Årsrapport 2014 SDN
Innehållsförteckning 1 Uppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning... 4 2 Förvaltningsövergripande... 6 2.1 Analys av årets utfall - Befolkningsramen... 6 2.2 Analys av årets utfall - resursnämndsuppgifter... 7 2.3 Värdering av eget kapital... 7 2.4 Nettokostnads-, lönekostnads- och personalvolymsutveckling... 8 2.5 Utveckling inom personalområdet... 8 2.5.1 Personalstruktur... 8 2.5.2 Övrig utveckling inom personalområdet... 9 2.6 Resultat enligt organisationsstrukturen... 10 2.7 Uppföljning budgetriktlinjer... 12 3 Uppföljning av kommunfullmäktiges budget... 13 3.1 Sammanfattande resultat av uppföljningen av kommunfullmäktiges prioriterade mål... 13 3.1.1 Sammanfattande resultat nämndspecifika mål... 18 3.2 Kompletterande uppföljning av vissa av kommunfullmäktiges prioriterade mål... 19 3.2.1 Skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper, förmågor och värden... 19 3.2.2 Skolan ska i ökad omfattning kompensera för elevers olika förutsättningar på såväl elevnivå som mellan olika skolor... 20 3.2.3 Upphandling av tjänster med sociala hänsyn ska öka... 20 3.3 Sammanfattande uppföljning av kommunfullmäktiges uppdrag... 21 3.3.1 Sammanfattning av uppföljning av nämndspecifika uppdrag... 23 3.4 Kompletterande uppföljning av vissa av kommunfullmäktiges uppdrag... 23 3.4.1 Full behovstäckning i förskolan... 23 3.4.2 Brukare av hemtjänst och äldreomsorg ska ha tillgång till kontaktperson på sitt modersmål... 23 3.4.3 Av den arbetade tiden i Göteborgs Stad ska max fem procent utföras av timanställd personal. Gäller för mandatperioden.... 24 4 Uppföljning av nämndens verksamhet per verksamhetsområde... 25 4.1 Utbildning... 25 4.1.1 Redovisning av resultat... 25 4.1.2 Viktiga framtidsfrågor... 27 4.2 Äldreomsorg... 27 4.2.1 Redovisning av resultat... 27 4.2.2 Viktiga framtidsfrågor... 28 4.3 Hälso och sjukvård... 29 SDN Norra Hisingen, Årsrapport 2014 SDN 2(41)
4.4 Individ och familj... 30 4.4.1 Redovisning av resultat... 30 4.4.2 Viktiga framtidsfrågor... 31 4.5 Funktionshinderverksamhet... 31 4.5.1 Redovisning av resultat... 31 4.5.2 Viktiga framtidsfrågor... 32 4.6 Kultur och fritid... 33 4.6.1 Redovisning av resultat... 33 4.6.2 Viktiga framtidsfrågor... 33 4.7 Måltids- och fastighetsservice... 34 4.7.1 Viktiga framtidsfrågor... 34 5 Uppföljning av särskilda beslut och uppdrag... 35 5.1 Ej verkställda SoL/LSS-beslut... 35 5.2 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah... 35 5.3 Intern kontroll... 36 5.4 Nationella minoriteter... 36 5.5 Göteborgs Stads kommunikationsstrategi... 37 5.6 Förebyggande socialt arbete medel ur Utvecklingsfonden... 37 5.7 Sponsring... 37 5.8 Stimulansmedel för miljöprogramsåtgärder... 38 5.9 Synpunktshantering... 38 6 Bokslut... 39 6.1 Sammanfattande analys... 39 6.2 Resultaträkning... 40 SDN Norra Hisingen, Årsrapport 2014 SDN 3(41)
1 Uppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning Stadsdelsnämnden Norra Hisingen har nio särskilt prioriterade mål. Bedömning av måluppfyllelsen är: Kommentarer kring dessa mål och kommunfullmäktiges övriga mål finns i avsnitt 3.1 och 3.1.1. Det har under året bedrivits ett brett och omfattande arbete i kärnverksamheterna för att öka måluppfyllelsen. Särskilt viktiga resultat är att fler elever uppnått fullständiga betyg, fler personer har kommit i arbete och egenförsörjning samt möjligheterna till en rik och meningsfull fritid har ökat. Inom individ- och familjeomsorgen har antalet vårddygn för barn och unga ökat kraftigt. Ökningen beror till största delen på att antalet ensamkommande flyktingbarn ökat kraftigt på grund av avsaknad av ändamålsenliga boenden. Därutöver har en ökning vårddygn skett avseende ungdomar kopplat till missbruk och/ eller kriminalitet. Antalet barn/ungdomar i familjehem har ökat, vilket är i linje med förvaltningens inriktning som säger att då barn och unga måste skiljas från föräldrarna skall familjehem övervägas i första hand. Antalet vårddygn vuxna har ökat (från en mycket låg nivå år 2013) och antalet boendedygn är i paritet med föregående år. Skolornas systematiska arbete för att fler elever ska ha godkända betyg fortsätter att ge effekt och andelen elever med godkända betyg i alla ämnen har ökat gentemot föregående år. 76,5 procent av eleverna lämnade grundskolan med minst betyget E (godkänd) i samtliga ämnen. Utvecklingen av försörjningsstöd fortsätter visar positiva tendenser. Satsningarna på arbetsmarknadsinsatser främst vad gäller gruppen unga vuxna samt barnfamiljer med långtidsberoende av försörjningsstöd har gett resultat och antalet försörjningsstödstagare har minskat. SDN Norra Hisingen, Årsrapport 2014 SDN 4(41)
Projektet För ett hållbart Norra Hisingen med Backa i fokus har under året fortsatt att stödja och skapa förutsättningar för det förvaltningsövergripande arbetet i syfte att skapa en trygg, livfull och attraktiv stadsdel. Projektets olika delar har bedrivits inom de ordinarie verksamheterna och samordnats inom projektet. Arbetet har varit kunskapshöjande, framgångsrikt och införlivas från årsskiftet i förvaltningens ordinarie arbete och riktas mot hela Norra Hisingen. Bostadsbristen slår mot alla grupper. Det råder brist på bostad med särskild service, BmSS, i staden vilket medfört att flera beslut om BmSS inte kunnat verkställas och att fler personer bor i korttidsboende i avvaktan på plats. Det är bekymmersamt ur rättssäkerhetssynpunkt men även för förvaltningens ekonomi då förvaltningen hittills tilldömts särskild avgift i fem fall. De externa granskningar av hemtjänsten som gjordes under 2013 har lett till olika åtgärder med flera förbättringar. De ekonomiska analyserna har stärkts, personalen har fått förhållningssättsutbildning och en enhetlig styrning har skapats utifrån handlingsplanen med en tydlig kommunicerad vision för hemtjänsten. Avrapportering har skett till nämnden vid fyra tillfällen under året. Konceptet ökat delaktighet och inflytande i särskilt boende har påbörjats. Inom hälso- och sjukvården visar olika mått och nyckeltal att patienterna har fått mer komplexa behov av vård och omsorg, och verksamheten har börjat anpassa sig utifrån behoven. Medarbetare Arbetet med att nå max 5 procent av den arbetade tiden som utförs av timanställd personal har pågått intensivt under