifik (särskiljande, variationsbegränsande)
(forts. Verksamhetsidé som Kompass) Tydliggör verksamhetens syfte, eller riktning; ett specifikt resultat eller en specifik målbild. (VAD) det är häråt vi strävar. Det är häråt vi jobbar och det som allting ska syfta emot det som vi ska ha gemensamt så att vi inte åker åt olika håll eller går av på olika ställen. Att vi har tåget riktat åt samma håll? Så inte någon åker till Skåne och någon åker till Norrland Den styrande funktionen får en dirigerande karaktär.
Verksamhetsidé som Karta Syftar till att påverka verksamheten styrande funktion Specifik (särskiljande, variationsbegränsande)
(forts. Verksamhetsidé som Karta) Tydliggör verksamhetens inriktning (snarare än dess riktning) och karaktären hos densamma d v s process, görande (HUR) jag vill ju se en verksamhetsidé som olika metoder, instrument och olika hanteringssätt Hur det är vi ska jobba [ ] En idé om hur vi ska nå målet Den styrande funktionen får en vägledande karaktär.
Verksamhetsidé som Raster Syftar till att påverka verksamheten styrande funktion Specifik (särskiljande, variationsbegränsande) Tydliggör verksamhetens de mera grundläggande antaganden, om relationen mellan resultat och process Fungerar som ett slags raster (filter, glasögon, synsätt, förhållningssätt eller teori )
(forts. Verksamhetsidé som Raster) Både en riktning och ett raster över allt. Allting som vi gör ska präglas av de här [ ] såna mentala bilder Så att vad jag än gör så väljer jag mina metoder i ett antagande om att det ska leda till något Det är det som är liksom min teori på nåt sätt då det måste ju genomsyra mitt sätt att lägga upp, planera, styra Alltså [ ]. Vilka glasögon har jag på mig? Den styrande funktionen får en meningsskapande karaktär.
Skilda sätt att se en verksamhetsidé 1. Verksamhetsidé som Varumärke 2. Verksamhetsidé som Kitt 3. Verksamhetsidé som Kompass 4. Verksamhetsidé som Karta 5. Verksamhetsidé som Raster Identitetsskapande funktion Styrande funktion
Skilda sätt att se arbete med verksamhetsidéer 1. Beslut som förankras (uppifrån) implementering 2. Öppen fråga som gemensamt besvaras (underifrån) medskapande 3. Förslag som man förhandlar om innan den förankras (uppifrån och underifrån) delaktighet
Chefernas sätt att se arbete med en verksamhetsidé har inget att göra med hur de uppfattar själva idén! Cheferna tycks inte se verksamhetsidéer och arbete med sådana som delar i en meningsbärande helhet ett specifikt sätt att styra och leda pedagogisk verksamhet som är skilt från andra tänkbara sätt att göra det lika lite som de ser att det egna sättet att styra och leda har sin hemvist i något mera grundläggande perspektiv av den karaktär som exempelvis rationalismen och det tolkande förståelsebaserade perspektivet utgör.
Verksamhetsidé som Varumärke Verksamhetsidé som Kitt Verksamhetsidé som Kompass Verksamhetsidé som Karta Verksamhetsidé som Raster
Skolutvecklingens paradox När behövs samsyn respektive variation? Vi behöver ha samsyn när vi ska agera som grupp/ organisation Vi behöver ha en variation när vi ska lära
Arbetsorganisation Utvecklingsorganisation (Scherp, 2011)