mandatperioden. Inom Norra Hisingen är siffran 6,4 procent för 2014 vilket gör oss till den stadsdel som är närmast målsättningen. Projektet bemanningsoptimering är avslutat och går in i den ordinarie verksamheten. Andelen heltid tillsvidare har ökat. Arbetet med rätten till heltid, möjligheten till deltid har varit framgångsrikt. Likaså är Norra Hisingen jämställt när det gäller osakliga löneskillnader baserade på kön inom befattningar som har värderats likvärdigt. Arbetsmiljön har även i år varit i fokus inom flera områden. Samtliga stadsdelsförvaltningar mottog under våren en framställan från Vårdförbundet och Vision rörande brister i arbetsmiljö såsom hög arbetsbeslagning. På förvaltningsövergripande nivå har en arbetsmiljöutbildning för samtliga chefer och skyddsombud tagits fram i samverkan. Ekonomi Utfallet blev + 7 209 tkr. Efter kvartal ett som visade befarat underskott för helåret på cirka 5 000 tkr har stora ansträngningar gjorts inom sektorerna för att komma tillrätta med avvikelserna. Inom grundskolan genomfördes ett större arbete med omställning av personal som ett led i att Fridaskolan startade där cirka 300 av eleverna var från Norra Hisingen. Trots det positiva resultatet finns fortsatta problem. Flera verksamhetsområden har inte lyckats hålla budget vilket är problematiskt. Bland annat har kostnaderna för köpt vård inom främst barn och familj samt funktionshinder ökat. Budgeten är ofta lagd med liten eller ingen marginal, vilket medför att det inte finns utrymme för förändringar som innebär kostnadsökning. Det ger för dessa ett sämre utgångsläge att klara 2015 års budget då man i några fall har med sig en för hög månatlig kostnadsnivå in på det nya året. SDN Norra Hisingen, Årsrapport 2014 SDN 5(41)
2 Förvaltningsövergripande 2.1 Analys av årets utfall - Befolkningsramen Utfall Aktuell budget Avvikelse Utfall 2013 Nettokostnad 1 873 818 1 881 010 7 192-1 802 374 Kommunbidrag 1 881 027 1 881 010 17 1 795 700 Resultat 7 209 0 7 209-6 674 Eget kapital 47 533 40 324 7 209 40 324 Lönekostnad exkl arvoden 938 676 940 961 2 285-926 249 Arbetad tid (årsarbetare) 3 118 - - 3 149 Lönekostnad per årsarbetare 301 294 Utfallet för 2014 är 7 209 tkr. Det motsvarar 0,3 procent av nämndens omsättning på ett år som uppgår till runt 2 370 000 tkr. Avvikelsen mot budget på 7 200 tkr är i sig inte en så stor avvikelse mot bakgrund av den stora omsättning som förvaltningen har men är ändå viktig då förvaltningen visade ett minus 2013 även om det var budgeterat. Efter årets första kvartal visade siffrorna ett befarat underskott för helåret på omkring 5 000 tkr. Där några av verksamhetsområdena framförallt skolan befarade ett stort underskott på upp mot 15 000 tkr. Ett stort besparings- och effektiviseringsarbete påbörjades under våren och förvaltningen har lyckats vända kostnadsutvecklingen till att få en ekonomi i balans. Nettokostnadsutvecklingen för hela året uppgick till 4,0 procent. Trots det positiva resultatet har det funnits problem. Flera verksamhetsområden har inte lyckats hålla budget vilket är problematiskt. Budgeten är ofta lagd med liten eller ingen marginal, vilket medför att det inte finns utrymme för förändringar som innebär kostnadsökning. Inom område skola så visar merparterna av skolorna minussiffror. Inom område förskola som av tradition brukat hålla sin budget visar man nu minusresultat och det är främst ett resultat av att man främst inte kunnat anpassa sin personalvolym då barnantalet minskat eller inte blivit lika högt som man prognostiserat. Det har också resulterat i att förvaltningen bokat upp ett par miljoner i slutavräkning till fristående förskolor som skall erhålla samma ersättning som den egna produktionen haft. Inom både äldreomsorgen och individ- och familjeomsorgen samt funktionshinder är det biståndsenheterna som har haft det ekonomiskt ansträngt. Det beror både på ökad efterfrågan av korttids- och köpta särskilda boendeplatser samt ökad efterfrågan på hemtjänst. Inom IFO-FH finns underskottet främst inom barn- och familj samt funktionshinderverksamheten. Båda sektorernas resultat förbättras dock genom att andra delar som till exempel daglig verksamhet och boenden visar överskott. Försörjningsstödet som ligger under sektor IFO-FH visar också glädjande ett ganska stort överskott vilket varit en förutsättning för att tilldelad ram för 2015 skall vara tillräcklig. Överskotten inom våra verksamheter finns också inom vår centrala måltid och fastighetsservice, kultur och fritid samt förvaltningsgemensamt. Till budget 2015 har förvaltningen ingen central reserv varför verksamheterna måste hantera samtliga kostnadsökningar. Några verksamheter står inför fortsatta utmaningar, främst då kanske förskolan där en nettokostnadsminskning är nödvändig för att klara de ekonomiska ramarna. Inom område bistånd IFO-FH måste man också vara vaksam på kostnadsutvecklingen då man under 2014 visade ett stort underskott. Förbättrad budgetdisciplin och en noggrann uppföljning av verksamheten både avseende ekonomi och prestation är också avgörande för att ha en budget i balans. SDN Norra Hisingen, Årsrapport 2014 SDN 6(41)
2.2 Analys av årets utfall - resursnämndsuppgifter Resursnämndsuppgift Årets resultat Aktuell budget Resultatavvikelse Utgående Eget kapital Resultat 2013 Ungdomssatsning - - - 1 533 599 Regionsamordning funktionshinder 111 0 111 344 136 Ungdomssatsning - verksamheten är överflyttad enligt beslut till SDF Lundby under 2014. Kvar ligger utgående eget kapital som regleras i samband med bokslut. Regionsamordning - Avvikelsen är marginell och uppgår till +111 tkr. Den är ett resultat av att en planeringsledare gått i pension i sommar och ersättare inte hunnit börja förrän senare under hösten. 2.3 Värdering av eget kapital Befolkningsramen Det egna kapitalets storlek är avgörande för den rörelsefrihet som stadsdelen kan ha över tiden. SDN Norra Hisingens egna kapital uppgår efter 2014 till 47 533 tkr vilket motsvarar 2,1 procent av den totala omsättningen. Det egna kapitalet är tänkt till att kunna trygga verksamheterna vid tillfälliga och hastiga förändringar avseende befolkningsansvaret. Det egna kapitalet är även tänkt att kunna användas för att göra engångssatsningar i verksamheterna. Under de senaste har statsdelen fått känna av en minskad efterfrågan av platser på särskilda boenden från övriga stadsdelar i staden, under 2014 har den dock stannat av. Det har inneburet krav på stora kostnadsanpassningar och nedläggning av platser. En omställning och avställning av särskilda boenden är förenat med stora engångskostnader och till detta kan i vissa fall det egna kapitalet behöva användas. Andra verksamhetsområden som också står för fortsatta förändringar är förskolan där det finns ett behov av om- och utbyggnad av förskolor runt om i stadsdelen. Erfarenheten visar att detta medför "puckelkostnader" i form av dubbla hyror mm under en period. Till sist finns också ett behov av att bygga om och bygga ut ett antal skolor inom de närmsta åren och där ligger planeringen i startgroparna för flera skolor. Under 2014 öppnade en ny friskola i stadsdelen vilket medförde ett stort tapp av elever inom stadsdelens egna skolor och således uppstod ett anpassningsbehov som var svår att på kort sikt klara fullt ut då flera kostnader är fasta. Detta är något som kan hända igen och då måste stadsdelen har ett eget kapital för att möta detta. Med bakgrund av ovanstående görs bedömningen att ett eget kapital över tid behövs på 60 000 tkr för att klara dessa och andra liknande omställningar. Nämnden har under åren 2012, 2013 samt i budget 2015 nyttjat möjligheten till att använda eget kapital. På sikt behöver det egna kapitalet arbetas upp mot nivån 60 000 tkr igen. För att ha en långsiktigt god och hållbar ekonomi kan det egna kapitalet hålla sig i spannet 20 000 tkr upp till 60 000 tkr. Resursnämndsuppgifterna Under 2014 flyttades resursnämndsuppdraget Ungdomssatsningen över till SDN Lundby varför behovet av eget kapital för resursnämndsuppgifter minskat kraftigt. Kvar finns planeringsorganisationen som är av mindre omfattning och ett eget kapital uppgående till omkring 100 tkr är tillräckligt. SDN Norra Hisingen, Årsrapport 2014 SDN 7(41)
2.4 Nettokostnads-, lönekostnads- och personalvolymsutveckling År 2013 År 2014 Nettokostnadsutveckling 3,6 % 4,0 % Lönekostnadsutveckling (exkl arvoden) 3,7 % 1,3 % Personalvolymsutveckling 0,6 % -1,0 % Stadsdelsförvaltningen har under 2014 lyckats ha en nettokostnadsutveckling på 4,0 procent vilket skall jämföras med att kommunbidraget ökade med 4,8 procent. De har resulterat i att förvaltningen lyckats förbättra sitt resultat mot 2013 med omkring 13 800 tkr. Några enstaka år går det att ha en nettokostnadsökning som överstiger ökningen av kommunbidraget men för en långsiktigt hållbar ekonomi måste dessa följas åt. De procentuellt högsta kostnadsökningarna finns inom förskolan med 5,9 procent och inom funktionshinder (FH) 5,6 procent samt individ och familjeomsorgen exkl försörjningsstöd (IFO) på 5,6 procent. Ökningarna är ett resultat av att produktionskostnaden per barn stigit kraftigt inom förskolan som ett led i att man inte kunnat göra de anpassningar under främst hösten som skulle varit nödvändiga med anledning av det minskade antalet barn i förskolan som också renderat högre ersättning till våra fristående förskolor. Inom IFO-FH är resultatet främst en konsekvens av ett ökat behov av insatser för funktionshindrade och placeringsdygn inom barn- och familjenheten. Även om kostnaderna för kultur och fritid inte är på samma nivå/storlek som för övriga sektorer så ser man en nettokostnadsminskning som påverkar förvaltningens total. Minskningen är främst ett led i att man under året haft vakanta tjänster som slår igenom ganska kraftigt Man har också haft en tydligare kontroll på sina kostnader. Personalvolymstutvecklingen var negativ under 2014. Detta beror på omställningsarbetet inom grundskolan samt avveckling av särskilt boende inom äldreomsorgen. 2.5 Utveckling inom personalområdet 2.5.1 Personalstruktur År 2012 År 2013 År 2014 Antal tillsvidareanställda på heltid 2 392 2 465 2 514 Antal tillsvidareanställda på deltid 395 310 254 Antal tidsbegränsat anställda 377 410 419 Antal timavlönade 536 476 418 Totalt antal anställda 3 700 3 661 3 605 Trenden går mot fler tillsvidareanställda på heltid, vilket är i linje med målsättningen rätten till heltid möjligheten till deltid. Den normala anställningsformen är heltid och inga ofrivilliga deltidsanställningar ska förekomma. Likaså minskar antal timavlönade och rör sig ned mot målsättningen max 5 procent av all arbetad tid ska utföras av timanställd personal. Strävan mot målen är viktiga för att vara en attraktiv arbetsgivare för både kvinnor och män. SDN Norra Hisingen, Årsrapport 2014 SDN 8(41)
2.5.2 Övrig utveckling inom personalområdet Chefers förutsättningar Chefers förutsättningar till ett nära ledarskap, det vill säga att vara goda ledare med hög kommunikativ förmåga, är en viktig faktor för kvaliteten och effektiviteten i verksamheterna liksom för arbetsmiljön. Chefers uppdrag har förändrats genom åren och blivit mer komplext. Resultatet i årets ledarenkät visade att cheferna upplever sin arbetssituation som ansträngd. Resultatet visar på hög arbetsbelastning, svårigheter att hitta möjligheter till återhämtning samt avsaknad av stöd. Norra Hisingen har arbetat inom ramen för det systematiska arbetet med konkreta åtgärder från chefsenkäten. Handlingsplaner för 2015 har tagits fram. Vidare pågår även i år arbete med att ta del av erfarenheterna från Chefiosprojektet. En plan för ledarutvecklingsdagar 2015-2017 under framtagande med ett långsiktigt fokus på ledarskap/medarbetarskap (det personliga ledarskapet, grupputveckling/kommunikation samt organisatoriska aspekter) och social hållbarhet inklusive jämställdhet. Sjukfrånvaron Den totala sjukfrånvaron har ökat från dec 2013 till dec 2014 från 6,9 procent till 7,6 procent. Den har stigit under andra halvåret 2014. Det är de långa sjukskrivningarna som ökat mest (en procentenhet över 15 dagar). De korta sjukskrivningarna har däremot minskat något från 2,8 till 2,6 procent jämfört med dec 2013. Högst är sjukskrivningstalen inom delar av äldreomsorgen och hälsosjukvård. Äldreomsorg, Hälso- och vård, myndighetsövning och särskilt boende har 10 procent sjukfrånvaro och den största ökningen är inom Myndighetsutövning (tre procentenheter). Även här kommer ett systematiskt arbetsmiljöarbete med åtgärder som är hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande att drivas såväl på arbetsplatsnivå som stadsdelsövergripande. Förvaltningsövergripande har en ny obligatorisk arbetsmiljöutbildning i fyra block tagits fram i samverkan för alla chefer och skyddsombud. Den kommer att genomföras 2015-2016. Utöver de hälsosatsningar som redan idag görs kan sektorerna under 2015 söka extra medel för hälsofrämjande och förebyggande insatser på enhetsnivå, under förutsättning att de är i linje med relevant forskning inom området. Rehabiliteringsarbetet ska fortgå med tidiga insatser för aktiv rehabilitering samt ett aktivt arbete för att minska andelen långtidssjuka. Kompetensförsörjning Ett fortsatt arbete med att rekrytera och behålla erfaren personal inom exempelvis socialtjänsten med utgångspunkt från kommissionsarbetet har varit prioriterat under året. Likaså har Norra Hisingen haft fokus på att rekrytera, utveckla och behålla medarbetare inom andra sektorer utifrån kompetensförsörjningsplaner. SDN Norra Hisingen, Årsrapport 2014 SDN 9(41)
2.6 Resultat enligt organisationsstrukturen Resultat i tkr per sektor/avdelning Nämndbidrag Årets resultat Budgeterat resultat Utgående eget kapital Förskola 306 550-4 870 0 0 Skola 529 050-5 306 0 0 Äldreomsorg 314 912-144 0 0 Hälso- & sjukvård 55 049-13 0 0 Individ- & familjomsorg samt funktionshinder 434 030-8 505 0 0 Försörjningsstöd 76 300 6 492 0 0 Kultur & fritid 48 880 3 118 0 0 Måltid & fastighetsservice 400 1 405 0 0 Gemensamt 112 439 11 632 0 0 Buffert och eget kapital 3 400 3 400 0 0 Totalt 1 881 010 7 209 0 47 533 Förskola - Inom förskola är utfallet för året minus på 4 870 tkr Underskottet är ett resultat av att den nya förskolan inom Fridakoncernen tar emot cirka 50 barn från stadsdelen och det har inte varit budgeterat. Antalet barn inom stadsdelens egna förskolor har minskat något utan att det varit möjligt att anpassa personalvolymen i motsvarande grad då det är enstaka barn som försvunnit från respektive förskola. Det medför i och för sig den positiva effekten att antalet barn per pedagog minskar men samtidigt så blir kostnaden per barn högre vilket medför högre slutavräkning till de fristående förskolorna. Detta påverkar också den negativa resultat med cirka 2 500 tkr. Grundskola/särskola - Verksamheten visar ett underskott för året på 5 306 tkr. Underskottet finns fortsatt som helhet inom den egna produktionen det vill säga förvaltningens egna skolor. Av de tjugo skolenheterna visar fjorton ett underskott och resterande sex ett överskott i varierande grad. Ett omställningsarbete har genomförts men inte gett det förväntade resultatet fullt ut. Underskottet inom den egna produktionen vägs dock till viss del upp av överskott på sektorsgemensamma verksamheter som till exempel lokalkostnader, fastighetsservice, prestationsersättningar. Äldreomsorg - Underskottet inom äldreomsorgen är marginellt och uppgår till 114 tkr för året och är en lite förbättring mot prognos oktober. Förbättringen är bland annat ett resultat av att en tvist med extern utförare gått oss till fördel tillsammans med att budgeterade kostnader för hemtjänstkläder inte kommer att gå åt under året då upphandlingen från staden blev försenad. Det ekonomiska läget är också ett resultat av att ekonomin särskilda boenden visar positiv utveckling och det gäller främst Lillhagsparken och Kärrahus samt sålda särskilda boendeplatser. Glädjande är också att ordinärt boende (hemtjänst) efter flera år av underskott visar ett plus på över 1 000 tkr. SDN Norra Hisingen, Årsrapport 2014 SDN 10(41)
Hälso- och sjukvård - Verksamheten visar ett minus mot budget med 13 tkr. Den negativa avvikelsen finns inom rehabenheten med ett par hundra tusen kronor medan sjuksköterskeorganisationen visar motsvarande plus. Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder - Utfallet för året uppgår till minus 8 505 tkr och är ca 1 000 tkr bättre än prognos i oktober. Den enskilt största resultatförsämringen står område bistånd för som visar ett underskott med cirka 15 500 tkr där enheterna barn- och familj samt funktionshinder står för hela underskottet. Det vägs dock upp av överskott inom övriga områden inom IFO och funktionshinder. Som nämnts i tidigare uppföljnings- och månadsrapporter så har förvaltningen sett en kraftig ökning av antalet ärenden inom bägge ovan nämnda enheter. Bland annat kan nämnas att bristen på familjehem har inneburit att man varit tvunget att köpa dyra konsulentstödda familjehem och andra placeringsalternativ. På grund av den höga arbetsbelastningen har man också varit tvungen att köpa in resurser från bemanningsföretag. Daglig verksamhet och stadsdelen boenden med särskild service visar ett större överskott tillsammans med den reserv som finns inom sektorn. Försörjningsstöd - Utfallet för året blev ett överskott på strax under 6 500 tkr. Försörjningsstödskostnaderna har visat en stabil nivå under hela hösten och överskottet som uppstått är en nödvändighet för att klara de beräknade kostnadsnivån 2015 utifrån att nämnden tappat ca 8 000 tkr i tilldelning för 2015. Kultur och Fritid - Överskottet för året slutade på 3 118 tkr. Överskottet finns inom alla sektorns områden och en del beror på att det funnits vakanser inom alla områden tillsammans med att medel för igångsättandet av mötesplats Backa Röd på 500 tkr inte har använts. Måltid och fastighetsservice - Området visar ett överskott för året på 1 405 tkr. Cirka 1 000 tkr av överskottet finns inom verksamhet måltid medan fastighetsservice gör ett överskott på omkring 400 tkr. Under augusti gjordes en justering av resultatet med 1 500 tkr som återbetalats till sektor utbildning samt äldreomsorg. Under hösten gjordes det en ny upphandling för staden avseende livsmedel och som vi kan se medför väsentliga kostnadsökningar. Måltid har också ökat sin ambition avseende ekologiska livsmedel under hösten. Gemensamt - De förvaltningsgemensamma verksamheterna visar ett utfall på 11 632 tkr mot budget. Förbättringen mot oktoberprognosen är ett resultat av att man haft lägre kostnader under årets sista månader för förvaltningsgemensamma HR kostnader som friskvård, företagshälsovård med mera. Det har också skett en återbetalning avseende kommungemensamma tjänster på totalt 900 tkr. Utfallet avseende förändringen av förvaltningens totala semesterlöneskuld och upplupna löner som uppgår till strax över 100 miljoner blev ytterligare 1 000 tkr lägre än prognostiserat. Även stadsdelens kostnader för facklig verksamhet och nämnd blev något lägre än prognos. "Buffert"+ ianspråktaget eget kapital - Uppgår till plus 3 400 tkr för året. Den positiva avvikelsen är ett resultat av att bufferten inte används. SDN Norra Hisingen, Årsrapport 2014 SDN 11(41)
2.7 Uppföljning budgetriktlinjer Åtgärd/kommentar Minskat antalet beviljade korttidsdagar från 14 till 7. Minska antalet köpta korttidsplatser från 24 till 21. Finansiering av 1,5 åa över budget inom HS genom att bemanna upp tillfällig korttidsenhet med 10 korttidsplatser som säljs till SDF AFH och SDF V Gbg Användande av 600 tkr tilldelad resursram för arbete med nationella kvalitetsregister. Finansiering av 1,5 åa och del av 1,0 utökning EC i 4 mån. Delar enhetschef med särskilt boende sep-dec. (Planeringen för 2014 var en utökning med en enhetschef till Hälso- och sjukvårdsenheten som idag har 90 medarbetare totalt på två chefer). Delar enhetschef med särskilt boende sepdec.(planeringen för 2014 var en utökning med en enhetschef till Hälso- och sjukvårdsenheten som idag har 90 medarbetare totalt på två chefer). Sälja korttidsplatser till andra stadsdelar. Främst till Askim/ Frölunda/ Högsbo som vill köpa 10 platser. Hyran för halva våningsplanet blir finansierad av intäkten. Handlingsplan för att sänka sjukfrånvaron (Säbo) Arbeta med sjukfrånvaron (Ord.bo) Helårs effekt tkr Planerad effekt 2014 tkr beman ning Uppnådd effekt 2014 tkr 2 000 1 000 0 750 375 0 600 600 600 300 100 0 1 300 625 0 1 000 500 300 Minska med 1 % -enhet Försening av rekrytering fjärde ec-tjänst i Backa 675 450 450 Senareläggning av utbildning i kvalitetsledningssystem 350 250 250 250 Inte besätta kanslichef 500 350 350 Reklam och information 200 200 200 Medel avsatta för gemensam användning under stadsdelsdirektör Besparing av tidigare sektorschefs lön. 50 % på årsbasis. 200 200 200 400 400 400 Inte nyttja buffert inom KoF 200 200 200 Minskade kostnader måltid som en konsekvens av färre elever i skolan HT 2014 1 200 600 600 Se över biståndsbedömning på FH-enheten 500 250 Förstärkt arbetsledning på funktionshinderenheten -550-300 -125 Daglig verksamhet 700 500 500 Personlig assistans: åtgärder enligt översyn genomförda senast 30/6-14 Erbjuder rätt boende inom BmSS utifrån omsorgsbehov. 400 250 250 100 0 beman ning Överen skomm else träffade s ej SDN Norra Hisingen, Årsrapport 2014 SDN 12(41)
3 Uppföljning av kommunfullmäktiges budget 3.1 Sammanfattande resultat av uppföljningen av kommunfullmäktiges prioriterade mål Bedömning av Måluppfyllelse Grön = God Utveckling åt rätt håll/stark trend/om mätetal finns - tydlig ökning Gul = Viss Utveckling åt rätt håll/svag trend/om mätetal finns - ökning. Röd = Ingen Utveckling åt fel håll/ingen alt svag trend/om mätetal finns - ingen ökning alt. minskning. Blå = Svårbedömt Mål Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader Tidigt förebyggande och rehabiliterade insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem Sammanfattande resultatredovisning Arbete och utbildning är de enskilt viktigaste faktorerna för att utjämna skillnaderna i hälsa och är två av grundstenarna för ett socialt hållbart Norra Hisingen. Folkhögskoleprojektet, ett samarbete mellan SDF Norra Hisingen och Göteborgs folkhögskola, har varit mycket framgångsrikt. Under hösten har ytterligare en utbildning startat, måltidsbiträde och lokalvård. Andra hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter som pågår i stadsdelen är bland andra Livslots, en form av hälsokurs för pensionärer, vilket är ett samverkansprojekt mellan kommun och primärvård. Modellen främjar deltagarnas hälsa, och har utvärderats med gott resultat. Även konceptet Livslust för äldre har ett mycket tydligt hälsofrämjande perspektiv, verksamheten har utvecklats och är nu etablerat även i Tuve och Kärra. Under året har implementering av den lokala ANDT- planen pågått. Samma gäller stadens plan mot våld i nära relationer. Grundläggande är också att det hela tiden pågår ett positivt folkhälsoarbete i sektorernas huvudverksamheter. Det finns en rad exempel såsom satsningar på feriearbeten, barn och ungas delaktighet och äldres möjlighet till ökad livskvalitet genom träffpunkter, dagverksamheter och anhörigstöd. Stadsdelsförvaltningen har under året stärkt samverkan mellan de verksamheter som möter barn och unga. Inom ramen för SSPF (samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid) har insatser gjorts på individ- grupp- och samhällsnivå. På individnivå har samtycke getts och samverkan skett rörande 19 ungdomar (12 pojkar och 7 flickor), vilket är en ökning med 9 samtycken jämfört med föregående år. På gruppnivå har insatser gjorts med anledning av social oro i ett bostadsområde, insatser i Kärraskolan för att stärka unga flickors självkänsla och studiegrupper har anordnats för ungdomar. Ett exempel på insatser på samhällsnivå är förvaltningens temaarbete kring ungas attityder och agerande på nätet. Det familjecentrerade arbetet har förstärkts kring de tidiga åldrarna och ett utvecklingsarbete pågår kring utvecklande av familjecentral i Backa. Tiden för socionom vid stadsdelens familjecentraler har utökats. Föräldrautbildningar har genomförts för både småbarnsföräldrar och tonårsföräldrar. ANDT (alkohol, narkotika, doping och tobak) handlingsplan är framtagen och implementering är gjord i stadsdelens samtliga verksamheter. Stadsdelsförvaltningen har även i sommar erbjudit alla elever i grundskolans årskurs nio samt ett sjuttiotal elever i årskurs åtta feriejobb. Trettio ungdomar har fått erfarenhet av arbetslivet genom Ung helg. Förvaltningen erbjuder främst yngre personer och kvinnor ett Bedömning av måluppfyllel se Viss God SDN Norra Hisingen, Årsrapport 2014 SDN 13(41)
Antalethushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska Integrationen mätt utifrån integrationsstyrkortet s strategiska områden ska öka Jämställdheten i stadens verksamheter ska öka Skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska självscreeningsinstrument (AUDIT och DUDIT) för att tidigt identifiera och få hjälp för risk/missbruk. När det gäller våld i nära relation använder förvaltningen Socialstyrelsens screeningsverktyg FREDA för att tidigt kunna erbjuda stöd och hjälp. I alla ärenden där barn bevittnat våld inleds utredning om barnets upplevelser och behov i syfte att kunna ge ett tidigt stöd. Antal hushåll med långvarigt beroende av försörjningsstöd har minskat, främst bland barnfamiljer och unga vuxna. Förvaltningen har haft ett fortsatt fokus på dessa målgrupper genom att handläggare som arbetar med unga vuxna har färre antal ärenden. Det gör det möjligt att ge mer personligt stöd och arbeta aktivt med att följa upp insatserna. Därutöver har konjunkturläget stor betydelse för måluppfyllelsen. Förvaltningen arbetar för ökad integration inom styrkortets strategiska områden boende, arbete/sysselsättning, utbildning, likvärdig service samt inkluderande rekrytering. Social hållbarhet är ett fokus i allt arbete med stadsutveckling, exempelvis i utvecklingen av Selma Lagerlöfs torg. Medborgardialog är ett verktyg som används. Förvaltningens arbete med att minska antal personer med långvarigt försörjningsstöd har gett resultat. Den nya skolan som planeras i Backa röd förväntas gynna integrationen genom att stärka skolan i detta område och bryta barriären som Litteraturgatan innebär. Skillnader i resultat mellan olika skolor minskar då nivån höjs på de skolor som tidigare haft lägst resultat. Arbete för ökad likvärdighet sker genom likabehandlingsplaner i verksamheterna och inkluderande rekrytering. För högre måluppfyllelse inom integrationsområdet krävs fortsatt utveckling av likabehandlingsplanerna och normkritik. Det stadengemensamma arbetet behöver förändras och stärkas, och i högre grad se till hela samhället, vilka krafter som skapar innanförskap för vissa och hur strukturer som upprätthåller ojämlikhet och segregation kan brytas i stället för att fokusera på personer med utländsk bakgrund. Satsningen på att stärka ledningens kompetens och engagemang har pågått under året. Resultat syns i form av ökad och tydligare styrning mot jämställdhetsintegrering på olika nivåer. Det praktiska arbetet har stärkts. Exempelvis har den normkritiska kompetensen ökat bland handläggarna inom äldreomsorgen såväl som inom individ och familjeomsorg. Förskolor ökar kontinuerligt sin normkritiska kompetens genom utbildningar och reflektion. På en skola uppger 95 procent av pedagogerna att de är mer medvetna om hur de pratar med barnen, efter att ha jämställdhetsintegrerat verksamheten. Genomförandeplanerna utvecklas inom funktionshinderverksamheten såväl som äldreomsorgen. På fritidsgårdarna pågår arbete för att minska pojkarnas numerära dominans. Många enheter arbetar med jämställdhet kopplat till arbetet med likabehandlingsplanerna. För ökad måluppfyllelse, det vill säga mer jämställda verksamheter, krävs uthållighet och fortsatt arbete samt att systematiskt bredda och fördjupa arbetet. Det stadengemensamma kvalitetsarbetet, exempelvis välfärdens processer, behöver redan från början ha ett jämställdhetsperspektiv. Flera indikatorer visar på en positiv utveckling vad gäller folkhälsotal för stadsdelens befolkning som helhet, exempelvis ökad medellivslängd för både män och kvinnor, god psykisk hälsa och minskad användning av tobak. Levnadsförhållandena och förutsättningarna för hälsa och välbefinnande skiljer sig dock åt mellan olika primärområden inom stadsdelen och skillnaderna ökar. Förvaltningen ägnar sedan några år detta särskild uppmärksamhet genom satsningen Backa i Fokus. Arbetet inom ramen för Backa i fokus redovisas i särskild rapport. God Svårbedömd God God SDN Norra Hisingen, Årsrapport 2014 SDN 14(41)
Barns fysiska miljö ska bli bättre Skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper,förmågor och värden Skolan ska i ökad omfattning kompensera för elevers olika förutsättningar på såväl elevnivå som mellan olika skolor Unga göteborgares möjligheter till en rik och meningsfull fritid ska öka Unga göteborgare ska ges ökade möjligheter att påverka Äldres inflytande över sin vardag ska öka Göteborg ska minska sin klimatpåverkan för att bli en klimatneutral stad Sektor utbildning arbetar tillsammans med Lokalsekretariatet och Lokalförvaltningen i ett antal förstudier och projekt som omfattar både förskolor och grundskolor i syfte att förbättra och utveckla den fysiska miljön kopplat till uppdraget om lärandet. Riktade insatser görs också; till exempel upprustning av Glöstorpsskolan invändigt och utvändigt, en upplevelse stig till skogsdungen och äppellunden på specialförskolan, upprustning av toaletter på Brunnsboskolan samt Brudbergsskolan. Även Skolrestaurangen på Gunnestorpsskolan byggs om i syfte att förbättra miljön. Norra Hisingens skolor har en positiv resultatutveckling och uppvisar ökande och förbättrade resultat avseende behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram, andelen elever med minst E i samtliga ämnen och meritvärde. Skillnaderna i skolornas resultat fortsätter att minska, dessutom förbättras måluppfyllelsen. Lägstanivån har under en treårsperiod höjts med 11 procentenheter och högstanivån är stabil. Uppdraget att skapa en rik och meningsfull fritid har fullföljts under 2014. Kultur och Fritid har utökat Made in Backa under hösten, ett vinterläger är genomfört och en fotbollscup riktad till hela staden genomfördes på höstlovet, temat för cupen var likabehandling och respekt. Ett projekt har startat riktat till nyanlända barn och där ungdomar från fritidgården i Kärra nu är mentorer och vägvisare för de nyanlända barnen. Kulturskolan har genomfört sin verksamhet under året där El Sistema varit en viktig del. Dessa aktiviteter ligger i linje med uppdraget och med att minska skillnaderna inom Göteborg. Samarbetet inom stadsdelen har fungerat bra under året och bidragit till en ökad måluppfyllelse. Gårdsråd har startat upp på samtliga fritidsgårdarna och dessa tillsammans med elevråden är basen för ungdomsrådet. Under hösten tillsattes ytterligare ekonomiska medel till ungdomsrådet för att vissa aktiviteter skulle kunna genomföras. Exempel på dessa är en studieresa till Stockholm. I Kärra bibliotek ingår ungdomar i ett biblioteksforum där dessa har inflytande i den verksamhet som berör dem. Vi bedömer att detta har varit rätt åtgärder. Under året har ett antal aktiviteter genomförts med fokus på äldres inflytande, exempelvis hemtjänstens arbete med styrning och ledning, vilket gett ökat resultat i Socialstyrelsens brukarenkät på frågan om inflytande och delaktighet. På särskilt boende har arbetet med ökat inflytande och delaktighet startat under året. Förvaltningen har prioriterat arbetet med att minska miljöpåverkan från anställdas resor. Som en del i detta har målgruppen för den centrala bilpoolen utökats, utbildningar har genomförts för skadefri körning och i takt med att leasingavtal upphör på förvaltningens bilar byts dessa ut mot i första hand el- eller elhybrider och i andra hand gas eller etanol. Nya riktlinjer för resande har tagits fram där miljökraven på val av transportmedel skärpts. Förvaltningens erbjudande till anställda att köpa årskort på Västtrafik med löneavdrag utnyttjas av fler än 900 medarbetare. Erbjudandet om att få leasa cyklar samt att få ersättning för cykelrelaterade utlägg har utnyttjats av 37 respektive 76 medarbetare. Miljödiplomering av verksamheter är av stor vikt för att se till att miljötänkande kontinuerligt och naturligt finns med i verksamheternas arbete, och därför för miljöansvariga ett ständigt arbete för att utöka andelen miljödiplomerade verksamheter, något som visat sig vara svårt. Förvaltningen överväger därför nya grepp för att stödja införandet av Viss God God God God God Viss SDN Norra Hisingen, Årsrapport 2014 SDN 15(41)
Staden ska bättre möta göteborgarnas bostadsbehov Resurshushållningen ska öka Det hållbara resandet ska öka grundläggande miljökrav framöver. Under perioden januari-september 2014 färdigställdes 70 bostäder på Norra Hisingen vilket utgjorde drygt fem procent av det totala antalet färdigställda bostäder i kommunen under denna tidsperiod. Stadsdelen har under året fått ett stort tillskott på studentlägenheter, drygt 160 stycken. I stadsdelen pågår flera stora planprojekt som kommer att ge staden och stadsdelen ett stort tillskott av bostäder under en tioårsperiod. Antagandet om färdigställda bostäder fram till 2018 är drygt 1060 stycken och mellan 2019-2023 drygt 1740 bostäder. Detaljplanerna för Lillhagsparken, Selma Lagerlöfs Torg och Tuve centrum (etapp 1) ligger inför antagande, vid sidan av de planer för Bostäder med särskild service som pågår. Under 2015 skall detaljplan också startas för ytterligare bostäder i Tuve centrum (etapp 2) liksom för Kärra centrum (etapp 1) och Litteraturgatan (Selma Lagerlöfs torg 2). I fastighetskontorets remiss om pågående och framtida bostadsförsörjning i kommunen lyfter förvaltningen behovet av att också planlägga områden utanför Mellanstaden för att därigenom skapa en större småhusmarknad och minska den stora utflyttning av barnfamiljer från Göteborg till kranskommunerna som idag sker. Förvaltningen lyfter också bristen på bostäder med särskild service liksom problematiken med hemlösa människors återetablering på den ordinarie bostadsmarknaden. Under hösten arrangerade förvaltningen en minibomässa för äldre tillsammans med Boplats Göteborg och bolagen som skall bygga bostäder på Selma Lagerlöfs Torg, bland annat i syfte att stärka kunskapen kring trygghetsbostäder för äldre, då det är en boendeform som efterfrågas. För stadsdelen är det viktigt att kunna påverka produktionsplanen och vara med i bedömningarna av vilka nya områden som ska startas. Samverkan med stadsbyggnadskontoret kring framtagandet av kommande produktionsplan har utvecklats i positiv riktning där stadsdelsförvaltningarna på ett tidigare stadie än innan fått delta för att diskutera relevanta projekt. Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att utöka sortering av avfallsfraktioner inom verksamheterna samt uppmuntra till återbruk och avfallsreducering. Under 2015 kommer detta arbete att ges ytterligare stöd i och med ett projekt från Kretslopp och Vatten. Förvaltningen har en aktiv samverkan med Trafikverket gällande utbyggnaden av cykelbanor i Säve och Rödbo längs det statliga nätverket. Inom de kommande åren kommer det anläggas cykelbana hela vägen från Kärra till Kungälv längs Ellesbovägen. I Säve kommer en ny sträcka stå klar under 2016. I projektet för ny järnvägsbro m.m. i Gunnesby i Säve blir det dock ingen utbyggd cykelbana som planerat, delvis beroende på att trafikkontoret inte kunde delfinansiera utbyggnad av en närliggande GC-bana mellan Gunnesby och Säve station. I höstens remiss över Göteborgs cykelplan 2015-2025 framhöll förvaltningen att staden måste verka för att kvalitetshöjningar på befintliga cykelvägar också kommer Norra Hisingen till del, inte bara innerstaden och kärnan. Vidare menar förvaltningen att nya cykelbanor behöver anläggas i stadsdelen, både kring de lokala torgen i Mellanstaden liksom i landsbygdsområdena, parallellt med utbyggnaden i innerstaden, och då med ett särskilt fokus på barnperspektivet och barnens skolvägar. På sikt kommer även större infrastruktursatsningar att påverka det hållbara resandet, på Norra Hisingen finns flera projekt som kommer att förändra människors vardag. Arbetena med Marieholmsbron och Marieholmstunneln är i full gång. Planarbetet med Kvillemotet är relaterat till en detaljplan för gator vid Backaplan som varit på remiss under året. En fördjupad utredning av spårväg till Backa pågår som ett steg vidare från den förstudie som genomförts. För att nå högre Viss Viss Viss SDN Norra Hisingen, Årsrapport 2014 SDN 16(41)
Den biologiska mångfalden ska främjas Göteborgarnas näringslivsklimat ska förbättras Arbetsmarknadsinsat ser för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka Tillgängligheten till kultur ska öka Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska minska Upphandling av tjänster med sociala hänsyn ska öka måluppfyllelse behöver samverkan med ansvariga förvaltningar förbättras ytterligare, inte minst trafikkontoret som har ansvar för dessa frågor på kommunal nivå. Aktuella exempel från året visar att stadsdelens synpunkter och kunskaper inte alltid inhämtas före större beslut i dessa frågor vilket är olyckligt. Det pågår ett ständigt utvecklingsarbete inom transport och mobilitet för en ökad rörlighet inom stadsdelen. För att uppnå optimal användning av våra befintliga resurser och för att ständigt se över och utveckla vår fossilfria flotta pågår ett löpande och tätt samarbete med bland andra västtrafik/spårvägen, Gatubolaget, Parkeringsbolaget, Trafikkontoret samt stadens övriga förvaltningar och bolag. Arbetet med miljömåltider fortsätter och minst en vegetarisk dag per vecka erbjuds i förvaltningens alla skolor. Vidare arbete görs för att minska matsvinn och säsongsanpassa den mat som tillagas och serveras inom förvaltningens verksamheter. Vikten av en giftfri miljö, framför allt för barn, har uppmärksammats inom förskola/skola och arbete fortgår för att minska barns utsatthet för farliga kemikalier och hormonstörande ämnen. Detta arbete handlar om att köpa in och servera ekologisk mat, medvetna inköp av rengörings- och hygienprodukter samt se över de produkter som finns i barns miljö. Förvaltningen samverkar med lokalt näringsliv främst inom ramen för arbetsmarknadsinsatser där företag erbjuder praktikplatser. Antal personer som fått arbetsträning/ rehabiliterande insatser har ökat från 279 fjärde kvartalet föregående år till 303 fjärde kvartalet år 2014. Däremot har antal personer med arbetsfrämjande insatser minskat kraftigt då det treåriga EU-projektet, NoHalc, riktat till målgruppen som står långt ifrån arbetsmarknaden avslutades vid årsskiftet 2013/2014. Förvaltningens arbete med att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att komma ut på den öppna arbetsmarknaden har fortsatt. Ytterligare några personer har fått samhällsintegrerad daglig verksamhet och på så sätt kommit ett steg närmare den öppna arbetsmarknaden. Tillgängligheten till kultur har ökat i Norra Hisingen. Öppettiderna har utökats något på Backa bibliotek på lördagar under 2014 och en yta för utställningar av konst har färdigställts på Backa Kulturhus. Livslust har under året haft aktiviteter i fler delar av stadsdelen och även i Backa Folketshus. Andelen aktiviteter som kulturskolan anordnat inom skolan har också ökat under året. Torgdagar har ägt rum i Backa, Tuve, Brunnsbo och Kärra med mer kulturinslag än tidigare år. Biblioteket genomför ett bokprojekt för förskolebarn och som pågår in i 2015. Hela världens Selma är ett nytt projekt där biblioteket i Backa i samarbete med Skälltorpsskolan. Detta har resulterat i att eleverna dikter, noveller och gjort filmer, dessa har ställts ut på stadsbiblioteket. Skapande Skola projektet har riktats till 5 300 elever från förskoleklass till och med årskurs 9 samt särskolan med diverse kulturaktiviteter med stöd av bidrag från Statens Kulturråd. Inga osakliga löneskillnader beroende på kön bland tjänster som värderats likvärdigt. Arbetet med jämställda löner och låglönesatsningar för kvinnodominerade yrken behöver fortsätta. Förvaltningen har inte haft någon upphandling av den omfattning där social hänsyn kan tas. Viss Viss God God God SDN Norra Hisingen, Årsrapport 2014 SDN 17(41)
3.1.1 Sammanfattande resultat nämndspecifika mål Bedömning av Måluppfyllelse Grön = God Utveckling åt rätt håll/stark trend/om mätetal finns - tydlig ökning Gul = Viss Utveckling åt rätt håll/svag trend/om mätetal finns - ökning. Röd = Ingen Utveckling åt fel håll/ingen alt svag trend/om mätetal finns - ingen ökning alt. minskning. Blå =Svårbedömt Mål Förhindra att ungdomar hamnar i missbruk och kriminalitet Verka för att öka tillgängligheten för invånarna i Norra Hisingen genom att förbättra kollektivtrafiken och cykelvägar Sammanfattande resultatredovisning Förvaltningens arbete med att stödja eleverna till godkända betyg och satsningarna på sommar- och helgjobb har fortsatt under året och har en avgörande betydelse för måluppfyllelsen. Arbetet med att identifiera och motivera ungdomar till fortsatta studier har också varit framgångsrikt och inom ramen för Folkhögskolan har en studieförberedande utbildning startat. Förvaltningen har under året strävat efter att hålla fast vid inriktningen mot hemmaplanslösningar och det inkluderande och familjecentrerade arbetssättet. SSPF arbetet omfattar fler elever genom att friskolorna Grenqvistskolan och Fridaskolan ingår i arbetet sedan hösten 2014. Drogförebyggande arbete riktat till föräldrar som har barn i skolorna på Norra Hisingen har genomförts i form av föreläsningar om drogsituationen med extra fokus på den syntetiska drogen SPICE För att nå unga vuxna 18-25 år har förvaltningen under hösten planerat för att starta en social insatsgrupp (SIG) och rekryterat en samordnare för detta arbete. En oroande utveckling är att antal vårddygn för ungdomar på institution ökat kraftigt jämfört med föregående år. Ökningen förklaras delvis av avsaknad av ändamålsenliga boenden för ett stort antal ensamkommande flyktingbarn men även av att det skett en ökning inom den övriga ungdomsgruppen. I den senare gruppen är ofta missbruksproblematik en orsak till placering. I frågan om att förbättra tillgängligheten genom bättre kollektivtrafik och fler GC-vägar arbetar förvaltningen i sina kontakter med stadens förvaltningar och andra ansvariga myndigheter, efter nämndens inriktning i Trafikstrategin från 2013. Nämnden menar bland annat att det finns behov av stärkta tvärförbindelser med kollektivtrafik i stadsdelen, att det är viktigt att motverka trafikens barriäreffekter samt att tillgängligheten till och från stadsdelens ytterområden än viktig. Vidare framhölls att det ur barnperspektiv och jämställdhetsperspektiv är viktigt att hålla nere antalet byten i kollektivtrafiken, samt att gång- och cykelväg i anslutning till förskolor och skolor bör prioriteras. Förvaltningen har en god samverkan med Trafikverket när det gäller utbyggnaden av gång- och cykelbanor i ytterområdena som Säve och Rödbo. Det finns flera pågående projekt och fler kan tillkomma de närmsta åren. En del av projekten kräver samfinansiering av trafikkontoret och här önskar förvaltningen en förbättrad dialog för att kunna bidra med lokal kunskap innan staden tar ställning för sin del. Överlag krävs en bättre samverkan och, vad förvaltningen uppfattar, utökad information liksom fler initiativ från trafikkontoret i syfte att informera och föra dialog med förvaltningen i fråga om utbyggnaden av gång- och cykelbanor i stadsdelen. Under 2014 skedde vissa förändringar av kollektivtrafiken inom stadsdelen. Förvaltningen samverkar med främst trafikkontoret för att förbättra kollektivtrafiken i stadsdelen, bland annat genom att lämna synpunkter på det årliga förslaget till Bedömning av måluppfyllel se Svårbedömd Viss SDN Norra Hisingen, Årsrapport 2014 SDN 18(41)